Vuxenutbildningens demokratiska och medborgerliga uppdrag

VAD HAR HÄNT MED
VUXENUTBILDNINGENS
DEMOKRATISKA OCH
MEDBORGERLIGA
UPPDRAG?
Andreas Fejes
Professor i
Vuxenpedagogik
Linköpings
universitet
VUXENUTBILDNINGENS UPPDRAG
¡ M ålet för den kommunala vuxenutbildningen
är att vuxna ska stödjas och stimuleras i sitt
lärande. De ska ges möjlighet att utveckla
sina kunskaper och sin kompetens i syfte att
stärka sin ställning i arbets- och samhällslivet
samt att främja sin personliga utveckling.
Utgångspunkten för utbildningen ska vara den
enskildes behov och förutsättningar. De som
fått minst utbildning ska prioriteras.
(Skollagen)
VUXENUTBILDNINGENS TRE FUNKTIONER
¡  Vuxenutbildningen har tre funktioner
§  Kompensatorisk
§  Demokratisk och medborgerlig
§  Arbetsmarknadsmässig
NUTIDA POLICYDISKUSSIONER
¡  Centrala ord i nutida diskussion på policynivå
§ 
§ 
§ 
§ 
§ 
Kostnadseffektivitet
Flexibilitet
Individanpassning
Måluppfyllelse
Anställningsbarhet
¡  Om flexibilitet och ef fektivitet kopplas samman med måluppfyllelse,
blir ju frågan om mål viktigt, inte minst vad målet är och vilka delar av
målet som för st fram som mer eller mindre centrala.
¡  Jag menar att anställningsbarhet fått en så central position i dagens
diskussioner om vuxenutbildning, att utbildningens bildande funktion,
där frågor om personlig utveckling, utveckling i sina ”roller” som
medborgare, och möjligheter att utveckla förmågor att kritiskt
ifrågasätta varandet, riskerar att marginaliseras.
FORSKNINGSPROJEKTET
¡  Studier av elevers och deltagares medborgarskapande inom
och utanför vuxenutbildning och Folkbildning.
¡  Professor Andreas Fejes, Biträdande professor Magnus
Dahlstedt, Biträdande professor Maria Olson, Postdoktor
Fredrik Sandberg, Doktorand Lina Rahm.
¡  Intervjuer med elever och deltagare, samt lärare inom komvux
och Folkhögskola.
§  Dokumentation och intervjuer
§  Totalt 80 intervjuer – 1200 sidor transkriberat material
POLICYBERÄTTELSER
HUR TALAS DET OM DELTAGARNA I
VUXENUTBILDNING?
¡  Heterogent
§  Olika nationaliteter
§  Olika erfarenheter/nivåer av tidigare studier
¡  Homogent
§  Många ej födda I Sverige
§  Många med begränsad erfarenhet av utbildning
§  Många med försörjningsstöd
¡  Både hög- och lågutbildade ses som ett problem, en avvikelse
som måste korrigeras.
ELEVER SOM RISKERAR EXKLUDERING
¡  Nio av tio studerande är födda utomlands. En tredjedel har
tidigare studerat på eftergymnasial nivå, medan andra är
analfabeter eller har en mycket kort tidigare utbildning.
Majoriteten av de studerande är kvinnor och hälften är äldre än
32 år….Ett problem med komvuxstudier på grundläggande nivå är
att 24 procent av kursdeltagarna avbr yter sin kurs och att 42
procent av de studerande under ett år avbr yter någon kurs. SOU
2013: 20, 18)
¡  För många, framför allt på den grundläggande nivån, utgjorde
olika former av bidrag en väsentlig del av försörjningen då mer
än hälften saknade inkomst från arbete under året. Studerande
på grundläggande nivå lever dessutom ofta I familjer med svag
ekonomi, vilket gör det svårare att få ekonomiskt stöd från
familjen under studietiden. (SOU 2013:20, 19)
INDIVIDUALISERING AV UTBILDNING
¡  En övergripande slutsats är att många målgrupper gynnas av
en ökad individanpassning inom komvux på grundläggande
nivå. Det gäller inte minst för studerande med
funktionsnedsättning och för romer sin inte har fullföljt
grundskolan. (SOU 2013:20, 20)
ELEVER OCH LÄRARE
DEN ROTLÖSA, OMOTIVERADE OCH ICKE
ANSVARSFULLA ELEVEN
¡  Elever positioneras som misslyckade, omotiverade och icke
ansvarsfulla av elever och lärare. Av lärare på två sätt:
§  Beskrivningar av nutida elevgrupper
§  Beskrivningar av och jämförelse med tidigare elevgrupper
¡  Elever positionerar sig själva som misslyckade, främst på två
sätt
§  Ung och omotiverad I gymnasieskolan
§  Misslyckande på arbetsmarknaden
LÄRARE
¡  The group that attends today thus has a tendency to be
younger and more students have dropped out from education
instead of starting to work. So there are more individuals that
have not had any relation to the Swedish society, for real.
Instead you have either arrived in Sweden or you have dropped
out of some kind of education and then fluttered around a bit
and then you end up in adult education. Very few today
[students] has anchorage in family, work . . . own apartment.
Earlier it was people [students] that were a part of society,
now it is more individuals that are . . . a bit more, yes,
rootless.
ELEVER
¡  I missed these 400 points to be able to apply to study at
university level, so that´s why [studying adult education]. Hmm,
but I was 17, so young when I graduated. So I thought [then], but
fuck school . . . (Marilyn)
¡  It did not go ver y well for me in upper secondar y school; now I
have the possibility to fix that (Thomas)
¡  My family bought a video store where I worked for almost three
years until we went bankrupt, so that did not work. After that I
came back to AE. I had to do something with my life, because my
life also went bankrupt so to speak. (Joni)
¡  And then I worked for one year. And then I moved away from
home, and then I was unemployed for a year, and lived on money
I saved. Then I enrolled in adult education [. . .] that is like 2½
years ago. (Rodney)
DEN ANSVARSFULLA, MOTIVERADE OCH
MÅLORIENTERADE ELEVEN
¡  Dualistisk bild av vem eleven är målas upp:
§  Motiverad – omotiverad
§  Ansvarsfull – ej ansvarsfull
¡  Elever skapar sig själva mer positivt än lärarna gör
§  Genom at välja att delta I vuxenutbildning, positionerar eleverna sig
själva som ansvarsfulla, eftersom sådant val “görs” för att bryta med
tidigare misslyckanden.
LÄRARE
¡  Here it is everything from the totally unmotivated to the totally
motivated. At the same time the difference in knowledge is
tremendous. You can have one student that used to be a
shepherd in Somalia that has been in Sweden for 2 years, to
individuals from some sort of priest family that fled from
religious persecution, but whom has previously studied
theology at university level. These individuals then have to
find a common level [. . .] It is very evident – it is like a great
ravine between students. One group is here because of
societal measures. They do not want to be here, but they have
to. This contrasts the group that that enrol because they
actually want to achieve something. These two groups are
overwhelmingly different.
ELEV
¡  Adult education does not have anything to do with citizenship,
because this is where people go when they have failed in
upper-secondary school . . . if you interpret it that way. But to
study actually have something to do with being a citizen.
Because you have to be educated before you start working
[. . .] Here we find those that failed [in upper-secondary
school] but that want to succeed. . .people are a bit more
serious here. . .they want to get rid of their problems. . .
ELEV
¡  It is not that great, I have never enjoyed school, but it is
something that has to be done. When you always have had
such tough times with work, you feel that if you are supposed
to work full time, which hardly exists anymore, but at least get
a better job, with more pay, even tough I always been paid
minimum wage, education is needed and then I have to do
something about it. Now it was perfect conditions for me to
deal with that. I was unemployed for 6 months before I started
here, so it has become more of an issue with money. You have
to deal with this.
SLUTSATSER/DISKUSSION
¡  Vuxenutbildning som en plats för den undanträngda
medborgaren
§  Elever “tvingas” att gå in I vuxenutbildning, men de gör så med grund
i sin egen “fria” vilja.
§  Elever är redan vad de skall “bli”, dvs. ansvarsfulla.
¡  Vuxenutbildning som en Heterotopia som möjliggör drömmar
§  Vuxenutbildning blir en stabil temporär plats begränsad i tid och rum
som möjliggör för elever att skapa sig själva som åtråvärda framtida
medborgare
§  Vuxenutbildning gör det möjligt för elever att lämna “verkligheten” I
termer av arbetslöshet och osäkra anställningsvillkor/förhållanden.
§  En positiv dröm om framtiden
UTOPIA
¡  Utopia är inte en “verklig” plats, utan snarare något att sträva ef ter.
§  Framtiden är inte bestämd, utan skapas av eleverna själva.
§  På så sätt görs eleverna själva, genom individanpassning, ansvariga för sina egna
framgångar och misslyckanden.
¡  Frågan är vad detta Utopia som skapas är eller bör vara, men också vad
det gör.
¡  Jag menar att det Utopia som skapas idag både i policy, och av lärare
och elever, är den anställningsbare medborgaren.
¡  Detta är en medborgare som främst har den kunskap som krävs för att
utföra vissa aktiviteter, snarare än kunskap som gör det möjligt att
ifrågasätta varandet.
¡  Snarare än att utgå från en apriori position om anställningsbarhet,
torde vi inte själva fråga eleverna om vad de menar att görandet av
medborgar skap är i vidare bemärkelse än just anställningsbarhet?
FRÅGOR ATT DISKUTERA
¡  Vilka är målen med vuxenutbildningen så som de görs i
praktiken?
¡  Vilka är mest framträdande i det lokala arbetet inom
kommuner och hos enskilda utbildningsanordnare?
§  Förändringar över tid?
¡  Hur arbetar jag som enskild lärare/vi i lärarlaget med
vuxenutbildningens medborgerliga och demokratiska
uppdrag?
VIDARE LÄSNING PÅ ENGELSKA
¡  Sandberg, F., Fejes, A ., Dahlstedt, M., & Olson, M. (2015) Adult
education as a heterotopia od deviation: A dwelling for the abnormal
citizen. Paper presented at the 43rd annual congress of the Nordic
Education Research Association (NERA), Univer sity of Gothenburg, 4-6
march.
¡  Rahm, L. & Fejes, A . (2015) Ubiquitous computing, digital failures and
citizenship learning in swedish popular education. Citizenship Teaching
& Learning.
¡  Olson, M., Fejes, A ., Dahlstedt, M., & Nicoll, K. (2014). Citizenship
discourses: Production and curriculum. British Journal of Sociology of
Education. DOI: 10.1080/01425692.2014.883917 ¡  Nicoll, K., Fejes, A ., Olson, M., Dahlstedt, M., & Biesta, G. (2013)
Opening discourses of citizenship education: A theorization with
Foucault. Journal of Education Policy, 28(6), 828-846.
VIDARE LÄSNING PÅ SVENSKA
¡  Fejes, A: (2015) Vuxenutbildning och skolning av medborgare. KOM:
Kommunikation mellan vuxenutbildare, 43(1), 16-17.
¡  Nordvall, H. & Fejes, A . (2014) Folkbildning och vuxenutbildning i
skolkrisorkanens öga. KOM: Kommunikation mellan vuxenutbildare
42(3), 4-8.
¡  Fejes, A . & Nordvall, H. (2014) Folkbildning och vuxenutbildning i
skuggan av skolkrisen. I L. Stenberg (red) Skolan ut ur krisen: En
for skningsantologi om framtidens utbildningspolitik . Stockholm:
Tankesmedjan Tiden, 93-105. ¡  Fejes, A . (2013) Mot ett vidgat medborgarskapsbegrepp - en
for skningsansats. I År sbok om folkbildningsfor skning 201 2, 108-1 23.
¡  Fejes, A . (2013). Vuxna elevers medborgaraktiviteter i och utanför
vuxenutbildning och folkbildning. Venue, Inblickar i folkbildning.
www.liu.se/venue