NLS Landrapport 1 december 2009 Ekonomisk översikt Bruttonationalprodukten uppskattas ha sjunkit med drygt 5 procent under år 2009, men förväntas nästa år växa med över 1 procent. Arbetslösheten stiger i år till över 9 procent och väntas stiga till över 10 procent år 2010. Inflationen uppskattas till 0,1 procent för i år, men väntas stiga till över en procent nästa år. De sysselsattas köpkraft har i år stigit med ca 5 procent tack vare löneförhöjningar och skattelättnader, men köpkraften för alla löntagare har stigit endast med 0,5 procent på grund av växande arbetslöshet och permitteringar. Statens beskattning stiger inte år 2010, men över hälften av kommunerna kommer att höja skattesatsen. Statens finanser balanseras genom lån på 13 miljarder euro. På längre sikt försöker man få nationalekonomin i balans genom att förlänga tiden i arbetslivet. Enligt löntagarorganisationerna bör man då speciellt satsa på ork i arbetet och på utbildning. Detta skulle skjuta fram den verkliga pensionsåldern med de behövliga tre åren. Förhandlingar om nya tjänste- och arbetskollektivavtal De nuvarande tjänste- och arbetskollektivavtalen för OAJ:s medlemmar löper ut i slutet av januari inom den kommunala och statliga sektorn, samt i slutet av februari inom den privata sektorn. I förhandlingarna eftersträvar OAJ en bättre lönenivå för utbildade grupper med löner som inte motsvarar de krav som ställs i arbetet, d.v.s. för lärare och barnträdgårdslärare. Löneförhöjningar kan riktas exempelvis genom löne- och likalönsprogram. OAJ kräver även att det splittrade förhandlingssystemet inom den kommunala sektorn förenhetligas. Vidare kräver OAJ att barnträdgårdslärarna ska omfattas av lärarnas kollektivavtal istället för det allmänt kommunala avtalet. OAJ förutsätter också att ställningen förbättras för förtroendemän, NLS Landrapport 2 december 2009 arbetarskyddsfullmäktige och andra lokala aktörer beträffande lön och befrielse från arbetet. Avtalsförhandlingarna kommer att vara exceptionellt svåra för OAJ:s avtalsområden. Kommunsektorn vill inte vara spelöppnare för avtalsrundan, utan inväntar först att tillräckligt många avtal ros i hamn inom den privata sektorn. Inom teknologiindustrin ingicks redan i augusti avtal för mer än 200 000 löntagare. Avtalen är treåriga, men kan sägas upp beträffande det andra och tredje avtalsåret ifall en överenskommelse om löneförhöjningarna inte nås. Under det första året är löneförhöjningarna 0,5 procent. Redan tidigt i våras meddelade Finlands näringsliv EK att en inkomstpolitisk helhetslösning inte kommer att göras inom den privata sektorn. Ändå försöker EK få 0,5 procents löneförhöjningar som en slags lönelinje. Just samma nivå som inom teknologiindustrin. Man har försökt lansera det nya begreppet löneankare. Det här har förhindrat att nya kollektivavtal har nåtts inom den privata sektorn, även om man redan inom vissa centrala branscher står utan avtal. Förhandlingarna intensifieras i månadsskiftet november-december. Anställningsvillkoren för universitetspersonalen Universitetsreformen förverkligas 1.1.2010 när den nya universitetslagen träder i kraft. Universiteten frigörs från staten och blir självständiga juridisk-rättsliga instanser eller stiftelser, vilket innebär att universitetspersonalen inte mer är i statligt tjänst utan i privat arbetsavtalsförhållande. Förhandlingarna om nya kollektivavtal pågår. Anställningsvillkoren måste bibehållas på åtminstone nuvarande nivå och universitetspersonalen måste få motsvarande löneförhöjningar som inom andra branscher under den kommande avtalsperioden. Lärarpermitteringar och andra sparåtgärder I år har 21 kommuner permitterat lärare. Permitteringarna har drabbat 6 000 lärare och över 70 000 elever och studerande. De inbesparingar som har uppnåtts med permitteringar är de facto minimala när man beaktar de skadliga följderna som dessa ger upphov till. NLS Landrapport 3 december 2009 Enligt OAJ:s utredningar är dock andra sparåtgärder som exempelvis nedskärning av antalet undervisningstimmar, större undervisningsgrupper, vikariestopp mm., ännu mer ödesdigra än permitteringar. Efterräkningen för kommunerna blir stor i form av dropouts och utslagning. OAJ har anfört besvär och klagomål beträffande permitteringar samt inlett tvisteförhandlingar om tillämpningen av tjänste- och arbetskollektivavtalen. Vidare har OAJ bett polisen utreda permitteringsbeslut i några kommuner där man har gått ovanligt fult tillväga. Enligt OAJ kan brottsrubriceringar som bland annat diskriminering i arbetslivet, ockerliknande diskriminering i arbetslivet och missbruk av tjänsteställning bli aktuella. Barnpedagogiken Utredning om småbarnsfostrans ställning inom statsförvaltningen Undervisningsministeriet och social- och hälsovårdsministeriet utreder småbarnsfostrans ställning inom förvaltningen. Utredningen ska överlämnas i februari 2010 och de politiska besluten fattas tidigast hösten 2010. OAJ har redan länge krävt att administrationen av dagvården och förskolan ska underlyda undervisningsministeriet istället för social- och hälsovårdsministeriet. OAJ:s mål håller således på att förverkligas. NLS Landrapport 4 december 2009 Revidering av lagen om barndagvården Social- och hälsovårdsministeriet bereder en revidering av lagen om barndagvård. Den nuvarande lagen om barndagvård är från år 1973. Målet är att få en ny lag år 2011. OAJ sitter med i sektionen som drar upp riktlinjerna för lagstiftningen. OAJ arbetar för att lagen om barndagvård ska reformeras till en lag med barnpedagogiken i fokus och därmed även få ett lämpligare namn som betonar utbildning och fostran mera än vården. Brist på behöriga barnträdgårdslärare Det har blivit allt svårare att få behöriga barnträdgårdslärare till daghemmen och bristen på specialbarnträdgårdslärare är ännu större. Enligt OAJ är utbildningskvoterna fel dimensionerade och kräver därför att kvoterna till barnträdgårdslärarutbildningen vid universiteten ökas kraftigt och snabbt. Yrkeshögskolorna utbildar socionomer som under vissa förutsättningar kan arbeta med barnträdgårdsläraruppgifter. Enligt OAJ behövs både barnträdgårdslärare och socionomer, men utbildningarna är dock olika och därför bör uppgiftsbeskrivningarna göras klarare. Undervisningsministeriet och social- och hälsovårdsministeriet har inte sinsemellan kunnat enas om vems uppgift det är att uppskatta utbildningsbehovet. Utbildningen underlyder UVM, men verksamhetsområdet underlyder tillsvidare SHM. Ändring av timfördelningen i grundskolan Beredningen av en ny timfördelning och de allmänna målen för grundskolan fortsätter. Arbetet ska vara färdigt i maj 2010. Specialundervisningen reformeras Lagstiftningen om den grundläggande utbildningen reformeras vad gäller specialundervisningen. Lagförslaget har getts till riksdagen. Målet med reformen är att förebygga inlärningssvårigheter och att stärka ett effektiverat stöd i ett tidigt skede. OAJ anser att de planer som nu finns NLS Landrapport 5 december 2009 ökar byråkratin, ändrar arbetsbeskrivningen för lärarna på ett felaktigt sätt samt ökar kostnaderna betydligt. OAJ motsätter sig inte en reform av specialundervisningen, men godtar inte lagförslaget i nuvarande form. Gymnasieutbildningen utvecklas Arbetsgruppen för utvecklandet av gymnasieundervisningen har påbörjat sitt arbete som ska vara färdigt i slutet av år 2010. Man har i viss mån försökt överföra gymnasiernas verksamhetstillstånd från kommunerna till samkommunerna. OAJ anser inte att utvecklingen är gynnsam eftersom den kan försämra verksamhetsförutsättningarna för gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen. Lärarbehörighet En arbetsgrupp vid undervisningsministeriet utreder yrkeslärarnas behörighet. OAJ motsätter sig kraftigt planerna på att sänka behörighetsvillkoren för lärarna. OAJ kräver att lärarbehörighet även förutsätts av rektorerna inom alla utbildningsformer och inom alla utbildningsstadier. OAJ kräver också att magisterexamen inom barnpedagogik krävs av cheferna inom dagvården. Fortbildning för undervisningspersonalen Åren 2010-2016 pågår ett riksomfattande program för utveckling av undervisningspersonalens yrkeskompetens (s.k. OSAAVA-program). För det här ändamålet kommer staten år 2010 att skjuta till 8 miljoner euro. Tyngdpunkten i programmet är utbildning av de lärargrupper som hittills har blivit nästan helt eller fullständigt utan fortbildning samt fortbildning för läroanstaltsledningen.