PARLEMENT EUROPÉEN
DG III
Direction de l’Information
Service de Presse
DN PE 2004
Irlands ordförandeskap - Slutrapport
Irlands premiärminister Bertie AHERN inledde sin rapportering med att önska den irländska
regeringen lycka till med sin ansökan om att göra irländskan till ett officiellt EU-språk.
Han tackade sedan Europaparlamentet för dess stöd och goda samarbete under de gångna sex
månaderna. AHERN påminde om att två viktiga principer legat till grund för Irlands ledarskap:
Europeiska unionen måste arbeta för Europas medborgare, för människorna i unionen och då måste
jargong och alltför teoretiska diskussioner undvikas. Man måste framhäva fredsarbetet, de ramar för
miljöskydd och socialt skydd som skapats och värdet för medborgare av den gemensamma inre
marknaden. Han pekade också på den stora betydelsen av att kunna välkomna länder som tidigare
levt i diktatur i gemenskapen.
Irlands andra princip var alla medlemsstaternas jämlika ställning. Alla skall kunna göra sin röst
hörd. AHERN påminde också om de fem viktigaste områdena: regeringskonferensen och
konstitutionsförslaget, Lissabonstrategin, området med frihet, rättvisa och säkerhet, EU:s externa
förbindelser och utnämningen av en ny kommissionsordförande. Till detta lades förlängningen av
Javier SOLANAs mandat och beslutet om att ge honom tjänsten som EU:s första utrikesminister
när det blir dags.
Den f.d. rådsordföranden sade att man nu måste visa prov på pedagogik och förklara fördelarna med
den nya författningen för medborgarna. Europaparlamentets och de nationella parlamentens
ställning stärks, rådets förhandlingar görs öppnare, maktfördelningen blir tydligare och såväl
närhets- som proportionalitetsprincipen stärks. Stadgan för de grundläggande rättigheterna införlivas i konstitutionstexten och medborgarna får rätt till rättslig prövning. AHERN var också nöjd
med kompromisserna om roterande representation i kommissionen och ett mer permanent
ordförandeskap för rådet. Beslutsmetoden med dubbel majoritet av både medlemsstaterna och
medborgare framhölls också som en betryggande lösning.
AHERN övergick till att tala om den historiska utvidgningen den 1 maj och om kommande
tänkbara utvidgningar - Rumänien och Bulgarien, Turkiet och Kroatien.
EU:s internationella förbindelser och åtaganden nämnde också, bl.a. fattigdomsbekämpningen och
kampen mot hiv/aids och EU:s strävan efter att skapa ett område med frihet, rättvisa och säkerhet.
AHERN avslutade med att påminna om det irländska mottot "Européer i samarbete" och påminde
om vikten av att göra medborgarna delaktiga i detta samarbete.
Kommissionen
Ordförande Romano PRODI sade att konstitutionsförslaget innehåller den bästa möjliga texten
under givna omständigheter. Nu måste den dock förklaras för medborgarna. PRODI hoppades att
detta skulle ge upphov till en verklig europeisk debatt och att det strikt nationella perspektivet inte
skall dominera så som ofta var fallet under valkampanjerna inför valen till Europaparlamentet. Han
efterlyste en konkretisering av den europeiska integrationen på nationell nivå. PRODI hävdade att
EU har stärkt den sociala politiken och att unionen blir alltmer politisk. Han ansåg folkomröstningar
rimliga men uppmanade ledamöterna att upplysa medborgarna.
Även PRODI berörde vårens utvidgning och kommande utvidgningar. Han ansåg vidare att
framgångar uppnåtts i arbetet med att bekämpa terrorismen och att skapa ett område med frihet,
rättvisa och säkerhet. I fråga om Lissabonstrategin var han däremot mer kritisk och ansåg att
medlemsstaterna insatser är otillräckliga.
Politiska grupper
Samtliga talare berömde det irländska ordförandeskapet för dess skicklighet, även om inte alla var
ense om det som framhålls som framgångar.
Hans-Gert PÖTTERING (PPE-DE, DE) sade att ett ordförandeskap var en stor övning i demokrati
och att mångfalden i EU nu ytterligare ökar. PPE-DE prioriterar starkt konstitutionsfrågan och
gläder sig åt att Europaparlamentets och de nationella parlamentens ställning stärkts. Gruppen var
dock besviken över att inte ha fått med en hänvisning till det judiskt-kristna arvet.
Klaus HÄNSCH (PSE, DE) var också glad över att författningstexten nu föreligger. Han bedömde
att 90 % av konventets text finns kvar, däremot har protokoll, förklaringar och undantag tillförts
som minskar tydligheten. Socialistgruppen var inte heller helt nöjd med alla kompromisser och
vissa saker är svåra för Europaparlamentet som institution att acceptera.
Andrew Nicholas DUFF (ALDE, UK) ansåg att konstitutionen var ett stort framsteg och att hela
processen var en stor framgång jämfört med tidigare regeringskonferenser och fördragsändringar.
- Medborgarnas tillit för EU:s institutioner har stärkts genom konventsmetoden och den större
öppenheten, menade han.
Han avslutade dock med att säga att det är en delvis skeptisk väljarkår som nu måste upplysas.
DUFF sade att man måste marknadsföra EU mot bakgrund av de framsteg som uppnås i och med
den nya konstitutionen. Den här gången har dessutom EP haft inflytande så det kan inte lägga allt
ansvar på rådet. DUFF uteslöt inte ett antal "Nej" i de nationella folkomröstningarna.
Monica FRASSONI (De gröna/EFA, IT) berömde ordförandeskapet men var ej glad över vissa
kompromisser. Hon ansåg att det finns för många områden kvar med vetorätt för rådet där
Europaparlamentet inflytande är för litet. Hon var inte heller förtjust över hur den nominerade
kommissionsordföranden Josep BARROSO utsetts och EU:s asylpolitik var hon starkt misstänksam
mot med tanke på hur afrikanska båtflyktingar i rådande stund behandlas av Italien. Den gröna
gruppen tyckte inte heller att rådet agerat kraftfullt nog i fråga om Guantanamofångarna.
Slutligen sade FRASSONI att rådet fortfarande är maktfullkomligt och hon önskade att det skulle
bli bättre på att dela makten med kommissionen och Europaparlamentet.
Sylvia-Yvonne KAUFMANN (GUE/NGL, DE) underströk att ordförandeskapet varit en
fullspäckad period - utvidgningen, konstitutionen, parlamentsvalen. Personligen var hon mycket
oroad över det låga valdeltagandet och uppmanade ledamöterna att ta sitt ansvar. Medborgarnas
prioriterade frågor får inget gehör och då tappar de förtroendet för EU, sade hon. Arbetslösheten
måste lösas och debatten måste föras upp på europeisk nivå. KAUFMANN ansåg att folket skall får
rösta om konstitutionen. Enligt henne bör Europaparlamentet stöda detta krav.
Jens-Peter BONDE (IND/DEM), DK) var imponerad över irländarnas tekniska skicklighet att på
detta sätt genomföra en förlust för demokratin. Enligt honom minskar väljarnas inflytande radikalt
och mer makt ges åt ministrarna. Dessa "passereller" som inte ens går att översätta till många språk
är ett sätt att kringgå väljarna när man vill ändra i fördragen eller ändra sammansättningen av kommissionen. BONDE ansåg att folkomröstning är en rättighet och hans grupp kommer att verka för
att alla länder skall låta befolkningarna rösta.
