EN ARBETSMARKNAD I FÖRÄNDRING
Om unga vuxnas livschanser i en individualiserad värld
GUNNAR GILLBERG,
INSTITUTIONEN FÖR
SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP
GÖTEBORGS UNIVERSITET
Generationsväxlingen
Stora pensionsavgångar mellan 2009-2016
40% av den arbetskraft som var verksam
2003 utbytt 2015
En ny generation unga vuxna födda på 1980
och 1990 talet på väg att etablera sig på
arbetsmarknaden
Ohlsson och Broomé(2003) Generationsväxlingen och de sjuk dödssynderna.
Ungdomsarbetslöshet (procent) Sverige 1963–2013
Engdahl, Mattias & Forslund, Anders (2015).
En förlorad generation?: en ESO-rapport om ungas etablering på arbetsmarknaden.
Stockholm: Finansdepartementet, Regeringskansliet
Arbetsmarknaden
Cirka 47% av de arbeten som finns på den svenska arbetsmarknaden kan
beskrivas som låg eller oreglerade = (krav på att i mer eller mindre
utsträckning konstruera sina egna ramar och där styrningen är indirekt).
Cirka 16% har arbetsförhållanden som är betrakta som traditionella
industriarbeten.
Ökad flexibilitet (numerär och funktionell) och förändrade
anställningsförhållanden (tillfälliga anställningar, projekt och
bemanningsföretag etc.)
Nya styrsystem för ökad indirekt (och direkt) kontroll.
(Allvin/Mellander/Movitz/Aronsson The diffusion of Flexibility) 2009)
Trender och utvecklingsmönster
Relativt hög ungdomsarbetslöshet
Generationsväxling
Förändrad arbetsmarknad
Individualisering av ansvar
(anställningsbarhet)
Matchning
Utbildning
Tid
Arbete
Familj
Samhälle
1790
90% i Jordbruket
Flergenerations-familjer
Jordbrukssamhället
Fattigdom och sociala skillnader
Arbete för konsumtion
(Det förmoderna arbetet)
Kärnfamilj
Industrisamhället
Arbetsdelning, framtidstro,
välfärd. Hjärtinfarkt och
förslitningsskador.
(Arbetssamhället)
Arbete och övrigt liv
sammanflätade
1960
13% i Jordbruket
Ca 45% i Industrin
Hög grad av reglering
och tydlig uppdelning
mellan arbete och
fritid.
2000
Relativt stabila
familjemönster
2% i Jordbruket
Ca 70% i
Tjänstesektorn
Kärnfamilj,
Sambo, särbo,
partnerskap mm.
Ökad andel
oreglerade och
indirekt reglerade
arbeten.
Differentierade
familjemönster
Kunskaps/informations/nätverksamhället
Globalisering, nätverk,
individualisering.
Tillitsbrist och utmattning
(Det individualiserade arbetet)
Övergripande strukturella
faktorer/villkor
Livschanser och
handlingsmönster
Arbetslivets
förändring
Individuella och sociala
konsekvenser
(knuta till personliga
och kollektiva resurser)
Nya villkor
Kontinuitet
Konstnär: Ulf Swerin idé: Hans Lindgren
Diskontinuitet
Diskontinuitet- Ambivalens – individuellt ansvar?
Samhällsförändringens konsekvenser för unga
De strukturella villkoren förändras så snabbt att
generationsövergripande socialisation blir allt svårare (kontextuell
diskontinuitet).
Traditionella kategorier som klass, kön, etnicitet, ”omvandlas” till
inre möjligheter eller hinder (individualisering).
Vi blir allt mer beroende av vår reflexiva förmåga för att kunna
hantera de krav som ställs på oss (reflexivt imperativet)
Det reflexiva imperativet (nya krav på unga
vuxna) som förutsätter resurser och förmåga att
navigera.
Slutsatser
Individen blir i allt högre grad hänvisat till
”egna” inre och yttre resurser.
Självförtroende, informella nätverk och ”rätt” föräldrar spelar
en allt viktigare roll. Individualiseringen får olika
konsekvenser för olika grupper i samhället.
… a new inequality, the inequality of
dealing with insecurity and reflexivity…
(Ulrich Beck (1992) Risk Society, s 98.
Nya ohälsostruktur växer
fram i spåren av dessa
förändrade villkor.
