Forskningsprogrammet ”Kronisk inflammation”
Programmet ”Kronisk inflammation” ska utveckla ett nytt, samlat koncept för bred tvärvetenskaplig forskning och samproduktion mellan akademi, näringsliv och hälso- och
sjukvården inom området kroniska inflammationssjukdomar. Den kraftfulla och riktade
satsningen inom området förväntas leda till förstärkning av redan världsledande forskning
samt utveckling av nya forskningsområden, behandlingsformer, produkter och tjänster.
Nya kunskaper om det medfödda och förvärvade immunsystemet och hur det påverkas av
genetiska och externa faktorer har under senare år ökat förståelsen för de bakomliggande
mekanismerna och innebär att flera olika kroniska inflammationssjukdomar kan komma att
förklaras utifrån en gemensam kunskapsplattform – framsteg som ökar möjligheten för
diagnostik och behandling.
Under förarbetena till ”Kronisk inflammation” framhölls vikten av att snabbare och i större
omfattning tillgodogöra sig de forskningsresultat som produceras inom akademi, hälso- och
sjukvård och av företag. Programmets krav på nya samverkansformer, via arenor och
mötesplatser för idé- och kunskapsutbyte mellan aktörer som normalt inte samverkar,
förväntas snabbare leda till nya och effektivare behandlingsformer.
Ett stort antal människor lider idag av kroniska inflammationssjukdomar. Allt fler sjukdomar
– till exempel reumatiska sjukdomar, hjärt-kärlsjukdomar, multipel skleros (MS), psoriasis,
inflammatoriska tarmsjukdomar, astma och kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) –
karaktäriseras som kroniska inflammationssjukdomar. Minst 15 procent av Sveriges
befolkning lider av någon form av inflammationssjukdom. Andelen är minst lika stor i övriga
västvärlden. För den enskilde innebär sjukdomarna allvarliga handikapp, förlust av
arbetsförmåga, ökad sjuklighet, kroniska smärtor och dödlighet i följdsjukdomar som stroke,
hjärtinfarkt eller cancer.
De totala kostnaderna för enbart reumatiska sjukdomar i Sverige beräknades 2001 till drygt 36
miljarder kronor. Av dessa var drygt 31 miljarder indirekta kostnader i form av produktionsbortfall medan de direkta kostnaderna i form av vård och läkemedel uppgick till drygt 5
miljarder kronor.
Sverige intar en stark ställning internationellt inom olika delar av området kronisk
inflammation. Nya forsknings- och utvecklingsområden har etablerats och vuxit sig starka,
även ur ett internationellt perspektiv, under de senaste decennierna. Nya och unika förutsättningar i form av biobanker och kvalitetsregister har utvecklats starkt men har hittills inte
tagits tillvara i mer strukturerade former i forskningen inom det samlade begreppet kronisk
inflammation.
Sverige har en unik möjlighet att hävda sig när det gäller klinisk forskning baserad på
tillgängliga patientmaterial, enhetliga medicinska bedömningar bland landets läkare, positiva
forskningsmotiverade patienter och aktiva patientorganisationer. Sverige har en internationell
konkurrenskraft när det gäller forskning och utveckling inom näringslivet i form av nya
bioteknikföretag, etablerade läkemedelsföretag samt företag inom medicinsk teknik och diagnostik. Det svenska hälso- och sjukvårdssystemet erbjuder också unika möjligheter för
klinisk forskning och utveckling av metoder för prövning och utvärdering av läkemedel och
andra behandlingsmetoder samt kartläggning av biverkningseffekter av läkemedel.
Programmet ”Kronisk inflammation” innebär att ett antal kompletterande kompetenser som
finns inom olika institutioner, kliniker, företag och myndigheter knyts samman i ett
konsortium – delvis fysiskt och delvis virtuellt – och hålls samman av en gemensam ledning
och utnyttjar den moderna informations- och kommunikationsteknologin fullt ut. Härigenom
skapas nya möjligheter för kunskapsöverföring mellan verksamheter och i förlängningen
förutsättningar för nya typer av integrerade och mångvetenskapliga projekt kring etiologi
(sjukdomars orsaker och uppkomst), tidigdiagnostik och terapi av ett flertal
inflammationssjukdomar. Programmet ska knyta samman verksamheter som idag endast
sporadiskt eller undantagsvis kommunicerar med varandra – allt från immunologi, cellbiologi
och genetik till epidemiologi, kliniska prövningar, arbetsterapi och behandlingsmetoder inom
vård och omsorg samt industrin.
Programmet ”Kronisk inflammation” omfattar fyra delar:
* Den centrala utmaningen är att koppla samman verksamheter för snabbare utveckling av
bättre terapi och profylax mot kroniska inflammationssjukdomar och dessas komplikationer
samt särskilt identifiera och utnyttja de komponenter som är unika i Sveriges infrastruktur.
* Nya arenor, mötesplatser och nätverk mellan forskare, näringsliv, myndigheter, brukare och
patienter som leder till utveckling av nya lärprocesser, kunskapsutbyte och
kompetensutveckling. Mötesplatserna ska stimulera test och utvärdering av demonstratorer
och prototyper samt kommersialiseringen av FoU-projekt.
* Tanken med programmet är att identifiera gemensamma mekanismer för kronisk inflammation, men också att utnyttja denna kunskap för att skapa nya behandlingsformer i form av
produkter och tjänster. Medverkan av företag är önskvärd – dels för att nå en snabbare
kommersialisering av resultaten, dels för att stärka projektens finansiering.
* Forskarna inom programmet ska samarbeta med forskargrupper verksamma inom
funktionell genomik, systembiologi, vårdvetenskap och epidemiologi för att utveckla nya
verktyg för att förfina diagnostik och behandling, utveckla system för att utnyttja data från
patientjournaler, skapa system för analys av ärftlighet och gemensamma utlösande faktorer i
omgivningen och att koppla denna information till genotypdata för förståelse av sjukdomsuppkomst för olika organspecifika inflammatoriska sjukdomar.
Anmälnings- och beredningsprocessen sker i två steg. Under steg 1 inbjuds
verksamhetsföreträdare vid universitet, landsting, kommuner, företag och myndigheter, med
universitetet som kontaktpart, att inkomma med en kortfattad intresseanmälan till Vinnova
senast den 30 november 2006. Utvärderingen görs initialt av initiativtagarna. I steg 2 inbjuds
de sökande att inkomma med en utvecklad ansökan som behandlas av en extern expertgrupp
till vilken ett antal utvärderingsgrupper med internationella specialkompetenser är knutna.
Beslut om vilket eller vilka konsortier som får stöd fattas av initiativtagarnas styrelser.
Finansiärerna
KK-stiftelsen arbetar för att stärka Sveriges konkurrenskraft genom att bygga upp
profilerade forskningsmiljöer vid de nya högskolorna, främja kunskaps- och
kompetensutbyte mellan högskola och näringsliv, främja IT- inom skola, utbildning
samt hälso- och sjukvård.
Invest in Sweden Agency, ISA, är en myndighet under Utrikesdepartementet med
uppdrag att aktivt medverka till att utländska företag i olika former investerar i
Sverige.
Stiftelsen för Strategisk Forskning har till ändamål att stödja naturvetenskaplig,
teknisk och medicinsk forskning. Stiftelsen ska främja utvecklingen av starka
forskningsmiljöer av högsta internationella klass med betydelse för utvecklingen av
Sveriges framtida konkurrenskraft.
Vårdalstiftelsens uppgift är att stödja forskning och forskarutbildning med inriktning
mot vård och allergier och annan överkänslighet.
VINNOVA är en statlig myndighet under Näringsdepartementet som ska bidra till att höja
tillväxten och välståndet i hela landet. VINNOVA:s ansvarsområde är innovationer kopplade
till forskning och utveckling.
Reumatikerförbundet är Sveriges största patientorganisation med 60 000 medlemmar.
Förbundet bevakar medlemmarnas intressen och ger stöd till forskning och projekt för att
förbättra reumatikers hälsa.
