1 - Bönens värld, inledning.
Se jag står för dörren och klappar; om någon lyssnar till min röst
och upplåter dörren, så skall jag gå in till honom och hålla måltid
med honom och han med mig, Upp. 3:20.
Att bedja är att släppa in Jesus. Han vill komma in i din värld, in i
ditt hjärta.
Jesaja 65:24: ”Och det skall ske, att förrän de ropar skall jag svara,
och medan de ännu talar skall jag höra.” Jesus klappar på våra
hjärtan för att genom vår bön få oss att öppna oss och ta emot den
gåva han har utsett åt oss. Bönen är själens andedräkt, det organ
med vilket vi släpper in Kristus in i vårt hjärta och ande.
Öppna dig för Jesus. Han vill ha en förtrolig kontakt och en
levande samvaro med dig. Här handlar det om en stark och äkta
kontakt mellan Gud och människan.
Att bedja är att öppna sig för Jesus, det fordrar ingen kraft, det är
en fråga om Din vilja.
2 - Bön i nödens stund.
I vilken nöd vi än kommer, själslig eller kroppslig, så behöver vi
bara vända vår blick mot honom som står färdig med all den
helande kraft som omedelbart övervinner syndens dräpande gift.
Att bedja är att få ta emot Jesu undergörande kraft både dag och
natt.
Bön är något djupare än alla våra ord, en hjärtebeskaffenhet, ett
sinnestillstånd.
I vår hjälplöshet hittar vi det bedjande sinnet.
Innan dess har vi oftast prövat allt innan vi slutligen går bönens
väg.
Det vilar något av Guds välbehag över vår hjälplösa situation.
Utifrån vår hjälplöshet vill Herren lära oss att bedja, i ett
fullständigt beroendeförhållande till honom.
3 - Guds vilja och attityd.
Gud, Du vår Fader som låter din sol gå upp över både onda och
goda och låter det regna över både rättfärdiga och orättfärdiga,
Matt. 5:45.
Gud har inte anseende till person. Han förlåter och ber även för
sina fiender. Gud t.om. älskar sina fiender.
Vi bestämmer ofta i förväg hur Gud skall svara på våra böner, men
det är ytterst Gud som avgör böne-svaren.
Vi får ändå förtrösta på Gud som vet allt. Psalm 139:4-5: ”Förrän ett
ord är på min tunga, så känner du Herre, det till fullo. Du omsluter
mig på alla sidor och håller mig i din hand.” Herren vet vad som är
bäst för oss var och en.
Vad jag gör förstår du inte Nu, men framledes skall du fatta det,
Joh. 13:7.
4 - Vår vilja och attityd.
Låt inte din hjälplöshet driva dig till förtvivlan, ty den är
bönens verkliga hemlighet och drivande kraft.
Så säger den Helige Ande: ”Jag bor hos den som är
förkrossad och har en ödmjuk ande; ty jag vill ge liv åt de
ödmjukas ande och liv åt de förkrossades hjärtan”, Jesaja
57:15.
Vi måste lära oss att lita på och vila hos den ibland
obegriplige Guden.
Vår hjälplöshet skall stilla bära hela bönens liv.
Jesus: ”mig förutom kan ni ingenting göra”, Joh. 15:5.
Vi får lägga fram våra svårigheter och all vår nöd inför Gud i
bön.
5 - Bönens väsende Är Tro.
Den andra sidan av det sinnelag som utgör bönens väsen är tro för
utan tro är det omöjligt att behaga Gud.
Den som vill komma till Gud måste tro, att han är till och att han
lönar dem som söker honom, Hebr. 11:6.
Hjälplösheten och tron i förening frambringar bön.
Jesus: ”Sannerligen säger jag eder: Om ni har tro och inte tvivlar,
så skall ni säga till detta berg: häv dig upp och kasta dig i havet,
och det skall ske.”
”Allt vad ni med tro bedjen om i eder bön, det skall ni få,” Matt.
21:21-22.
”Om vi tror skall vi få se Guds härlighet,” Joh. 11:40.
”Såsom du tror, så må det ske dig,” Matt. 8:13.
Vi måste bedja i tro och inte tvivla, Jak. 1:6.
6 - Tro är att komma till Kristus.
Tro är att komma till Kristus Jesus. Den som kommer till mig skall jag
sannerligen inte kasta ut sa Jesus i Joh. 6:37.
Trons enkla och tydliga livstecken är att den ser sin nöd, erkänner sin
hjälplöshet, går till Jesus och lägger allt i hans hand.
Vi får kasta alla våra bekymmer och bördor på honom.
Att tro är att gå till Jesus och tala uppriktigt och förtroligt med honom om
all vår nöd, om det som rör ”hela” vårt liv.
Vår tro skall inte hjälpa Jesus att uppfylla vår bön. Han behöver ingen hjälp.
Jesus behöver bara tillträde till våra hjärtan.
Bönesvaren är inte beroende av vår känslor eller tankar före, under eller
efter bönen. Vi har tro nog, när vi går till honom i vår nöd och lägger fram
den inför honom. Vi får även berätta för Jesus om våra tvivel, vår otro och
om vår svaga tro.
Förrän ett ord är på min tunga så känner Du det Herre till fullo, Psalm 139:4.
7 - Bönens svårigheter.
”Ni är fulla av begärelser, ni vill ha, men får ingenting. Ni dödar av avund,
men uppnår ingenting. Ni kämpar och strider. Ni har ingenting, därför att ni
inte ber. Ni ber, men får ingenting, därför att ni ber illa; ni vill bara
tillfredställa era begär,” Jakob 4:2-3.
Istället lockar, uppmuntrar, förmanar och befaller oss Jesus att bedja på ett
sunt och ödmjukt sätt, där vi sätter andra före oss själva. Be, så skall ni få
säger han. Sök så skall ni finna. Ty den som ber, han får och den som
söker, han finner, och för den som bultar skall dörren öppnas, Matt. 7:7-11.
Finns det någon bland Er som ger sin son en sten när han ber om bröd
eller ger honom en orm när han ber om fisk? Om nu redan ni, som är onda,
förstår att ger era barn goda gåvor, skall då inte Er fader i himlen ge det
som är gott åt dem som ber honom, Matt. 7:7-11.
”Gör Er inga bekymmer, utan när ni åkallar och ber, tacka då Gud och låt
honom får veta alla era önskningar,” Fil. 4:6.
När vi försummar bönen bedrövar vi Jesu hjärta. Denna försummelse är en
av våra största synder. Bön är arbete, en ansträngning, en tung börda, men
också en stor glädje. Var flitig och trofast i bönen. Övning och uthållighet
lär dig bruka detta känsliga instrument.
8 - Bönens Ande.
Bön är att tala om för Jesus vad vi saknar.
Förbön är att tala om för Jesus vad vi ser andra saknar.
Bönens Ande – den helige Andes viktigaste uppgift är att förklara och
förhärliga Jesus.
När vi lär känna Jesus på djupet så kommer vår bön att bli ett stilla,
förtroligt samtal med Jesus, vår bäste vän och livskamrat.
När vi i bönen gjort det som åligger oss, är det Jesus som har ansvaret för
bönesvaret. Vi kommer att känna en ny frid när vi lagt saken i hans händer.
Guds Son – Jesus Kristus vet vad som är bäst för oss och han förmår allt.
Vi får inte använda bönen till att kommendera Gud. Se t.ex. I Joh. 2:1-11,
och lägg märke till att Jesu moder aldrig befaller Jesus att göra något
under. Vi måste istället överlåta oss åt Gud. När och hur vår bön skall
uppfyllas, det bestämmer Gud.
Det är viktigt att vi ber i Jesu namn. Då har du löfte om bönesvar.
Var uppriktig I din bön. Herren känner dig bättre än du känner dig själv. Gud
hör vår bön för hans namns skull. Han väntar på att vi skall be honom
hjälpa oss.
9 - Bönens arbete, del 1.
Jesus: ”Skörden är stor men arbetarna få. Be därför skördens
Herre att han sänder ut arbetare till sin skörd,” Matt. 9:37b-38.
Vidare säger han: ”Allt vad två av Er kommer överens om att be
om här på jorden, det skall de få av min himmelske fader. Ty där
två eller tre är samlade i mitt namn där är jag mitt ibland dem,”
Matt. 18:19-20.
Jesus: ”Sannerligen, om ni har tro så stor som ett senapskorn,
kan ni säga till det här berget: Flytta dig dit bort och det kommer
att flytta sig.” Ingenting blir omöjligt för Er, Matt. 17:20.
Vi skall be ständigt och TACKA Gud, 1 Tess. 5:17.
Bed för vänner och fiender, i alla livets situationer. Visa verklig
omsorg om dina medmänniskor, din nästa.
Bönen är det viktigaste arbetet i Guds rike. Genom din bön/ förbön
kan du få vara med och hjälpa fram nådegåvor och kallelsetjänster.
10 - Bönens arbete, del 2.
Först och främst uppmanar jag Er till förbön, åkallan och
tacksägelse för alla människor speciellt de i ledande ställning. Att
be så är riktigt och behagar Gud vår frälsare som vill att ”alla”
människor skall bli frälsta och lära känna sanningen. Och vägen
dit den vet ni sa Jesus. Han är vägen, sanningen och livet och
ingen kommer till Gud, Fadern utom genom tro honom. Han bar
hela världens synd på sig upp på korset, din och min synd.
Jesus sade:” Gå för den skull ut i hela världen och gör alla folk till
mina lärjungar. Döp dem i Faderns, Sonens och den helige Andes
namn och lär dem att hålla alla de bud jag har gett Er.”
I förberedelserna för varje väckelse ligger ett uthålligt bönearbete.
Det viktigaste arbetet är det vi utför på knä, ensamma med Gud,
borta från världens larm och människors beundran.
Använd gärna en anteckningsbok för personliga böneämnen. Bed
konkret för varje böneämne. Bed om bönens Ande, ingenting skall
då vara omöjligt för dig.
11 - Bönens kamp, del 1.
”Vaka och bed att ni inte utsätts för prövning,” Mark. 14:38.
Vår fallna natur och satan är allierad, fientlig mot Gud, Rom. 8:7. Vi
har också en kamp att utkämpa mot ondskans andemakter i
hímlarymderna, Ef. 6:12.
Den avgörande kampen är kampen för att nå in i ensamheten med
Gud och göra detta dagligen.
”Gör Er inga bekymmer, utan när ni åkallar och ber, tacka då Gud
och låt honom få veta alla Era önskningar. Då skall Guds frid, som
är mera värd än allt vi tänker, ge era hjärtan och tankar skydd i
Jesus Kristus,” Fil. 4:5b-7.
Bönestunden med Gud måste bli ett verkligt möte, där Jesus får
gripa, fånga, fängsla och samla ”alla” våra intressen.
Det är inte för Guds skull vi behöver våra bestämda bönestunder,
det är vi som behöver dem.
12 - Bönens kamp, del 2.
Stillheten är en nödvändighet i bönen. Jesus gick bort till en enslig
plats och bad, Mark. 1:35. Jesus gick upp på berget ensam för att
be, Matt. 14:23. Jesus drog sig undan från människor för att be,
Luk. 22:41.
Var stilla och lyssna in Guds röst under din bönestund. Du behöver
inte tala med Gud konstant. Psalm 139: ”Utrannsaka mig, Gud och
känn mitt hjärta, pröva mig och känn mina tankar och se till, om
jag är stadd på en olycksväg och led mig på den eviga vägen.”
När den helige Ande lyfter fram våra enskilda synder i vår enskilda
bön, bekänn dom och gå vidare. Vänd dig sedan bort från dina
tidigare synder.
Bed om bönens Ande och sök dig in i enighet med Jesus Kristus.
Håll dig vaken och be, Mark. 14:38.
13 - Förbönen, bön för andra.
Förbönens kamp, Rom. 15:30-31: ”För vår herre Jesu Kristi skull
och för den kärleks skull som Anden ger, uppmanar jag Er bröder,
att bistå mig i min kamp, genom att be till Gud för mig. Epafras,
han tjänar Kristus Jesus och kämpar alltid för Er i sina böner för att
Ni skall stå fasta och vara fullkomliga och helt uppfylllda av Guds
vilja,” Kol. 4:12-13.
Vår förbön för andra människor får inte bli en bönestrid inför Gud,
där vi försöker tvinga Gud till bönesvar. Gud är god i sig själv och
han giver åt alla villigt och utan hårda ord, Jak. 1:5. Han vet vad
som är bäst för oss.
Bed om vidgade böneperspektiv och låt dig inte förtröttas i din
förbön utan bed till bönhörelsen kommer. Du får samarbeta med
Gud för att utbreda Guds Rike.
14 - Bön och fasta.
Detta är den svåraste bönekampen att gå in i, men den är
nödvändig. Se t.ex. Mark. 9:29, där Jesus informerar lärjungarna
om varför dom inte lyckats att driva ut en oren ande. Jesus: denna
sorten kan bara drivas ut med bön och fasta.
Fastan var lagstadgad I Israel, 3 Mos. 16:29, Sak. 8:19.
Fastan är en yttre handling som skall utföras när det finns ett inre
behov av den, Matt. 9:14-15.
Visa inte din fromhet för människor i fastan, Matt. 6:16-18.
Vi varken beder eller fastar för Guds skull utan för vår Egen skull.
Vi behöver samarbeta med bönens Ande för att kunna bedja
effektivt.
Bön och fasta behöver användas för att vi skall kunna utbreda
Guds Rike.
Även vid utväljandet av ledare behövs bön och fasta, Apg. 13:2.
Den helige Ande utväljer där Barnabas och Paulus. Detta gäller
även när vi skall tillsätta äldste, missionärer och vid
planläggningen av särskilt svåra uppgifter, Apg. 13:3 och 14:23.
15 - Bönens form.
Önskebönen: Bönens begäran, att få något, att uttala en önskan. Här
handlar det om att be över egna böneämnen.
Förbönen: Gud har i sitt styrande av världen frivilligt bundit sig vid
människan. Det är människans förhållande till Gud som avgör om världen
skall bli vad Gud hade tänkt sig. Förbön är att be för andra.
Tacksägelsebönen: Tacket bör utgöra en väsentlig del av vår bön. Hur
mycket Jesus sätter värde på tacksägelsebönen ser vi av berättelsen om de
tio spetälska som han botat, Luk. 17:11-19. Att tacka Gud är att ge honom
äran. Tacka Gud för alla bönesvaren, tacka honom för de lekamliga
gåvorna, att vi får vara hans barn, de andliga gåvorna etc. När jag tackar
ger jag gud äran för vad han gör mot mig.
Lovprisning: När jag tillbeder eller lovprisar ger jag Gud äran för vad han är
i sig själv. Lovprisningen övergår i tillbedjan av Gud och kretsar bara kring
Gud, Upp. 5:13. Lovsången skall tona genom himlarna i all evighet.
Bön utan ord: Anden stöder oss I vår svaghet. Vi vet ju inte hur vår bön
egentligen bör vara, men Anden vädjar för oss med rop utan ord och han
som utforskar våra hjärtan vet vad Anden menar, eftersom Anden vädjar för
de heliga så som Gud vill, Rom. 8:26.
16 - Bönens skola.
Gud sänder oss nöd, genom vilket han lär oss att bedja. Här kan
det handla om att Gud vill pröva vår tro och uthållighet. Vi måste
som kristna vara beredda på allt.
Gud är alla goda gåvors givare. Han vet vad vi behöver och Gud
vet allt om våra livsomständigheter. Trots detta måste vi vara
uthålliga i bönens skola för att kunna bli helgade och övade
bedjare.
Bönens skola är tålamodskrävande, bed utan att förtröttas, Luk.
18:1-8.
Bönens Ande måste få tillfälle att förklara Kristus för våra hjärtan
varje dag. Andens undervisning går därför ut på att få bort allt som
hindrar honom från att förklara Kristus för våra hjärtan. Anden vill
också uppfylla vårt hjärta med omsorg om andra människor.
Ibland måste vi gå igenom nöd och svåra lidanden för att bli övade
och trofasta förebedjare och lära oss förbönens heliga konst.
17 - Bönens ”Helige” Ande.
Bed om bönens Ande så att du kan bruka bönen på bästa sätt.
”Över Davids hus och över Jerusalems invånare skall jag utgjuta
en nådens och bönens ande, så att de ser upp till mig.”
Bed om Guds ingripande i tillvaron och att det enbart skall
förhärliga Guds namn.
Herre lär mig bedja: ”Vår Fader, du som är i himlen. Låt ditt namn
bli helgat, låt ditt Rike komma, låt din vilja ske, på jorden så som i
himlen. Ge oss idag vårt bröd för dagen som kommer och förlåt
oss våra skulder liksom vi har förlåtit dem som står i skuld till oss.
Ock utsätt oss inte för frestelse utan rädda oss från det onda. Ty
riket är ditt och makten och härligheten i evighet, Amen.
