Kommittén för
rättighetsfrågor
Strategi 2013-2014
Kommittén för rättighetsfrågors strategi 2013-2014
Inledning
Västra Götalandsregionen har ansvar för att respektera, främja, skydda och övervaka de
mänskliga rättigheterna. Det innebär att mänskliga rättigheter ska integreras i budgetarbete,
planering, verksamhet, uppföljning, utvärdering och revision. Huvudansvaret för detta
delegeras från regionfullmäktige till de olika nämnderna och styrelserna. För att stödja
utvecklingen och systematiseringen av arbetet för mänskliga rättigheter inom Västra
Götalandsregionen bildades kommittén för rättighetsfrågor den 1 januari 2011.
Rättighetskommitténs kansli utgör stöd för kommitténs arbete.
I Vision Västra Götaland beskrivs Västra Götalandsregionen som en väl sammanhållen region
där alla invånare ska kunna försörja sig och delta i samhällslivet på lika villkor. Kommittén
för rättighetsfrågors arbete för mänskliga rättigheter är en viktig del i att förverkliga denna
vision.
Uppdraget och visionen
Enligt Reglemente för Västra Götalandsregionens kommitté för rättighetsfrågor ska
kommittén:
a) vara stödjande och pådrivande och ta nödvändiga initiativ i arbetet med att skapa
förutsättningar för att i regionens verksamheter förverkliga de mänskliga rättigheterna
b) stödja utvecklingen av ett systematiskt arbete för mänskliga rättigheter
c) lyfta fram fördelarna för den enskilda människan och organisationen med ett
rättighetsbaserat arbetssätt samt särskilt uppmärksamma de mänskliga rättigheterna som
förutsättning för en demokratisk samhällsutveckling
d) verka för uppmärksamhet på särskilt utsatta grupper
e) följa upp hur barns rättigheter beaktas i regionens verksamhet
f) vara pådrivande i arbetet för att förhindra diskriminering som har samband med kön,
könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder
g) i samverkan med beredningen för hållbar utveckling lyfta fram rättighetsfrågorna som
förutsättning för regional tillväxt och utveckling
h) regelbundet rapportera till regionstyrelsen sina iakttagelser avseende förverkligandet av
mänskliga rättigheter inom regionens olika verksamheter samt till regionstyrelsen lägga
förslag till förbättringar i regionens arbete med mänskliga rättigheter
i) vidareutveckla arbetet med att öka tillgängligheten och förbättra förutsättningarna för
delaktighet för personer med funktionsnedsättning
j) svara för FoU-frågor inom funktionshinderområdet samt fördelningen av regionens bidrag
till detta område
k) samverka med kommittén för folkhälsofrågor, beredningen för hållbar utveckling samt
med regionens patientnämnder
l) vara kontaktorgan för och samverka med regionala intresseföreningar såsom
pensionärsorganisationer, handikapporganisationer och patientföreningar, företrädare för
nationella minoriteter samt för andra berörda regionala organisationer och myndigheter
m) besluta om fördelning av regionens bidrag till regionala handikapporganisationer,
patientföreningar, föreningar som företräder de nationella minoriteterna, HBTQorganisationer och barnrättsorganisationer
n) säkerställa att den får tillräcklig information för att kunna ta sitt ansvar för verksamheten
o) fullgöra de uppdrag som därutöver lämnas av regionstyrelsen
Inom ramen för detta uppdrag har följande vision formulerats:
”
Vår vision är att alla som vistas, bor och verkar i Västra Götaland fullt
ut ska få åtnjuta sina mänskliga rättigheter, och därmed det goda livet.
Västra Götalandsregionen ska leva upp till sina skyldigheter genom att
respektera, främja, skydda och övervaka detta.
Inga rättigheter utan kunskap
Den generella nivån av mänskliga rättigheter är ganska god i Sverige. Det konstateras i de
tidigare nationella handlingsplanerna för mänskliga rättigheter och i slutbetänkandet från
delegationen för mänskliga rättigheter. Men även om den generella nivån är hög så pekar
utredningarna på ett antal strukturella problem som framför allt rör regioner och landsting.
Ett problem handlar om att man sällan benämner offentlig service och generell välfärd som
mänskliga rättigheter, till exempel rätten till vård eller rätten till kultur. Politiker och
tjänstepersoner är formellt sett skyldighetsbärare1 men bedöms i utredningarna ha låg kunskap
mänskliga rättigheter och om sina och verksamheternas skyldigheter. Detta kan innebära en
risk för den långsiktiga sociala hållbarheten och kan innebära felaktiga prioriteringar i
förhållande till internationella åtaganden.
Ett annat strukturellt problem handlar om utfallet. Svensk offentlig sektor fokuserar ofta på
likaservice, oavsett individens förutsättningar att tillgodogöra sig servicen. Målet handlar
sällan om likvärdigt utfall eller likvärdiga möjligheter. Att se individer som rättighetsbärare2
underlättar arbetet med att upptäcka var och för vilka personer och grupper som skyddet är
svagast.
Ytterligare ett strukturellt problem är bristen på gemensamt ansvarstagande från samhället.
När individer skickas mellan myndigheter och organisationer riskerar de att ”falla mellan
stolarna”.
Slutligen pekar utredningarna på rättighetsbärarnas förutsättningar och egenmakt. Ofta saknar
rättighetsbärarna kunskap om mänskliga rättigheter, vilket begränsar deras möjligheter att
ställa krav. Dessutom får rättighetsbärarna sällan möjlighet att delta i beslut som berör dem.
Detta problem är särskilt stort för minoritetsgrupper.
1
2
Med skyldighetsbärare menas den person eller organisation som har ansvar för att garantera vissa rättigheter.
Med rättighetsbärare menas den/de personer som har rättigheter som ska tillgodoses.
Övergripande mål för perioden 2013– 2014
För att nå Västra Götalandsregionens vision om det goda livet bör invånarnas mänskliga
rättigheter vägleda både det dagliga arbetet i verksamheterna och i politiska beslut.
Rättighetsprinciperna3 bör vara integrerade i allt arbete. Kommittén för rättighetsfrågor
kommer att verka systematiskt, strategiskt och långsiktigt för mänskliga rättigheter i Västra
Götaland som ett sätt att uppnå visionen. Under strategins tidsperiod kommer arbetet
huvudsakligen att ske inom fyra områden, formulerade som fyra övergripande mål:
1. Politiker och anställda inom Västra Götalandsregionen (skyldighetsbärarna) får stärkt
kapacitet att leva upp till sina skyldigheter
2. Politiker och anställda inom Västra Götalandsregionen (skyldighetsbärarna) blir mer
medvetna om sitt ansvar att leva upp till sina skyldigheter
3. Tillgänglighetsdatabasen (TD) ska förvaltas och vidareutvecklas
4. Rättighetsbärarna i Västra Götaland får större egenmakt att driva sina frågor och utöva
inflytande
Effekt- och resultatmål
Nedan presenteras de fyra övergripande målen. Varje mål bryts ned till ett antal effekt- och
resultatmål för perioden 2013-2014. . Dessa mål konkretiseras i kansliets verksamhetsplan där
aktiviteter och aktivitetsmål sätts.
Övergripande mål 1 - Skyldighetsbärarna får stärkt kapacitet
För att stärka skyldighetsbärarnas kapacitet är utbildning för politiker och tjänstemän en
viktig del. Under strategiperioden kommer rättighetskommitténs kansli att anpassa befintliga
utbildningar till fler målgrupper. Kansliet kommer även att utarbeta kunskapsunderlag,
utveckla verktygen för rättighetsbaserat förhållningssätt som används i pågående pilotprojekt,
samla in kunskap från intresseorganisationer samt fungera som ett kunskapsstöd för Västra
Götalandsregionens verksamheter.
Tabell 1
Nr
Effektmål 2013 – 2014
1.1
1.2
1.3
3
Alla politiker och förvaltningsledningar inom Västra Götalandsregionen har
kunskap om mänskliga rättigheter och hur ett rättighetsbaserat arbetssätt kan
användas i den egna verksamheten.
Rättighetskommitténs kansli har bättre metoder och verktyg för ett rättighetsbaserat
arbetssätt
Fler av Västra Götalandsregionens analyser och beslutsunderlag uppmärksammar
och genomsyras av mänskliga rättigheter.
Rättighetsprinciperna kan delas upp i:
delaktighet
icke-diskriminering
jämlikhet
rättssäkerhet
transparens eller öppenhet
1.4
Skyldighetsbärarens kunskap om rättighetsbärarnas situation och de brister som
finns inom Västra Götalandsregionen ökar.
Övergripande mål 2 - Skyldighetsbärarna blir mer medvetana om sitt ansvar
Det andra övergripande målet handlar om Västra Götalandsregionens interna organisation och
medvetenhet. Under perioden kommer kommittén för rättighetsfrågor att återrapportera
förslag på utvecklingsområden som dyker upp genom samråd och andra verksamhetsanalyser.
Rättighetskommitténs kansli kommer att svara på remisser och motioner.
Rättighetskommitténs kansli kommer även att stärka användandet av ett rättighetsperspektiv
genom att utarbeta, utveckla och följa upp styrdokument inom området.
Tabell 2
Nr
2.1
2.2
Effektmål 2013 – 2014
Västra Götalandsregionens tjänstepersoner och politiker är mer medvetna om
vad mänskliga rättigheter i deras verksamheter innebär (och vilken
utvecklingspotential som finns)
Verksamheter i Västra Götalandsregionen kopplas tydligare till mänskliga
rättigheter genom styrdokument.
Övergripande mål 3 - Förvalta och vidareutveckla tillgänglighetsdatabasen
Det tredje övergripande målet handlar om TD – en tillgänglighetsdatabas, som på grund av sin
omfattning och vikt lyfts fram som ett eget mål. Arbetet med att förvalta och utveckla TD
handlar om att bygga kapacitet och skapa drivkrafter hos skyldighetsbärarna och samtidigt
stärka rättighetsbärarna. TD hänger därför tydligt samman med kansliets övriga mål och
arbete. Under strategiperioden kommer rättighetskommitténs kansli fortsätta arbetet med att
bredda TD till att omfatta alla diskrimineringsgrunder och tydligare koppla TD till Västra
Götalandsregionens upphandlingsprocesser.
Tabell 3
Resultatmål 2013 – 2014
3.1
Alla verksamheter som Västra Götalandsregionen
bedriver i egen regi eller finansierar ska ingå i TD.
Alla fel, brister och hinder som TD synliggör ska ingå
i åtgärdsprogram.
TD är breddat till alla 7 diskrimineringsgrunderna
TD är samordnat med e-upphandlingssystemet.
Alla kommuner i Västra Götaland är anslutna till TD
3.3
3.4
3.5
3.6
3.7
3.8
Mål som
handlar om
verksamhet
er utanför
VGR
3.2
Mål som
handlar om
verksamheter
inom
VGR (samt
upphandlade
aktörer)
Nr
Fler avtalsparter är anslutna till TD
TD1 stängs och allt arbete sker i TD2.0
Antal sökträffar på anläggningar ökar
TD:s information finns på fler språk
Övergripande mål 4 – Rättighetsbärarna får större egenmakt
Det fjärde övergripande målet är att stärka rättighetsbärarnas förmåga att kräva sina
rättigheter. Under perioden kommer kommittén för rättighetsfrågor bland annat dela ut
ekonomiska medel och arrangera samråd med representanter för rättighetsbärarna.
Tabell 4
Nr
4.1
4.2
Effektmål 2013 – 2014
Representanter för rättighetsbärarna får bättre resurser för att ur ett MR-perspektiv
driva sina egna frågor
Representanter från civilsamhället blir i större utsträckning lyssnade till samt får
större möjlighet att påverka och vara delaktiga
4.3
Barn och unga i Västra Götaland får en större tilltro till det politiska systemet
4.4
Grupper med svagt skydd stärks i förhållande till arbetsmarknaden.
Kommitténs stödjande och pådrivande roll
Kommittén för rättighetsfrågor och rättighetskommitténs kansli har ett uppdrag som både är
omfattande och nydanande. Arbetet ställer krav på ständig kunskapsutveckling, lärande och
kommunikation. Inspiration och stöd i arbetet med mänskliga rättigheter kan hämtas från
andra länder och från enskilda satsningar regionalt och nationellt. Eftersom kommittén för
rättighetsfrågor ännu är unik i sitt slag är det viktigt att dokumentera och dra lärdomar av
arbetet, inte minst med tanke på återkopplingen till regionstyrelsen. Det är också viktigt att
utveckla former för samverkan, erfarenhetsutbyte och lärande inom Västra
Götalandsregionens olika verksamheter men också i samverkan med andra aktörer inom
offentlig sektor.
Förankringen bland politiker och verksamhetsföreträdare måste göras på ett sådant sätt att
mänskliga rättigheter förstås som självklart och relevant och i vardagen. Kommittén för
rättighetsfrågor måste vara tydlig och skarp i sina analyser, sin kommunikation och sitt
agerande för att bidra till att de mänskliga rättigheterna stärks och att kunskapen om
mänskliga rättigheter ökar i regionen.
För att Västra Götalandsregionen ska bli framgångsrika i sitt rättighetsarbete krävs att
invånarna får tillgång till information om sina rättigheter och att det arbete som bedrivs i
regionen baseras på delaktighet och dialog. Det är också av stor vikt att kommitténs insatser
inte är för många eller för otydliga och att målen för uppgifter och insatser alltid är tydligt
kopplade till mänskliga rättigheter.
