Leder tillväxt och lönsamhet till ökat
företagsvärde?
En komparativ undersökning där utgångspunkten
är värdet på företaget.
Av: Louise Brodin & Malin Carlsson
Handledare: Ogi Chun
Södertörns högskola | Institutionen för samhällsvetenskaper
Kandidatuppsats 15 hp
Företagsekonomi | Vårterminen 2016
Begreppsdefinition
Agentteorin - Relationen mellan principalen (aktieägarna) och agenten (ledningen) som
uppstår på grund av att ledning och aktieägarna har olika mål. Ledningen vill ha kortsiktigt
förmögenhet medan aktieägarna vill ha långsiktig avkastning (Hamberg 2004, s.80-85).
Earnings growth rate – Tillväxten i resultat från ett år till ett annat (Ramezani et al. 2002,
s.56).
EVA – Economic Value Added, ett penningvärde som visar om värde har skapats utöver vad
aktieägarna beräknat (Ramezani et al. 2002, s.57).
Företagsförmögenhet – Även kallat financial slack, ett mått på interna medel som ledningen
kan använda sig av för att kunna genomföra investeringar och hantera osäkerhet (Hamberg
2004, s. 74).
Företagsvärde – Värdet på företaget enligt aktieägarna, är kopplat till EVA och MVA
(Hamberg 2004, s.384).
Lönsamhet – Hur effektivt ett företag använder sina resurser för att generera vinst (Carlson
2001, s.91).
Multikollinearitet – Att det existerar hög korrelation mellan de oberoende variablerna i den
multivariata regressionen, det betyder att variablerna förklarar samma sak vilket leder till
minskad tillförlitlighet för regressionen (Körner & Wahlgren 2015, s.181).
MVA – Market Value Added, visar hur mycket ytterligare marknadsvärde som skapats utöver
bokfört värde (Hamberg 2004, s.384-385).
MV/BV – Marknadsvärde dividerat med bokfört värde, mäter om företaget har projekt som
skapar nettonuvärde och kommer fortsätta göra det i framtiden (Ramezani et al. 2002, s.59).
P/E-tal – Aktievärdet vid årets slut dividerat med vinst per aktie, visar ett företags möjlighet
till framtida tillväxt (Ramezani et al. 2002, s.59).
ROE – Return On Equity, räntabilitet på eget kapital, mäter hur mycket vinst ett företag
genererar i förhållande till det egna kapitalet (Hillier et al. 2013, s. 76-77).
ROI – Return on Investment, räntabilitet på investerat kapital, beräknar avkastningen på en
investering (Hillier et al. 2013, s. 76-77).
Sales growth rate – Nettoomsättningstillväxttakt, visar hur mycket omsättningen har ökat
från ett år till ett annat (Ramezani et al. 2002, s.56).
Size – Totala tillgångar (Ramezani et al. 2002, s.59).
Tillväxt – Hur mycket ett värde har ökat från ett år till ett annat (Hamberg 2004, s.53).
Sammanfattning
Examensarbetets titel: Leder tillväxt och lönsamhet till ökat företagsvärde? En komparativ
undersökning där utgångspunkten är värdet på företaget.
Seminariedatum: 2016-05-30
Ämne/Kurs: Företagsekonomi C, kandidatuppsats, 15 hp.
Författare: Louise Brodin och Malin Carlsson
Handledare: Ogi Chun
Nyckelord: agentteorin, företagsvärde, lönsamhet, regressionsanalys, sambandsanalys,
tillväxt.
Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka om det finns ett samband mellan ett företags
tillväxt, dess lönsamhet och företagets värde. Undersökningen ämnar klargöra utifrån ett
agentteorietiskt perspektiv om tillväxt och lönsamhet är nyckeltal som är relevanta i
förhållande till företagets värde.
Metod: Studien är en kvantitativ och komparativ regressionsanalys där delar av metoden är
baserad på Ramezani et al. (2002) men med modifieringar. Underlaget är hämtat från
databasen Retriever som sedan har bearbetats. 79 företag agerar underlag för studien och är
indelade i 12 branscher. Urvalet är baserat på alla svenska publika bolag på Veckans Affärers
lista över Sveriges 500 största företag.
Teoretiskt perspektiv: Den mest centrala teoretiska punkten i arbetet är agentteorin. Även
Penrose tillväxtteori redogörs för samt sex olika vetenskapliga artiklar. Avsnittet avslutas med
en genomgång av nyckeltalen som används i resultatet.
Resultat: Först genomförs en univariat regressionsanalys mellan tillväxtvariablerna
(oberoende, X) och lönsamhetsvariablerna (beroende, Y). Avslutningsvis görs en multivariat
regressionsanalys mellan tillväxt- och lönsamhetsvariablerna (oberoende, X) samt variablerna
för företagets värde i form av EVA och MVA (beroende, Y).
Slutsats: Mellan variablerna tillväxt, lönsamhet och företagets värde föreligger det för stor
risk för slumpmässig inverkan då företagets värde är för komplext för att kunna förklaras av
endast dessa variabler. De branscher och variabler som klarade signifikansnivån hade dock
inte tillräckligt höga nivåer på regressionen och R-kvadraten, därför kan inte ett samband eller
icke-samband bekräftas eller förkastas.
Abstract
Title: Does growth and profitability lead to increased company value? A comparative study
based on the value of the company.
Seminar date: 2016-05-30
Course: Business administration C, Undergraduate level, 15 University Credit Points
(ECTS).
Authors: Louise Brodin and Malin Carlsson
Advisors: Ogi Chun
Key words: agency theory, company value, correlation analysis, growth, profitability,
regression analysis.
Purpose: The purpose of this paper is to investigate if there is a correlation between company
growth, profitability and the value of the firm. The study aims to clarify through an agency
theory perspective if company growth and profitability, as key figures, are relevant to the
company value.
Methodology: The study is a quantitative survey with a regression analysis where parts of the
methodology are based on Ramezani et al. (2002) but with modifications. The material has
been collected from Retriever and has been processed. 79 companies are used and are divided
into 12 industries. The selection is based on all the Swedish public companies from the
Sweden’s 500 biggest companies list made by “Veckans Affärer”.
Theoretical perspective: The most centered theory in this study is the agency theory. Also
Penrose growth theory is presented along with six different scientific journals. The chapter is
concluded with the key figures that are used.
Empirical foundation: First of all, a univariate regression analysis is presented between the
growth variables and the profitability variables. Finally a multivariate regression analysis is
presented between the growth- and profitability variables and the variables for company value
in the form of EVA and MVA.
Conclusions: Between the variables growth, profitability and company value there are too
much of a risk for randomness to be able to say that there is a correlation between the
variables. The company value is too complex to be explained by only these variables. The
variables that weren’t to affected by the randomness didn’t show enough high levels of
correlation to be confirmed as related to each other, therefore there isn’t any correlation to be
found amongst these variables.
Innehållsförteckning
1. Inledning............................................................................................................................ 7
1.1 Problembakgrund......................................................................................................... 8
1.2 Syfte ...........................................................................................................................10
1.3 Forskningsfrågor .........................................................................................................10
1.4 Avgränsning ................................................................................................................10
2. Metod ...............................................................................................................................11
2.1 Population ...................................................................................................................14
2.1.1 Urval .....................................................................................................................14
2.2 Bortfallsanalys ............................................................................................................15
2.3 Reliabilitet ...................................................................................................................16
2.4 Validitet .......................................................................................................................16
2.5 Metodkritik ..................................................................................................................16
2.6 Källkritik ......................................................................................................................18
3. Teoretisk referensram ......................................................................................................19
3.1 Tidigare forskning .......................................................................................................19
3.1.1 Tillväxt, lönsamhet och värdeskapande ................................................................19
3.1.2 Innovation, lönsamhet och tillväxt i mellan- och högteknologiska
tillverkningsföretag: bevis från Italien .............................................................................19
3.1.3 Variationskällor inom företagets lönsamhet och tillväxt .........................................20
3.1.4 Är extraordinär tillväxt lönsam?.............................................................................21
3.1.5 Entreprenörskaps- och inlärningsorientering: effekter på tillväxt och lönsamhet
inom softwaresektorn ....................................................................................................22
3.1.6 Tillväxt-lönsamhet-nexus inom svenska SMEs .....................................................22
3.2 Teori ...........................................................................................................................23
3.2.1 Penrose tillväxtteori ..............................................................................................23
3.2.2 Agentteorin ...........................................................................................................23
3.3 Nyckeltal .....................................................................................................................26
3.3.1 Economic Value Added (EVA) ..............................................................................26
3.3.2 Market Value Added (MVA) ..................................................................................27
3.3.3 Lönsamhet............................................................................................................28
3.3.3.1 ROE och ROI ....................................................................................................28
3.3.4 Tillväxt ..................................................................................................................28
3.3.4.1 Earnings och Sales growth rate .........................................................................28
4. Resultat ............................................................................................................................29
4.1 Datasammanställning..................................................................................................29
4.1.1 Univariat regressionsanalys ..................................................................................29
4.1.2 Multivariat regressionsanalys ...............................................................................31
5. Analys och tolkning...........................................................................................................33
6. Slutsats ............................................................................................................................40
7. Avslutande diskussion ......................................................................................................41
7.1 Förslag till framtida forskning ......................................................................................42
Referenslista ........................................................................................................................43
Bilaga 1 – Population (93st)
Bilaga 2 – Univariat regressionsanalys för alla variabler
Bilaga 3 – Multivariat regressionsanalys för alla variabler
Bilaga 4 – Sammanställning av underlag
Tabellförteckning
Tabell 1. Variabler och uträkningar för undersökningen ........................................................12
Tabell 2. Företagsfördelningen per bransch. ........................................................................15
Tabell 3. Univariat regressionsanalys ...................................................................................30
Tabell 4. Multivariat regressionsanalys på fjärde nivån. ........................................................31
Figurförteckning
Figur 1. Sambandet mellan tillväxtmålet och de underliggande delmålen som grundar sig i
teoretiska argument ..............................................................................................................25
Figur 2. Skillnader i målfokus för ledning och aktieägare. .....................................................26
1. Inledning
I inledningsavsnittet redogörs det för övergripande information inom ämnet tillväxt,
lönsamhet och företagsvärde som sedan leder till en problemdiskussion vilket mynnar ut i ett
syfte och frågeställningar. Avsnittet avslutas med avgränsningar kring syftet.
Inom ett företag kan det finnas många olika mål, bland annat att få fler anställda, få högre
vinst eller uppfylla en personlig dröm. Men det främsta målet inom ett företag är att skapa
värde för ägaren (Hillier et al. 2013, s.29-30). Värdeskapande kan ske på många olika sätt,
bland annat genom att se resultatet i jämförelse med något annat nyckeltal inom företaget
exempelvis omsättningen eller tillgångarna. För att se hur värde skapas inom företag kan man
se till olika nyckeltal inom lönsamhet. Lönsamhet mäter hur effektivt ett företag använder sig
av sina tillgångar och hur företaget hanterar sina transaktioner (ibid. s.76). Nyckeltalen inom
lönsamhet är effektivitetsmått som på olika sätt kan visa företagens interna förmåga att skapa
intäkter som överstiger kostnaderna. Huvudanledningen till att man gör finansiella analyser är
för att undersöka lönsamhetsnivån och hur den kan fortsätta att utvecklas i framtiden.
Lönsamhetsmåttet är även det viktigaste måttet enligt de flesta investerare (Hamberg 2004,
s.44). Lönsamhet kan mätas på olika sätt, antingen genom att räkna ut vinstmarginal, Return
on Assets (ROA), Return on Equity (ROE) eller Return on Investment (ROI) (Hillier et al.
2013, s.76-77).
Företag ser ofta tillväxt som ett mått på framgång. Det finns olika nyckeltal där man kan mäta
företagstillväxt, man mäter förändringen från tidigare år och sätter det i förhållande till
varandra. Man kan exempelvis se omsättningstillväxt genom att jämföra förändringen från
förra årets omsättning med årets omsättning. Företagets olika intressenter fokuserar på olika
sorters tillväxt. Aktieägarna vill se tillväxt i kassaflöde och vinst per aktie, ledningen vill ha
tillväxt internt inom verksamheten, långivare fokuserar på förändringen i räntebärande
skulder, de anställda är intresserade av lönetillväxten och kunder vill se en utökning i antal
produkter eller tjänster (Hamberg 2004, s.77). Enligt Penrose (1995) tillväxtteori är
expandering något naturligt för företag eftersom att ledningen strävar efter vinstmaximering,
dock kommer tillväxten att avta när företaget fyllt efterfrågan och förbrukat tänkta resurser.
Tillväxten inom företaget styrs av entreprenörer eller ett entreprenöriellt engagemang, det är
entreprenörens mål som styr hur mycket företaget kommer att expandera. Genom
kunskapsackumulation kan entreprenören bli mer tidseffektiv och produktiv vilket i sin tur
leder till värdeskapande och tillväxtmöjligheter. Detta innebär att högre lönsamhet kan
genereras genom tillväxt som uppkommer vid ett mer effektivt utfört arbete (Penrose 1995,
s.44).
Rent matematiskt finns det formler som utgår från en självklar koppling mellan tillväxt och
lönsamhet, bland annat Gordons tillväxtmodell. Gordons tillväxtmodell innebär att man kan
räkna fram avkastning per aktie (lönsamheten) genom att ta utdelning per aktie dividerat med
aktiepriset subtraherat med tillväxttakten på utdelningen. Denna uträkning görs för att kunna
räkna ut utdelning per aktie, avkastning per aktie, aktiepris eller tillväxttakt för utdelningen i
ett företag (Francis & Taylor 2000, s.187). Enligt ekonomisk teori är större företag bättre,
men i grund och botten vill alla företag tjäna mer pengar än dagen innan och därför är
lönsamhet ett oerhört viktigt mått (Delmar odat., s.1). Investerare kräver försäljning- och
vinstmaximering genom hög tillväxt, men då likställs hög tillväxt med värdeskapande för
aktieägarna. Enligt Ramezani et al. (2002) leder inte en maximering av tillväxten inom
försäljning och vinst automatiskt till maximerad avkastning för aktieägarna. Enligt deras
studie har företag med måttlig och jämn tillväxt den högsta avkastningen (Ramezani et al,
7
2002, s.56). I Sverige finns en speciell arbetsmarknadspolitik som inbegriper att det är
företagen som ska skapa nya arbetstillfällen och då är det viktigt att företagen växer och blir
stora så att de kan anställa fler människor (Delmar et al. 2013, s.289).
Det är fundamentalt för företag att ha en tydlig målsättning. Finansiella mål sätts upp för att
kunna belysa problem samt för att kunna utvärdera företaget i förhållande till ett antal
framgångsvariabler, däribland tillväxt (Hamberg 2004, s.73-80). Carlson (2001) anser att
tillväxt och överlevnad, i form av lönsamhet, är företagets huvudmål och att tillväxt och
lönsamhet är båda lika beroende av varandra som av en konkurrensutsatt marknad (Carlson
2001, s.153). Tillväxt krävs för att man ska kunna behålla sina marknadsandelar och för att
kunna hantera stigande priser. I samband med det uppstår behovet av lönsamhet eftersom att
kapitaltillväxten endast kan skapas genom vinst och lönsamhet. Utan lönsamhet överlever inte
företaget på längre sikt (ibid. s.91). I senare forskning av Delmar et al. (2013) finner de att
tillväxt har en påverkan både på lönsamhet och på överlevnad. De kom fram till att
lönsamheten ökar sannolikheten för överlevnad och tillväxt, medan tillväxten påverkar
överlevnadschansen negativt. Att använda tillväxt som ett sätt att öka lönsamhet fungerar men
risken ökar markant för att företaget istället går i konkurs (ibid. s.289).
Hamberg (2004) menar att tillväxt är samma sak som företagsförmögenhet. När företaget blir
större ökar också flexibiliteten och kontrollen för ledningen vilket kan medföra
stordriftsfördelar, att man blir marknadsledande och får högre vinstmarginal. Ledningen
behöver ha företagsförmögenhet, flexibilitet och kontroll för att kunna hantera pressen från
aktieägarna och det uppnår de genom tillväxt. Inom företaget kan det vara svårt att befästa
förmögenheten som ett direkt mål, därför målas tillväxten upp som ett övergripande mål fast
det egentligen är underliggande variabler som vill uppnås (Hamberg 2004, s.73-80). I en
undersökning av Hamberg (2004) konstaterades att inget av företagen i den undersökningen
hade företagsförmögenhet som mål. Företagsförmögenhet innebär ett skydd som ledningen
har mot aktieägarna, om aktieägarna plötsligt sätter press på ledningen ger förmögenheten
dem flexibilitet och kontroll över läget. Ledningen vill oftast se sitt företag växa och den
generella uppfattningen är att hög tillväxt är att föredra. Enligt denna undersökning är tillväxt
ett lika viktigt mål som lönsamhet, om inte viktigare (Hamberg 2004, s.77-79). Ledningens
mål är att försöka ha en balanserad tillväxtstrategi som tillåter skapande av
företagsförmögenhet samtidigt som de tillfredsställer aktieägarna. Företagets finansiella
resurser är det som begränsar tillväxtförmågan och om företagets finansiella prestation inte
kan hantera en hög tillväxt under en längre tid så kommer aktieägarna bli missnöjda. Därför är
det viktigt för ledningen att ha en balanserad tillväxtstrategi som fungerar på lång sikt
(Hamberg 2004, s.385).
1.1 Problembakgrund
Det finns belägg för att en självklar koppling rent matematiskt existerar mellan tillväxt och
lönsamhet men det finns flera forskare som argumenterar för att det i praktiken snarare är
motsatsen. Bland annat Kiviluotos (2012) menar att själva begreppet tillväxt endast är ett
modeord som påverkar företagens syn på vad som gör företag framgångsrika. Enligt Kiviluoto
(2012) finns det ingen självklar koppling mellan hög tillväxt och hög lönsamhet, utan han
menar att företagen ska lägga sin fokus på den långsiktiga lönsamheten i första hand. För att
sedan se hur de har finansierat tillväxten och om det är hållbart samt se vilka personer som
ligger bakom affärsidén och om de ens vill växa (ibid. s.1). På samma sätt argumenterar
Delmar (odat.) för hur tillväxten kan vara dåligt framförallt för nya och små företag. Han
menar att tillväxtprocessen medför en mängd risker som inte alla företag bör utsätta sig för
och ofta är tillväxten endast ett icke rationellt val från ledningen. Både Delmar (odat.) och
8
Kiviluoto (2012) menar att tillväxten endast leder till överlevnad och inte till någon långsiktig
lönsamhet, utan fokus bör istället läggas på affärsmodellen och att öka sin försäljning.
Delmar (odat.) medger att det både finns för och nackdelar med att växa, den stora fördelen är
att det signalerar framgång vilket kan leda till fler externa investeringar. Det ger även ett
skydd mot konkurrenter och ger en stabil marknadsposition. Ett större företag ökar även
sannolikheten att överleva finansiella kriser, men det medför samtidigt mer risk och blir
svårare att administrera och strukturera upp samt ger högre agentkostnader (ibid. s.1).
Hamberg (2004) argumenterar också för några fördelar med tillväxt. Tillväxten ger mer
publicitet och gör det enklare att få kredit hos långivare, det medför även stordriftsfördelar
och ökade vinstmarginaler. Det blir även enklare att ta en position som marknadsledare
eftersom att man kan satsa mer på forskning och utveckling än konkurrenterna. Alla dessa
argument för att bli ett större företag gör det förståeligt för ledningen att ha tillväxt som ett
företags mål (ibid. s.78).
Forskning av både SooCheong och Kwangmin (2011) samt Akihiko och Donghun (2011)
visar att årets lönsamhet är en förutsättning för nästa års tillväxt men årets tillväxt påverkar
nästa års lönsamhet negativt. Lönsamheten och vinster följer med till nästa år vilken skapar en
förutsättning för tillväxt. Företagen står därför inför ett val att antingen fokusera på långsiktig
lönsamhet eller tillfällig tillväxt (Akihiko & Donghun 2011, s.78-79). Carlson (2001)
argumenterar för motsatsen, han anser att lönsamhet skapas efter tillväxt och målet är att
försöka bevara så mycket av den lönsamheten som möjligt (Carlson 2001, s.153). SooCheong
& Kwangmin (2011) menar att om fokus endast läggs på tillväxt så kommer det på lång sikt
skada vinsten som är en förutsättning för lönsamhet, detta kan motarbetas genom att företagen
förstår vikten av en hållbar vinstnivå. Om man sätter långsiktig vinst i första hand kan det
senare leda till tillväxt men det fungerar inte likadant tvärtom (SooCheong & Kwangmin
2011, s.1035).
Tidigare beskrivna resonemang leder in på diskussionen om agentteorin, vilket innebär att
ledningen inte alltid kommer agera utefter det som är bäst för aktieägarna. Detta skapar ett
problem, ledningen vill ha ökad företagsförmögenhet och skapa vinst på kort sikt vilket ger
ökad kortsiktig belöning, medan aktieägarna vill ha långsiktig avkastning och ökad utdelning.
Eftersom att aktieägarna och ledningen har olika mål så skapas en målinkongruens. Den
största skillnaden dem emellan är var företagets fokus ska ligga, på lönsamhet eller tillväxt
(Hamberg 2004, 80-85). För att kunna hantera problemet som uppstår används Economic
Value Added (EVA). EVA används för att utvärdera ledningens prestation så att aktieägarna
kan belöna dem korrekt (Hillier et al. 2013, s.341). EVA har fått en bred acceptans inom
finansvärlden som ett nyckeltal vilket kopplar ledningens beslutsfattande med aktieägarnas
värdeskapande (Ramezani et al. 2002, s.56). Ett komplement till EVA är Market Value Added
(MVA) som beräknar skillnaden mellan marknadsvärdet och det bokförda värdet vilket visar
hur mycket ytterligare värde som skapats utöver det bokförda värdet. Ett högt MVA värde
visar en värdeökning av aktieägarnas investering (Hamberg 2004, s.384-385).
Tidigare forskning inom området lönsamhet och tillväxt har skett i Italien av Cozza et al.
(2012), USA av Ramezani et al. (2002) och Japan av Akihiko och Donghun (2011). Delmar
et al. (2013) har forskat i Sverige men fokuserat enbart på tillväxt och lönsamhet så hittills har
ingen djupare forskning kring kopplingen till företagets värde genomförts i Sverige.
Problematiken uppstår när för mycket fokus läggs på tillväxt begreppet och inte tillräcklig
fokus läggs på lönsamheten. Enligt formler och flera forskare (som tidigare nämnts) antas det
att tillväxt leder till lönsamhet, men enligt en del andra forskare så verkar det inte alltid
9
stämma. Det finns alltså olika åsikter och angreppssett gällande tillväxt och lönsamhet och det
skapar möjlighet till vidare forskning. Då agentteorin utgår från att företagets värde är
huvudmålet för aktieägare, därmed också indirekt för ledningen, så vore en aspekt att se på
problematiken utifrån ett agentteoretiskt perspektiv och kopplingen mellan tillväxt och
lönsamhet till företagets värde.
1.2 Syfte
Syftet med denna uppsats är att undersöka om det finns ett samband mellan ett företags
tillväxt, dess lönsamhet och företagets värde. Undersökningen ämnar klargöra utifrån ett
agentteorietiskt perspektiv om tillväxt och lönsamhet är nyckeltal som är relevanta i
förhållande till företagets värde.
1.3 Forskningsfrågor
Syftet ska undersökas genom följande frågeställningar:
Leder tillväxt och lönsamhet till ökat företagsvärde?
Hur ser sambandet eller icke-sambandet ut mellan variablerna tillväxt, lönsamhet,
EVA och MVA i de 12 olika branscherna på den svenska marknaden?
Är sambandet olika starkt för olika branscher och olika variabler?
1.4 Avgränsning
Undersökningen kommer att grundas på Ramezanis et al. (2002) forskning där totalt sex
nyckeltal kommer undersökas inom tillväxt, lönsamhet och värdeskapande. 500 svenska
företag kommer att granskas, sedan kommer krav ställas och endast 93 företag uppnår dessa
kriterier. Kriterierna som ställs är att företaget är ett aktiebolag som är noterat på
Stockholmsbörsen, har fullständiga årsredovisningar från 2009 och 2014 samt finns listade i
Veckans Affärers (2015) VA500 lista. Urvalet är ett kvoturval av populationen med
konfidensnivå på 95 procent och då blir urvalet 79 stycken företag. Bolagen klassificeras i 12
specificerade branscher enligt Fagerfjäll (2013). Dessa bolag är de med högst omsättning
under 2014, enligt VA500 (Veckans Affärer 2015). Ingen hänsyn kommer att tas till
företagets storlek i andra mått, exempelvis antal anställda. Endast åren 2009 och 2014
kommer undersökas.
10
2. Metod
I metoden beskrivs allt som har gjorts i denna undersökning gällande uppbyggnaden av
uppsatsen, regressionsanalyserna, datainsamlingen, branschindelningen samt en beskrivning
av databearbetningen.
Denna uppsats bygger på en ontologisk frågeställning med en deduktiv ansats. Med
ontologisk frågeställning menas en frågeställning som förklarar hur verkligheten ser ut. I en
deduktiv ansats är utgångspunkten hypotesprövning under teorier (Saunders et al. 2009,
s.110). Uppsatsens ansats kommer att vara kvantitativ, longitudinell och komparativ. Att göra
studien kvantitativ gör det möjligt att rangordna företagen, för att hitta orsakssamband samt
korrelationssamband mellan variablerna. Med hjälp av den kvantitativa datan ska eventuella
mönster och samvariationer mellan variablerna förklaras i termer av kausala eller funktionella
samband (ibid. s.414).
Studien kommer att vara en jämförelse mellan åren 2009 och 2014 för att se effekter över en
femårsperiod. I uppsatsen studeras longitudinell data för att få med förändringar över tid
vilket både Ramezani et al. (2002) samt Markman och Gartner (2002) har tillämpat i sina
studier. Akihiko och Donghun (2011) visar även i sin forskning att lönsamhet idag kan ge
tillväxt i framtiden vilken innebär att tillväxt bör studeras över en längre tidsperiod.
Tidsramen på fem år bestämdes då Markman och Gartner (2002) ansåg det som en rimlig
tidsgräns samt att Davidsson och Wiklund (2000) anser att forskning kring tillväxt behöver
vara longitudinell då tillväxt är en pågående process under flera år och kan därmed göra att
effekterna från tillväxten inte syns i företagets årsredovisningar fören efter några år. En
komparativ ansats innebär att olika data kommer att jämföras för att kunna hitta skillnader och
likheter (Saunders et al. 2009, s. 269). Undersökningen är komparativ då den jämför
sambanden eller icke-sambanden mellan ett flertal variabler, de olika branscherna samt jämför
resultatet mot tidigare forskning.
Studien kommer att använda sig av en enkel linjär univariat och multivariat regressionsanalys.
Detta för att flera forskare (bland annat Ramezani et al. (2002), Markman och Gartner (2002)
samt Darush och Öhman (2005)) har använt sig av denna metod och den anses då som
beprövad och legitim för dessa typer av studier.
Utifrån Ramezani et al. (2002) samt Friedl och Deuschinger (2008) har följande variabler
valts (se Tabell 1). Datan från årsredovisningarna 2009 och 2014 samlas in, sedan räknas
förändringen mellan åren fram och till sist läggs de in i regressionsanalysen. Sales growth rate
och Earnings growth rate representerar tillväxtvariablerna, ROI och ROE representerar
lönsamhetsvariablerna och EVA samt MVA representerar företagets värde. EVA och MVA
kommer att omarbetats för att kunna göra en jämförelse möjlig mellan företagen och en
bestämt tidsperiod vilket genomfördes genom att dividera med nettotillgångar (tillgångar kassa och bank) (Ramezani et al. 2002, s.56). Förklaringsvariablerna Size, P/E-tal och
MV/BV redovisas för att lättare få en överblick över genomsnittet per bransch och kunna
jämföra med genomsnittet för hela urvalet. Size används för att kunna ge en uppfattning om
hur stora företagen inom branscherna är i genomsnitt. P/E-talet visar ett företags möjlighet till
framtida tillväxt. MV/BV visar om företaget innehar projekt som skapar nettonuvärde samt
kommer fortsätta göra det i framtiden. MV/BV värdet är högre för de företagen med högre
chans till lönsam tillväxt (ibid. s.59).
11
Variabler:
Sales growth rate:
Omsättningstillväxt
Earnings growth rate:
Resultattillväxt
EVA/net assets:
EVA/ nettotillgångar
NOPAT
Kapital
WACC
Uträkning:
(Nettoomsättning år 2009- nettoomsättning år 2014) /
nettoomsättning 2009
(Resultat 2009-resultat 2014)/resultat2009
NOPAT - (Kapital*WACC) / Nettotillgångar
EBIT - skatt
Totala tillgångar - (leverantörsskulder + övriga kortfristiga
skulder)
(Skuld/(skuld+EK))*skuldränta + (EK/(Skuld/EK)) * avkastning
på EK
((Antal aktier * aktie pris) - Kapital)/ Nettotillgångar
MVA/net assets:
MVA/ nettotillgångar
ROE (%)
Vinst efter skatt/totalt eget kapital
ROI (%)
Omsättningshastighet * vinstmarginal
Size (total assets):
Totala tillgångar
Storlek på totala tillgångar
MV/BV:
(Antal aktier * Aktievärdet vid årets slut)/Totala tillgångar
Marknadsvärde/Bokfört
värde
P/E-tal
Aktievärdet vid årets slut/Vinst per aktie
Tabell 1. Variabler och uträkningar för undersökningen (Ramezani et al. 2002, s.65-66, Friedl
& Deuschinger 2008, s.2).
Utifrån sekundärdata skapas primärdata där sekundärdatan hämtas från årsredovisningar år
2009 och 2014. Nyckeltalen hämtas från Retriever och årsredovisningarna från åren 2009 och
2014. Sedan hämtas P/E-tal, aktiepris samt antal aktier från Orbis och kontrolleras mot
Avanza så att företagen finns introducerade på Stockholmsbörsen. All denna information förs
in i Excel där sedan nyckeltalen räknas och ställs upp i en genomsnittlig branschindelad lista,
se Bilaga 4.
Företagen delas in i branscher efter Fagerfjälls (2013) indelning av Sveriges 12 olika
branscher. Dessa 12 branscher är:
1. Råvarusektorn
2. Den kapitalintensiva processindustrin
3. Producentvaruindustrin och byggnadsbranschen
4. Konsumentvaruindustrin
5. Varudistribution
6. Företagstjänster
7. Medier och marknadsföring
8. Resor, hotell, restaurang och turism
9. Finanstjänster och kapital
10. Utbildning och forskning
11. Hälsovårdssektorn
12. Konsumenttjänster (Fagerfjäll 2013).
Ramezani et al. (2002) har en liknande ansats i sin studie där först en univariat linjär
regressionsanalys används för att undersöka om tillväxt har ett samband med lönsamhet. Sales
12
growth rate och Earnings growth rate representerar tillväxtvariablerna (oberoende, X), ROI
och ROE representerar lönsamhetsvariablerna (beroende, Y). Sambandsanalysen visar hur
mycket den beroende variabeln verkligen beror på den oberoende (Körner & Wahlgren 2015,
s.67). En variabel i taget sambandsundersöks i Excel, exempelvis undersöks först ROE mot
Earnings growth rate sedan ROE mot Sales growth rate osv. I och med att metoden är
beprövad av Ramezani et al. (2002) så kommer deras metod vara en utgångspunkt för denna
uppsats, men fokus istället ligger på svenska företag. För att se strukturer över olika branscher
kommer företagen att delas in i tolv branscher, där varje bransch analyseras för sig. I Excel
ser man endast en övergripande regression om man tar med alla branscher samtidigt, därför
kommer även en regression mellan varje variabel och bransch att göras separat.
För att en regressionsanalys ska vara signifikant så bör hänsyn tas till p-värdet i regressionen.
Signifikansnivån (p-värdet) visar om det är slumpen som avgör om ett eventuellt samband
uppstår. Signifikansnivån ska ligga under 0,05, om talet är högre innebär det att det finns risk
för att enbart slumpen har påverkat koefficienten (Saunders et al. 2009, s. 462). Pearsons
determinationskoefficient, R-kvadrat, räknas även ut i Excel. Den används för att visa hur
mycket av variationen i den första variabeln som är beroende av variationen i den andra
variabeln. Talet kan vara mellan 0 och +1, om talet är 0,5 innebär det att 50 procent av
variationen kan förklaras och om talet är 0 så betyder det att ingen del av variationen
förklaras. Såldes mäter determinationskoeffecienten förklaringsgraden, alltså hur många
procent av variationen som kan förklaras (Saunders et al. 2009, s.461). Den univariata linjära
regressionsanalysen görs för att undersöka om variablerna korrelerar med varandra för att
undvika multikollinearitet. Multikollinearitet innebär att det finns en hög korrelation mellan
de oberoende variablerna i den multivariata regressionen, det betyder att de förklarar ungefär
samma sak vilket leder till minskad tillförlitlighet för den multivariata regressionen (Körner &
Wahlgren 2015, s.181).
Därefter görs en multivariat regression som visar hur starkt eller svagt sambandet är mellan
tillväxt variablerna, lönsamhetsvariablerna (oberoende, X) och EVA samt MVA (beroende,
Y) som representerar agentteorin. Den multivariata regressionsanalysen genomförs för att
eventuellt hitta en förklaring till sambandet eller icke sambandet mellan tillväxt, lönsamhet
och företagets värde (Saunders et al. 2009, s.459). Multivariat linjär regression används inom
statistik och är en metod som används för att se om det finns ett eventuellt statistiskt samband.
Y-variabeln benämns responsvariabel och X-variablerna som förklarande (Körner &
Wahlgren 2015, s. 63-83). Även här kommer en regression mellan varje variabel och bransch
att göras separat samt en övergripande med alla branscher. Korrelationskoefficienten (R)
används för att kunna avgöra vilken relationsstyrkan är mellan variablerna. R kan anta värden
mellan 1 och -1 där 1 visar ett perfekt positivt samband, -1 ett perfekt negativt samband och
vid 0 föreligger det inget samband. För att kunna säga att värdet visar på en stark relation så
ska värdet vara +-0,7 eller mer. För att kunna se om variablerna har något samband behöver
signifikansnivån även här vara 0,05 eller lägre (Saunders et al. 2009, s. 459). Om
signifikansnivån inte är tillräckligt låg kommer den variabeln med högst signifikansnivå
plockas bort tills det att nivån hamnar på 0,05 eller under. Om signifikansnivån på första
nivån (när alla variabler är medräknade) är under 0,05 kommer den inte räknas ner till någon
lägre nivå. På nivå ett är alla variabler medräknade, på nivå två plockas variabeln bort med
den högsta signifikansnivån, på nivå tre upprepas proceduren och på nivå fyra är endast en
variabel kvar. Om det på fjärde nivån inte heller kommer ner på 0,05 så finns inte tillräckligt
med belägg för att kunna använda resultatet, då kan slumpen lika gärna ha skapat sambandet.
13
2.1 Population
Populationen baseras på svenska aktiebolag som är introducerade på Stockholmsbörsen, att
företagen är börsnoterade är en förutsättning för att kunna räkna på några utav nyckeltalen,
bland annat Market Value. Agentteorin går inte att applicera på företag där ägaren och
ledningen är densamma därför behövs publika företag. Det är oftast högre agentkostnader på
större företag, samt att kostnaden för att applicera EVA:n ska kompenseras med lägre
agentkostnader behövs stora företag, sett till omsättningsstorlek (Hamberg 2004, s.385).
Bortfall kommer att ske innan populationen utses. Vissa av företagen är inte publika företag,
utan statligt ägda eller endast har en aktieägare, och då finns inte information om aktuellt
aktievärde tillgängligt. Bortfall kan även ske vid bristfällig information om nyckeltalen samt
att företagen inte var börsintroducerade år 2009. Populationen utgår från VA500 där Sveriges
500 största, gällande omsättning, bolag finns listade. Listan grundas på årsredovisningen från
2014. Därefter har företagen kontrollerats så att de har tillgängligt aktiepris och antal aktier,
både för 2009 och 2014, samt fullständiga årsredovisningar. Alla 500 bolagen kontrollerades
och efter bortfallet blir därmed populationen: Sveriges 93 största företag, gällande
omsättningen, som finns introducerade på Stockholmsbörsen, se Bilaga 1 för listan över alla
företagen. VA500 valdes som ram för att garantera en hög omsättning i bolagen samt för att
slippa stora bortfall på grund av att företaget inte funnits sedan 2009 eller hunnit gå i konkurs
mellan 2009 och 2014. Det valdes även för att tillväxten inte är explosiv som den ibland är i
uppstartsfasen (Dahle 2012, s.11-14). Även Markman och Gartner (2002) använder sig av de
500 högst rankade företagen i USA (sett till tillväxttakt), men i denna uppsats ställdes det
ytterligare krav på att ägandet är skilt från ledningen (ett publikt aktiebolag).
2.1.1 Urval
Hela populationen är således 93 stycken företag, se Bilaga 1, och på 95 procent
konfidensnivån (avrundat till 100 företag) behövs 79 företag undersökas för att det ska vara
representativt för hela populationen (Saunders et al. 2009, s.219). Undersökningen har ett
representativt urval vilket innebär att ett tvärsnitt av populationen valdes ut proportionerligt så
att den matchar hela populationen. Urvalet inkluderar då alla viktiga företeelser och speglar
populationens olika beståndsdelar. Ett representativt urval gör att man kan dra generella och
giltiga slutsatser för hela populationen (Denscombe 2016, s.63-64).
Ett representativt urval har valts för denna undersökning för att alla branscher ska speglas
representativt jämfört med hela populationen samt för att kunna få ett generaliserbart resultat.
Urvalet är även ett icke-sannolikhetsurval, vilket betyder att forskarna kan besluta om vissa
viktiga komponenter i urvalsprocessen. I detta fall används icke-sannolikhetsurval då inte all
information finns tillgänglig för en större population vilket krävs för ett sannolikhetsurval
(Descombe 2016, s.64-65). Inom icke-sannolikhetsurvalet valdes kvoturval när det gäller hela
urvalet men även hur många företag som ingår i varje bransch. Kvoturval innebär att ett visst
antal kategorier valdes ut för att kunna dela in populationen. Kvoterna blir de 12 branscherna
enligt Fagerfjäll (2013). De först förekommande företagen väljs ut tills dess att kvoten fylls
upp per bransch, vilket är en procentuell andel jämfört med hela populationen (se Tabell 2
nedan). Exempelvis finns det 6 företag i hela populationen som tillhör bransch 1 vilket
motsvarar 6 procent av populationen vilket leder till att 5 företag undersöks i urvalet. På detta
sätt garanteras att alla branscher finns representerade med rätt antal företag i proportion till
hur ofta de förekommer i populationen (ibid. 73-74).
14
Tabell 2. Företagsfördelningen per bransch.
Kraven på företagen är att de finns listade på Stockholmsbörsen, finns med på VA500 listan
och har all tillgänglig information gällande valda nyckeltal. Inga ytterligare krav ställs på
företagen i denna undersökning. Om det finns både koncern och dotterbolag, kommer alltid
koncernens siffror att beräknas.
Storleken på urvalet kan väljas på tre olika sätt: statistiskt, pragmatiskt och kumulativt. I
denna uppsats används ett pragmatiskt tillvägagångssätt. Med pragmatiskt tillvägagångssätt
menas att forskarna ska få fram ett urval med tillräcklig precision för att kunna nå
forskningssyftet. Detta urval, på antal år som ska inbegripas och urvalsstorlek, ska grundas i
vad andra forskare har gjort inom samma ämne men även ha en väl medvetenhet om
forskarnas begränsningar. För att få ett representativt urval gäller det att urvalet är stort
relativt populationen, detta för att få med alla viktiga aspekter i undersökningen samt att få en
balans mellan proportionerna i både urvalet och hela populationen. Om detta uppnås skapas
ett mer representativt resultat och ökad chans till generalisering (Denscombe 2016, s.86-87).
Urvalet på 95 procents signifikansnivå valdes för att få en tillräckligt hög och representativ
nivå för populationen.
2.2 Bortfallsanalys
Det som här räknas som bortfall är det bortfallet som uppstod vid bestämmandet av
populationen på 93 företag, efter det att populationen bestämdes skedde inga bortfall av
företag. Vid sammanställningen av populationen uppkom ett visst bortfall där data inte kunnat
inhämtas av det företaget som kommer på tur i VA500-listan. Vid upptäckten markerades
företaget och togs bort. Antalet bortfall var 407 stycken. Anledningen till att de klassades
som bortfall var bland annat att aktiepris inte fanns tillgängligt då företaget inte var
introducerat på Stockholmsbörsen (publikt), var ägt av regeringskansliet eller liknande statlig
institution, var ägt av endast en aktieägare eller en familj, var ägt av ett utländskt
holdingbolag, var en ekonomisk förening eller bankinstitut. Detta bortfall kan påverka utfallet
av denna studie om man hade velat undersöka Sveriges största företag oberoende av om de
var publika eller ej. Eftersom att denna undersökning är beroende av att företagen är publika
så påverkas inte resultatet av detta bortfall.
Det uppkom bortfall bland variablerna i både den univariata och den multivariata
regressionsanalysen då kravet var att uppnå signifikansnivån på 95 procent. Variablerna som
föll bort uppnådde inte korrekt nivå och regressionen kunde därför lika gärna ha skapats av
slumpen som av den insamlade datan. Resultatet kan påverkas av att färre variabler kan tas
med i beräkningen av sambandet och tydliga mönster kan då missas om många variabler faller
bort.
15
2.3 Reliabilitet
Med reliabilitet menas hur resultatet i undersökningen kommer att kunna vara konsekvent och
gå att upprepa vid ett senare tillfälle (replikerbarhet) samt hur transparent metoden är i studien
(Saunders et al. 2002, s.156-157). Reliabiliteten för denna studie kan ses som hög, om denna
studie skulle göras igen skulle troligtvis samma resultat uppnås om samma företag och
nyckeltal användes. Däremot om andra nyckeltal, företag eller år skulle användas kan ett
annorlunda resultat uppstå. Eftersom utgångspunkten har varit en annan forskares metod bör
replikerbarheten bli stor. Saunders et al. (2002) belyser vikten av att göra studien transparent
och att försöka undvika att feltolka rådata. Kärnan har varit Ramezanis et al. (2002) metod
och har då haft lite mindre utrymme för feltolkning av data som kanske annars skulle uppstå
då Ramezani et al. (2002) är en erfaren forskare.
Tillvägagångssättet för beräkning av nyckeltal presenteras genom att specificera varje enskild
uträkning och vilka värden som hämtats från årsredovisningen vilket ger en ökad transparens
och stärker uppsatsens resultat. Beräkning av nyckeltalen har alltid utgått ifrån en källa som
känns trovärdig genom att titta på flera förklaringar i olika källor. Däremot är det inte säkert
att den tolkning som gjorts av Ramezanis et al. (2002) metod är helt korrekt. För att samma
resultat ska uppnås vid ett nytt observationstillfälle bör förutsättningarna vara detsamma. Då
denna studie är genomförd med ett underlagsår där en finanskris har inträffat vid närliggande
år kan det ha påverkat utfallet, men i vilken utsträckning kan inte förklaras. Finansiella cykler
kan spela in på replikerbarheten i denna typ av studier trots att transparensen är hög.
2.4 Validitet
Validiteten mäter om resultatet verkligen beskriver det man ämnar undersöka samt att
sambandet som ska undersökas är relevant och kausalt. Extern validitet även kallat
generaliserbarhet är förmågan att kunna generalisera sitt resultat till hela populationen och
inte enbart för urvalet (Saunders et al. 2009, s.158). Resultatet kan påverkas av åren som
valts, då 2009 låg i anslutning till en lågkonjunktur kan det påverka generaliserbarheten på
resultatet. Tack vare att det endast är sekundärkällor som undersöks så kan inte urvalsgruppen
förbättra sig under undersökningens gång vilket ökar validiteten för resultatet. Ett eventuellt
problem som kan uppstå är att ett orsakssamband inte förklarar det som är tänkt att förklaras,
det kan handla om att man mäter sambandet från fel håll och därmed kan validiteten vara
bristfällig eftersom man att inte mäter det som avsetts (ibid. s.158). Eftersom att detta kan
vara ett problem i denna typ av studie så grundas metoden i vetenskapliga källor för att
sambandet ska mäta det som är tänkt att mätas.
2.5 Metodkritik
Många ansatser i metoden grundades i bland annat Ramezani et al. (2002) samt Markman och
Gartners (2002) forskning där både tidsperioden, sekundärdata samt deduktion valdes för att
efterlikna deras forskning. Om andra forskare hade valts hade metoden sett annorlunda ut och
förmodligen gett ett annat resultat. Eftersom att sambandsanalyser skulle genomföras valdes
därför kvantitativ metod med sekundärdata för att kunna samla in data från en större
population och eventuellt kunna ge ett representativt resultat för hela populationen. Kvoturval
valdes för att lättare kunna anpassa urvalet efter den procentuella andelen som fanns i
populationen och på så sätt göra resultatet representativt för populationen. Urvalet hade
istället kunnat vara ett sannolikhetsurval, där hela populationen har lika stor sannolikhet att bli
vald, men då hade inte alla branscher blivit rättvist representerade och det hade då blivit
svårare att se skillnader branscherna emellan.
16
En nackdel med sekundärdata är att den tagits fram i annat syfte än den för denna uppsats
vilket gör att endast nyckeltal som finns presenterade kan användas, eller plockas ihop och
räknas om. Om man istället hade samlat in all data direkt från företagen så hade validiteten
förmodligen blivit högre. Eftersom att studien förlitar sig på statistik och inhämtning av
sekundärkällor kan det uppstå bearbetnings- och inmatningsfel, då den mänskliga faktorn kan
ha spelat in och gjort så att fel siffror skrivits in på fel rader och liknande misstag. Detta är
alltid en risk vid överföring av sekundärkällor till egna listor. Även beräkningarna av
nyckeltalen kan vara felaktiga eller utförda med felaktiga formler, men detta har kontrollerats
vid flertalet gånger under insamlingsperioden och har därmed säkerställt en tillräckligt hög
grad av tillförlitlighet till datan.
Studien undersöker en tidsperiod på fem år vilket kan anses som lite för kort för att kunna
klassa den som longitudinell men eftersom att bland annat Markman och Gartner (2002) har
lika lång tidsperiod ansågs det rimligt för även denna studie. Om studien istället hade haft tio
år som tidsram hade eventuellt fler företag fallit bort då de kanske inte funnits så länge vilket
hade lett till en mindre population. Slack-effekts kan ha påverkat resultatet i denna uppsats då
fördelarna med tillväxten och/eller lönsamheten kanske inte syns på årsredovisningen fören
några år efter det har ägt rum. För att försöka motverka det valdes därför longitudinell studie
på fem år. En annan branschindelning med färre antal branscher än Fagerfjälls (2013) hade
kunnat göras vilket hade lett till fler företag inom varje bransch. Men bedömningen gjordes att
fler branscher gör det lättare att se bransch typiska mönster istället för att klumpa ihop företag
som är lika varandra men egentligen inte tillhör samma bransch.
Att uppsatsen har sådan stark förankring i Ramezanis et al. (2002) artikel kan eventuellt
påverka resultatet, men å andra sidan hade den risken funnits oavsett vilken forskare som hade
valts. Men eftersom att de är forskare med mer erfarenhet och inblick i detta ämne så ansågs
det bättre att välja den etablerade metoden istället för att försöka skapa en ny. Däremot hade
artikeln en del problem då den hade dålig transparens gällande uträkningen på en del
nyckeltal, bland annat MV/BV, vilket kan ha lett till feltolkning av variablerna och även av
artikelns resultat. För att säkra upp mot detta hade man kunnat lägga till kontrollvariabler eller
fler förklaringsvariabler, men då hade inte uppsatsen blivit lika stringent och kopplingsbar till
forskarna. En variabel som har förändrats från Ramezanis et al. (2002) förklaring är EVA som
i deras forskning innehöll flera variabler som inte går att finna i Svenska årsredovisningar,
därför valdes en annan uträkning från Friedl och Deuschinger (2008) som gick att räkna ut
med hjälp av årsredovisningarna. Detta kan göra att resultatet i denna undersökning skiljer sig
från Ramezanis et al. (2002) men uträkningar är ändå snarlika varandra och därför borde inte
resultatet skilja sig markant.
Definitionerna på begreppen, främst tillväxt, lönsamhet och företagsvärde, i denna uppsats
stämmer ibland inte överens med den som forskarna i de tidigare forskningarna har vilket kan
göra en jämförelse mellan dessa svårare. Om exakt samma tolkning av begreppen hade
använts hade jämförelsen blivit mer korrekt, men eftersom att alla författare använder egna
definitioner och tolkningar av begreppen blir detta ej genomförbart. Därför valdes endast
Ramezanis et al. (2002) definitioner eftersom att den artikeln ligger till grund för hela
uppsatsen. Undersökningsperioden, 2009 till 2014, låg strax efter finanskrisen som skedde
under 2008 så kan företagens prestationer ha påverkats. I och med att olika länder drabbades
olika hårt så torde man därav kunna säga att det fanns olika grader av finansiell osäkerhet i
olika länder under denna period. Därför borde företag som är beroende av export och import
från de mer osäkra länderna vara mer känsliga och påverkas mer av finanskrisen än bolag som
inte är beroende. Vid överblick av årsredovisningar har ett mönster framgått om att det högsta
17
nedgången i och med osäkerheten från finanskrisen rådde under 2008 och inte 2009
(Riksbanken 2009, s.1). Enligt Markman och Gartner (2002) riskerar longitudinella
undersökningar alltid att påverkas av globala kriser och konjunktursvängningar, men
resultaten kan ändå ge en bild över hur situationen såg ut under den tidsperioden.
2.6 Källkritik
Nedan följer granskning och kritik av samtliga källor som har använts i uppsatsen. Alla
författare för de tryckta källorna är antingen forskare eller lärare inom ekonomiska ämnen och
förlagen är utbildningsförlag. Det tryckta källorna används endast i metod och teori avsnitten
och är oftast endast begrepps-, teori- eller nyckeltals förklaringar. Förlagen och författarna
anses pålitliga då alla riktar in sig på utbildning. Samtliga vetenskapliga artiklar är
vetenskapligt granskade och skrivna av forskare som är aktiva på universitet. Artiklarna
refererar alla till tidigare forskning samt har en vetenskaplig struktur på sina artiklar. Varje
hemsida har en ansvarig utgivare och är även godkända som en vetenskaplig tidskrift.
Följande utgivare har gett ut de vetenskapliga artiklarna som används i studien: Taylor and
Francis, Emerald Insight, Science Direct, Wiley samt JSTOR.
Övriga elektroniska källor användes endast i inledningen för att skapa en grundförståelse och
en bred information om ämnet och behöver därför inte vara vetenskapligt grundad. Däremot
är både Delmar och Kiviliouto forskare och har publicerat vetenskapliga artiklar tidigare,
däremot är just denna information hämtad från en hemsida som är riktad mot privat personer
och företag och är därför inte vetenskaplig. Riksbanken används vid informations insamling
kring finanskrisen medan Veckans Affärer används som underlag för Sveriges 500 största
företag. Freidl och Deuschinger (2008) är båda forskare som har skapat ett beskrivande
dokument om EVA och det dokumentet används för att djupare beskriva EVA och hur den
räknas ut.
I undersökningen användes sekundärdata i form av nyckeltal hämtade från årsredovisningar
via Retriever och Orbis. Data kan i vissa fall ha lästs in felaktigt vid transkriberingen från
årsredovisningarna till Retriever. Den risken åtgärdades genom en dubbelkontroll av tio
företag med deras egna årsredovisningar jämfört med Retriever och de stämde helt överens
med varandra vilket eliminerar den risken. Från Orbis hämtades P/E-tal och marknadsvärdet
som kontrollerades mot Avanza för att se om det stämde överens, vilket stämde för alla tio
företag som undersöktes.
18
3. Teoretisk referensram
Den teoretiska referensramen beskriver befintliga teorier och tidigare forskning inom
området och närliggande områden. I detta avsnitt presenseras också information om
nyckeltalen som används för bearbetning av resultatet. Artikeln som varit stöd för metoden är
Ramezani et al. (2002).
3.1 Tidigare forskning
Nedan presenteras ett antal artiklar som samtliga har inriktningen lönsamhet och tillväxt.
3.1.1 Tillväxt, lönsamhet och värdeskapande
Att sammankoppla tillväxt, antingen försäljning eller resultat, med företagets prestation och
värdeskapande har varit en allmänt vedertagen metod inom investeringsbranschen. Vilket har
påverkat den kompensation som ledningen får men det kan även komma att påverka beslut
inför portföljinvestering. Artikeln riktar sig främst in på en relation mellan tillväxt och
prestation. Studiens syfte var att undersöka:
Relationen mellan lönsamhetsmått som EVA och företagets tillväxt i antingen
försäljning eller resultat.
Om värdet för aktieägarna ökar i och med en maximering av lönsamheten (Ramezani
et al. 2002, s.56-66).
Denna studie genomfördes på 2 156 företag (med 23 720 observationer) där både en univariat
och en multivariat analys genomfördes på datan. Den univariata analysen resulterade i att
relationen mellan prestation och tillväxt inte är helt enkel utan mer komplex och ofta Uformad. Den multivariata analysen visade att en maximering av tillväxten inte är lika med en
maximering av värdet för aktieägarna (ibid. s.56-66). Resultaten i studien visade att en
maximerad tillväxt inte leder till en maximerad lönsamhet eller ökat aktieägarvärde. Företag
som dock har måttlig tillväxt inom antingen försäljning eller resultat tenderar att generera den
högsta avkastningen och värdeskapande för sina ägare. Studiens resultat visade att ledning
skulle behöva tänka om när det gäller att förlita sig helt på tillväxten men även investerare
behöver vara på sin vakt för att undvika att investera i stordriftsnackdelar. Ett nytt tankesätt
skulle kunna hjälpa ledningen att komma till rätta genom att vända tankesättet ‘tillväxt nu’ till
‘lönsam tillväxt nu’. Tillväxten ska inte vara ett självändamål för verksamheten och inte heller
en del av den strategiska planeringen utan det ska vara ett resultat av sunda genomtänkta goda
investeringar på värdeskapande projekt (ibid. s.56-66).
3.1.2 Innovation, lönsamhet och tillväxt i mellan- och högteknologiska
tillverkningsföretag: bevis från Italien
Artikelns mål var att undersöka produktinnovationens påverkan på företags lönsamhet och
tillväxt. De undersökte detta i 15 512 mellan- och högteknologiska industrier i Italien.
Undersökningsperioden var mellan 1998-2003, de undersökte både årsredovisningar och
enkäter om företagens innovationsaktiviteter som genomfördes av tredje part. De fokuserade
sin forskning till företagsnivå och endast produktinnovation. Tack vare sin kombination av
data från årsredovisningar och enkäter så kunde de komma åt väldigt små och nya företag som
annars blir förbisedda i andra undersökningar då man likställer innovation med företagens
patent eller expansionen av forskning- och utvecklingsavdelningar (Cozza et al. 2012 s.19631975).
Cozza et al. (2012) undersökte både företag med innovation och jämförde de sedan med
företag utan innovation och resultatet av deras undersökning var att det fanns stora skillnader
19
företagen emellan gällande lönsamheten och tillväxtnivån. I micro och små företag syntes den
största skillnaden i lönsamheten företagen emellan, medan det i medelstora och stora företag
nästan inte fanns någon skillnad alls. De byggde ett kvasi experiment som inbegrep de
innovativa aktiviteternas påverkan på den ekonomiska prestationen i företaget, resultatet av
detta kallade de för ‘the innovation premium’ (hädanefter benämnt som innovationspremium).
De beräknade detta innovationspremium på nya företag och resultatet visade att lönsamheten
påverkades negativt medan tillväxten påverkades positivt vilket visade att innovationsgraden
hade en stor påverkan på lönsamheten och tillväxten (i denna kontext) (ibid. s.1963-1975).
Det undersökningen visade var att innovation hade en stor påverkan på företagens lönsamhet
och tillväxt i nya, små och mellanstora företag. Men undersökningen visade även att företag
utan innovation även visar på en tydlig lönsamhet trots att de inte innoverar. Detta tyder på att
små och nya företag i Italien inte behöver innovation för att vara lönsamma. För att ett litet
eller nytt företag ska kunna växa så måste de innovera, innovationen triggar igång tillväxten.
Detta innebär att företag som är små och vill fortsätta vara lönsamma inte behöver innovera
för att lyckas med det, i och med att innovation är kopplat till hög risk så kan det oftast bara
leda till höga kostnader istället för lönsamhet. Cozza et al. (2012) förklarar att eftersom
många nya och små företag i Italien redan är lönsamma så har de inga incitament för att börja
innovera, innovationsrisken samt kostnader som kan medfölja är för stora. Däremot, de
företag som vill växa satsar ofta på innovation och rör sig mot att bli medelstora företag
istället för det typiska lilla familjeägda företaget som ofta förekommer i Italien (ibid. s.19631975).
3.1.3 Variationskällor inom företagets lönsamhet och tillväxt
Goddard et al. (2009) ville i denna artikel undersöka variationen i tillväxt och lönsamhet samt
hur de påverkades av land-, bransch- och koncerntillhörighet. Detta undersöktes på
företagsnivå i elva europeiska länder på företag inom tillverkningsindustrin. Tidigare
forskning såg inte till landets effekt på företags prestation utan endast hur lönsamhet och
tillväxt påverkar prestationen. Därför ville Goddard et al. (2009) lägga mer fokus på länders
påverkan på företagets värde. Forskningen hade två mål, dels att analysera effekten av olika
länder och branscher samt deras påverkan på företagets prestation, samt att analysera en
tillväxtsindikator och dess påverkan på företagets prestation. De begränsade sig till att
använda begreppet lönsamhet för att definiera företagets värde, och inte se till
kapitalstrukturen eller liknande. De begränsade sig även till att använda ett tillväxtmått
grundat i totala tillgångar trots att den är mer fördelaktig för kapitalintensiva
produktionsföretag än tjänsteföretag (Goddard et al. 2009 s.495-506).
Resultatet i artikeln visade att koncerneffekter tillförde mest till variationen inom lönsamhet
samt att branschtillhörigheten påverkade variationen mer än vad landtillhörigheten gjorde. Det
som dock påverkade företagets värde och prestation mest var strukturen inom företaget och
företagets ledarstruktur. I lönsamhetsanalysen lades fokus på variationer i prestation från olika
branscher och deras bidrag per år, bransch och land. Studien visade att det fanns strukturer
och branschegenskaper som man bör ta hänsyn till och inte enbart se som exogena eller
förutbestämda. Prestationen kan skilja sig mellan olika länder där anledningen kan vara
skillnader i komparativa fördelar och att det då påverkar branscher i olika hög grad. En del
branscher påverkas mer än andra av dessa effekter. Det torde inte finnas en effekt som
påverkar samtliga branscher (ibid. s.495-506). Resultatet av studien visade att den
systematiska variationen var mindre och att det fanns mer slumpmässighet gällande
tillväxtdata än datan för lönsamhet. I artikeln belystes anledningen av de variationer som
fanns mellan lönsamhet och tillväxt och studien där påverkan kommer från landet, branschen,
20
ledningen och företagets inställning och mål till både lönsamhet och tillväxt. Skillnader i
prestation mellan olika branscher, den geografiska sammansättningen, ett lands komparativa
fördelar och även specialisering är några variabler som påverkar lönsamhet och tillväxt.
Många tidigare studier har också kommit fram till att det ofta är företaget självt som är det
som är mest avgörande för att förklara skillnader i prestation hos olika företag (ibid. s.495506).
3.1.4 Är extraordinär tillväxt lönsam?
Denna forskning inriktade sig på att undersöka om det fanns ett eventuellt samband mellan
hög tillväxt och lönsamhet. Artikeln utgick från två perspektiv där det första perspektivet var
att lönsamheten ökade med tillväxten, eftersom att med större storlek kommer även
stordriftsfördelar och där större företag överlever i högre grad än små. När ett företag antar en
utmaning att växa så innebär det ofta storskalig tillväxt på nya marknader där det kan leda till
att företaget får en ledande position på marknaden som ‘first mover advantage’. Perspektiv
nummer två innebär att när ett företag är i en kraftigt ökande tillväxtfas så uppstår hinder på
vägen som behöver övervinnas vilket under den perioden kan göra det svårt för företaget att
generera bra resultat. Den kraftiga tillväxten måste också hanteras internt där man kan behöva
utveckla och bearbeta företagsstrukturen vilket kan innefatta både metoder och
beslutsfattande, vilket kan bidra till inre motsättningar som oro som då kan drabba de
anställda (Markman & Gartner 2002, s.65-73).
Undersökningen genomfördes under en femårsperiod på 500 företag i USA där tillväxttakten
låg mellan 500 - 31 000 procent, alltså hypertillväxt. Tillväxten mättes i både försäljning och
antal anställda och resultatet visar att det inte finns något samband mellan hög tillväxt
(försäljning och antal anställda) och lönsamhet. Något som däremot visade sig vara kopplat
till lönsamhet var företagets ålder, där unga tillväxtföretag tenderar att visa högre grad av
lönsamhet än äldre företag. Anmärkningsvärt var att tillväxtföretagen trots stort intresse i
näringslivet inte alls har fått ta samma plats inom akademisk forskning utan snarare
utelämnad till stor del. Artikelförfattarna försökte få bukt med den snedvridna fördelningen
genom denna artikel (ibid. s.65-73).
Resultaten visade att tillväxten, försäljningstillväxt eller antal anställda, inte hade någon direkt
relation till lönsamhet. Ett antagande var att företag som växer 50 gånger snabbare än andra
företag torde tendera att ha lägre nivå på lönsamheten, vilket visade sig inte stämma. I artikeln
försökte författarna förklara icke-sambandet med att det kan finnas vissa släpeffekter, där
lönsamhet kommer en tid efter tillväxtfas, i denna typ av undersökning som då kan ha
påverkat resultatet om släpeffekten är längre än undersökningsperioden (ibid. s.65-73). Med
anledning av att extraordinär tillväxt ofta är mer attraktivt och ses som att de skulle ha högre
kreditvärdighet kan det därmed attrahera en stor andel externt kapital. I och med sina
storslagna planer kan man också lättare nå strategiska partners men även locka till sig
kompetent och talangfull personal som hjälper till att effektivisera arbetet.
Sammanfattningsvis så avslutades studien med att författarna inte ser att tillväxt skulle vara
relaterat till lönsamhet, trots kontroller av bland annat företagsålder och bransch. Det verkar
vara så att trots att ett företag har växt så säger inte det så mycket om företagets
lönsamhet. En annan orsak kan även vara att dessa hypertillväxt-företag inte är tillämplig
med traditionella finansiella metoder som används som till exempel ‘cash flow’ eller
försäljningstillväxt. På vissa företag går det inte att tillämpa dessa metoder som på unga
företag inom biomedicin eller läkemedelsföretag. Ytterligare en del av resultatet visar att
företagsålder hade bättre relation med lönsamhet än tillväxt (ibid. s.65-73).
21
3.1.5 Entreprenörskaps- och inlärningsorientering: effekter på tillväxt och
lönsamhet inom softwaresektorn
Hakala (2013) undersökte om entreprenörskaps- och inlärningsorientering inom företag
påverkade deras lönsamhet och tillväxt. Detta undersökte han inom 196 finska
softwareföretag. Datan togs fram genom enkätundersökningar utskickade till cheferna för
företagen samt genom sekundärdata hämtat från årsredovisningar. Undersökningen kom fram
till att kopplingen mellan entreprenörskap och lönsamhet var beroende av att man hade en
inlärningsorienterad syn, men det beroendet existerade inte mellan entreprenörskap och
tillväxtvariabeln. Med tillväxten verkar entreprenörskapet ha en mer direkt koppling till
tillväxtåtgärder och behöver inte förmedlas via inlärningsorienteringen. Detta kunde bero på
att inlärningsprocessen förbiser de långsiktiga tillväxteffekterna och endast fokuserar på
förenklade miljöer i nutid. Istället är entreprenörskapet mer inriktat på att långsiktigt utforska
nya marknader och hjälpa tillväxten (Hakala 2013, s.102-113).
När lönsamhet skapas i ett företag så agerar entreprenörskap och inlärning tillsammans och
skapar synergier som hjälper till att maximera företagets prestation, därför bör företag
fokusera mer på att utveckla dessa två områden. Med entreprenörskap, i detta fall, menade
Hakala (2013) att man proaktivt utvecklar och upptäcker nya innovationer, marknader och
produktområden vilket är funktioner för att utveckla företaget och på så sätt skapa både
lönsamhet och tillväxt. Entreprenörskap är nödvändigt för att uppnå tillväxt, men det är inte
det enda målet med entreprenörskap. Genom att ta lärdom från entreprenörskapsaktiviteter
inom företaget kan man uppnå en lönsam verksamhet. Hakala (2013) visade även att företag
börjar gå mot att försöka smälta samman flera orienteringar istället för att bara fokusera på en
orientering, på detta sätt skapas fler möjligheter för effektivt företagande. Undersökningen
visade att softwareföretag som kunde hantera multipla orienteringar samtidigt presterade
bättre rent finansiellt än konkurrenterna och kunde anpassa sina aktiviteter snabbare till
föränderliga miljöer (ibid. s.102-113).
3.1.6 Tillväxt-lönsamhet-nexus inom svenska SMEs
Artikeln utgick ifrån paneldata grundad i 106 884 observationer som genomfördes över fyra
år (2008-2011). Syftet var att se om det fanns något samband mellan tillväxt och lönsamhet
och detta gjordes genom att analysera företag som var inom ramen för SME (small and
medium enterprises), sex branscher undersöktes och totalt 26 721 företag. Bearbetningen av
datan skedde både inom den univariata och inom den multivariata regressionsanalysen. Med
ett resursbaserat fokus genererades ett resultat där lönsamhet påverkade företagstillväxt på ett
positivt sätt för SMEs. Innebörden förklarades genom paralleller till andra artiklar vilket
visade att företag med hög lönsamhet också troligtvis hade en hög tillväxt och att tillväxten
till en större del påverkades av företagets lönsamhet än tvärtom (Darush & Öhman 2005,
s.531-543).
Resultatet visade även att det fanns övriga variabler som påverkade ett företags tillväxt.
Variabler såsom företagets storlek, ålder och branschtillhörighet var några variabler som hade
en påverkan på tillväxten. Storleken på företaget påverkade företagets tillväxt positivt då
större SMEs ofta växte fortare än de som var mindre. Däremot så påverkade företagsstorlek
tillväxten negativt då unga företag tenderade att växa i större utsträckning än äldre. Sett till
branscher så varierade sambandet mellan lönsamhet och tillväxt mycket, där en förklaring var
att det fanns heterogenitet mellan branscherna. Enligt artikeln så var svaret för att vinna
konkurrensfördelar att, för lönsamma företag, återinvestera vinster i bolaget genom att
kostnadsreducera. Vilket innebar att det var viktigare för företag att ha en lönsam tillväxt idag
än att satsa på enbart tillväxt, som på sikt kanske skulle leda till lönsamhet (ibid. s.531-543).
22
3.2 Teori
Avsnittet behandlar teorier som underlag för analysen. Teorierna är Penrose tillväxtteori,
agentteorin samt företagsförmögenhet. Avslutningsvis presenteras en förklaring av
nyckeltalen.
3.2.1 Penrose tillväxtteori
Edith Penrose är en amerikansk nationalekonom som är mest känd för sin bok The theory of
the growth of the firm (1995) vilken har bidragit till utveckling av managementområdet.
Penrose har i sin bok utvecklat en tillväxtteori som förklarar att expandering av företag är
naturligt då företagets ledning söker att vinstmaximera. När efterfrågan på marknaden är
mättad och tänkta resurser är använda så leder det till att tillväxten sjunker. Penrose menar
vidare att det är entreprenören i företaget som reglerar tillväxt, där entreprenörens incitament
bestämmer eventuell expansion. Den inledande expansionen för ett företag ger ofta
förutsättningar för att kunna expandera ytterligare. Penrose menar vidare att det finns vissa
begränsningar för att expandera i evighet och det är att det finns en maxgräns som kan uppnås
där man fyllt efterfrågan och förbrukat alla tänkta resurser. Värde och möjligheter till tillväxt
genereras via den kunskapsackumulation som skapas ju mer entreprenören arbetar och
därmed blir mer effektiv och produktiv. Således kommer tillväxt av att produktiviteten hos
entreprenören ökar därmed ökar lönsamheten (Penrose 1995, s.44-60).
3.2.2 Agentteorin
Agentteorin innefattar en relation mellan ledningen och aktieägarna. Där ledningen agerar
agent och där aktieägarna är principalen. I denna relation finns det informationsassymmetri
eftersom att ledningen står för den dagliga driften och är uppdaterad om företagets status,
investeringsalternativ därför har ett informationsövertag över aktieägarna. Det finns en
målinkongruens mellan dessa parter vilket kan förklaras genom differentierade intressen för
företaget. Ledningens mål är att företaget ska växa och bli större där aktieägarna hellre ser att
de får avkastning för sitt investerade kapital. Det är på grund av denna inkongruens och
separationen mellan ägande och kontroll av företaget som agentkostnader uppstår. I och med
att det är ledningen som sitter på kontrollen så påverkar uppkomsten av agentkostnader
aktieägarna negativt men även värdet på företaget minskar. Agentkostnader är i praktiken
svåra att räkna fram även om det teoretiskt kan beräknas genom värdet på företaget om
aktieägarna hade full kontroll på företagets resurser minus nuvarande värdet på företaget
(Hamberg 2004, s. 80-85).
Aktieägare delegerar kontrollen över företaget till en ledning eftersom deras förhoppning är
att de ska kunna prestera bättre på den positionen än vad aktieägarna själva hade gjort. När
kontroll delegeras till en extern part så kan problem uppstå i form av målinkongruens där
ledningen sitter på mer specificerad information än ägarna. Vilket kan leda till att ledningen
kan dra nytta av att aktieägarna har bristfällig tillgång på information som då eventuellt leder
till att ledningen handlar opportunistiskt och nyttomaximerar framför att ta beslut som är i
aktieägarnas intresse. Ledningen handlar istället efter sitt egenintresse och det är så denna
intressekonflikt blir till en kostnad. En förutsättning för att ledningen ska kunna dra nytta av
informationsasymmetrin är att de har kännedom om hur mycket eller lite information som
aktieägarna innehar (ibid. s. 80-85). Två problem kan uppstå vid asymmetrisk information är
adverse selection och moral hazard. Adverse selection betyder att principalen (aktieägarna)
inte har fullständig information vilket oftare uppstår innan parterna ingår ett kontrakt. Moral
hazard innebär att en part kan komma undan med sitt beteende då den andra parten inte kan
kontrollera det, vilket ofta kan leda till att parten utnyttjar och handlar mer oförsiktigt än vad
parten annars skulle gjort under fullständig kontroll. Adverse selection inträffar innan ett
23
kontrakt är skrivet med informationsasymmetrin känd och moral hazard kommer efter att
kontraktet är påskrivet. Ett sätt att påverka graden av moral hazard är att upprätta restriktioner
i kontraktet (ibid. s.80-85).
Agenten är värdemaximerande och vill enbart genomföra investeringar eller ta beslut som gör
att företagets värde ökar. Ett sätt att värdemaximera är att ta sig an investeringar där risken
visar vilket utfall framtida kassaflöden kommer att inta. Om ledningen tar rationella beslut är
det inte i linje med aktieägarnas värdemaximering. Ledningens fokus är tillväxt medan
aktieägarna fokuserar på värde/lönsamhet. Ledningen brukar till skillnad från aktieägarna
välfärdsmaximera. Därför vill aktieägarna endast ta på sig tillväxt om lönsamma investeringar
finns tillgängliga, ledningen vill däremot växa när det finns möjlighet att tillfredsställa
aktieägarna men även se till att det finns financial slack. Financial slack är enligt aktieägarna
samma sak som företagsförmögenhet (se 3.2.2.1 Företagsförmögenhet), vilket inte är något
som ägarna vill ha utan de vill snarare att varenda krona är investerad och således kan
generera avkastning (lönsamhet). Ledningen ser att tillväxt, till skillnad från ägarna, är lika
viktigt som lönsamhet. Ledningen möter många intressen från olika aktieägare där svårigheter
finns att möta samtliga. Förutom att det finns många olika aktieägare som ska vara nöjda så
ska även ledningen kunna hantera den osäkra omgivning som företaget befinner sig i.
Ledningen vill därför växa för att kunna se till att det finns företagsförmögenhet för att bland
annat kunna hantera osäkerheten (ibid. s.80-85).
3.2.2.1 Företagsförmögenhet
Ledningen strävar efter att ha företagsförmögenhet även kallat financial slack för att som
tidigare nämnt hantera osäkerhet men även för att kunna genomföra nödvändiga investeringar.
Hamberg (2004) beskriver det ultimata beteendet för ledningen som SISS, survival,
independence, self-sufficient och self-fulfilment. Fokus ligger på SISS där
företagsförmögenheten är målet och inte företagets värde. Survival, överlevnad, handlar om
att det är av högsta vikt för ledningen att se till att företaget framförallt överlever och det
används som kärnan i de flesta av besluten som tas av ledningen. Om överlevnad inte skulle
uppnås skulle det vara ett stort misslyckande för ledningen. Anledningen är att ledningen
satsat både sin prestige och status i företaget och om företaget går dåligt så åker ledningen
med i fallet. Independence, självständighet, hänger samman med överlevnad. Ledningen vill
ta egna självständiga beslut där besluten inte behöver grundas hos en extern part. Frihet är en
viktig del i deras arbete och är därför en variabel de tar hänsyn till när det fattar beslut och
planerar. Självständigheten visas genom att ledningen försöker undvika beslut som skulle
innebära en ökad kontroll av verksamheten i och med exempelvis statliga regleringar eller
potentiella köpare. Self-sufficency, självförsörjning, i och med de två första fokusområdena så
kommer detta steg naturligt därför att ledningen vet att företaget befinner sig i en osäker miljö
och då uppstår viljan att vara finansiellt oberoende. Att det följer naturligt efter
självständighet beror på att ledningen inte tycker att man är självständig om man är beroende
av externt kapital. Självförsörjning handlar om att man i första hand väljer att finansiera olika
projekt med hjälp av interna resurser. Ledningen vill inte släppa kontrollen utan vill generera
tilläckligt med pengar för att man själv ska kunna betala sina kostnader. Self-fulfilment,
självförverkligande, uppnås när de finansiella målen är uppfyllda. Ledningen förknippar oftast
företagsframgång med personlig framgång. Framgången mäts genom olika nyckeltal inom
både lönsamhet och tillväxt (Hamberg 2004, s. 74). Det är komplicerat för ledningen att ange
företagsförmögenheten som ett mål för företaget, det genomförs därför genom ett mer
uppnåeligt mål, tillväxt. Figuren nedan visar hur målstrukturen ser ut och egentligen är inte
tillväxten i sig det optimala målet utan det är delmålen som figuren visar som ledningen
strävar efter att åstadkomma (ibid. s.74)
24
Figur 1. Sambandet mellan tillväxtmålet och de underliggande delmålen som grundar sig i
teoretiska argument (Hamberg 2004, s.74).
Det som beskrivits ovan är en förklaring till varför företagsförmögenhet är ett av ledningens
viktigaste mål. Ett tydliggörande är också att påvisa att företagsförmögenhet och företagets
värde inte är samma sak. Där företagets förmögenhet är deras interna finansiella förmåga
medan företagsvärde innefattar en värdering av bland annat totala skulder, tillgångar, patent
och framtida investeringar. Ledningen söker denna förmögenhet som en trygghet för att det
ska vara en större chans till överlevnad. Förmögenheten kan också komma till nytta om
aktieägarna sätter press på ledningen som till exempel nya direktiv eller krav på en viss
utdelning. En annan fördel är också att de kan behålla flexibilitet och kontroll. Som nämnt
tidigare vill inte aktieägarna se någon företagsförmögenhet, utan vill att varje investerad krona
ska ge avkastning och istället generera företagsvärde. Dock så är det inte meningen att ett
företag ska ha så hög förmögenhet som möjligt utan det ska ligga på en nivå som anses rimlig.
Beslutet om en rimlig nivå görs av både aktieägare och ledningen tillsammans. Aktieägarna
kommer troligt att agera om det är så att förmögenheten är för stor där utfallet kan bli
kostsamt (Hamberg 2004, s.74-77).
Eftersom att företagsförmögenhet är svårt att kommunicera ut till intressenter men även att
mäta har man ofta finansiella mål. En undersökning som genomfördes på 20 nordiska företag
visar att ingen av företagen hade något finansiellt mål som var kopplat till
företagsförmögenhet. Datan visade att tillväxt oftare förekom som mål, där hög tillväxt ofta
ansågs som fördelaktigt för företaget (ibid. s.77-79). Hälften av alla företag hade ett uttalat
tillväxtmål där tillväxtmålet ofta specificerades som 10-25 procent i försäljningstillväxt.
Ytterligare sex företag, där inte tillväxttakt fanns specificerad, hade som mål att växa. Av de
företag som var kvar så var ett företag aktivt i investment branschen och de tre sista företagen
var etablerade på mogna marknader med låg tillväxtpotential. Mindre vanligt mål enligt denna
undersökning var lönsamhet, inget företag hade ett uttalat finansiellt mål som är i relation till
aktieprestation. Större företag har ofta fördelen med mer flexibilitet men även möjlighet till
ökad kontroll. För att få tillväxt måste företaget kunna prestera finansiellt annars finns inget
utrymme eller möjlighet för att växa. Det funkar heller inte att göra dåliga investeringar och
tro att det kommer att leda till tillväxt på lång sikt. Det gäller att balansera mellan de olika
intressenterna. Resonemanget dementerar inte finansiell teori, men dock att det finns fler
viktiga intressenter än enbart aktieägare (ibid. s.79-80). Nedan redovisas en figur som visar
skillnader mellan ledning och aktieägare.
25
Figur 2. Skillnader i målfokus för ledning och aktieägare (Hamberg 2004, s.80).
Figuren visar att ledningens mål är att växa, till skillnad från aktieägare. Tillväxten agerar
prestationsmått för ledningen men det finns inget intresse för aktieägarna om inte tillväxten
leder till ökat företagsvärde, vilket ledningen inte har något intresse för. Företagsförmögenhet
anser ledningen vara nödvändigt medan aktieägarna tycker att det är financial slack och
endast pengar som inte är investerade och därför inte ger avkastning (Hamberg 2004, s.80).
Figuren är en tydlig uppställning av den målinkongruens som finns mellan ledningen och
aktieägarna.
3.3 Nyckeltal
För att göra resultatet mätbart används nedan följande nyckeltal för att mäta tillväxt,
lönsamhet och företagsvärde.
3.3.1 Economic Value Added (EVA)
För att kunna hantera agentkostnader används Economic Value Added (EVA). EVA beräknas
som: NOPAT – (WACC*Kapital), där NOPAT är detsamma som EBIT (rörelseresultat)
minus skatt, WACC:en är viktad kapitalkostnad och Kapital är totala tillgångar –
(leverantörsskuld + övriga kortfristiga skulder) (Friedl & Deuschinger 2008, s.2). EVA
representerar det ytterligare värdet som har skapats inom företaget utöver försäljning av varor
och tjänster samt belyser vikten av att maximera inkomster så att de överstiger
kapitalkostnaden. För att göra nyckeltalet jämförbart över en längre tidsperiod samt med
andra företag så normaliseras EVA genom att divideras med netto tillgångar (totala tillgångar
– kassa & bank) (Ramezani et al. 2002, s.57). EVA är ett penningvärde som antingen kan vara
positivt eller negativt, en negativ EVA innebär att företaget förstör mer värde än vad de
skapar, de har presterat sämre än vad aktieägarna förväntade sig. Om EVA är noll skapar de
tillräckligt mycket värde för att tillfredsställa aktieägarnas avkastningskrav, aktieägarna får
alltså tillbaka tillräckligt med avkastning för att täcka upp för risken de tog. Om EVA är
positiv innebär det att ytterligare värde utöver avkastningskravet har skapats, ledningen har då
överträffat aktieägarnas förväntningar (Hamberg 2004, s.387). EVA är ett nyckeltal som
aktieägarna använder för att utvärdera ledningens prestation så att aktieägarna kan belöna dem
korrekt (Hillier et al. 2013, s.341). Variablerna som används i nyckeltalet EVA baseras på
residualinkomst och företagets värde påverkas av dess kapacitet att skapa framtida
residualinkomst (Hamberg 2004, s.382). EVA har fått en bred accepterats inom finansvärlden
som ett nyckeltal som kopplar lednings beslutsfattande med aktieägarnas värdeskapande
(Ramezani et al. 2002, s.56).
Agentkostnader är en stor kostnad som aktieägarna måste hantera och en hel del företag har
på senare tid infört olika incitaments program för att försöka skapa skäl för ledningen att
agera efter aktieägarnas intressen istället för sina egna. Dessa program kopplas därför ofta till
26
aktievärdet eller aktieägarvärdet. EVA kan användas som incitaments program genom att
koppla ledningens belöning mot hur deras EVA ser ut. Oftast har ledingen en fixerad lön och
utöver det en belöning kopplad till deras prestation. För aktieägarna är det ofta svårt att
bedöma ledningens prestation och sedan antingen ge dem löneförhöjning eller hota med
uppsägning. Den kopplingen, till antingen löneförhöjning eller uppsägning, är alldeles för
långsam att implementera och oftast kopplad till något bokfört värde istället för det aktuella
marknadsvärdet (Hamberg 2004, s.379-381). För att hantera agentkostnader kan man fokusera
på antingen övervakningsaktiviteter men även mer bindande aktiviteter. För att minska
agentkostnader kan principalen då antingen övervaka de aktiviteter som utförs av agenten,
genom att till exempel synliggöra övervakning för agenten, så att man vet om att man blir
övervakad. Övervakningsfunktioner kan ta olika former så som årliga rapporter, årsmöten
eller via EVA. Funktionerna är inte enbart för att agenten ska kunna övervaka utan även för
att sammanföra deras olika intressen samt för att aktieägarna ska veta företagets status och ta
beslut utifrån det. Bindande aktiviteter är ofta beroende av övervakningsaktiviteter som stöd
då det är viktigt att aktieägarna vet att värdet som skapats av agenten är ett långsiktigt hållbart
värde och som inte enbart ger falska förhoppningar om ett kassaflöde längre fram. En
bindande aktivitet är att ledningen får aktier i bolaget, men det kan innebära en större
investering av kapital så konvertibler eller optioner kan vara att föredra (ibid. s.80-85).
Agentkostnader uppstår på grund av informationsasymmetri och målinkongruens, ledningen
vet mer om vad som händer inom företagen än aktieägarna och har även andra mål än vad
aktieägarna har. För att hantera agentkostnader kan aktieägarna använda sig av EVA som ett
övervakande och sammanfogande verktyg. Genom att räkna ut EVA ger det en överblick över
företagets situation vilket ger aktieägarna mer förståelse kring ledningens prestation och
genom att koppla belöningen till EVA sammanfogas deras målsättning (ibid. s.84-85). Det
finns olika tillvägagångssätt för att höja EVA:n och därmed företagets värde. Antingen kan
man arbeta för att höja vinsten, men fortfarande ha samma nivå på kapitalet, genom att öka
vinstmarginalen. Ett annat alternativ är att minska på kapitalet men fortfarande upprätthålla
samma vinst genom att öka på kapitalomsättningshastigheten, dock leder detta alternativ till
minskad företags förmögenhet och kommer förmodligen inte att accepteras av ledningen. Ett
tredje tillvägagångssätt är att få in nya investeringar med högre avkastning än vad kapitalet
kostar, detta leder indirekt till ökad tillväxt och aktieägarna måste då se till att det blir en
lönsam tillväxt och inte bara tillväxt. Aktieägarna anser att alla dessa alternativ är godkända
och kommer leda till ökat värdeskapande (ibid. s.385). Ett problem kan dock uppstå med
EVA, den kan göra så att ledningen fokuserar på att maximera EVA:n så mycket som möjligt
kortsiktigt vilket leder till mer belöning här och nu. Det kan motarbetas på två sätt, antingen
genom att anordna en bonusbank som kopplas till en lagom EVA nivå eller så kopplar man
bonusbanken till aktieoptioner som endast aktualiseras inom en viss tidsram. Genom att låsa
in belöningen i en bonusbank så försvinner incitamentet till att maximera EVA:n kortsiktigt
och istället ha en jämn och långsiktig EVA (ibid. s.389-390). Att implementera EVA minskar
agentkostnader och en stadigt ökande eller jämn EVA är det mest fördelaktiga både för
ledningen och för aktieägarna. En jämn EVA skickar ut positiva signaler till investerare vilket
kan leda till att fler vill investera i företaget (ibid. s.385).
3.3.2 Market Value Added (MVA)
Market Vaule Added (MVA) är ett komplement till EVA och beräknas som: ((Antal aktier *
aktiepris) - investerat kapital) (Ramezani et al. 2002, s.57). MVA mäter skillnaden mellan
marknadsvärdet och bokfört värde och visar hur mycket ytterligare värde som har skapats till
aktieägarnas initiala investering. Den visar även företagets nuvärde (NPV) baserat på
marknadsvärdet (Hamberg 2004, s.384-385). För att kunna göra nyckeltalet jämförbart över
27
en längre tidsperiod samt med andra företag så normaliseras MVA genom att divideras med
nettotillgångar (totala tillgångar – kassa och bank). Detta mått kan dock bli missvisande om
företaget är under- eller övervärderat på börsen då nyckeltalet är kopplat till aktievärdet
(Ramezani et al. 2002, s.57). Aktieägare vill se ett så högt MVA som möjligt då det innebär
en värdeökning av deras investering (Hamberg 2004, s.384-385).
3.3.3 Lönsamhet
Lönsamhet används för att beskriva hur effektivt företaget har använt sina resurser för att
generera vinst (Carlson 2001, s.91). För att ett företag ska anses som lönsamt ska kostnaderna
understiga de intäkter som företaget genererar. För att mäta lönsamhet använder man sig ofta
av investerat kapital eller företagets totala vinst (Hamberg 2004, s. 372). Fokusområdet är att
mäta olika typer av räntabilitet, som exempelvis på eget kapital (ROE), när det kommer till
studier som inriktar sig på lönsamheten inom ett företag (Li och Simerly 1998, s.173).
3.3.3.1 ROE och ROI
ROE är en förkortning av return on equtiy eller räntabilitet på eget kapital. ROE förklarar hur
mycket vinst som ett företag genererar i förhållande till det investerade egna kapitalet. ROI,
return on investment eller räntabilitet på investerat kapital, används för att beräkna
lönsamheten i en investering och används sedan som underlag för att undersöka om en
investering är värd att genomgå eller inte. Initialkostnaden sätts i kontrast till avkastningen på
investeringen. Nyckeltalen skiljer sig från varandra genom att ROE främst mäter avkastning
på det egna kapital och ROI kontrasteras mot initialinvesteringen (Hillier et al. 2013, s. 7677). ROE och ROI klassas som traditionella nyckeltal för att mäta lönsamhet (Ramezani et al.
2002, s.56).
3.3.4 Tillväxt
Många företag anser att tillväxt är en viktig byggsten för framgång och att tillväxten belyser
företagets prestation. Sett ur en aktieägares perspektiv kan tillväxt mätas både som kassaflöde
och vinst. Ledningen till skillnad från aktieägarna anser att tillväxt är när verksamheten växer
i antal anställda, omsättning eller liknande. För att göra tillväxt till ett mätbart mått så
använder man sig vanligtvis av försäljningsintäkter (Hamberg 2004, s. 53). I denna studie
mäts tillväxten genom två nyckeltal, Earnings growth rate och Sales growth rate.
3.3.4.1 Earnings och Sales growth rate
Ett nyckeltal som beräknar tillväxten i vinsten för ett företag från en period till en annan. Här
är företagets resultat i fokus, hur mycket har resultatet ökat i förhållande till förra perioden
(Ramezani et al. 2002, s.56). Hur mycket försäljningen, nettoomsättningen, har ökat från en
period till en annan. Både Earnings growth rate och Sales growth rate används som ett sätt att
mäta företagens tillväxt (Ramezani et al. 2002, s.56).
28
4. Resultat
Nedan presenteras studiens resultat. Först presenteras sambandet för den univariata
regressionen mellan tillväxt och lönsamhet sedan den multivariata analysen. Den
multivariata regressionen jämför EVA med både lönsamhet och tillväxt i samma regression.
4.1 Datasammanställning
Både
univariat och
multivariat
regressionsanalys
mellan
tillväxtvariablerna,
lönsamhetsvariablerna och företagets värde är presenterade nedan. Korrelationskoefficienten
(R) samt dess R-kvadrat (determinationskoefficienten) visar variablernas samband eller ickesamband samt hur mycket av variationen som kan förklaras och även förklarar hur stor
samvariansen är mellan de två variablerna. Vid regression är allt nära eller över 0,7 ett starkt
samband allt nära 0 är ett icke-samband för regressionen. Värdet på R-kvadrat förklarar hur
många procent av variationen som kan förklaras och ska statistiskt sätt vara över 0,5 för att
kunna vara statistiskt säkerställt. Endast värden med en signifikansnivå under 0,05 kommer
att presenteras nedan, för att se samtliga tal som räknats ut i regressionen se Bilaga 2 och 3.
Med undantag för den univariata analysen där genomsnittet för alla branscher och variabler är
medtaget trots ej uppnådd signifikansnivå, detta för att kunna visa skillnader mellan bransch
och genomsnitt. Korrelationskoefficienten är det som redovisas överst i varje regression,
sedan följer R-kvadrat och signifikansnivå.
4.1.1 Univariat regressionsanalys
Nedan följer en univariat regressionsanalys mellan tillväxtvariablerna (oberoende, X) och
lönsamhetsvariablerna (beroende, Y). Tre förklaringsvariabler ligger med i tabellen för att
kunna ge en överblick över hur stora företagen är i branschen i förhållande till andra
branscher. Vilket leder till en överblick och en möjlighet att jämföra storlek i förhållande till
regressionsvärdena men även kunna jämföra det genomsnittliga P/E-talet och MV/BV-talet.
Samtliga regressionsvärden finns under Bilaga 2.
Bransch
Alla genomsnitt
2
3
4
5
6
Tillväxtvariabler
Lönsamhetsvariabler
Earnings growth rate
R-kvadrat
Signifikansnivå
Sales growth rate
R-kvadrat
Signifikansnivå
Earnings
R-kvadrat
Signifikansnivå
Earnings
R-kvadrat
Signifikansnivå
Earnings
R-kvadrat
Signifikansnivå
Earnings
R-kvadrat
Signifikansnivå
Earnings
R-kvadrat
Signifikansnivå
ROE
0,5415
0,2932
2,56E-07
0,1347
0,0181
0,2365
0,5227
0,2732
2E-04
0,5239
0,2745
1,96E-06
0,5235
0,2740
3,4E-05
0,5229
0,2743
6,66E-06
0,5384
0,2899
3,68E-07
ROI
0,1128
0,0127
0,3219
0,0061
0,00003
0,9572
0,6506
0,4233
2,42E-08
0,6407
0,4105
1,03E-09
0,6521
0,4253
5,17E-08
0,6294
0,3962
1,5E-08
-
Förklaringsvariabler
(branschgenomsnitt)
Size (MKR) P/E-tal
40746
17,47
MV/ BV (tal)
1,69
64475
13,77
1,02
47400
16,13
2,36
58990
27,14
2,24
2859
10,79
0,74
26720
17,02
1,11
29
7
9
10
12
Earnings
R-kvadrat
Signifikansnivå
Earnings
R-kvadrat
Signifikansnivå
Earnings
R-kvadrat
Signifikansnivå
Earnings
R-kvadrat
Signifikansnivå
0,5230
0,2735
2,53E-05
0,5370
0,2884
1,37E-06
0,5415
0,2932
2,56E-07
0,5331
0,2842
2,86E-06
0,6517
0,4247
3E-08
0,6318
0,3992
3,43E-09
0,6288
0,3954
9,31E-09
9605
9,50
0,77
55273
13,77
0,83
2865
11,83
3,44
19438
16,56
1,51
Tabell 3. Univariat regressionsanalys
Inte ett enda värde på Sales visade tillräckligt låg siffra vid signifikansnivån för att kunna
godkännas och tas med i resultatet. Alla signifikansnivåer för Sales låg mellan 0,1605 och
0,9867 vilket innebär att det är mellan 16,05 och 98,67 procents sannolikhet att slumpen hade
kunnat uppvisa samma resultat som detta.
Regressionen för Earnings mot ROE och ROI visade bättre signifikansnivå, lägsta nivå låg på
0,000000000103 och högsta på 0,3239. Regressionen för Earnings och ROE visade en
tillräckligt låg signifikansnivå för att kunna godkännas. Korrelationskoefficienten mellan de
båda variablerna för alla branscher sammanställt låg på 0,5415 samt R-kvadrat på 0,2932.
Däremot klarade inte tre av fyra regressioner att komma över signifikansnivån. Vilket innebär
att ett eventuellt statistiskt samband för samtliga branscher inte kan bekräftas. Nio av tolv
branscher är representerade i tabellen ovan - resterande har fallit bort då signifikansnivån även
här var för låg. Två av dessa nio branscher har enbart med en av två regressioner, bransch sex
och tio där Earnings och ROI föll bort. Bransch 10 har samma värden på sin regression som
genomsnittet för alla branscher.
Samtliga regressionsvärden för varje bransch är över 0,5 men under 0,7 och R-kvadrat ligger
under 0,5 på samtliga branscher vilket betyder att det är mindre än 50 procent av variationen
som kan förklaras. Earnings och ROE har högre siffror än var Earnings och ROI har på
regressionen och R-kvadrat. Bransch fyra är den bransch som ligger närmast de
referensvärden som nämns i början av kapitlet och hade också det högsta P/E talet. Däremot
uppfyller ingen bransch samtliga statistiska krav.
Ingen av förklaringsvariablerna rör sig med någon annan variabel. Size, MV/BV och P/E är
inte alla positiva samtidigt eller heller negativa samtidigt utan har en stor spridning utan
tydligt mönster på de olika värdena som antas. Om man ser till förklaringsvariabeln Size så
kan man inte se något tydligt mönster för branscherna, genomsnittet för storleken ligger på
40764 Mkr, sju branscher ligger under genomsnittet och 5 branscher ligger över. Av de sju
som ligger under genomsnittet har fyra branscher tre eller flera variabler med för låg
signifikansnivå. Av de fem som låg över genomsnittet hade en bransch tre eller flera variabler
som inte kvalade in. Gällande P/E-talet ligger genomsnittet på 17,47 för alla branscher.
Branscher med ett lägre P/E-tal tenderade att ha fler godkända variabler än de med högre P/Etal än genomsnittet. Om man ser till MV/BV-talet, där genomsnittet ligger på 1,69 så hade
fem branscher som ligger över genomsnittet tre eller flera variabler som inte godkändes på
signifikansnivån. Av de som ligger under genomsnittet hade fem branscher två variabler som
godkändes. Eftersom att ingen av regressionsvärdena översteg 0,7 (starkt samband) så finns
ingen multikollinearitet mellan variablerna och de kan därför användas i den multivariata
regressionsanalysen.
30
4.1.2 Multivariat regressionsanalys
Nedan följer en multivariat regressionsanalys mellan EVA (beroende, Y) och tillväxt- samt
lönsamhetsvariablerna (oberoende, X) samt mellan MVA (beroende, Y) och tillväxt- samt
lönsamhetsvariablerna (oberoende, X). Lönsamhet och tillväxtvariablerna är samma som i den
univariata analysen. För att kunna se om variablerna har något samband behöver
signifikansnivån även här vara 0,05 eller mindre, om så inte är fallet kommer den variabeln
med högst signifikansnivå plockas bort tills det att nivån hamnar på 0,05 eller under. Om
signifikansnivån på första nivån (när alla variabler är medräknade) är över 0,05 kommer de
inte räknas ner till någon lägre nivå. På nivå ett är alla variabler medräknade, på nivå två
plockas den variabeln bort med högst signifikansnivå, på nivå tre upprepas proceduren och på
nivå fyra är endast en variabel kvar. Om det på fjärde nivån inte heller kommer ner på 0,05 så
finns inte tillräckligt med belägg för att kunna använda resultatet. Nedan följer tabellen över
vilka branscher och variabler som kom ner på rätt signifikansnivå, för listan över alla
regressioner på första nivån se Bilaga 3. Även i denna tabell är förklaringsvariablerna med.
Branscher
Alla –
genomsnitt
3
6
7
8
9
10
11
12
EVA
R-kvadrat
Signifikansnivå
MVA
R-kvadrat
Signifikansnivå
EVA
R-kvadrat
Signifikansnivå
MVA
R-kvadrat
Signifikansnivå
EVA
R-kvadrat
Signifikansnivå
EVA
R-kvadrat
Signifikansnivå
EVA
R-kvadrat
Signifikansnivå
EVA
R-kvadrat
Signifikansnivå
EVA
R-kvadrat
Signifikansnivå
EVA
R-kvadrat
Signifikansnivå
EVA
R-kvadrat
Signifikansnivå
Lönsamhetsvariabel
ROE
0,2833
0,0802
0,0114
0,3278
0,1074
0,0145
0,3227
0,1071
0,0129
0,3268
0,1068
0,0115
0,3251
0,1057
0,0077
0,3230
0,1043
0,0072
0,2842
0,0808
0,0162
0,2833
0,0802
0,0114
Tillväxtvariabel
Earnings growth rate
0,4534
0,0256
0,0175
0,4354
0,1896
0,02319
-
Förklaringsvariabler
Size (MKR) P/E-tal
40746
17,47
MV/BV
1,69
47400
16,13
2,36
26720
17,02
1,11
9605
9,50
0,77
19048
9,21
2,96
55273
13,77
0,83
2865
11,83
3,44
113658
40,17
1,27
19438
16,56
1,51
Tabell 4. Multivariat regressionsanalys på fjärde nivån.
Endast ROE och Earnings klarade signifikansnivån på 0,05 vilket inte Sales och ROI gjorde.
Om man ser till EVA och genomsnittet för alla branscher, var alla signifikansnivåer över 0,9
31
på första nivån förutom ROE som låg på 0,03. Därefter plockades den variabeln med högst
signifikansvärde bort tills endast variabler med värden under 0,05 var kvar, vilken endast var
ROE som på fjärde nivån hade ett signifikansvärde på 0,01. Därför är slumpen för stor för att
kunna dra någon slutsats från sambandet, förutom i ROEs fall där sambandet var 0,2833
vilket ligger närmre 0 än 1 och visar då på ett icke-samband eller ett väldigt svagt samband.
R-kvadraten låg på 0,0802 vilket innebär att endast 8,2 procent av variationen kan förklaras,
vilket är långt under 0,5 och kan därför också bevisa att ett statistiskt samband ej föreligger.
Om man ser per branscher istället så var det endast åtta branscher som klarade
signifikansnivån på en variabel. Sju branscher klarade nivån på ROE och en bransch på
Earnings, åtta branscher på EVA och en bransch på MVA. Ett stort antal bortfall uppstod i
och med signifikansnivån på 95-procent vilket innebär att de flesta branscher inte har ett
statistiskt samband med vare sig EVA eller MVA. Precis som i den univariata analysen finns
även här en bransch med exakt samma tal som bransch genomsnittet (EVA och ROE), i denna
analys är det bransch 12.
Gällande utfallet för MVA i den sammanlagda regressionen för alla branscher var
signifikansnivån över 0,7 på första nivån. Det fanns ingen anledning till att avlägsna någon
oberoende variabel då värdet inte torde hamna under 0,05. Den slumpmässiga inverkan var
för stor för att kunna belysa ett statistiskt samband. Endast en bransch hade tillräckligt låg
signifikansnivå på MVA och det var bransch 3 med variabeln Earnings. Regressionen ligger
på 0,4354 och R-kvadraten ligger på 0,1896.
Inget regressionsvärde i den här analysen är över 0,7, varken för EVA eller för MVA. Rkvadrat är under 0,5 vilket innebär att det finns mindre än 50 procent förklaringsgrad och
statistiskt samband kan därmed uteslutas. EVA hade högre samband i sin multipla regression
än vad MVA hade, samt fler branscher som kunde användas med tillräckligt låg
signifikansnivå. Det fanns också skillnader mellan de olika variablerna hur mycket de
samvarierade med Y. I likhet med den univariata analysen syns inget tydligt mönster för
förklaringsvariablerna, att MV/BV, storlek eller P/E tal skulle ha ett samband med utfallet i
regressionen och inte heller med förklaringsvariablerna i sig.
32
5. Analys och tolkning
I detta avsnitt så presenteras en analys av det empiriska resultatet där utgångspunkten för
analysen är de teorier som är redogjorda under avsnittet teoretisk referensram.
Regressionerna från empirin kommer att analyseras med hjälp av teorier och tidigare
forskning.
Den univariata analysen visade att alla korrelationsvärden var under 0,7 men över 0,5. Där 0,7
är ett starkt samband, därför torde man kunna urskilja en tendens att det finns ett visst positivt
samband även om det inte är ett starkt sådant. Men eftersom att R-kvadrat ligger under 50
procent så skulle det innebära att det är mindre än 50 procent av variationen som kan förklaras
vilket inte är majoritet och därför heller inte stödjer ett eventuellt samband. Det är mer än 50
procent som inte kan förklaras vilket torde ses som en brist för att kunna göra bedömningen
att samband föreligger. Majoriteten av alla sambandsanalyser klarade inte signifikansnivån
vilket innebär att ett eventuellt statistiskt samband för samtliga branscher inte kan bekräftas
utan snarare förkastas. Tillväxtvariabeln Sales klarade ingen signifikansnivå på någon av
regressionsanalyserna. Markman och Gartner (2002) menade att försäljningstillväxt ändå inte
har något samband med lönsamhet så även om Sales hade klarat signifikansnivån så hade det
kanske ändå inte funnits något samband även på denna variabel.
Resultatet i den univariata regressionen antydde att inget starkt samband fanns mellan
variablerna och då fanns heller ingen multikollinearitet mellan variablerna och de kunde
därför användas i den multivariata regressionsanalysen. Inget regressionsvärde i den
multivariata regressionsanalysen var över 0,7, varken för EVA eller för MVA. R-kvadrat var
under 0,5 vilket innebär att det finns mindre än 50 procent som kan förklaras. EVA hade
högre samband i sin multipla regression än vad MVA hade, samt fler branscher som kunde
användas med tillräckligt låg signifikansnivå. Resultatet av denna uppsats visar att den
slumpmässiga inverkan var för hög för att kunna tydliggöra något samband. Det fanns också
skillnader mellan de olika variablerna med hur mycket de samvarierade med Y. EVA verkar
således inte ha någon koppling till lönsamhet eller tillväxt men kan ändå vara ett bra mått att
koppla belöning mot.
I resultatet uppkom det två branscher som fick exakt samma samband, R-kvadrat och
signifikansnivå som bransch genomsnittet. I den univariata regressionen var det bransch 10
mellan Earnings och ROE, i den multivariata regressionen var det bransch 12 mellan EVA
och ROE. Detta kan ha uppstått av ren slump eller så är dessa branschers resultat det som
representerar genomsnittet för alla branscher. Det som skiljer branscherna åt från
genomsnittet är förklaringsvariablerna som inte stämmer överens med varandra och betyder
då att branscherna inte representerar genomsnittet. Därför torde det endast vara en slump att
de fick exakt samma regressionsvärde.
Den sambandsanalysen med absolut minst antal godkända signifikansnivåer är den
multivariata regressionsanalysen för MVA. Endast en bransch och variabel hade tillräckligt
låg signifikansnivå på MVA och det var bransch 3 med variabeln Earnings. Detta innebär att
för stor del av datan hade kunnat slumpas fram för att ett samband skulle kunna säkerställas.
Branschen som godkändes hade en regression på 0,4354 vilket skulle kunna tyda på ett vagt
samband mellan Earnings och MVA för bransch 3 då regressionen ligger närmare 0,7 än 0.
Dock är R-kvadraten på 0,1896 vilket innebär att endast 18,69 procent av variabeln kan
förklaras, den hade behövt vara på 0,5 för att kunna godkännas, därför anses inte sambandet
tillräckligt starkt för att kunna klassas som ett samband. Eftersom att MVA består av
marknadsvärderade nyckeltal och de oberoende variablerna är bokförda värden kan det
33
mycket väl vara så att inget samband finns mellan dessa. Ett företags aktievärde kan skilja sig
markant från det bokförda värdet, vilket kan bekräftas i detta fall då MV/BV låg på 2,36
jämfört med genomsnittet för alla företag som låg på 1,69. Detta innebär alltså att det inte
torde finnas något samband mellan tillväxt, lönsamhet och företagets marknadsvärde (MVA).
Detta är väldigt viktigt för aktieägarna att beakta då ledningen oftast kommer jobba mot att
öka både tillväxten och lönsamheten. Om aktieägarna endast vill ha en ökning i företagets
marknadsvärde, vilket ger en ökad avkastning på deras aktier, så är detta resultat viktigt att ta
i beaktan då bokförda variabler såsom tillväxt och lönsamhet inte verkar påverka
marknadsvärdet.
Det som påverkar resultatet i denna undersökning är att så pass många branscher och variabler
inte klarade signifikansnivån på 0,05. Detta kan bero på att för få företag var inkluderade i
varje bransch för att man skulle kunna se en tydlig riktning på den inskrivna datan. Men det
förklarar inte varför signifikansnivån inte heller klarades när alla branscher var med. En annan
förklaring kan därför vara att sambandet inte existerar, om ett samband hade funnits kanske
fler variabler hade klarat signifikansnivån. I för hög grad har slumpen inverkat på variablerna
i regressionsanalyserna. Med hjälp av detta resultat kan man vare sig bekräfta eller förkasta att
ett samband skulle kunna finnas då slumpen hade för stor inverkan på en mängd variabler och
branscher. Men på de variablerna som godkändes i signifikansnivån uppnåddes inte
regressionsnivån för starkt samband och inte heller R-kvadrat nivån och därför föreligger
större chans till ett icke-samband än ett samband. Men för att kunna reda ut en eventuell
relation, och kunna bekräfta eller förkasta sambandet, hade antagligen en annan metod behövt
användas för att uppnå rätt signifikansnivå.
Det är inte ovanligt att man vid en enkel linjär regressionsanalys finner att
korrelationskoefficienten är låg och icke signifikant. Det faktum att korrelationskoefficient i
denna uppsats inte är statistiskt signifikant innebär att verkligheten är för komplex och kan
inte beskrivas med en matematisk modell. Om den linjära modellen inte passar så kanske en
icke linjär modell gör det. Det finns många olika varianter på icke linjära modeller,
exempelvis polynomapproximationer (Körner & Wahlgren 2015, s.122-130). Ramezani et al.
(2002) fann även de i sin studie att sambandet i vissa variabler var U-formad då kopplingen
mellan prestation och tillväxt är ett komplext problem (Ramezani et al. 2002, s. 56-66). En
lägre signifikansnivå, under 0,05, hade därför eventuellt uppstått vid användandet av någon
annan form av regressionsmodell.
Tillväxt, lönsamhet och företagsvärde verkar ha ett komplext samband men några förklaringar
skulle kunna finnas i de tidigare forskningarna, det kanske finns en pusselbit som fattas och
de vetenskapliga artiklarna som valts kan ge mer förståelse för komplexiteten. Markman och
Gartner (2002) menar att deras icke-samband kan bero på att lönsamheten släpar efter
tillväxten och att man kan få ett annat utfall om man genomför studien över en längre
tidsperiod. Darush och Öhman (2005) menar att det för företag är viktigare med lönsam
tillväxt nu än att satsa på tillväxt som på sikt kan leda till lönsamhet. I Ramezanis et al. (2002)
studie visade det sig att måttlig tillväxt inom försäljning eller resultat har en tendens att
generera högst värdeskapande och högst avkastning. Då empirin i denna studie inte visar att
tillväxten inom försäljning har något samband med tillväxten för lönsamheten som undersökts
så skiljer det sig från Ramezanis et al. (2002) studie. Inte heller ger resultattillväxten
tillräckligt högt utslagsvärde för att kunna säga att ett samband föreligger, även om den
kopplingen skulle kunna anses som starkare än kopplingen mellan lönsamhet och
försäljningstillväxt. Markman och Gartner (2002) hittar heller inte någon koppling i sin studie
mellan lönsamhet och tillväxt, de ser inte att tillväxt säger någonting alls egentligen om
34
företagets lönsamhet. I likhet med Ramezani et al. (2002) så visade den multivariata analysen
i denna uppsats att även om ett företag har tillväxt så innebär det inte att värdet för
aktieägarna ökar. Ramezani et al. (2002) belyser också att den univariata analysen mellan
prestation (lönsamhet) och tillväxt är komplex och inte enkel. Vilket även skulle kunna
appliceras i denna studie då det finns relativt höga värden på R-värdet men dock mindre än 50
procents förklaringsgrad vilket skulle kunna visa på en inbyggd komplexitet.
En annan anledning till varför resultatet lutar mot ett icke-samband skulle kunna vara, enligt
Markman och Gartner (2002), att det kan finnas olika problemområden som kan dyka upp vid
en tillväxtfas. Då det ofta finns stora mängder kapital vid tillväxtsatsning så märks inte
kostnaderna på samma sätt. Man har dessutom haft möjligheten att skaffa sig kapital då
tillväxt anses ge högre kreditvärdighet. Ytterligare menar Markman och Gartner (2009) att
vissa finansiella metoder möjligen inte är lämpade att applicera på vissa typer av bolag och
skulle därmed kunna påverka utfallet i denna studie. Ramezani et al. (2002) belyser att det
finns anledning för ledning och investerare att inte enbart fokusera på tillväxten. Investerare
kan behöva vara på sin vakt när det gäller att se till enbart tillväxt då det kan finnas risk att
investering görs till stordriftsnackdelar, då tillväxt inte leder direkt till lönsamhet.
Förklaringsvariablerna verkar enligt resultatet i denna studie inte röra sig med förändringarna
i regressionerna och de verkar heller inte påverkas av varandra. En analys av dessa
förklaringsvariabler kanske hade varit lättare om ett samband hade existerat. Däremot kan inte
slutsatsen dras att förklaringsvariablerna är anledningen till att ett samband inte framkommer,
heller inte att de skulle ha påverkat ett eventuellt samband. Förklaringsvariablerna i denna
undersökning verkar inte ge någon antydan på strukturer mellan storlek och lönsamhet då
dessa inte verkar röra sig på liknande sätt då ett stort företag inte alltid har högre P/E-tal, EVA
eller MVA än mindre företag. Darush och Öhman (2005) menar att storleken är positivt
relaterad till företagets tillväxt då större SME ofta växer fortare än de som inte är lika stora.
Företagsstorlek är däremot negativt relaterad till tillväxt när det handlar om yngre företag som
växer i större utsträckning än äldre. Yngre företag hade en tendens att i större omfattning ta
sig an utvecklingsprojekt och det verkar vara en anledning till ökad lönsamhet för dessa bolag
(Darush & Öhman 2005, s.531-543). I denna uppsats verkade inte P/E-talet heller påverka
sambanden. Dock kunde man inte se om det påverkade sambanden och en sambandsanalys
mellan alla förklaringsvariabler och de andra variablerna borde ha genomförts för att kunna
visa på detta. Om MV/BV talet är högt innebär det att företaget har en hög chans till framtida
lönsam tillväxt och det är ett bra mått i denna undersökning då ett av målen är att fokus ska
läggas mer på lönsam tillväxt än endast tillväxt. Däremot så kunde inte heller här finnas några
tydliga mönster mellan högt MV/BV och tydliga samband, vare sig vid den univariata eller
vid den multivariata analysen. Det är svårt att försöka hitta mönster bland detta då så många
branscher inte kunde undersökas på grund av deras låga signifikansnivå och det faktum att det
inte fanns något tydligt samband mellan variablerna i någon av analyserna. Mönster hade
säkert varit lättare att finna om det hade funnits ett samband.
Av de 12 branscherna som bestämdes av Fagerfjäll (2013) så var sju tjänstefokuserade
branscher och fem produktfokuserade branscher. Av de produktinriktade branscherna hade
fyra branscher två godkända variabler i den univariata regressionsanalysen, med en
regressionsnivå mellan 0,6521 och 0,5227 dock översteg inte R-kvadrat värdet 0,5 för någon
av branscherna, närmast låg bransch 4 med 0,4253. Medan endast tre branscher med
tjänsteinriktning hade två godkända variabler med regression mellan 0,6517 och 0,5230 med
R-kvadrat mellan 0,2735 och 0,4247. Majoriteten av tjänsteföretagen, alla förutom en, hade
ett lägre P/E-tal än genomsnittet för alla branscher sammanslaget. Både Goddard et al. (2009)
35
och Darush och Öhman (2005) visar i sina studier att det finns strukturer som visar att vissa
branscher är mer lönsamma än andra och då inte beroende på storlek eller tillväxt. Darush och
Öhman (2005) belyser även att sambandet mellan tillväxt och lönsamhet varierar beroende på
bransch. Där en möjlig anledning var att det fanns skillnader mellan branscherna och även att
hållbar tillväxttakt, under ett företags livscykel, har låg uthållighet. Eftersom att det i denna
studie inte verkar existera något samband mellan variablerna, vare sig för alla branscher ihop
slagna eller per bransch, så kan en jämförelse per bransch inte göras. Det går att hitta små
skillnader branscherna emellan men eftersom att inga signifikanta skillnader syns går det inte
att dra några generella branschrelaterade slutsatser kring icke-sambandet.
Denna undersökning innehöll tre branscher mellan sju och nio företag och alla tre branscherna
hade två godkända variabler. Sex branscher som innehöll fem företag eller färre, hade fyra av
dessa sex branscher en eller ingen godkänd variabel. Medan två branscher inkluderade 13
eller 15 företag och då hade en av branscherna båda variablerna godkända medan i den andra
var endast en godkänd. Detta visar att branscher med två godkända variabler inte påverkades
av antal företag inom varje bransch. Goddard et al. (2009) menar i sin artikel att
branschtillhörighet påverkade i högre grad än landstillhörighet när det kommer till lönsamhet
och att anledningen är att det finns komparativa fördelar i olika länder som visar sig genom
framför allt skillnader i branscher. Goddard et al. (2009) menar vidare också att skillnader
mellan länder inte är så stor och det skulle kunna bekräftas i och med att resultatet i denna
studie inte är så långt ifrån hur kopplingen mellan lönsamhet och tillväxt ser ut i andra delar
av världen, därför kan det anses komplext. Goddard et al. (2009) menar att det är ett lands
komparativa fördelar som bland annat påverkar tillväxt och lönsamhet, vilket då i detta fall
inte borde stämma. Då kanske skillnaderna skulle vara större mellan resultatet i olika studier
om inte det är så att strukturerna och de komparativa fördelarna är liknande i dessa länder.
Detta verkar däremot inte kunna ge någon enhetlig förklaring till denna studie, då fokus inte
har lagts på landstillhörighet utan på branschtillhörighet.
En möjlig anledning till att det lutar mot ett icke-samband i resultatet för denna undersökning
skulle kunna vara att variabeln innovation saknades i undersökningen. Cozza et al. (2012)
beskriver i sin artikel att innovation påverkar ett företags möjligheter till tillväxt och att det
finns ett samband mellan innovation och tillväxt men inte mellan tillväxt och lönsamhet.
Vidare menar Cozza et al. (2012) att alla företag inte vill växa och innovera då det medföljer
risk och ökade kostnader, de vill hellre ligga kvar på samma nivå och endast fokusera på sin
lönsamhet. Vilket skulle kunna innebära att motivationen för tillväxt inte behöver vara
lönsamhet utan ett företag kan vara lönsamt utan att behöva vilja ha tillväxt. Här kan
skillnader finnas mellan Cozzas et al. (2012) studie och Hambergs (2009) agentteori då
underlaget i Cozzas et al. (2012) studie inte enbart bestod av publika aktiebolag. I Cozzas et
al. (2012) studie ingick det även familjeägda bolag där agentteorin inte kan appliceras och
ägaren torde därför inte ha tillväxt som högsta mål på samma sätt som ledningen i publika
aktiebolag har.
Ytterligare ett perspektiv som tas upp av Delmar et al. (2013) är att ju mer ett företag växer
desto mer utrymme finns det att anställa ny personal. Delmar et al. (2013) menar i sin
forskning att det i Sverige finns en arbetsmarknadspolitik där man förlitar sig på att företag
växer och anställer fler människor. Detta går att koppla samman med ledningens tillväxtmål,
men samhällsnyttan är inte ett explicit mål för företagen. Lägre arbetslöshet är en positiv
bieffekt som gynnar samhället men det är inte företagets mål i första hand. Cozza et al. (2012)
menar att om företagen i sin undersökning inte vill ha risk eller högre kostnader så innoverar
man inte och växer heller inte. Till skillnad från Cozza et al. (2012) menar Hamberg (2009)
36
att enligt agentteorin finns det däremot belägg för att det finns en koppling mellan hög risk
och hög avkastning. Skillnaden som existerar även vid denna aspekt är att forskarna har utgått
från olika företagsstrukturer vilket gör att en jämförelse är problematisk. Det som ändå är
anmärkningsvärt är att inte heller Cozza et al. (2012) ser att det finns koppling mellan tillväxt
och lönsamhet, vilket gör att resultatet i denna studie även skulle kunna appliceras på företag
som inte är börsnoterade. Detta torde ge en ytterligare bredd på förklaringsgraden av detta
icke-samband som även presenterats i Ramezani et al. (2002) samt Markman och Gartners
(2002) studier.
Hakala (2013) och Penrose (1995) påvisar i sina studier att sambandet inte ligger enbart på
tillväxt och lönsamhet utan menar att entreprenör variabeln bör läggas till i en
sambandsanalys. De belyser att det finns en koppling mellan tillväxt, lönsamhet och
entreprenörskap. Penrose (1995) menar att tillväxten skapas av entreprenörer. När man har
växt en gång underlättar det för tillväxt nästa gång. Värde och tillväxtmöjligheter kan fås via
kunskapsackumulation, vilken skapas ju mer entreprenören arbetar och därmed ökar sin
effektivitet. Tillväxten kommer av den ökade effektiviteten, i och med detta ökar
lönsamheten. Hakala (2013) menar att det är entreprenörskap och inlärningsorientering som
ger företaget förutsättningar att maximera sin prestation och av den anledningen bör företag
ha ett fokus på utveckling av dessa områden. Hakala (2013) fortsätter med att entreprenörskap
betyder att via proaktivitet upptäcka nya innovationer, produktområden och marknader och
genom dessa skapa lönsamhet och tillväxt. Båda forskarna menar att entreprenörskap behövs
för att uppnå tillväxt men däremot är inte entreprenörskapets mål att nå tillväxt. Eftersom att
variabeln entreprenörskap är svår att undersöka på en kvantitativ nivå så kunde det inte läggas
in i denna undersökning, men det kan vara en av förklaringarna till varför det är svårt att se ett
samband mellan tillväxt, lönsamhet och företagets värde.
Det finns inte ett entydligt svar på om tillväxt är ett eftersträvansvärt mål. Penrose (1995)
skriver i sin bok om att företagets ledning har som mål att vinstmaximera så är expandering
naturligt. I motsats till Penrose (1995) argumenterar Ramezani et al. (2002) för att ledningens
främsta mål inte behöver vara tillväxt och vidare inte heller att det används som mål vid
strategisk planering utan att fokus snarare skulle ligga på att göra goda investeringar. Penrose
(1995) menar inte enbart att det bara skulle vara tillväxten utan den i kombination med
entreprenören som gör att det blir en god tillväxt. Detta eftersom ju mer kunskap
entreprenören har desto bättre beslut tar hen för den miljö företaget är aktivt i och kan således
göra bättre investeringar än tidigare vilken kan jämföras med Ramezani et al. (2002) som
menar att det gäller att satsa på goda investeringar för att få en hållbar tillväxt. Hamberg
(2004) påvisar att kopplingen mellan tillväxt, lönsamhet och företagets värde är ledningens
syn på att företagsframgång är samma sak som personlig framgång och att framgången mäts
av aktieägarna genom olika nyckeltal. Där värdet på företaget är viktigt för aktieägarna men
att ledningens utgångspunkt skiljer sig. Ledningen har satt både sin prestige och status i
företaget, vilket leder till att om företaget går dåligt så är det även en stor personlig förlust.
Ramezani et al. (2002) har en annan utgångspunkt än vad Hamberg (2009) och Penrose
(1995) har. Resultatet för denna studie visar att den direkta kopplingen inte finns vilket är i
motsats till Hamberg (2009) och Penrose (1995). En anledning kan vara att i Hambergs
(2009) beskrivning så är företagsvärde ett svårt värde att kommunicera ut i ett företag och
därför ett mål som blir alltför luddigt, därför kan det vara lättare med ett mål som är mätbart
och lätt att jämföra som tillväxt. Det bokförda värdet är inte samma sak som marknadsvärdet,
marknadsvärdet är baserat på vad köpare är beredda att betala och deras chans till ökad
avkastning och utdelning i företaget. Därför är det svårt att se vad som mäts i de olika
forskningarna när de hänvisar till ’företagets värde’. Ledningen fokuserar på det bokförda
37
värdet mer än vad aktieägarna gör, eftersom att de vill se en ökad aktiekurs och bryr sig
egentligen inte om vad som händer internt. Aktieägarna är bara intresserade av aktiviteter som
kan höja företagets marknadsvärde, det är endast om de fokuserar på att den bokförda vinsten
och storleken på utdelningen, som de kommer att bli intresserade av vad som händer inom
företaget.
Resultatet i denna undersökning visar att värdet på företaget inte förändras i samband med
varken tillväxt eller lönsamhet. Varken EVA eller MVA tenderar att korrelera med vare sig
lönsamhet eller tillväxt i denna studie och därmed ökar inte företagets värde i samband med
någon av dessa. Så även om det är bra med lönsamhet så kommer troligtvis inte företagets
värde påverkas, inte heller om företaget växer påverkas värdet. Ramezani et al. (2002) menar
att företagets värde ökar vid maximering av lönsamhet men inte när det gäller maximerad
tillväxt, till skillnad från resultatet i denna studie så hittades ingen koppling med någon av
dessa. Eftersom att det inte finns någon antydan till vad som skapar värde i denna studie så
torde värdeskapande inte vara helt enkelt utan snarare komplext. Detta eftersom de forskare
som är använda som underlag för denna studie har olika syn på vad som skapar värde.
Goddard et al. (2009) menar istället att det är företagets strukturella uppsättning och
ledarskapet som är värdeskapande och Penrose (1995) beskriver att värdet ökar ju mer
kunskap som entreprenören har ackumulerat och därmed ökat produktiviteten. Enligt
Hamberg (2009) så minskar värdet på ett företag via agentkostnader.
Företagets värde är viktigt eftersom det lockar till sig investerare och företag behöver ofta
externt kapital för att överleva vilket är ett av ledningens mål även om ett annat mål är att vara
finansiellt oberoende är detta inte så troligt då det går emot det explicita målet tillväxt. Då det
är kostsamt att växa behövs finansiella resurser, därför skapas ett behov av att få in mycket
kapital. Att få tag på extern kapital till endast tillväxten kan vara problematiskt i och med att
ledningen samtidigt vill ha företagsförmögenhet för att kunna hantera osäkerhet. Många av
dagens företag är beroende av externt kapital. Men det blir lite motsägelsefullt att vilja ha
företagsförmögenhet och samtidigt vilja lägga pengar på att växa. Speciellt om inte tillväxten
leder till ökad lönsamhet. Aktieägarna kommer vilja ha avkastning och ledningen kapital.
Detta är en problematik som är bestående. Om ledningen skulle veta att tillväxt inte ledde till
lönsamhet så kanske strategin att nå tillväxt inte hade varit lika angelägen och ett eventuellt
skifte till lönsamhet, vilket skulle vara en bra strategi för aktieägarna.
Vidare menar Hamberg (2004) att tillväxtmål är samma sak som mål för företagsförmögenhet.
Men då det i denna studie och andra inte finns en direkt koppling mellan dessa så kanske det
explicita målet tillväxt inte är optimalt för att uppnå de underliggande målen. Då varken ökad
lönsamhet skapas men inte heller en ökning av företagets värde. I denna undersökning har
dock inget specifikt mått för företagsförmögenhet framgått men att i och med att lönsamhet
inte kommer av tillväxt så stämmer inte målen för ledning och aktieägare överens vilket kan
leda till ännu mer målinkongruens. Nyckeltalet EVA kan användas som en
övervakningsaktivitet. Det är ett sätt att hantera informationsasymmetrin och kan sammanfoga
aktieägarnas intresse med ledningens. Enbart för att företagsvärdet, i denna studie, inte verkar
korrelera med tillväxt och lönsamhet innebär det inte att detta behov av att hantera
assymmetrin kommer att försvinna. Denna studie är av hög betydelse för aktieägare då den
belyser att tillväxt inte verkar vara sammankopplad med lönsamhet och inte heller att de båda
ihop har ett samband med företagets värde. Detta leder till att aktieägarna måste arbeta ännu
hårdare för att undvika agentkostnaderna och försöka hitta metoder som kopplar ledningens
belöning mot företagets värde, bland annat kan man koppla till EVA, MVA eller bonusbanker
för att minska målinkongruensen och därmed även agentkostnaderna. För att minska
38
agentkostnaderna behöver ledningen och aktieägarna sammanväga sina beslut ihop och hitta
gemensamma mål att arbeta mot.
Resultatet i denna studie visar på skillnader i praktik och teori. I teorin verkar det, enligt
flertalet forskare, finnas en självklar koppling mellan lönsamhet och tillväxt. Men i praktiken,
för denna studie och ett antal andra som presenterats, verkar kopplingen inte vara lika
självklar. Framförallt verkar inte vare sig lönsamhet eller tillväxt kunna kopplas till företagets
värde, detta är viktigt för aktieägarna att vara medvetna om då det styrker agentteorins
påverkan i praktiken. Resultatet av denna uppsats var att slumpen hade för stor inverkan på
datan för att kunna tydliggöra något samband, därför kan denna studie inte bekräfta att ett
samband existerar mellan variablerna tillväxt, lönsamhet och företagets värde. Det faktum att
korrelationskoefficient i denna uppsats inte är statistiskt signifikant innebär att verkligheten är
för komplex och kan inte beskrivas med en matematisk modell.
39
6. Slutsats
I detta avsnitt presenteras de slutsatser som har framkommit genom resultatet och analysen.
Syftet med denna uppsats var att undersöka om det fanns ett samband mellan ett företags
tillväxt, dess lönsamhet och företagets värde. Resultatet av denna uppsats var att slumpen
hade för stor inverkan på datan för att kunna tydliggöra något samband, därför kan denna
studie inte bekräfta att ett samband existerar mellan variablerna tillväxt, lönsamhet och
företagets värde. Detta kan bero på den komplexitet som föreligger inom detta område och att
det därför inte går att finna ett tydligt och enkelt svar.
Slutsatsen blir således att det statistiskt inte går att säkerställa ett samband mellan variablerna
tillväxt, lönsamhet och företagets värde då företagets värde är för komplext för att kunna
förklaras av endast dessa variabler. Variablerna som inte påverkades av den slumpmässighet
som föreligger visade inte tillräckligt höga nivåer på regressionen och R-kvadraten för att
kunna bekräftas som ett samband, därför torde det föreligga ett icke-samband.
Undersökningen ämnade även klargöra utifrån ett agentteoretiskt perspektiv om tillväxt och
lönsamhet är nyckeltal som är relevanta i förhållande till företagets värde. Eftersom att det i
denna studie inte finns något tydligt samband mellan tillväxt- och lönsamhetsvariablerna och
EVA samt MVA så verkar inte lönsamhet och tillväxt vara relevanta om man vill undersöka
företagets värde. Däremot undersöktes inte kopplingen mellan EVA samt MVA och
belöningssystemet för ledningen, så inga åsikter kan yttras om nyckeltalet EVA eller MVA i
sig utan endast om kopplingen mellan EVA/MVA och variablerna.
Då det lutar mot ett icke-samband så fördes en diskussion kring eventuella strukturer och
variabler som skulle kunna påverka företagets värde. Forskarna som nämndes ovan har visat
att ämnet företagsvärde är komplext och inte kan förklaras av endast några få variabler. Fler
variabler behöver tas i beaktan som entreprenörskap, innovationsgrad, företagsålder och
landstillhörighet vilka inte har tagits med i denna studie. Både Goddard et al. (2009) och
Darush och Öhman (2005) visar i sina forskningar att vissa branscher kan vara mer lönsamma
än andra och att det inte har något samband med den branschens tillväxttakt eller företagens
storlek. Detta stämmer överens med denna undersökning då inget samband hittades mellan
tillväxt och lönsamhet och det syntes inte heller några tydliga mönster eller strukturer
gällande företagens storlek eller de andra förklaringsvariablerna.
40
7. Avslutande diskussion
I detta avsnitt förs en kritisk diskussion kring slutsatserna, dess implikationer i praktiken och
förslag till framtida forskning.
Allting kan alltid förbättras eller förändras, så även i denna uppsats då många fler variabler än
de som tagits upp här kan påverka företagets värde. Ett alternativ hade varit att lägga in ännu
fler variabler, eller nyckeltal, för att försöka skapa en ännu djupare förståelse för eventuella
samband mellan andra faktorer om i sin tur skulle kunna öka förklaringsgraden för den
komplexa relation som verkar råda. Fler antal år och större population hade öppnat upp för
mer analys och diskussion och ökad generaliserbarhet. Yttre faktorer, såsom konjunkturläge
och inflation, påverkar företagen oerhört mycket och det har inte tagits upp i studien, detta för
att fokus skulle förbli på interna strukturer och dess påverkan på företagets värde. En sak som
man bör ta hänsyn till vid utfallet av resultatet i denna studie är risken med att använda
börsnoterade företag, då börsen är väldigt rörlig och påverkas av oerhört många olika faktorer.
Eftersom att det uppstod ett sådant stort bortfall av variabler så kunde inget samband
bekräftas, utan slumpen hade för stor inverkan på datan. Om fler variabler hade klarat
signifikansnivån så hade kanske ett samband kunnat ses. Om fler företag hade tagits med i
urvalet kanske signifikansnivån hade kunnat minska och kommit under 0,05. Därför kan man
i framtida forskning använda en större population än vad som användes i denna undersökning.
Det faktum att korrelationskoefficient i denna uppsats inte är statistiskt signifikant innebär att
verkligheten är för komplex och kan inte beskrivas med en matematisk modell. En lägre
signifikansnivå hade kanske uppstått vid användandet av någon annan form av
regressionsmodell, exempelvis icke linjär regression.
Forskningen som tas upp i de vetenskapliga artiklarna gäller andra länder än Sverige med
andra förutsättningar och begreppstolkningar vilket gör att man egentligen inte kan jämföra
resultaten mellan varandra. Men eftersom att någon slags tolkning skulle kunna vara möjlig
behövde detta ignoreras. En djupare och mer korrekt analys hade kunnat göras med forskning
som grundades i den svenska marknaden med samma begreppsdefinitioner, men en sådan
kunde inte hittas och därför valdes det här alternativet istället. Man hade även kunnat använda
sig av fler vetenskapliga artiklar och teorier för att skapa en djupare analys.
Om ett omvänt orsakssamband skulle föreligga i denna studie mellan variablerna tillväxt och
lönsamhet, då istället tillväxten skulle vara beroende av lönsamheten, så torde ett annat
resultat uppnås. Men eftersom att denna undersökning ville fokusera mer på om tillväxten
kunde generera lönsamhet istället för tvärtom så blir därför tillväxten oberoende av
lönsamheten. För att göra studien djupare än i dagsläget hade den kvantitativa sekundärdatan
kunnat kompletteras med kvalitativ data i form av semi-strukturerade intervjuer eller
kvantitativa enkäter. Detta hade gett en djupare förståelse för bakomliggande faktorer som
kan påverka variablerna och även kunnat ge svar på om agentteorin stämmer i praktiken. Då
hade man även kunnat fråga om företagen använder sig av EVA som belöningssystem eller ej
och om det i praktiken skapar mer avkastning för aktieägarna eller ej.
Slutsatserna som dragits i denna uppsats kan användas rent praktiskt då företag bör vara
medvetna om att tillväxt och lönsamhet inte påverkar företagets värde i sådan hög grad som
vissa tror. Slutsatserna kan därför även vara intressanta för aktieägare då de bör bli medvetna
om denna komplexitet för att kunna fokusera mer resurser på företagets värde istället för på
tillväxt eller lönsamhet. För småsparare kan dessa slutsatser också vara viktiga faktorer att ta i
beaktan för att kunna få ut så mycket som möjligt av sitt sparande, då det finns många fler
41
aspekter som påverkar företagsvärdet och inte enbart tillväxt. Den här uppsatsen visar att
företagets värde är så mycket mer än endast tillväxt och lönsamhet.
7.1 Förslag till framtida forskning
Eftersom att detta område verkar vara alldeles för komplext för att endast kunna besvaras av
några få variabler kan man därför behöva se till flera variabler, år och företag i framtida
forskning för att eventuellt kunna finna signifikanta samband inom detta område. Man skulle
även kunna utöka den redan gjorda sambandsanalysen i denna uppsats med att göra
sambandsanalyser mellan förklaringsvariablerna Size, MV/BV och P/E-talet också för att
eventuellt kunna hitta några samband.
Denna forskning visar att linjära regressionsmodeller inte är tillräckliga för att mäta ett sådant
komplext problem som företagets värde och studien kan därför användas som grund till
fortsatt forskning. Genom att istället använda icke-linjära regressionsanalyser som exempelvis
polynomapproximationer eller andra metoder för att på så sätt kunna höja antalet godkända
signifikansnivåer och kunna ge ett tydligare svar på sambandet eller icke-sambandet som
föreligger i detta komplexa problem.
En djupare forskning kring sambandet mellan utdelning och företagets värde skulle kunna
genomföras för att svara på om aktiepriset och hur mycket utdelning som ges har hög
inverkan på företagets värde. Detta skulle kunna svara på om endast avkastningen är viktig för
aktieägarna eller om även utdelningen påverkar.
Vidare skulle man kunna göra en liknande studie men för svenska företag som inte är publika.
Då kan inte variabler såsom marknadsvärde, eller MVA, tas med i beräkningen men de andra
variablerna kan fortfarande räknas ut och sambandsanalyseras för att försöka hitta ett
eventuellt samband. Detta för att kunna undersöka om ett icke-samband gäller för alla företag
oavsett företagsstruktur.
42
Referenslista
Trycka källor:
Carlson, M. (2001) Att arbeta med företagsanalys. Liber: Malmö.
Dahle, Y., Holh, H. & Dagestad, S. (2012) Lönsam tillväxt. Liber: Malmö.
Denscombe, M. (2016) Forskningshandboken. Studentlitteratur: Lund.
Fagerfjäll, R. (2013) Sveriges Näringsliv. Studentlitteratur: Lund.
Francis, C. & Taylor, R. (2000) Theory and problems of investments. McGraw-Hill:
USA.
Hamberg, M. (2004) Strategic financial decisions. Liber: Malmö.
Hillier, D., Ross, S., Westerfield, R., Jaffe, J., Jordan, B. (2013) Corporate finance.
McGraw-Hill Education: Berkshire.
Körner, S. & Wahlgren L. (2015) Statistiskametoder. Studentlitteratur: Lund.
Penrose, E. (1995). The Theory of the Growth of the Firm. Oxford university press:
Oxford.
Saunders, M. Lewis, P. & Thornhill, A. (2009) Research methods for business
students - fifth edition. Pearson Education Limited: Essex.
Vetenskapliga artiklar:
Akihiko, N., & Donghun, K. (2011) Dynamics of Growth and Profitability: The Case
of Japanese Manufacturing Firms. Global Economic Review: Perspectives on East
Asian Economies and Industries. Volume 40, Issue 1, 2011 pages 67-81. Hämtad
(2016-02-05)
Tillgänglig:<http://www.tandfonline.com.till.biblextern.sh.se/doi/abs/10.1080/122650
8X.2011.559329>
Cozza, C., Malerba, F., Mancusi M., Perani, G. & Vezzulli, A. (2012) Innovation,
profitability and growth in medium and high-tech manufacturing industries: evidence
from Italy. Applied Economics V.44, Issue 15 p.1963-1976. Hämtad (2016-02-05)
Tillgänglig:<http://www.tandfonline.com.till.biblextern.sh.se/doi/abs/10.1080/000368
46.2011.556594>
Darush, Y & Öhman, P. (2005). The growth-profitability nexus among Swedish SME.
International Journal of Managerial Finance. V.11 ISS 4, pp.531-547. Hämtad (201604-07)
Tillgänglig:<http://www.emeraldinsight.com.till.biblextern.sh.se/doi/full/10.1108/IJM
F-01-2015-0005>
Delmar, F., McKelvie, A. & Wennberg, K.,(2013). Untangling the relationships
among growth, profitability and survival in new firms. Technology Entrepreneurship:
A Special Issue in Memory of Bruce A. Kirchhoff. Volume 33, Issues 8–9, August–
September, Pages 276–291. Hämtad (2016-04-07)
Tillgänglig:<http://www.sciencedirect.com.till.biblextern.sh.se/science/article/pii/S01
66497213000199>
Goddard, J., Tavakoli, M., & Wilson J. (2009) Sources of variation in firm
profitability and growth. Journal of Business Research V.62, Issue 4 p.495-508.
Hämtad (2016-02-05)
Tillgänglig:<http://www.sciencedirect.com.till.biblextern.sh.se/science/article/pii/S01
48296308000519>
Hakala, H. (2013) Entreprenurial and learning orientation: effects on growth and
profitability in the software sector. Baltic journal of management V.8 ISS 1, pp.102118. Hämtad (2016-03-20)
Tillgänglig:<http://www.emeraldinsight.com.till.biblextern.sh.se/doi/full/10.1108/174
65261311291687 >
43
Li, M. & Simerly, R. (1998) “The Moderating Effect of Environmental Dynamism on
the Ownership and Performance Relationship”. Strategic Management Journal. Vol.
19, No. 2 (Feb. 1998) 169-179. Hämtad (2016-05-03)
Tillgänglig:<http://www.jstor.org.till.biblextern.sh.se/stable/pdf/3094062.pdf?_=1463
740897159>
Markman, G. D. & Gartner, W. B. (2002) Is Extraordinary Growth Profitable?
Entrepreneurship Theory and Practice, Volume 27, Issue 1, pages 65–75, September
2002. Hämtad (2016-02-05)
Tillgänglig:<http://onlinelibrary.wiley.com.till.biblextern.sh.se/doi/10.1111/15408520.t01-2-00004/abstract >
Ramezani, C. Soenen, L. & Jung, A. (2002) Growth, corporate profitability and value
creation. Financial Analysts Journal. Vol.58 ISS 6, p.56. Hämtad (2016-02-05)
Tillgänglig:<http://www.jstor.org/stable/4480435?seq=1#page_scan_tab_contents>
SooCheong, J. & Kwangmin, P. (2011) Inter-relationship between firm growth and
profitability. International Journal of Hospitality Management. Volume 30, Issue 4,
December 2011, Pages 1027–1035. Hämtad (2016-02-05)
Tillgänglig:<http://www.sciencedirect.com.till.biblextern.sh.se/science/article/pii/S02
78431911000429>
Elektroniska källor:
Delmar F. (odat) Därför är tillväxt i nya företag dåligt. Hämtad (2016-02-05)
Tillgänglig:<http://www.driva-eget.se/nyheter/affarer/darfor-ar-tillvaxt-i-nya-foretagdaligt>
Friedl, G. & Deuschinger, L. (2008) A Note on Economic Value Added (EVA) Hämtad
(2016-04-07)
Tillgänglig:<https://www.controlling.wi.tum.de/fileadmin/w00bel/www/downloads/vo
rlesungsunterlagen/SS12/VBM/Friedl_Deuschinger_2008_Note_on_EVA_081124.pdf>
Kiviluotos N. (2012) Lönsamhet viktigare än tillväxt. Hämtad (2016-02-05)
Tillgänglig: <http://www.esbri.se/artikel_visa.asp?id=1159>
Riksbanken (2009) Öberg, Sverige och finanskrisen Hämtad (2016-05-02)
Tillgänglig:<http://www.riksbank.se/sv/Press-och-publicerat/Tal/2009/Oberg-Sverigeoch-finanskrisen/>
Veckans Affärer (2015) VA500 Hämtad (2016-04-07)
Tillgänglig:<http://www.va.se/nyheter/2015/12/16/det-har-ar-sveriges-500-storstaforetag-2015/>
Årsredovisningar:
Orbis.
Tillgänglig:<https://orbis.bvdinfo.com/version2016425/Search.QuickSearch.serv?_CID=7162&context=G0VY9S3LS6ZM46M>
Retriever Business.
Tillgänglig: <http://web.retriever-info.com/services/archive>
44
Bilaga 1 – Population (93st)
Urvalet ur den totala populationen har markerats med fet stil.
Volvo
Trelleborg
Wallenstam
Securitas
Ericsson
Billeruds Korsnäs
Byggmax
ABB
H&M
Bilia
Castellum
Assa Abloy
Skanska
Holmen
Viking Supply Ships
NCC
Electrolux
MTG
Betsson
ÅF
Teliasonera
Meda
Eniro
Rezidor Hotell
SCA
JM
B&B tools
Latour
Atlascopco
Swedish match
Industrial and Financial systems Clas Ohlson
Stora Enso
Loomis
Industrivärden AB
Kundsleden
Sandvik
Nibe
Semcon
Fabege
ICA gruppen
Indutrade
Bong
Knowit
Investor
Sweco
Klövern
Medivir Aktiebolag
SKF
Hexpol
Proact IT
Astra Zenica
Beijer ref
SSAB
System air
PEAB
Meknomen
Axfood
Balder
Boliden
SAS
Gunnebo
Alfa Laval
Itrum Justitia
Axis
Husqvarna
Cloetta
Tieto
Ratos
EWORK
Kappahl
AQ
Getinge
New Wave
Duni
Bulten
Tele2
BE Group
Beijer Alma
Atrium Ljungberg
Nederman Holding
ITAB
Lagercrantz group
RNB Retail and Brands
Swedish Orphan Biovitrum
Elanders
Wihlborgs Fastigheter
Acando AB
Hexagon
Fagerhult
OEM International
LE (Lundbergföretagen)
SAAB
Bortfallet är resterande företag i VA500 listan (Veckans Affärer, 2015).
Bilaga 2 – Univariat regressionsanalys för alla variabler
Bransch
Tillväxtvariabler
Alla - genomsnitt
Earnings growth rate
R-kvadrat
Signifikansnivå
Sales growth rate
R-kvadrat
Signifikansnivå
Earnings
R-kvadrat
Signifikansnivå
Sales
R-kvadrat
Signifikansnivå
Earnings
R-kvadrat
Signifikansnivå
Sales
R-kvadrat
Signifikansnivå
Earnings
R-kvadrat
Signifikansnivå
Sales
R-kvadrat
Signifikansnivå
Earnings
R-kvadrat
Signifikansnivå
Sales
R-kvadrat
Signifikansnivå
Earnings
R-kvadrat
Signifikansnivå
Sales
R-kvadrat
Signifikansnivå
Earnings
R-kvadrat
Signifikansnivå
Sales
R-kvadrat
Signifikansnivå
Earnings
R-kvadrat
Signifikansnivå
Sales
R-kvadrat
Signifikansnivå
Earnings
R-kvadrat
Signifikansnivå
Sales
R-kvadrat
Signifikansnivå
Earnings
R-kvadrat
Signifikansnivå
Sales
R-kvadrat
Signifikansnivå
Earnings
R-kvadrat
Signifikansnivå
Sales
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
Lönsamhetsvariabler
ROE
ROI
0,5415
0,1128
0,2932
0,0127
2,56E-07
0,3219
0,1347
0,0061
0,0181
0,00003
0,2365
0,9572
0,2344
0,1740
0,0549
0,0302
0,1752
0,3173
0,1518
0,0581
0,0230
0,0033
0,3838
0,7403
0,5227
0,6506
0,2732
0,4233
2E-04
2,42E-08
0,1759
0,0381
0,0309
0,0014
0,1825
0,7742
0,5239
0,6407
0,2745
0,4105
1,96E-06
1,03E-09
0,1417
0,0560
0,0200
0,0031
0,2315
0,6374
0,5235
0,6521
0,2740
0,4253
3,4E-05
5,17E-08
0,1750
0,0381
0,0306
0,0014
0,1968
0,7800
0,5229
0,6294
0,2743
0,3962
6,66E-06
1,5E-08
0,1638
0,0388
0,0268
0,0015
0,1886
0,7569
0,5384
0,1131
0,2899
0,0128
3,68E-07
0,3239
0,1531
0,0244
0,0234
0,0005
0,1806
0,8316
0,5230
0,6517
0,2735
0,4247
2,53E-05
3E-08
0,1759
0,0386
0,0309
0,0014
0,1863
0,7731
0,2600
0,2403
0,0676
0,0577
0,0809
0,1075
0,1631
0,0025
0,0266
6,34E-06
0,2787
0,9867
0,5370
0,6318
0,2884
0,3992
1,37E-06
3,43E-09
0,1683
0,0543
0,0283
0,0029
0,1605
0,6524
0,5415
0,1128
0,2932
0,0127
2,56E-07
0,3219
0,1347
0,0061
Förklaringsvariabler (bransch genomsnitt)
Size (MKR)
P/E-tal
MV/BV (tal)
40746
17,47
1,69
26576
18,65
3,55
64475
13,77
1,02
47400
16,13
2,36
58990
27,14
2,24
2859
10,79
0,74
26720
17,02
1,11
9605
9,50
0,77
19048
9,21
2,96
55273
13,77
0,83
2865
11,83
3,44
11
12
R-kvadrat
Signifikansnivå
Earnings
R-kvadrat
Signifikansnivå
Sales
R-kvadrat
Signifikansnivå
Earnings
R-kvadrat
Signifikansnivå
Sales
R-kvadrat
Signifikansnivå
0,0181
0,2365
0,2426
0,0588
0,1478
0,1505
0,0226
0,3737
0,5331
0,2842
2,86E-06
0,1693
0,0286
0,1674
3,76E-05
0,9572
0,1792
0,0321
0,2883
0,0591
0,0034
0,7280
0,6288
0,3954
9,31E-09
0,0534
0,0028
0,6652
113658
40,17
1,27
19438
16,56
1,51
Rödmarkerad siffra innebär att signifikansnivån är över 0,05 och därmed ej statistiskt
godkänd för denna studie.
Bilaga 3 – Multivariat regressionsanalys för alla variabler.
Bransch
Variabler för företagets
värde
Lönsamhets- och tillväxtvariabler
ROE
Alla – genomsnitt
1
2
3
4
5
6
7
EVA
R-kvadrat
Signifikansnivå (generell)
Signifikansnivå
MVA
R-kvadrat
Signifikansnivå (generell)
Signifikansnivå
EVA
R-kvadrat
Signifikansnivå
Signifikansnivå
MVA
R-kvadrat
Signifikansnivå
Signifikansnivå
EVA
R-kvadrat
Signifikansnivå
Signifikansnivå
MVA
R-kvadrat
Signifikansnivå
Signifikansnivå
EVA
R-kvadrat
Signifikansnivå
Signifikansnivå
MVA
R-kvadrat
Signifikansnivå
Signifikansnivå
EVA
R-kvadrat
Signifikansnivå
Signifikansnivå
MVA
R-kvadrat
Signifikansnivå
Signifikansnivå
EVA
R-kvadrat
Signifikansnivå
Signifikansnivå
MVA
R-kvadrat
Signifikansnivå
Signifikansnivå
EVA
R-kvadrat
Signifikansnivå
Signifikansnivå
MVA
R-kvadrat
Signifikansnivå
Signifikansnivå
EVA
R-kvadrat
Signifikansnivå
Signifikansnivå
MVA
R-kvadrat
Signifikansnivå
0,2838
0,0805
0,1780
0,0307
0,0688
0,0047
0,9858
0,7694
0,6699
0,4486
0,5513
0,8916
0,3722
0,1385
0,8614
0,6858
0,5545
0,3750
0,4560
0,9017
0,7763
0,6026
0,0583
0,9231
0,5375
0,2889
0,0981
0,8038
0,6573
0,4321
0,0113
0,0959
0,3655
0,1335
0,3326
0,0575
0,2214
0,0490
0,8074
0,5255
0,3653
0,1335
0,2717
0,0436
0,2254
0,0508
0,7584
0,4870
0,3290
0,1082
0,2112
0,0346
0,0582
0,0033
0,9964
0,7492
0,3283
0,1078
0,1957
0,0315
0,0544
0,0029
0,9970
ROI
Earnings
growth rate
Sales
growth
rate
0,9571
0,9188
0,9441
0,7561
0,9890
0,7050
0,5799
0,3345
0,4210
0,7242
0,5094
0,5189
0,5682
0,4187
0,3495
0,3832
0,0570
0,1948
0,3464
0,8846
0,3464
0,4241
0,0045
0,1552
0,2199
0,7161
0,5807
0,2586
0,4167
0,6686
0,1860
0,7033
0,5676
0,2192
0,3873
0,6611
0,9640
0,8513
0,9389
0,8648
0,9606
0,8698
0,9627
0,8569
0,6443
Förklaringsvariabler
(branschgenomsnitt)
Size (MKR)
P/E-tal
MV/BV (tal)
40746
17,47
1,69
26576
18,65
3,55
47400
16,13
2,36
58990
27,14
2,24
2859
10,79
0,74
26720
17,02
1,11
9605
9,50
0,77
8
9
10
11
12
Signifikansnivå
EVA
R-kvadrat
Signifikansnivå
Signifikansnivå
MVA
R-kvadrat
Signifikansnivå
Signifikansnivå
EVA
R-kvadrat
Signifikansnivå
Signifikansnivå
MVA
R-kvadrat
Signifikansnivå
Signifikansnivå
EVA
R-kvadrat
Signifikansnivå
Signifikansnivå
MVA
R-kvadrat
Signifikansnivå
Signifikansnivå
EVA
R-kvadrat
Signifikansnivå
Signifikansnivå
MVA
R-kvadrat
Signifikansnivå
Signifikansnivå
EVA
R-kvadrat
Signifikansnivå
Signifikansnivå
MVA
R-kvadrat
Signifikansnivå
Signifikansnivå
0,7720
0,3281
0,1076
0,1802
0,0283
0,0565
0,0032
0,9963
0,7750
0,3262
0,1064
0,1372
0,0203
0,5668
0,0032
0,9953
0,7882
0,3251
0,1057
0,1281
0,0174
0,0653
0,0042
0,9914
0,7881
0,2844
0,0809
0,2265
0,0411
0,0605
0,0036
0,9930
0,8463
0,2838
0,0805
0,1780
0,0307
0,0688
0,0047
0,9858
0,7694
0,8592
0,9793
0,8810
0,9611
0,8510
0,9144
0,8563
0,9804
0,8241
0,9519
0,8457
0,9755
0,8369
0,9863
0,8047
0,9510
0,8177
0,8760
0,8308
0,9893
0,7005
0,9728
0,9581
0,9512
0,8116
0,9756
0,7122
0,9571
0,9188
0,9441
0,7561
0,9890
0,7050
19048
9,21
2,96
55273
13,77
0,83
2865
11,83
3,44
113658
40,17
1,27
19438
16,56
1,51
Bilaga 4 – Sammanställning av underlag
Förändringen från 2009 till 2014 genomsnittligt uträknat per bransch.
