Den andliga kampen 1 –
befrielsetjänsten
av Hans Wolfbrandt
Lysekils församling
Detta inspirationsblad riktar sig till förebedjare och till den som vill gå vidare i förbönstjänst. Det är en
uppföljning av bladet om helande och vill fördjupa kunskapen om befrielse och hur det går till.
Vår brist på insikt, urskiljning och auktoritet gör att vi många gånger kommer till korta i vår tjänst.
Det finns en befogad oro kring detta ämne. Dels kan det onda få en alltför stor uppmärksamhet och dels kan
människor komma till skada om denna tjänst missbrukas. Låt oss därför med ödmjukhet och besinning närma oss
denna tjänst, för samtidigt kan det få katastrofala följder för Guds folk om vi inte tar vårt uppdrag på allvar.
Tanken på ett inspirationsblad kring befrielsetjänsten växte fram efter det att vi haft en fördjupningskurs kring
förbönstjänsten i församlingen. Grundstrukturen på detta blad är hämtat från undervisningen dessa helger.
Detta har kompletteras med material från de källor som tidigare inspirerat vår förbönstjänst. (Se litteraturlistan)
Jag hoppas alla förstår att det är från andliga ledare med stor erfarenheten av den andliga kampen och
befrielsetjänst som kunskapen är hämtad.
Tillsammans står vi på nymark och får försiktigt leta oss vidare.
Må Herren ge oss frimodighet och vishet!
Vi är kallade till att delta i Guds befrielseverk!
Evangelium är det glada budskapet om seger. Himmelens och Jordens Herre har stigit ner
och blivit människa i Jesus Kristus. Alla Guds löften om upprättelse och frälsning fullbordas i
Jesus, hans liv och person. Från Johannes Döparens dagar bryter Guds rike fram. (Matt
11:12)
Guds herravälde når människor som tar emot Jesus och den Onde får ge vika. Jesus har kommit för att befria oss
från syndafallets konsekvenser, utplåna djävulens verk. (1 Joh 3:8) Lärjungarna och kyrkan har uppdraget att
fortsätta detta verk till Herren Jesus kommer tillbaka för att slutligen och fullkomligt upprätta sitt rike.
(Jes 11 Jfr Matt 13:36-43, se även Upp 20-21) Kyrkans sändning är den samma som Jesus, att förkunna
evangelium om Riket och i Andens kraft demonstrera det genom att bota de sjuka och driva ut demoner.
(Joh 20:21, Mark 16:15ff) För detta behöver vi idag kunskap så att vi står stadigt i Guds ord. Vi måste ha kunskap
om den andliga verkligheten och vi behöver lyssna på lärjungasätt så att vi hör vad Anden säger och praktiserar
Guds rikes liv såsom Jesus.
Befrielse och andlig krigföring är för en del ett främmande språkbruk. Var frimodig! Jesus har lovat att bistå oss
när vi blir kvar i honom. (Joh 15:5ff) Han har givit oss hjälparen den helige Ande som ”skall lära oss allt
påminna oss om vad Jesus har sagt” (Joh 14:26) Alla kristna är kallade in i den andliga striden. Det finns ingen
neutralitet eller demilitariserade zoner .(Luk 11:23) Men det är bara de som Herren speciellt har kallat och
utrustat som skall konfrontera de onda. Denna tjänst kräver mycket vishet, urskiljning och ett liv som är överlåtet
åt Jesus.
En bild för det kristna livet som John Wimber använde för att illustrera den kamp och det krig som vi är kallade
till hämtade han från flottan. En nyomvänd människa är på väg ner till hamnen för att ta värvning. Väl där blir
hon tvungen att lämna allt det gamla, får ett uppdrag och ställs under befäl. Förvåningen blir stor för många när
man ser att båten som skall mönstras på inte är en lustjakt utan ett krigsfartyg.
Herren vår befriare
Herren är vår befriare. När han befriade sitt folk från slaveriet i Egypten är detta en bild för hela
världens återlösning.
”Herren friköper sina tjänares själar” (Ps 34:23) ”Från förtryck och våld skall han återlösa deras själ”
(Ps 72:14)
Jesus har kommit för att ”ropa ut frihet för de fångna… ge de betryckta frihet” (Luk 4:18) När Gud
lyfter bort och krossar det onda som finns över oss och i oss människor är det ett verk i enlighet med hans väsen
som befriaren. Jesus lär oss att be ”fräls oss ifrån ondo” och på samma sätt ber han för oss i sin förbön ”bevara
dem från det onda” (Joh 17:15) Bibeln ger oss all den kunskap som vi behöver för att vi skall finna frihet och
frälsning. Den ondes realitet och verkningar känner vi alltför väl, ändå tycks ”världen” ha beslutat att avskaffa
honom.
Hur mycket vi människor än förklarar oss fria så blir vi inte fria förrän Sonen befriar oss. (Joh 8:36)
Att leda någon in i frihet
Varje människa som inte har blivit befriad och tagit emot det nya livet genom bekännelse och dop är under den
ondes våld. Då talar inte bibeln om att vara besatt utan snarar om att vara ägd eller att vara slav.(Joh 8:34 ,jfr
även Rom 6 och 7:14, Gal 4:3ff) Det som synden och den onde gör med människan är att hon blir blind och inte
kan se ljuset från Kristus. (2 Kor 4:4) Därför måste denna blindhet eller förvirring avlägsnas innan man kan ta
emot Jesus till frälsning och helande. Detta andliga mörker som präglar många människor har sitt direkta
ursprung i ockult verksamhet. Om samröre med magiska krafter, spådom, spiritism m.m (se nedan) kan ge ett
andligt mörker som hindrar människan från att klart se Guds ljus, måste detta avlägsnas genom bekännelse och
befrielse innan man kan ta emot det nya livet. Denna insikt är lika gammal som kyrkan själv. Vid dop har det
alltid funnits någon form av exorcism eller befrielsebön där man också får avsäga sig djävulen och alla hans
verk. Befrielsebönen finns också i vår kyrkas dopordning.
Det är inte otroligt att många misslyckande i förbönstjänsten beror på att vi inte kan urskilja det andliga betryck
som håller en människa i mörker. Jesus ser som ett tecken på Guds rikes ankomst att blinda skall se. (Matt 11:4)
Vi ska nu försöka se hur detta mörker får inflytande över oss människor och hur vi kan bli fria ifrån det.
Fiendens ursprung och karaktär
När vi ser på vad bibeln har att säga om fienden, är det viktigt att konstatera, att i förhållande till Gud
är han ingenting eller tomhet.
C.S Lewis slår fast ”Satan, djävlarnas ledare eller diktator, är motpolen inte till Gud utan till Mikael”.
Hans spelplan är denna världen som han har tillskansat sig makt över. ”Hela världen ligger i den ondes våld.”
(1Joh 5:19) Han kallas därför ”denna världens härskare” ( Joh 16:11) och ”denna tidsålders gud.”
(2 Kor 4:4) Djävulen framställs som en fallen ärkeängel därmed ser vi också att det finns en hierarki bland de
fallna änglarna. (Ef 1:21, 3:10, Kol 1:16 mfl) Vi nöjer oss här med att skilja på Djävulen själv och hans änglar
som vi kallar onda andar eller demoner.
1. Fienden är en personlig ond makt vars namn visar på hans karaktär.
Satan – motståndare, i juridiskt språk åklagaren.
Djävulen – kommer av grek. diabolos , dia-ballo riva isär, splittra. Någon som kastar fram en beskyllning,
misstanke, ofta bakom ryggen, baktalare, förtalare, anklagare.
Den gamle ormen (jfr draken , ormen i paradiset Upp 20:22)
Lögnens fader och Mördare (Joh 8:44)
Fördärvaren (Upp 9:11)
Onda andarnas furste (Matt 9:34)
Fursten över luftens rike (Ef 2:2)
Fienden (Matt 13:39)
Frestare (Matt 4:3, 1Tess 3:5)
2. Djävulen är ett andeväsen med personlighet. Men han är skapad och därmed begränsad.
3. Djävulens makt och inflytande rör både den materiella och den andliga världen.
Bilden som bibeln målar upp är att Djävulen ljusets ängel är nedkastad från himmelen och hans verksamhetsfält
är jorden, där han har makten.. (Se frestelseberättelsen Matt 4) Han utövar sin mak från ”himlarymderna” (Ef 6)
Detta är inte det samma som Guds himmel där Gud är suverän och varifrån Satan som skapat väsen har fallit.
(Luk 10:18 Jfr Jes 14 , Hes 28. Vi får erkänna att vissa av dessa bibelställen är dunkla.)
Vi kan däremot slå fast att Djävulens makt inte är ursprunglig eller evig. Den har han mottagit och den var
ursprungligen given åt Adam.( jfr Luk 4:6). Det är alltså människan som givit auktoriteten till djävulen i fallet.
Gud har tillåtit detta att ske, men samtidigt har han låtit förutsäga hans nederlag och krossande. (Gen 3:15). Vid
yttersta domen skall slutligen och för alltid djävulens makt tillintetgöras (Jfr Rom 16:20, Upp 20). Han tillåts
existeras och verka inom Guds uppsatta ramar och. Han har en funktion att fylla i Guds frälsningsplan. Vi kan
ana att han tillåts fortsätta sitt verk för att tiden för domen ännu inte är inne. (jfr 2 Petr 3:7-9)
Jesus seger över ondskan och människans återlösning
Vi har konstaterat att Gud förebådade ett krossande av ormen, djävulen. Denna segrare
skulle komma ur människosläktet, Evas säd (Jfr 1Mos 3:15) och detta löfte fullbordas i
jungfru Marias son.
Jesus seger över ondskan sker i flera led. Till att börja med kan det onda inte undanröja hans liv vid födseln.
(jfr Herodes barnamord Matt 2:16ff) Eftersom Jesus är utan synd och fri från arvsynden är han inte av födseln
djävulens barn eller under Guds dom.
I öknen segrar Jesus där den förste Adam föll. Han var trogen sin kallelse och återtog människans ursprungliga
ställning. (Jfr Ps 8) Från den stunden erövrar han ständigt ny mark från ”denna världens furste”. Guds rike bryter
in med Jesus och det onda måste ge vika. Sedan den store djävulen blivit besegrad i öknen kan de demoner som
plågar människor som Jesus möter bara fly. Varje människa som blir helad och befriad är ett tecken på Jesu makt
och seger. I Getsemane tar Jesus världens synd på sig (jfr Jes 53) och som syndare dör han övergiven av Gud,
drabbad av förbannelsen på korset. Den onde hade ingen rätt till Jesu liv därför att han är utan synd. (Hebr 4:15, 2
Kor 5:21) och han kan inte ta det med våld, utan Jesus ger det frivilligt. (Joh 10:18)
På korset försonar Jesus människan med Gud (Rom 5:10, 2Kor 5:18f, Kol 1.20) Där friköper han hela världen ur
den ondes våld. (Rom 3:24, Ef 1:7, Tit 2:14, 1 Petr 1:18) Från denna dag är djävulen besegrad men hans
dödsryckningar och förtryck fortsätter tills befrielseverket är slutfört. Guds rike bryter fram, segern är vunnen
men inte förrän Jesus återkomst i makt och härlighet vid den yttersta domen är kampen över.
Den ondes aktivitet
När en människa föds på nytt och kommer in under Guds herravälde blir hon djävulens
fiende. Därmed är vi en del av den andliga striden där Djävulen försöker med all till buds
stående medel att förföra och sluka oss. (1 Petr 5:8ff)
Att vara under en andlig attack eller betryck är en erfarenhet som varje kristen får smaka på. Vi kan räkna med
samma motstånd som Jesus. (Matt 10:25) Satan attacker kan vi sammanfatta i tre punkter.
Frestelser.
Vi frestas av världen, djävulen och vårt eget kött. (se Jak 1:14ff jfr Matt 4:1-11) Den ondes mål är att rasera
Guds verk i världen och i de kristnas liv. Genom att få oss att leva i synd vill den onde beröva oss den seger som
Jesus har vunnit. Djävulen är maktlös över oss tills vi säger Ja till honom. Frestelsen stärker oss när vi står emot,
men när vi faller blir vi snärjda och bundna. Petrus säger ”det man besegras av är man slav under”. (2 Petr 2:19)
Genom lögn försöker Frestaren locka eller skrämma oss till olydnad mot Gud. Han har en mäktig allierad i vårt
kött, alltså vårt av syndafallet skadade begär.
Motstånd.
Sjukdom, olyckor, katastrofer, förföljelse från världen och angrepp från människor kan vara exempel på fiendens
aktivitet för att hindra Guds rike. (Jfr Apg 13:6-10, Dan 10:1-15)
Demonisering.
Detta begrepp introducerades för oss av John Wimber. Han menar att vi i olika utsträckning kan stå under
demoniskt inflytande men att en människa inte kan vara helt och hållet behärskad av demoner så länge vi lever
kvar på jorden. Det finns alltid utrymme för den fria viljan att acceptera Jesus befrielseverk. Här kan vi finna i
Bibeln en hel skala som börjar med lindrig eller tillfällig demoniskt inflytande. Vem som helst kan tas i den
ondes tjänst. Vi kan se hur Jesus tillrättavisar Petrus genom att befalla ”Gå bort ifrån mig Satan! Du vill få mig på
fall.” (Matt 16:23) Anfäktelser och att vara under betryck har de flesta av oss erfarenhet av. Blindhet, förslavning,
villfarelse, moraliskt förfall är frukter av demoniskt inflytande. På motsatta sidan av skalan kan vi tala om
förslavning, svår demonisering eller som vi lite slarvigt uttryckt det tidigare, besatthet.
Det kan vara av värde att kort se på dessa olika grader av demoniskt inflytande.
Lidande och plågor som är av övergående och ytlig natur är av det lättaste slaget. Sedan kan vi tala om fotfästen
där synden blir kvar och blir till en vana, karaktärsdrag. Den första ”oskyldiga” kontakten med det ockulta blir
lätt ett sådant fäste.
Starka fästen (2 Kor 10:4) uppstår vid långvarig upproriskhet, vid starka konflikter och strider eller kan
framträda vid djupa inre sår. Det vi kallar besättelse är mycket ovanligt och innebär att anden eller andarna tar
över kontrollen av en människa och påverkar hela hennes personlighet. Denna grava form har ofta att göra med
en direkt överlåtelse eller förbund med den onde.
Låt oss använda en bild som Bruce Collins målade upp för att tydliggöra inflytandet och kampen. Om vi ser den
kristne som en stad omgärdad av en stadsmur, med försvarsverk, gränder och bebyggelse. Där det finns olika
försvarslinjer ända intill stadshuset. När det onda genom synden bryter igenom muren sprider sig fienden i gränderna
och ju mer vi tillåter dem att härja desto större blir dess inflytande och dess makt. Men en kristen kan alltså inte få
stadshuset, själva centrum intaget. Då blir det kompakt mörker och Guds Ande finns inte kvar. Guds Ande är tecknet
på att man är en Kristen. Vi måste förstå allvaret i apostlarnas varningar för det onda.
Den obekända synden kan ge fienden makt och inflytande över oss.
Öppningar som den onde kan få inflytande genom.
Vi kan tala om öppningar för demoniskt inflytande eller landningsbanor. Med det menar vi
sådant som gör att det onda kan bli kvar och utöva sitt inflytande över en människa.
Genom synden så öppnar vi oss för det onda. Det innebär inte att alla synder alltid för med sig demoniskt
inflytande men obekänd synd är allvarligt. Vissa områden av synd och kontakt med det onda kan ha större
benägenhet att skapa betryck och bindningar. Det verkar som om perversioner på det sexuella området, samt porr
är en ofta använd inkörsport, liksom droger och alkoholmissbruk.
Bibeln poängterar gång på gång också faran att komma i beröring med det ockulta ,spådom, avgudadyrkan,
andedyrkan, spiritism, astrologi m.m (jfr 2 Mos 20:3-5, 3 Mos 19:31, 20:6-8) Ordet ockult betyder hemligt, gömt
eller osynligt. Därför tror jag att hemliga sällskap, ordnar som inte tål ljuset, för människor in under betryck och
mörker. ”Det finns ingen möjlighet att ockult verksamhet kan ge goda effekter. Det som kommer från
bedragaren kan bara leda till skada i våra liv”.( Tom Walker) Tyvärr räcker det ibland med en ”lekfull” koppling
till spådom, horoskop ,anden i glaset, tarrotkort, dödskult, blodseder m.m, för att hamna i mörker och andlig
förvirring. Fascinationen för det ockulta och praktiserandet av det är så vitt utspritt så att en stor majoritet av
människor i vårt land är influerade av det. Inte konstigt att evangeliet har så svårt att bryta igenom i Sverige.
Guds ord uppmanar oss att hålla oss borta, ja fly från det onda och att istället avslöja det. (Ef 5:11) Vi kan kanske
dela upp ockult aktivitet i fyra huvudgrupper.
1.Spådom;
Här rymmes ju alla vägar att söka uppenbarelser för framtiden utanför Herren. (Astrologi, spådamer,
kortläggning, pendlar och falska profeter m.m) Herren kallar detta avskyvärt. (5 Mos 18:9ff)Vi vet att många har
låtit sig styras av horoskop, inte bara ledare som Hitler, utan även andra. Detta har lett till bundenhet och rädsla.
I varje tidning, på nöjesfält och som sällskapsspel och lek förekommer detta.
2. Andekult;
Söka ledning hos andar; kosmiska krafter ,naturandar eller döda människor. Bland ungdomar kan vi se hur
vanligt t.ex. anden i glaset är. Spiritism fascinerar också många vuxna. Vi skall söka Guds ledning och inget
annat. (jfr Jes 8:19)
3. Häxkraft och magi;
Genom tv, film, böcker, internet m.m populariseras häxkraft och magi. Man hör ibl and att vit magi skulle vara
gott till skillnad från svart magi. Magin bygger på att betvinga krafter och det hjälper inte att säga att det är goda
krafter. Det finns bara en som är god och det är Gud och honom kan man inte tvinga. (Matt 19:17) Just
fascinationen för dessa krafter och att ta dem till hjälp i förtvivlade situationer gör oss vidöppna för de onda.
Här måste vi ha vishet och urskiljning så att vi inte startar korståg som gagnar fienden. Sagor och berättelser som
Hans och Greta, Narnia, Sagan om Ringen och Harry Potter m.fl behöver inte alls vara fel eller skadligt utan
tvärtom. Men som allting kan det missbrukas och leda vidare in i ockultism. Jag tror att det är ett gott råd att
hålla sig borta från all kultur som förhärligar djävulen, magin, och det som skrämmer och fascinerar med de
onda krafterna.
4. Avgudadyrkan, New Age och alternativ läkedom
I dagens meditationsvåg, alternativ behandling och österländskt tänkande söker mängder av människor andlig
vägledning, avslappning och helande hos främmande krafter, energier och tekniker. Vi människor är skapade att
söka Herren, hans frid och läkedom. Detta innebär givetvis inte att all alternativ läkedom och kunskap från olika
delar av världen är ond. Men mycket av det vi ser idag har sitt ursprung i avgudadyrkan Det utmärkande, för det
som vi kallar New Age, är en sammanblandning av religioner. Genom att presentera ett smörgåsbord för
nutidsmänniskan att plocka från, befäster man ursprungssynden att människan själv avgör, väljer bland
sanningarna och därmed gör sig till gud. Denna sammanblandning, mix, tillåter det ockulta att fritt florera på
bordet och resultatet är förvirring och blindhet. Prövostenen för vilken ande som är i farten är ju enligt Paulus
om den bekänner Jesus Kristus som Herren. (1 Kor 12:3)
Andra saker som kan föra med sig öppningar för det onda är bl.a. olika typer av övergrepp. Detta kan innebära
rädsla, skam och depressioner som gör att människan lever i ett destruktivt töcken utan ljus.
Vi kan också ärva ett ont inflytande från tidigare generationer. (jfr tex hur vi kan ärva missbruksproblematik,
lärdom om magi och magisk förmåga eller skadade sociala beteende)
Chockartade händelser som våld, krig eller katastrofer kan föra med sig skräck m.m som ger fäste för det onda.
Att tjäna bland betryckta till befrielse och upprättelse.
Urskiljning och diagnos.
Det viktigaste av allt är att låta den Helige Anden leda oss och visa om det finns ett betryck eller
demoniskt inflytande som skall undanröjas. Gåvan att skilja mellan andarna är redskapet Gud ger för
detta.
Några har den mer frekventerat, men jag tror att Gud ger den vid behov till var och en. ( 1 Kor 12:7 ) Hos var och
en uppenbarar sig Anden så att den blir till nytta. En bra regel är att demonisk inflytande är det sista man skall
misstänka inte det första. Tecken som däremot kan visa på demonisk aktivitet är; kluvet jag eller flera
personligheter, främmande röster och onaturliga skrik. Andra manifestationer kan vara övermänsklig styrka,
okontrollerat vulgärt beteende, moraliskt förfall, intresse för ockulta ting, hat mot Jesus och levande kristendom.
Ofta sker sådana manifestationer vid inbjudan av Guds Ande i bön, lovsång, vid nattvarden eller annan
gudstjänst. Ibland räcker det bara att en levande kristen är närvarande. Här kan vi jämföra med Jesus som ofta
väckte reaktion bland onda andar. (Mark 1:21f)
Vi ser att andarna kan ge en person övernaturlig kunskap (v.24 ) och i vissa fall göra under och tecken.
(2 Mos 7:11, 22) Ytterligare tecken på att befrielse kan behövas är när vi möter människor drivs av ett inre tvång.
När någon under lång tid försökt förändra sitt beteende och misslyckats kan befrielse behövas. Här inser vi att
det finns en fara för att ställa fel diagnos. Det är svårt att skilja på vad som är sår, minnen, sjukdom eller vanlig
obekänd synd. Men ett tecken är att när det finns inslag av tvång kan det röra sig om demoniskt inflytande. Ofta
kan den som ber om förbön vara medveten om att befrielse behövs. När bön om inre helande inte ger resultat kan
det vara ett tecken på att ett betryck föreligger.
Vi skall vara medvetna om att även byggnader, platser, föremål och djur kan vara värdar för onda andar. Vi ser
hur i Israel kultplatser och föremål till främmande gudar blev orena platser. Där kan vi jämföra med Gehenna
sopstationen utanför Jerusalem där barnoffer tidigare tillämpats. En tydlig obehaglig känsla i sin ande, kyla, kalla
kårar , skrapande och raspande ljud m.m kan vara tecken på ond närvaro. Guds Ande ger FRID och upprepad
ofrid, skräck kommer från en annan källa!
Förberedelse för tjänst.
För varje tjänst i Guds rike måste vi förbereda oss och kontrollera rustningen.
I befrielsetjänsten är det viktigt med bönebeskydd. Innan man går in och tjänar se till att det finns förebedjare
som ber. (Jfr Aron och Hur som höll upp Mose händer 2 Mos 17:12). I den andliga kampen är det A och O att be i
endräkt och överenskommelse. Vidare måste Andens svärd vara slipat och vårdat; d.v.s. att man lever i och är
förtrogen med Guds ord. Ett öppet liv för Gud i omvändelse och där syndabekännelsen har fått frigöra oss från
det som skiljer oss från Gud. Den onde träder in på alla syndens områden och regerar i mörkret. Den onde kan
inte driva ut den onde. Jesus talar om att ett splittrat rike inte kan bestå. (se Matt 12:25ff) Jesus måste få vara
Herre i tjänarens liv. ”Utan mig kan ni ingenting göra”. (Joh 15:5) Jesus rekommenderar vid vissa tillfällen bön
och fasta.
efrielsetjänsten förutsätter att tjänare är;
1. Medveten om att bara Jesus kan befria någon från det onda. Befrielse handlar inte om teknik eller
formuleringar utan om Jesus.
2. Uppfylld av den helige Anden och förtrogen med andens gåvor.
3. Balanserad och hel.
4. Har Jesu sinnelag och kärlek som medför en djup medkänsla med de människor som vi betjänar.
Hur man kan be om befrielse när rätt diagnos är ställd.
När vi väl är i den situationen att vi skall befria en människa är det Guds Ande som skall
verka genom förebedjarna.
Vi måste till en början försöka få personen i fråga att samarbeta. Jesus frågar ofta en människa vad hon vill att
han skall göra. Denna vilja kan vara svår att finna när någon är under demoniskt inflytande men är nödvändig.
Tjänsten förutsätter också en uppriktig vilja att bli fri och att vända sig bort från medveten synd.
Att befria människor som inte söker Gud bör förmodligen bara ske i undantagsfall. Visserligen så befriar både
Jesus och Paulus människor utan att de uttalat en vilja att få nytt liv men vi får se det som undantag. När en ond
ande däremot reagerar på Guds rike är det en annan sak men lägg märke till att Jesus aldrig söker
konfrontationen.
1.
Be om beskydd.
Be att Jesus blod skall skydda alla närvarande och att de onda inte skall skada någon annan människa heller.
Teckna blodets beskydd över var och en. (Inneslut gärna familjen till de närvarande)
2. Bind de närvarande demonerna och uttala att de skall mista sin kraft.
Detta sker i Jesu namn. (Demoner kan ibland ge upphov till beteende och gärningar som skadar människor eller
ger upphov till förnedring. )
3. Identifiera demonerna.
Avslöjas kanske lättast genom det sätt som de yttrar sig. Fruktan, dödslängtan, självfördömelse, otukt … Man
kan också befalla andarna att avslöja sin identitet. Genom att inbjuda Guds Ande reagerar ofta det onda. Den
som ber om förbön vet ofta vad det är som plågar henne. Den Helige An de uppenbarar också genom
urskiljningens gåva problemets natur och demonernas karaktär.
4.
Den som är ansatt bör bekänna den synd som är grundproblemet och fästet för
attackerna.
Syndabekännelse och avlösning kan ofta räcka vid en andlig attack. Bekännelsens makt är stor.
Munnens positiva bekännelse att Jesus är Herre avväpnar många attacker. Rom 10:10 1Joh 4:15
Obekänd synd, särskilt oförsonlighet mot andra hindrar befrielse. (Förlåt oss våra synder såsom och vi förlåta
dem oss skyldiga äro.) Kontakt med det ockulta skall bekännas vid sitt rätta namn.
Jak 5:16, 1 Joh 1:9
5.
Ofta kan vid lättare attacker nu den ansatte själv bli befriad genom att i Jesus namn
avsäga sig det onda, eller det demoniska inflytande.
Låt oss inte hymla utan kalla var sak vid sitt rätta namn och be t.ex. fruktans ande lämna mig i Jesu namn.
6. När detta inte hjälper så kan en förböns och befrielse handling vara nödvändig.
I Jesus namn befaller jag dig …. (demonens namn , eller Satan själv) att lämna/ge vika utan att skada någon här
eller någon annanstans och utan att föra oljud eller störa ordningen. Jag driver bort dig till Jesus Kristus och låter
honom råda över dig. En del föredrar att placera demonen i helvetet eller på någon annan bestämd plats.
Eftersom vi behöver Guds Andes ledning kanske han leder oss i en viss riktning. I Bibeln finns det stöd både för
att placera dem i helvetet ( Matt 3:12) i svinen –avgrunden (Luk 8:26ff) och hänvisa till Jesus. (Jud v.9)
7. Den som fått förbön och förebedjarna tycks märka att det är över.
Friden finns där. Ibland är det under våldsam kamp som demonen lämnar en människa. Hostningar, kräkningar,
kramper – befall i så fall demonen återigen i Jesu namn att lugna sig.
Be Guds Ande fylla personen och ge vägledning om fortsatt själavård och var kraften finns i det kristna livet.
(Nådemedlen)
Huvudproblemet och följdproblem
Ibland tycks Guds Ande leda till att ta itu med rotsynden, eller den dominerande anden och så följer de andra
med lättare. Andra gånger kan det vara tvärtom. De onda andarnas identitet överrensstämmer ofta med en
bestämd synd eller last.
Ibland kan det vara viktigt att ta de andarna som hindrar den totala befrielsen först som t. ex. Hånfullhet,
Stumhet, Förvirring …
Om en människa inte vill omvända sig eller avsäga sig områden som invaderas av det onda, kan oftast inte
befrielse ske utan man får i sådana fall hellre be om beskydd och att Guds Ande skall verka omvändelse och
frihet.
Att tjäna i Jesu auktoritet
Vi kan se att Jesus aldrig vädjar i en konfrontation med demoner utan använder sin
auktoritet.
ag tror att det är av yttersta vikt att vi inser att Jesus har givit oss samma auktoritet som han själv har. Jesus
besegrade djävulen inte på korset, utan i öknen. När han som var fri från synd inte föll för frestelsen visade han
att han hade auktoritet över det onda och han kunde befalla ”gå bort från mig Satan”. (Matt 4:10) Genom att stå
emot frestelserna kunde han i Andens kraft gå emot djävulen och eftersom han besegrade Satan i öknen, visste
han också att han hade full kontroll över demonerna. Den som bundit den starke kan kasta ut hans små
medhjälpare och plundra huset eller rättare sagt befria det. (Matt 12:29) Jag tror att det är nyttigt att se Jesus
tjänst ur ett bibliskt perspektiv. Jesus var visserligen Guds son men han hade ”avstått från allt och antagit en
tjänares gestalt” (Jfr Fil 2 ,Jes 53). Därför besegrar han djävulen och frestelsen på samma villkor som Adam
förlorade. Jesus besegrar honom i sin mänskliga natur och fullföljer sedan sitt uppdrag i Andens kraft. Det är
genom att lita i tro på Fadern och Anden som Jesus använder auktoritet. En auktoritet som i begynnelsen gavs åt
människan, Guds avbild. När Jesus genom korset försonar människan med Gud och friköper henne från
Djävulen kan hon återfå denna gudomliga auktoritet och kraft genom att Guds Ande utgjuts över henne. ”Inte
genom någon människas styrka eller kraft skall det ske utan genom min Ande säger Herre” (Sak 4:6)
”Om det är med Guds Ande jag driver ut de onda andarna, då har Guds rike nått er.” (Matt 12:28) Här finns det
en hemlighet i tron som vi måste lyfta fram. Var inte osäker på om du kan, gör inte ett försök, utan vet att du
kan. Du kan använda alldeles rätt ord men sakna auktoritet. Auktoriteten har med två saker att göra. Dels att du
vet att både du och den onde vet att Jesus har besegrat honom och att han inte har någon makt över dig. Dels att
du vet att Jesus står bakom dig som garant för din auktoritet eller annorlunda uttryckt du står bakom korset då
måste djävulen fly från dig.
Det är tydligt att vi måste be Gud om mer tro. Så att vi ser hans makt och klart ser vad han har befallt oss till.
Sedan vet vi att det är upp till honom som har makten och kraften i evigheternas evighet att utföra sitt verk.
Litteraturlista
Carr, Joseph ”Lucifer-Länken” Interskrift 1989
Green, Michael ”Jag tror på det ondas nederlag” Libris 1983
Lewis, C.S. ”The Screwtape letters” Wm Collins Sons & Co 1942
”Den stora skilsmässan” Libris 1979
MacNutt, Francis ”Helande för hela människan” Libris 1984
Pytches, David ”Kom Helige Ande” HF 1990
Sjöberg, Kjell ”Att inta en ort” Salt och ljus 1988
Urquhart, Colin ”In Christ Jesus” Hodder and Stoughton 1981
”Receive your healing” H. and S. 1986
Walker, Tom ”The Occult” Uccf Booklets 1987
Wimber, John ”Helandets kraft” Interskrift 1986
Svenska Kyrkans bekännelseskrifter, Verbum 1985
Katolska Kyrkans Katekes, Catholika 1996
Detta inspirationsblad är producerat för Bibelskolans fördjupningskurs och församlingens förbönsteam.
