Duodenum och pancreas

Duodenum och pancreas
•  Bukspottkörteln, pancreas
13-15 cm stor körtel med
huvudet caput (pancreatis)
omringad av duodenum,
tolvfingertarmen
•  Corpus pancreatis, kropp
•  Cauda pancreatis, svans
•  Caput pancreatis, huvud
•  Ductus pancreaticus leder
bukspottet till duodenum
–  Mynnar på en
upphöjning i
tarmväggen, papilla
duodeni major
•  Ductus pancreaticus och den
gemensamma gallgågnen,
ductus choledochus från
levern går ihop strax innan
papilla duodeni major i
ampulla hepatopancreaticus
(hepar=lever)
Figur 10.6 Duodenum med närliggande organ och
strukturer (Anatomi och fysiologi för
sjuksköterskor, Christensen 2012)
Lunds universitet/ SJSE11 Människokroppen: Matspjälkningen / 2014
Duodenum och pancreas och gallblåsan
Ductus hepaticus communis
(gemensamma levergången)
Vesica fellea/ biliaris, gallblåsa
Ductus cysticus
(gallblåsegången)
Ductus choledochus,
gemensamma gallgågnen
Ductus pancreaticus major
Ampulla hepatopancreatica
Papilla duodeni major
Ductus pancreaticus accessorius
Papilla duodeni minor
Duodenum, tolvfingertarmen
Figur 10.6 Duodenum med närliggande organ och
strukturer (Anatomi och fysiologi för
sjuksköterskor, Christensen 2012)
Lunds universitet/ SJSE11 Människokroppen: Matspjälkningen / 2014
1
Bukspott – exokrina pancreas
•  Vätekarbonat, HCO3–  neutraliserar det sura maginnehållet
H2CO3↔ H+ + HCO3-
•  Skyddar duodenum
•  Ger optimalt pH för enzymerna från pancreas
•  Enzymer – lipas, trypsin, amylas – som bryter ned
lipas
–  fett
–  proteiner
–  kolhydrater:
•  stärkelse
trypsin
amylas
fettsyror, monoglycerider
peptider (små proteiner), som
sedan bryts ned till aminosyror
maltos, som sedan bryts ned till
glukos
Vilka enzymer spjälkar laktos, maltos, sackaros? Vilka produkter bildas?
Lunds universitet/ SJSE11 Människokroppen: Matspjälkningen / 2014
Reglering av bukspott (och galla) (1)
1.  N. vagus (kranialnerv X)
•  Frisättning av bukspott, galla
Figur 10.11 Regelring i samband med
utsöndring av bukspott och galla (Anatomi
och fysiologi för sjuksköterskor,
Christensen 2012)
2.  Lågt pH i duodenum
•  Kymus från magsäcken är surt
•  Hormon, sekretin, frisätts från tarmepitelet
• 
• 
Pancreas: Stimulerar frisättning av HCO3Dessutom: magsäcken: Minskar HCl, pepsiongen, magsäcksrörelser
3.  Fettsyror (även peptider) i duodenum
•  Hormon, CCK, kolecystokinin (cholecystokinin) frisätts från
tarmepitelet
• 
• 
Stimulerar frisättning av enzymer från pancreas
Stimulerar frisättning av galla; gallblåsan drar ihop sig
Lunds universitet/ SJSE11 Människokroppen: Matspjälkningen / 2014
2
Reglering av bukspott (och galla) (2a)
Matspjälkningsprodukterna förstärker utsöndringen av
bukspott och galla
1.  Parasymp.⇑: N. vagus (kranialnerv X)
•  Ökad frisättning av bukspott, galla
2.  Tillförsel av kymus, pH i duodenum ↓ (mer surt)
•  Sekretin ⇑
• 
Ökad frisättning av HCO3-
3.  Ökad tillförsel av fettsyror (även peptider) i duodenum
•  CCK, kolecystokinin ⇑
• 
• 
Ökad frisättning av enzymer från pancreas
Ökad frisättning av galla från levern
Lunds universitet/ SJSE11 Människokroppen: Matspjälkningen / 2014
Reglering av bukspott (och galla) (2b)
Matspjälkningsprodukterna förstärker utsöndringen av
bukspott och galla
Avsaknad av signaler hämmar utsöndringen från pancreas och lever:
1.  Parasymp.⇓: N. vagus (kranialnerv X)
•  Minskad frisättning av bukspott, galla
2.  Ingen tillförsel av kymus, pH i duodenum ↑ (mer baskiskt)
•  Sekretin ⇓
• 
minskad frisättning av HCO3-
3.  Minskad tillförsel av fettsyror (även peptider) i duodenum
•  CCK, kolecystokinin ⇓
• 
• 
Minskad frisättning av enzymer från pancreas
Minskad frisättning av galla från levern
Lunds universitet/ SJSE11 Människokroppen: Matspjälkningen / 2014
3
Endokrina pancreas
Langerhans cellöar: 1-2% av
pancreas
•  β-celler producerar
insulin
⇒  Om plasmaglukoskoncentrationen,
p-glukos, ökar
⇒  insulin frisätts
⇒  cellerna tar upp glukos
⇒  p-glukos minskar
•  α-celler producerar glukagon
⇒  Om p-glukos minskar
⇒  glukagon frisätts
⇒  Glykogenolys, nedbrytning
av glykogen till glukos i
levern
⇒  p-glukos ökar
Bild: Langerhansska cellöar, Finlands Eastern University www.solunetti.fi
Lunds universitet/ SJSE11 Människokroppen: Matspjälkningen / 2014
Plasmaglukoskoncentrationen
•  Hormon som sänker
blodglukoskoncentrationen:
•  Hormon som höjer
blodglukoskoncentrationen:
–  Insulin
•  Insulininsöndringen
stimuleras av
–  Högt p-glukos
–  Parasympaticus
–  Glukagon
•  Glukagoninsöndringen
stimuleras av
–  Lågt p-glukos
–  Sympaticus
Ta reda på:
Vilka andra hormoner höjer
p-glukoskoncentrationen?
Lunds universitet/ SJSE11 Människokroppen: Matspjälkningen / 2014
4
Insulin och glukagon
Insulininsöndring leder till
•  Minskad glukoskoncentration i blodet
•  Uppbyggnad av näringsförråd:
–  glykogen
•  lever, skelettmuskulatur
Extra (för den som vill):
Hör till endokrina systemet, ej
matspjäkningen
–  Fett (glycerol och fettsyror)
•  lever, fettceller
–  Aminosyror, protein
•  lever, skelettmuskulatur
Figur 3.53 (Fysiologi med relevant anatomi, Henriksson och Rasmusson 2007)
Lunds universitet/ SJSE11 Människokroppen: Matspjälkningen / 2014
Insulin och glukagon
Glukagoninsöndring leder till
•  Ökad glukoskoncentration i blod
–  Frisätts från levern
•  Ökad koncentration av glycerol och
fettsyror i blodet
–  Frisätts från lever och fettceller
Extra (för den som vill):
Hör till endokrina systemet, ej
matspjäkningen
Figur 3.53 (Fysiologi med relevant anatomi, Henriksson och Rasmusson 2007)
Lunds universitet/ SJSE11 Människokroppen: Matspjälkningen / 2014
5
Lever: översikt över blodproteiner
•  Blodprotein
–  Albumin
•  Koagulationsfaktorer
– 
– 
– 
– 
•  Blodvolym
•  Transport av (bl a)
hormoner i blodet
•  Hormoner
–  IGF-I
•  frisättningen stimuleras
av tillväxthormon, GH
från adenohypofysen
Fibrinogen
Protrombin
Faktor X
Faktor VIII, IX och många
andra koagulationsfaktorer
•  Faktorer för hämning av
koagulation
–  Antitrombin
–  Plasminogen
–  Angiotensinogen
•  Förstadium till
angiotensin I och
angiotensin II
•  Blodtryckskontroll via
RAAS
Lunds universitet/ SJSE11 Människokroppen: Matspjälkningen / 2014
Leverfunktioner: Nedbrytning
•  Skydd mot infektioner
–  Makrofager
–  Kuppferceller
–  fagocytos
•  Hormoner
•  Alkohol
♀♂
–  (alkoholdehydrogenas)
•  Ammoniak
–  Proteinnedbrytning
–  Restprodukt: urea
•  Rening av blod
•  Bilirubin
•  Lagring
•  Glykogen
–  Energi
•  Fettlösliga vitaminer
–  Nedbrytningsprodukt vid
nedbrytning av erytrocyter
(hem-gruppen) i Hb
–  Sekretion med galla
–  ”gallfärgämne”
–  A, D, E, K
Lunds universitet/ SJSE11 Människokroppen: Matspjälkningen / 2014
6
Leverfunktioner: Blodfetter och galla
•  Produktion av blodfetter
–  Lipoproteiner
–  kolesterol
•  Ur kolesterol bildas gallsalter
•  Bilirubin: gallfärgämne
–  Färgar även avföringen
Lunds universitet/ SJSE11 Människokroppen: Matspjälkningen / 2014
Leverns lober och segment
•  Levern, hepar, är kroppens
största körtel, ca 1,5 kg
•  två lober: en högerlob och en
vänsterlob
–  Varje lob är indelad i
segment
Ex: Hepatit, inflammation i levern
Hepatit kan orsakas av virus:
hepatit A, B, C
Vaccination mot Hepatit A och B
Havrix®, Twinrix®
Lunds universitet/ SJSE11 Människokroppen: Matspjälkningen / 2014
7
Leverns lober och segment
ductus
gallblåsan choledochus ductus hepaticus
vesica fellea
communis
/biliaris
Leverporten
–  Öppning på leverns baksida där
stora kärl och gallvägar ansluter
till levern
•  In:
(arteria hepatica propria)
leverartären
• 
vena portae, portådern
•  Ut:
gallvägarna (ductus hepaticus
sinister/ dexter )
Vi ser även det stora venösa
avflödeskärlet
•  vena cava inferior, nedre hålvenen
•  Gallblåsan, vesica fellea som töms
på sitt innehåll när vi äter fettrik mat
–  rymmer ca 50 ml
nedre hålvenen
vena cava inferior
Levern uppvikt
Lunds universitet/ SJSE11 Människokroppen: Matspjälkningen / 2014
Leverns mikroskopiska byggnad
• 
hepatocyter leverceller
• 
Kuppferceller
–  Leverns immunceller
–  Renar blodet från tarmen
från bl a
• 
• 
gamla vita och röda
blodkroppar
bakterier
•  Centralven – för blodet mot v
cava inferior
•  leverartär (gren av arteria
hepatica propria – truncus
coeliacus)
•  portåderven (gren av vena
portae hepatica)
•  Gallgång
•  (Herings kanal)
•  Sinusoid
–  Leverns kapillärer
–  Blandning av syrerikt
och näringsrikt blod
•  Kuppferceller
–  makrofager i levern
–  immunförsvar
Lunds universitet/ SJSE11 Människokroppen: Matspjälkningen / 2014
8
Leverns mikroskopiska byggnad
Kärlen i levern följs åt:
•  Vp = en ven (gren av vena
portae), som är fylld med
näringsrikt blod från tarmen
• 
Var mynnar leverns blodkärl?
• 
Var mynnar leverns
gallgångar?
•  en artär (gren av arteria hepatica), i
denna bild är det svårt att se artären.
•  G = en gallgång (gren av ductus
hepaticus) med högt cylindriskt epitel
•  L = ofta ett lymfkärl
I leverns kapillärer (sinusoider)
blandas näringsrikt blod från v.
portae och syrerikt blod från
leverartären (a. hepatica propria).
Blodet i kapillärerna samlas i vener
(centralvener) som för blodet via
levervenerna som därefter töms i v.
cava inferior.
Lunds universitet/ SJSE11 Människokroppen: Matspjälkningen / 2014
Galla
•  Exokrin sekretion
•  ½ l / dag
•  Basisk – pH ökar i blodet
•  Galla består av
–  Vatten
–  Gallfärgämne bilirubin
–  Kolesterol
–  Gallsalter
•  Underlätta upptag av fett ur
tarmen
Lunds universitet/ SJSE11 Människokroppen: Matspjälkningen / 2014
9
Galla
•  Emulgera (finfördela) fett
•  Triglycerider
•  Små droppar – större
kontaktyta mot enzymer,
lipas
–  Spjälkas till
monoglycerider och fria
fettsyror
•  Resorption, återvinning av
gallsalterna i ileum
•  Förs till levern via
vena portae
–  Tas upp av tarmepitelet
–  Transporteras med
lymfsystemet till
blodbanan
Lunds universitet/ SJSE11 Människokroppen: Matspjälkningen / 2014
Tunntarmen
• 
Duodenum tolvfingertarmen
• 
Jejunum
(tomtarmen)
• 
Ileum
(krumtarmen)
• 
• 
• 
Kemisk nedbrytning
Absorption
–  Näringsämnen
–  Vatten
Lymfatisk vävnad
–  Peyer’s plaque
–  immunförsvar
Lunds universitet/ SJSE11 Människokroppen: Matspjälkningen / 2014
10
Tunntarmen
• 
Absorption:
Vad händer med vätskebalansen vid
–  Vatten, via osmos ca 8,5 l/dag -  kräkning?
-  diarré?
–  Upptag av glukos
–  Aminosyror, peptider
–  Fettsyror, monoglycerider
–  Elektrolyter
• 
Järn Fe 2+ (bundet till transportprotein)
• 
Kalcium Ca 2+
– 
– 
• 
• 
Underlättas av vitamin C
Underlättas av vitamin D
K+
Na+
–  Gallsalter
–  Vitamin B12- IF
Läs på om aktiv och passiv transport
av näringsämnen,
vatten och elektrolyter i
magtarmkanalen
Bild 13.38 Recirkulation av vätska
(Människokroppen, Sand 2006)
Lunds universitet/ SJSE11 Människokroppen: Matspjälkningen / 2014
Elekrolyter
H+ vätejon/proton
Cl- kloridjon
Na+ natriumjon
K+ kaliumjon
HCO3- vätekarbonatjon
HPO4- vätefosfatjon
Elektrolytinnehåll i olika kroppsvätskor av särskild betydelse vid
förluster
•  Magsaft
H+, Cl-, Na+, K+
•  Galla
Na+, HCO3•  Bukspott
Na+, HCO3•  Tunntarmssaft
Na+, K+, HCO3- , Mg2+, HPO4•  Svett
Na+
•  Ex: Kräkning: förlust av saltsyra, HCl:
H+↓ ⇒ metabol alkalos
•  Ex: Diarré: förlust av vätekarbonat, HCO3- : H+↑ ⇒ metabol acidos
Lunds universitet/ SJSE11 Människokroppen: Matspjälkningen / 2014
11
Tjocktarmen, topografi
Ileum
Ostium ileale
(Valva ileocaecalis)
Caecum
Appendix vermiformis
Colon ascendens
Colon transversum
Mescolon transversum
Colon descendens
Colon sigmoideum
Rectum
Flexura coli dextra
Flexura coli sinistra
Intestinum crassum
(Gray’s Anatomy, Henry Gray, 1st edition 1858)
Orientera:
Hepar
Duodenum
Lien
Ventruculus
*… och på svenska
Lunds universitet/ SJSE11 Människokroppen: Matspjälkningen / 2014
Tjocktarmen colon
•  Absorption:
–  Vatten, via osmos
–  Elektrolyter
• 
• 
Natrium, Na+
Normalflora, microbiota
–  Bakterier
–  Skydd – hindrar tillväxt av
sjukdomsalstrande bakterier
–  Produktion av vitaminer:
• 
K, B
–  Gas
• 
• 
nedbrytning av cellulosa ger näring åt bakterierna
Metan, vätgas, koldioxid
Lunds universitet/ SJSE11 Människokroppen: Matspjälkningen / 2014
12
Bukväggen
Bukväggens muskulatur
•  2 raka bukmuskler vid linea
alba
–  M. rectus abdominis
•  3 muskellager i flanken
–  M. obliquus abdominis
externa
–  M. obliquus abdominis
interna
–  M. transversus
abdominis
•  Kom ihåg forcerad utandning!
Bukväggens uppbyggnad (Romen – Sandström)
Lunds universitet/ SJSE11 Människokroppen: Matspjälkningen / 2014
Defekationsreflexen, bajsa
•  Rectum fylls med faeces, avföring
•  Töjning av tarmväggen
–  Ökad volym –> mer effektiv stimulering av tarmtömning
•  Aktiverar defekationsreflexen
–  Tarmen kontraherar kraftigt
–  Inre sfinktern relaxerar – icke viljestyrd
•  M. sphincter ani internus
–  Yttre sfinktern kontraherar – viljestyrd
•  M. sphincter ani externus
•  Dessutom: öka trycket i bukhålan genom att spänna bukmuskulaturen!
Lunds universitet/ SJSE11 Människokroppen: Matspjälkningen / 2014
13
Fisens fysiologi
•  Varför bildas det gaser i kroppen?
•  http://www.ne.se/andning/yttre-andning/lungor?
i_h_word=blodtrycket#http://www.ne.se/modals/view_film.jsp?
mediaId=1743||facebox
•  Vad händer om man inte släpper sig?
•  http://www.ne.se/andning/yttre-andning/lungor?
i_h_word=blodtrycket#http://www.ne.se/modals/view_film.jsp?
mediaId=1744||facebox
Lunds universitet/ SJSE11 Människokroppen: Matspjälkningen / 2014
Sammanfattning
Självstudier:
Figur 10.17 Flödesschema som
illustrerar olika födoämnens
spjälkning och absorption i magtarmsystemet (Anatomi och fysiologi
för sjuksköterskor, Christensen 2012)
Tändernas anatomi
Lunds universitet/ SJSE11 Människokroppen: Matspjälkningen / 2014
14