KULTUR
Centralt innehåll:
Mediers, livsstilars och kulturs påverkan på mänskliga beteenden, känslor och tankar.
Kunskapskrav:
Dessutom för eleven resonemang om hur människan påverkas och formas av kulturer,
medier och livsstilar samt gör i samband med det kopplingar till egna erfarenheter.
KULTUR OCH IDENTITET
Skillnad mellan individuellt själv och ett kollektivt själv.
individuellt själv: identiteten kopplad till vad man har åstadkommit (namn, arbete), självet är
något oberoende av andra
kollektivt själv: information om hemstad och i vilken familj man ingår, självet som något som är
beroende av och en del av andra (tex. amerikaner vanligtvis kopplar sin ilska till situationer
då de själva har råkat ut för något, medan kineser oftare beskriver situationer när någonting
har drabbat en annan person. Detta tyder på att man inte bara ser sig själv som en del av
andra, utan även ser andra som en del av en själv)
En kollektiv kultur gör samtidigt att den sociala kontrollen blir starkare. De val man gör i livet
blir i större utsträckning också andras angelägenhet. Det är naturligt att i större utsträckning
tänka på familjens vilja och att egna val påverkar andra i ens närhet.
KULTUR OCH IDENTITET
I vissa kulturer uppmuntras vissa egenskaper framför andra. Vi socialiseras in i
kulturen och anammar dess värderingar och knyter samman det med vårt
personbegrepp, och därigenom hur vi ser på oss själva och vilka värderingar vi har.
Uppfattningen av oss själva påverkar våra handlingar och vårt förhållande till
omgivningen.
Två kulturella traditioner som påverkar personlighetsutvecklingen: den
individorienterade traditionen och den grupporienterade traditionen.
INDIVIDORIENTERADE KULTUREN (DEN
INDIVIDUALISTISKA KULTUREN):
Var och ens personliga integritet är viktig – skarpa gränser runtomkring och mellan
individer
Människan prioriteras som individ och individen prioriteras framför gruppen.
Kopplingen är lösare mellan individer och man förväntas i hög grad klara sig själv.
Individen ses som ansvarsfulla och förväntas inte bli omhändertagen av andra
Familjen är en kärnfamilj bestående av föräldrar och deras barn. Andra släktingar
kan hjälpa till och passa barnen men de är inte en del av familjen. De tillhör inte
hushållet, bor inte tillsammans med dem och har inget att säga till om angående
föräldraskapet.
Kärnfamiljen har symmetriska roller – man och kvinna delar på hushållet och båda
har lönearbete.
Familjen är inte patriarkal. Snarare en utbredd jämställdhet i familjen – barnen deltar i
beslutsfattandet. Regler och gränser kan diskuteras och omförhandlas.
Barn uppfostras tidigt till självständiga varelser och oberoende från föräldrarna. Från början
sätter man gränser för barnet med ät och sovtider. Men ju äldre barnet blir ju friare blir
ramarna. Anledningen att man sätter gränser tidigt är för att barnet skall utveckla en inre
självkontroll som styr den när de tidigt släpps fria. Unga kan flytta till eget boende när de
fyller 16.
Förlitar sig i första hand på sjukvård, barnomsorg, och socialtjänst och inte på att familjen
skall ställa upp när man behöver hjälp.
I svenska städer bor över hälften av invånarna ensamma. Statistik visar att Sverige har
världsrekord i ensamboende.
Vi kan leva frånskilda, som förälder med sina barn eller i ett samboförhållande utan att detta
anses som vanhedrande.
GRUPPORIENTERADE KULTUREN
(KOLLEKTIVISTISKA KULTUREN)
Drar inga gränser mellan olika personers privata område.
Betonar relationerna mellan människor. Människan invävd från början i starka grupper som
skyddar den enskilde, mot i gengäld en odiskutabel lojalitet. Individen är en del av en enhet,
en familj, en släkt. Gruppen är viktigare än individen. Gruppens överlevnad prioriteras
framför individen. Man behöver aldrig vara ensam.
Ramen kring livet består av storfamiljen, Den består inte bara av två generationer, utan av tre
generationer – föräldrarna bor tillsammans med sina söner och deras fruar och barn.
Tillsammans bildar de en enhet som har gemensamma ekonomiska och sociala skyldigheter
mot varandra. Storfamiljer är även kopplad till en större släkt som den också har skyldigheter
gentemot. Gruppen blir ett skyddsnät omkring individen och fungerar som det sociala
trygghetssystem som samhället i vanliga fall ansvarar för i den individualistiska kulturen. I
Saudiarabien fick ålderdomshemmet i näst största staden läggas ner i brist på patienter.
Det är inte bara den enskilda som är ansvarig för sina egna handlingar.
Hela familjens heder står på spel om den enskilda inte uppför sig ordentligt. Den kollektivistiska kulturen
bygger på hedersmoral, vilket innebär att hela familjen förlorar ansiktet utåt och känner skam om det finns en
enda i familjen som inte håller de gemensamma reglerna. Åtgärder måste vidtas för att rädda hedern.
Familjen är en sluten enhet gentemot andra men inom familjen kan man ha olika bestraffningar om gruppens
heder är i fara.
Patriarkal familjeform, där mannen har den avgörande makten. Där jorden går i arv från far till son och
döttrar gifts bort. Sönerna stannar i familjen och utgör föräldrarnas ekonomiska och sociala skyddsnät när de
blir gamla.
Könsrollerna är komplementerade – kvinnan är knuten till privatsfären och tar hand om vård och
hushållsarbete, medan mannen arbetar utanför hemmet och knutet till den offentliga sfären. I stort sett
könsuppdelade funktioner och en stark könsåtskillnad i storfamiljen. Även hierarkiskt byggd efter ålder, kön, så
att pojkar har mer auktoritet än jämnåriga flickor och svärmor har större auktoritet i familjens beslutsfattande
än svärdottern. Medlemmarna kompletterar varandra och varje individ har sin roll.
Lägger inte in så mycket gränser för barnet. Får sova när det blir trött och äta när det blir hungrigt. Behöver
inte lära sig att äta så tidigt som barn från en individualistisk kultur. När barnet blir äldre sätts det i gränser
och yttre kontroll. Föräldrarna tar många beslut åt ungdomarnas vägnar och lägger vikt vid att de är artiga,
lojala och lydiga mot de äldre.
Individorienterade kulturen (den
individualistiska kulturen):
Självständighet
Grupporienterade kulturen
(kollektivistiska kulturen)
Anpassning
Eget beslut
Stora skyldigheter/rättigheter
Eget ansvar
Delat beslut
Fostras till starka individer
Delat ansvar
Fostras till lojala familjemedlemmar.
KULTUR OCH IDENTITET
En del utav en persons identitet är den etniska identiteten – vilken grupp man tillhör.
Att utveckla sin etniska identitet skapar en känsla av tillhörighet och en historisk förankring.
Om en person hamnar i en ny kultur kan det leda till kulturkrock.
Riskerar känslor av nedstämdhet, frustration och vilsenhet. Att helt plötsligt känna sig som en
främling istället för att känna sig hemma.
Byte av kultur, land och umgänge innebär många förluster. Helt plötsligt reduceras
möjligheterna att uttrycka sig språkligt och vart man än går, om det är caféer, butiker eller
myndigheter, så gäller andra spelregler. Man är inte längre en i ”hemmagruppen”.
Istället har man fått en utanförskapsidentitet, vilket kan skapa en stark känsla av att man inte
längre blir sedd som en unik person.
KULTUR OCH IDENTITET
Invandrare upplever ofta en inre konflikt som beror på en konflikt mellan den etniska kulturtillhörigheten och
det samhälle de lever i.
Invandrarungdomar kan dessutom hamna i mitten av en kollision mellan föräldragenerationen och den svenska
kulturen. Den egna viljan pendlar då mellan dessa olika krafter.
4 olika sätt att förhålla sig till sin etniska bakgrund i förhållande till det samhälle man lever i:
Integration: när man identifierar sig med både den egna kulturen och det rådande samhällets kultur. (psykiskt
välmående och hög självkänsla).
Assimilation: innebär att man helt identifierar sig med den kultur som man lever i samtidigt som man överger
den egna kulturella bakgrunden (När man istället fönekar sitt ursroung, som ett sätt att bli accepterad i det
nya landet, blir resultatet en ”tunn” identitet)
Separation: när man till fullo identifierar sig med sin etniska bakgrund och frånsäger sig all delaktighet i den
kultur man lever i (Att man fullt ut försöker bevara sin tidigare identitet leder till att man isolerar sig med
andra invandrare och inte tar till sig något av det nya landets kultur).
Marginalitet: uppstår när man utvecklar ett främlingskap gentemot både sin etniska bakgrund och den nya
kulturen (allra sämst för välbefinnandet)
MEDIA
Information och underhållning, en del av vår vardagsmiljö – påverkar oss till viss del
både kortsiktigt och långsiktigt.
viktiga informationskanaler
påverkar vilka frågor som är viktiga för tillfället - vad man ska ha åsikter om
(snarare än vilken typ av åsikter man ska ha).
vi väljer att uppmärksamma det som stärker våra befintliga åsikter. Lägger inte
märke till sådant som talar emot. Därför får vi oftast inga nya åsikter när vi tittat på
tv.
MEDIA - RAPPT I MOTSATS TILL GENOMTÄNKT?
Pierre Bourdieu (1930-2002) fransk sociolog - hur massmedierna påverkar oss.
Han hade ett psykoanalytiskt perspektiv - vi är slavar under omedvetna strukturer, så länge som vi
är omedvetna om dem. Men när vi har uppmärksammat dem kan vi välja och tänka och agera på
andra sätt.
I tv-journalistens huvud finns en omedveten struktur som gör så att allt handlar om tittarsiffror – att
journalisten vill leverera sådant som folk vill ha. Visserligen är journalistkåren en grupp som består
av olika individer med olika åsikter och värderingar men jakten på att producera det som
”konsumenten” vill ha är en kraft som likriktar. Denna kraft leder till att journalisterna ofta skapar
tv-program som saknar djupare analys. Om tittarna ska tillfredsställas gäller det att servera
rappa och kraftfulla inslag.
Blir betydelsefullt att synas i medierna och vinnarna blir de som tänker snabbt och kan producera
slagkraftiga uttalanden. Detta gör att reflektion och eftertanke riskerar att raderas ut.
Med tanke på att massmedierna är de informationskanaler som de flesta använder sig utav för att
ta del av samhällsfrågor är mediernas fokus på det mer lättsmälta en fara. Tänk om vi bara
matas med förenklingar? Vilka konsekvenser blir det?
MEDIA - VÅLD
Blir vi våldsamma av medierna?
Det finns idag forskning som visar på att människors våldsamma beteenden har ett
samband med att de har exponerats för mycket våld via massmedierna. En studie
där man över flera år följde ungdomar visade att de som konsumerade mycket våld
via medierna också var mer våldsamma. Detta är dock endast ett samband. En
förklaring kan vara redan våldsamma personer säker sig till våldsamma medier.
Man är dock överens om att tidig exponering för våldsamma medier faktiskt leder till
våldsamt beteende och inte tvärtom. Mängden mediavåld som ungdomar (12-14 år)
under två års tid konsumerade påverkade senare antalet våldsbrott som de begick.
Våldsamma datorspel var de som påverkade mest.
MEDIA - VÅLD
Förklaringar:
Banduras tanke om modellinlärning.
Även habituering är med all säkerhet en viktigt förklaring, utsätter man sig dagligen
för våld även om det inte är på riktigt utan endast fiktion, så vänjer man sig.
Massmedierna kan inte ensamma skapa våldsamma individer, men bland en mängd
olika riskfaktorer är massmedierna troligen en riskfaktor som i slutändan kan få
bägaren att rinna över.
MEDIA - REKLAM
Reklamens mål – att styra beteende.
Utnyttjar positiva associationer (klassisk betingning): tex reklam för blöjor - Konsumenterna
skall betingas till att känna så positiva känslor för produkten som möjligt. Då kan man inte låta
produkten förknippas med negativa stimuli som bajs trots att det är en blöja. Därför ändvänds
blåfärgat vatten istället för bajs och urin och bara jollrande glada barn.
Haloeffekten: ”ringar på vattnet” (smittoeffekt, tillskriver en person med en egenskap liknande
egenskaper). Ett annat reklamknep är ju att anlita en kändis eller något som är auktoritet inom
sitt område, som talar om hur förträfflig produkten är (tex idrottsstjärna eller forskare).
Utnyttja behovet av gruppen: ett annat knep är att skapa en känsla av att alla tycker om
produkten – alla dricker coca cola, eller alla dricker pepsi. Vi vill i allmänheten känna att vi
tillhör gruppen och tenderar därför att göra som alla andra gör.
viktigt i reklamsammanhang att välja förebilder som målgruppen kan identifiera sig med. tex
blöjor - filmar en kvinna i genomsnittlig mammaålder som pratar om blöjorna (tänk er en
man?) eller cola, en skejtare?
https://www.youtube.com/watch?v=Vtz4qL4-hNE (cola zero – bond)
https://www.youtube.com/watch?v=_kSDTccFU7Q (blöja)
https://www.youtube.com/watch?v=W4EbsUiVug8 (chips)
http://www.hm.com/se/products/ladies/swimwear (reklam badkläder)
UPPGIFT – HUR PÅVERKAS MÄNNISKAN SOCIALT?
Förmåga som skall utvecklas: Kunskaper om mänskliga beteenden, värderingar och
föreställningar i olika sociala sammanhang (utveckla förståelse av, tolerans för och förmåga
att värdesätta olikheter mellan människor).
Kunskapskrav: eleven för resonemang om hur människan påverkas och formas av kulturer,
medier och livsstilar samt gör i samband med det kopplingar till egna erfarenheter.
Uppgift:
1.
Resonera om hur media kan påverka ett beteende, genom att lyfta fram haloeffekt och
klassisk betingning. Välj reklam, eller musikvideo som analyseras och reflekteras kring.
2.
Reflektera över människors olikheter (beteenden, tankar) genom att jämföra två olika
kulturer med varandra. Vad är de för typ av kultur och vilken typ av människa resulterar
de i?
https://www.youtube.com/watch?v=EVBsypHzF3U (lady gaga)
https://www.youtube.com/watch?v=R9DYahYrdcU (reklam)
Wonder Bread (bröd), Miracle Whip (majonnäs), Diet Coke, Virgin Mobile, Polaroid,
Heartbeats hörlurar, HP Beats (dator), PlentyofFish.com (dejtingsajt), Little Debbie
Honey buns och Chevrolet
https://www.youtube.com/watch?v=_3FLKuQa62c (bra)
https://www.youtube.com/watch?v=k8wAUlBz248 (dåliga)
