[PAREUR]

EUROPAPARLAMENTET
1999
 






 
2004
Utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi
2000/2141(COS)
11 januari 2001
YTTRANDE
från utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi
till utskottet för utveckling och samarbete
över kommissionens meddelande till rådet och Europaparlamentet om
Europeiska gemenskapens utvecklingspolitik
(KOM(2000) 212 – C5-0264/2000 – 2000/2141(COS))
Föredragande: Caroline Lucas
AD\429191SV.doc
SV
PE 297.099
SV
PE 297.099
SV
2/8
AD\429191SV.doc
ÄRENDETS GÅNG
Vid utskottssammanträdet den 22 juni 2000 utsåg utskottet för industrifrågor, utrikeshandel,
forskning och energi Caroline Lucas till föredragande.
Vid utskottssammanträdena den 19 september, 22 november 2000 och den 9 januari 2001
behandlade utskottet förslaget till yttrande.
Vid det sistnämnda sammanträdet godkände utskottet enhälligt nedanstående slutsatser.
Följande ledamöter var närvarande vid omröstningen: Carlos Westendorp y Cabeza
(ordförande), Renato Brunetta och Peter Michael Mombaur (vice ordförande), Caroline Lucas
(föredragande), Gordon J. Adam (suppleant för Elena Valenciano Martínez-Orozco),
Konstantinos Alyssandrakis, Guido Bodrato, Felipe Camisón (suppleant för Concepció
Ferrer), Asensio Massimo Carraro, Gérard Caudron, Luciano Emilio Caveri (suppleant för
Astrid Thors), Giles Bryan Chichester, Nicholas Clegg, Willy C.E.H. De Clercq, Claude J.M.J. Desama, Harlem Désir, Francesco Fiori (suppleant för Umberto Scapagnini), Colette
Flesch, Christos Folias, Glyn Ford, Jacqueline Foster (suppleant för Werner Langen), Neena
Gill (suppleant för François Zimeray), Norbert Glante, Alfred Gomolka (suppleant för Marjo
Tuulevi Matikainen-Kallström), Lisbeth Grönfeldt Bergman (suppleant för Angelika Niebler),
Michel Hansenne, Malcolm Harbour, Philippe A.R. Herzog, Hans Karlsson, Bernd Lange
(suppleant för Rolf Linkohr), Peter Liese (suppleant för Konrad K. Schwaiger), Nelly Maes,
Eryl Margaret McNally, Erika Mann, Elizabeth Montfort, Reino Kalervo Paasilinna, Elly
Plooij-van Gorsel, John Purvis, Daniela Raschhofer, Imelda Mary Read, Mechtild Rothe, Paul
Rübig, Ilka Schröder, Esko Olavi Seppänen, Claude Turmes (suppleant för Nuala Ahern),
Jaime Valdivielso de Cué, Dominique Vlasto, Anders Wijkman, Joachim Wuermeling
(suppleant för Godelieve Quisthoudt-Rowohl) och Myrsini Zorba.
AD\429191SV.doc
3/8
PE 297.099
SV
KORTFATTAD MOTIVERING
1.
I maj 1999 uppmanade det tyska ordförandeskapet kommissionen att göra ett
övergripande uttalande om utvecklingen. Det meddelande om Europeiska gemenskapens
utvecklingspolitik som följde är ett av flertal policydokument om gemenskapens externa
stöd som kommissionen planerar att lägga fram under 2000. Denna översikt över
Europeiska gemenskapens utvecklingspolitik kommer vid en tidpunkt då fördelarna av
ekonomisk och social utveckling i stor utsträckning undergrävs i många av de fattigaste
länderna på grund av minskad medellivslängd, ökad spädbarnsdödlighet och minskad
tillgång till primärsjukvård och grundutbildning. Samtidigt skär de utvecklade länderna
ner det officiella biståndet till utvecklingsländerna.
2.
Översikten kommer också vid en tidpunkt när de svårigheter som generaldirektoratet för
bistånd har – beroende på brist på resurser, fackkunskap och politisk styrka att hantera
spridningen av institutionella mekanismer, instrument, förfaranden och budgetposter –
fortsätter att ligga i vägen för ett strategiskt angreppssätt visavi förvaltningen av
utvecklingsprogram.
3.
Meddelandets syfte att fungera som en "färsk strategi" för gemenskapens
utvecklingspolitik är därför både mycket välkommet och mycket utmanande, vilket
också gäller för dess avsikt att bygga vidare på de positiva resultat som hittills nåtts,
bemöta svagheter i EG:s agerande och spegla den internationella debatten om
utvecklingsfrågor.
4.
Trots dessa positiva ambitioner och några av meddelandets mycket positiva inslag – i
synnerhet dess starka betoning av att fattigdomen skall vara i fokus – finns det
emellertid ingen strategi eller handlingsplan för hur detta skall uppnås, med mål som
framstegen kan mätas mot. Det vore därför bra med ytterligare ett dokument som
innehåller en handlingsplan med utgångspunkt i analyserna i föreliggande dokument.
5.
Detta dokument bör grunda sig på ett bredare samråd med icke-statliga organisationer
och andra berörda aktörer, inbegripet representanter från utvecklingsländerna. Det bör
omfatta en uppsättning mål för vart och ett av kommissionens prioriterade områden som
skall bidra till att de internationella utvecklingsmålen uppfylls. Samtidigt måste valet av
prioriterade områden ytterligare motiveras. Valet av transporter som en av dessa
prioriteringar är dåligt underbyggt och är oförenligt med meddelandets påstådda
fokusering på fattigdomsutrotning. Om fattigdomsutrotning verkligen är dess mål borde
investeringar i sociala sektorer prioriteras mycket högre – åtminstone 50 procent av
utgifterna borde avsättas för detta ändamål.
6.
Vad gäller handeln är det ett antal faktorer som måste tas upp i detta yttrande. Det
viktigaste är att liberaliseringen och globaliseringen av handeln behandlas väldigt
ensidigt, med ett förenklat antagande att integrering av utvecklingsländerna i
världsekonomin automatiskt är den bästa vägen till en hållbar utveckling. En sådan
analys är alldeles för enkel: en liberalisering av handeln leder inte automatiskt och i sig
PE 297.099
SV
4/8
AD\429191SV.doc
själv till att fattigdomen utrotas, och större vikt måste fästas vid det komplexa
förhållandet mellan globalisering, handel och utveckling som – samtidigt som det
kommer att medföra väsentliga förbättringar för vissa länder – förmodligen kommer att
ställa andra helt utanför utvecklingsprocessen.
7.
En rad uppgifter stödjer denna analys: de minst utvecklade ländernas andel av
världshandeln är på stadig nedgång – från 0,8 procent 1980 till 0,4 procent 1997.
Andelen för de afrikanska länderna söder om Sahara har sjunkit från 1,2 procent till
0,8 procent. Utländska direktinvesteringar i hela Afrika uppgick endast till 3 procent av
det totala flödet av utländska direktinvesteringar till utvecklingsländerna 1997 (vilket
grovt räknat kan jämföras med flödet av utländska direktinvesteringar i Malaysia samma
år). Frågan är inte bara huruvida utvecklingsländerna får sin beskärda del av
världshandeln – för många av dem är frågan snarare om de har någon del i systemet
överhuvudtaget. Att bara ge mer av samma medicin, liberalisering av handeln, utan att
titta på vilka effekterna och restriktionerna hittills har varit och varför vissa
utvecklingsländer har lyckats skörda frukten av de möjligheter som erbjudits och vissa
inte – framstår därför som väldigt kortsiktigt.
8.
Samtidigt är många utvecklingsländer redan integrerade i världsekonomin (via
multinationella företag, migrerande arbetstagare, frihandelsområden inriktade på
tillverkning för export, osv.), men på mycket orättvisa villkor. För många har detta inte
medfört att fattigdomen har minskat och för andra har det inneburit att de snabbare har
sjunkit ner i fattigdom. EU bör agera för att garantera att villkoren för detta deltagande
blir mer rättvisa. Regeringarna i utvecklingsländerna måste föranstalta om de rättsliga
och administrativa strukturer som behövs för att garantera att de möjligheter som följer
på en liberalisering av handeln maximeras, samtidigt som de utvecklade länderna måste
garantera att deras handels- och utvecklingspolitik stärker och inte undergräver det
värde handeln kan ge utvecklingsländerna.
9.
Att meddelandet inte tillräckligt betonar betydelsen av konsekvens försvagar det
betydligt och undergräver allvarligt dess relevans. Meddelandet bortser från det faktum
att fördelarna av liberaliseringen av handeln endast kommer att framträda om
utvecklingsländerna kan övervinna svåra handelshinder, inbegripet utbudsrestriktioner
och dålig infrastruktur såväl som i synnerhet EU:s exportstöd och tullar på känsliga
(jordbruks)produkter. Världsbankens utvecklingsrapport för innevarande år uppskattar
att fattiga länder förlorar 63 miljarder dollar per år på grund av jordbruksprotektionism.
En av huvudfrågorna är därför var EU:s egenintresse slutar och var dess
utvecklingspolitik tar vid. Marknadstillträde för utvecklingsländer på alla områden av
betydelse för dem – textilindustrin och jordbruket i synnerhet – är utan tvekan
avgörande. Det nyligen tillkännagivna initiativet Allt utom vapen är ett mycket
välkommet första steg och rådet och parlamentet måste garantera att dess potential
utnyttjas till fullo.
10.
De eventuella negativa effekterna av strukturanpassningar och liberaliseringspolitik för
de fattiga nämns också, men det utvecklas inte något ingående svar vad gäller EU:s
politik, och rent allmänt pekar dokumentet endast på eventuella möjligheter i stället för
AD\429191SV.doc
5/8
PE 297.099
SV
att också göra en realistisk bedömning av troliga kostnader. För barn har en sådan
politik ofta lett till ökade kostnader och avgifter, vilket har undanhållit dem tillgång till
utbildning, hälsovård och tillräcklig kost. EU:s roll i denna makroekonomiska debatt
måste utvecklas med tanke på det uttalade intresset av att främja större samstämmighet
på detta område.
11.
Meddelandet bagatelliserar betydelsen av investeringar i kvinnans roll i
utvecklingsprocessen, inbegripet såväl utbildning som yrkesutbildning för kvinnor, och
av tillhandahållandet av lån för småföretag som drivs av kvinnor. Trots åtagandena från
kvinnokonferensen i Beijing om att integrera jämställdhetsperspektivet i all politik råder
det stor brist på förslag på hur fattigdomen skall behandlas ur ett
jämställdhetsperspektiv.
12.
Slutligen hänvisar kommissionen till uppkomsten av en ny ekonomi och den snabba
utvecklingen och betydelsen av informationstekniken. Det medges att många fattiga
länder riskerar att ytterligare marginaliseras på grund av bristande kapacitet inom
informations- och kommunikationsteknikområdet. Det ges dock inga konkreta exempel
på hur EU skulle kunna bidra till att överbrygga den digitala klyftan. Kommissionen bör
undersöka hur man kan främja utvecklingsländernas tillgång till informations- och
kommunikationsteknik för att bemöta många av orsakerna till fattigdom, såsom brist på
utbildning, och till aktuell information om t.ex. hälsovårdsfrågor samt hur man kan
främja hållbara modeller för jordbruk och energikonsumtion.
SLUTSATSER
Utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi uppmanar utskottet för
utveckling och samarbete att som ansvarigt utskott infoga följande punkter i sitt
resolutionsförslag:
A.
utskottet välkomnar meddelandets betoning på att fattigdomsutrotning är det främsta
målet för EG:s utvecklingssamarbete, men beklagar att det inte föreslår en klar strategi
för hur detta skall uppnås och att det inte innehåller några mål att mäta framgångarna
mot; uppmanar kommissionen att utveckla en sådan handlingsplan med klara mål och
tidsplaner, vilken vederbörligen skall konsulteras,
B.
betonar att ett stort antal länder har en ständigt för stor statsskuld och fortfarande ägnar
en alltför stor del av sina resurser åt att betala av den;
betonar att endast en begränsad utveckling uppnåtts i fråga om det initiativ som togs vid
toppmötet i Köln 1999 för att avskriva skuldtyngda fattiga länders skuld; detta är ett
första steg, men genomförandet sker fortfarande för långsamt och rör endast ett fåtal
länder;
betonar att finansieringsfonden PRGF (instrument för fattigdomsminskning och tillväxt)
fortfarande inte erhållit tillräckliga bidrag från samtliga medlemsländer;
PE 297.099
SV
6/8
AD\429191SV.doc
betonar hur brådskande det är att samtliga medlemsstater och unionen som helhet
engagerar sig och har en gemensam strategi vid FN:s högnivåmöte om statsskuld som
skall hållas under 2001;
uppmanar kommissionen att utarbeta ett förslag till lokal omläggning av skulden på
kontraktsbasis för att främja nyttiga investeringar till gagn för befolkningen,
C.
anser att utvecklingsländers integration i världsekonomin är en avgörande faktor för en
hållbar utveckling; att utrota fattigdom skall vara ett av de främsta målen för det
utvecklingsstöd som kommissionen tillhandahåller; detsamma gäller målet för den
ekonomiska utvecklingen, som ständigt bör eftersträvas för att uppnå integration och ett
varaktigt välstånd i utvecklingsländerna,
D.
uppmanar kommissionen att stödja Internationella arbetsorganisationens insatser för att
dess konventioner om grundläggande arbetsrättsliga bestämmelser (avskaffande av
tvångs- och slavarbete, konventionerna 29 och 105, förenings- och förhandlingsrätt,
konventionerna 87 och 98, förbud mot barnarbete, konvention 138 samt förbud mot
diskriminering i arbetet, konventionerna 100 och 111), skall efterlevas och för att förse
utvecklingsländerna med de verktyg som krävs för kollektivförhandlingar och
tillämpningen av de rättigheter som fastställs i dessa konventioner,
E.
välkomnar det nyligen tillkännagivna initiativet Allt utom vapen; påminner om att
exporten är en nyckelfaktor för ekonomisk utveckling och jämvikt i
utvecklingsländerna; uppmanar kommissionen att utarbeta en tidsplan för ett stegvis
öppnande av gemenskapens marknader,
F.
betonar kvinnornas betydelse i utvecklingsprocessen och menar att tonvikt bör läggas
vid att lika behandling av kvinnor och män i frågor rörande utbildning, yrkesutbildning
och tillträde till arbetsmarknaden inom alla verksamhetsområden är en absolut
nödvändighet,
G.
uppmanar kommissionen att inom ramen för samarbetspolitiken stödja och garantera
efterlevnaden av rekommendationerna från FN:s kommitté mot tortyr (CAT) och från
andra relevanta organ, såsom den europeiska kommittén för förhindrande av tortyr
(CPT), FN:s speciella sändebud mot tortyr eller FN:s kommitté för mänskliga
rättigheter,
H.
uppmanar kommissionen att utan dröjsmål lägga fram förslag för att behandla bristande
överensstämmelse i sin egen politik och mellan sin politik och den politik som utövas av
internationella finansinstitut; upprepar sitt krav på att kommissionen skall publicera
årsrapporter om politisk konsekvens i samband med utvecklingssamarbetet och att lägga
fram dem inför Europaparlamentet,
I.
uppmanar EU att göra unionens olika politiska ställningstaganden mer samstämmiga
med samarbetspolitiken och att stärka dialogen med utvecklingsländerna i avsikt att inta
gemensamma ståndpunkter i internationella organ och under stora internationella
AD\429191SV.doc
7/8
PE 297.099
SV
konferenser, såväl i ekonomiska och handelsrelaterade frågor som i frågor som rör
miljö, arbetsrätt och mänskliga rättigheter,
J.
uppmanar med eftertryck kommissionen att lägga större vikt vid att bygga upp kapacitet
på utbudssidan, inbegripet utbildning och yrkesutbildning, samt vid att bygga upp
institutioner i utvecklingsländerna; betonar att tillgången till det moderna samhällets
verktyg, som exempelvis tillgång till finansiering, är otillräcklig - inklusive mark och
lån – liksom tillgång till information och ny teknik; uppmanar kommissionen att
fördubbla sina ansträngningar för att stödja och främja utvecklingsländernas invånares
tillträde på dessa områden,
K.
betonar hur viktigt det är att transportnät och transportinfrastruktur utvecklas, till
exempel järnvägen, som spelar en avgörande roll för den regionala ekonomiska
integrationen, genom att regionernas kommunikationsförbindelser och potential, särskilt
inom jordbruket, förbättras,
L.
betonar den oerhörda betydelse som tillgången till energi har för utvecklingsländerna,
både vad avser ekonomin och förbättrandet av befolkningens grundläggande levnadsoch hälsoförhållanden; uppmanar kommissionen att stimulera till en aktiv stödpolitik för
energianläggningar i dessa länder, samt att främja de energikällor som är minst
förorenande och som bäst uppfyller målen i Kyotoprotokollet, liksom att stödja
tekniköverföring och utbildning rörande underhåll och utveckling av dessa
anläggningar,
M.
betonar att nationella strategier för ekonomisk utveckling och fattigdomsminskning blir
som mest effektiva om de utarbetas med beaktande av att det är lika viktigt att stärka
den sociala och hälsorelaterade infrastrukturen som att stärka fattiga människors
produktionskapacitet, och att dessa två faktorer kompletterar varandra,
N.
betonar den världsomspännande telekommunikationsteknikens potential för
utvecklingen av t.ex. nya former för distansundervisning och nya arbetstillfällen
samtidigt som det medger att tillträde till sådan teknik är i det närmaste obefintlig i
många länder, inbegripet de flesta afrikanska länder söder om Sahara; uppmanar med
eftertryck kommissionen att i större utsträckning betona strategier som skall utvecklas
inom detta område för att säkerställa att informations- och kommunikationstekniken når
utvecklingsländerna i deras utvecklingsprocess, så att det inte uppstår en teknisk klyfta
mellan rika respektive fattiga länder,
O.
uppmanar kommissionen att garantera fullt samarbete mellan GD Bistånd och
GD Forskning för att säkerställa att inverkningar på utvecklingsområdet beaktas inom
ramen för gemenskapsfinansierad forskning; uppmanar kommissionen att utveckla en
strategi för att ge tekniskt stöd till utvecklingsländerna för att göra det möjligt att
utveckla lämpliga inhemska system för immaterialrättsligt skydd.
PE 297.099
SV
8/8
AD\429191SV.doc