TEMA / DIABETES
VÅREN
2017
Sjukdom
spåras i
generna
När
fettcellen
nästan
spricker
Flydde
inbördeskrig
– hjälper
andra
Immunförsvaret
under lupp
Varför får vissa typ 1-diabetes?
Linda Åkerman har följt barn i riskzonen.
Aktuellt
Utveckling
Avhandlingar
Utmärkelser
Mats Uddin,
Regiondirektör
i Region
Östergötland
Johan Dabrosin
Söderholm, Dekanus
på Medicinska
fakulteten, Linköpings
universitet
VÄLKOMMEN TILL
FORSKNING OCH
UTVECKLING
Tidningen Forskning och utveckling
ges ut gemensamt av Region Östergötland och Medicinska fakulteten
vid Linköpings universitet. Vårt samarbete är en självklarhet för att vi ska
ha en högklassig hälso- och sjukvård
i länet – och tillsammans skapar vi
framtidens sjukvård genom forskning
och utbildning av högsta kvalitet.
Ett viktigt steg i den utvecklingen
är de gemensamma universitetssjukvårdsenheterna som nu är klara. De
finns till största delen på universitetssjukhuset, men även i alla länsdelar i
såväl specialistvård som primärvård
och närsjukvård. Vi kan nu stå stabilt
på de tre benen i vår kärnverksamhet; sjukvård, klinisk forskning och
utbildning. Universitetssjukvårdsenheterna ansvarar för att leda utvecklingen av sjukvården i sina respektive
områden där de också får rätt att
bedriva forskarutbildning.
Andra gemensamma initiativ
är satsningen på Life science och
Wallenberg centrum (WCMM),
med forskning i gränssnittet mellan
människa och teknik, som förbättrar
människors liv och hälsa. Exempel på
områden är medicinsk bildteknik och
visualisering, där det finns världsledande forskning och utveckling i
Östergötland.
En av våra viktigaste gemensamma
strategier är att stödja karriärutveckling genom forskning vilket vi gör
genom programmet ”Från student till
docent”. Det innebär möjlighet att
söka forskningsmedel, forskartjänster
och olika typer av kompetensutveckling.
Ett till exempel på vår samverkan
är tidningen som du har i din hand.
Vi önskar dig en spännande och
intressant läsning!
2
FORSKNING OCH UTVECKLING #1—2017
När sjukdom
upptäcks innan
den bryter ut
Har du tänkt på
vad som skulle hända om du fick veta vilka sjukdomar du
har hög risk att få under din livstid? Och kanske också ärftliga sjukdomar
som dina släktingar hade? I det här numret besöker vi labbet för framtidens
vård och träffar personer som kan upptäcka sjukdomsanlag i generna, även
hos friska personer. På labbet kan man också se vilken behandling som kan
fungera på en specifik patient i vissa fall. De här skräddarsydda behandlingarna, som individanpassas, tror många kommer att revolutionera vården.
Ännu sker det bara i en liten utsträckning men utvecklingen som drivs inom
Diagnostikcentrum i Östergötland ligger i världstäten, vilket betyder mycket
för sjukvården i regionen.
Också i diabetesforskningen, som är temat i det här numret, söker
­forskarna efter tidiga sjukdomstecken. Så fick Elin Cederbrandt veta att hon
troligen skulle få typ 1-diabetes flera år innan den bröt ut. När det sedan
verkligen hände var både hon och sjukvården förberedda och hon slapp bli
akut sjuk. Om det berättar hon i ett av reportagen.
Elin visste tidigt att
hon antagligen skulle få diabetes men vet ännu inte varför
hon har fått det. Att förstå sjukdomsmekanismerna är ett av målen för diabetesforskningen, som vi ger några exempel på i temat. Kanske är Linköpingsforskare nya, effektivare behandlingar på spåren när de börjar kunna påverka
immunförsvaret och avlyssna signaler inne i fettcellerna. Primärvården blir
allt bättre på att upptäcka patienters risk för allvarliga komplikationer av typ
2-diabetes, där forskningen bland annat rör hjärt-kärlsjukdom.
Om man kan förstå vad som händer inne
i cellerna och immunförsvaret ökar chansen
att ta fram effektiva behandlingar. Det skulle
göra vardagen betydligt lättare för både Elin
Cederbrandt och ett ökande antal typ 2-diabetiker.
God läsning!
Maria Carlqvist, Redaktör
[email protected]
010-103 76 28
TIDSKRIFTEN FORSKNING OCH UTVECKLING REDAKTÖR: Maria Carlqvist REDAKTIONSKOMMITTÉ:
Annika Bergquist, Maria Jenmalm, Johan Jäger, Håkan Hanberger, Karin Söderlund Leifler, Peter Strålfors och Daniel Windre. GRAFISK FORM: Content Innovation TRYCK: Larsson Offsettryck UPPLAGA:
7000 ex två gånger per år. Tryckta exemplar av tidningen kan beställas av Gerd Bäckmark, telefon 010103 71 21, [email protected]
TEMA: DIABETES
Diabetes är en grupp sjukdomar som
­karaktäriseras av en oförmåga att stimulera
kroppens celler till att ta in och metabolisera
näringsämnen, speciellt glukos (druvsocker),
från blodet. Cirka 350 000 personer i landet
har typ 2-diabetes, en sjukdom som blir
allt vanligare både i Sverige och i världen.
Runt 50 000 personer i Sverige har typ
1-­diabetes, och Sverige har näst efter Finland
världens högsta frekvens av diabetes bland
barn. I Linköping bedrivs forskning på både
diabetes typ 1 och 2. Några av områdena
presenterar vi i temat på sidorna 7–17.
SENASTE NYTT
PÅ WEBBEN
På Medicinska fakultetens och Region
Östergötlands webbar hittar du nyheter om
senaste rönen inom medicin i Östergötland.
Surfa in på liu.se/organisation/liu/medfak
eller www.regionostergotland.se.
Innehåll #2–2017
Aktuellt i korthet ................................................................................... 4
Jessica Frisk: Universitetssjukvårdsenhet
– ett kvitto på att vi är på rätt väg ............................................... 6
Tema: Diabetes
Diabetes upptäcktes innan Elin blev sjuk .................................. 8
Immunförsvaret under lupp .......................................................... 10
Rädda insulinproduktion som finns kvar ................................. 12
Bukhöjd visar hur hjärtat mår ....................................................... 14
Koppling mellan fetma och diabetes ........................................ 16
Priser och utmärkelser
Amerikanskt pris till Tiny Jaarsma ............................................. 18
”Forskning och
utveckling har gjort
livet enklare för
många av oss diabetiker genom bättre
läkemedel, tunnare
sprutor och hjälpmedel som insulinpumpar. Snabbinsulinerna
underlättar att sköta
sin diabetes eftersom de har en snabb effekt
på blodsockret som kan svänga efter en
måltid. Patienter med typ 2-­diabetes kan i
dag behandlas med tabletter och få sin vård
direkt på vårdcentralen. Men grundfrågan
återstår – vad orsakar diabetes och hur
kan den behandlas så att vi slipper dagliga
sprutor och blodsockermätningar? Det är
fortfarande en ständig kamp att sköta sin
behandling så noga som krävs för att inte bli
sjuk. Mer forskning behövs, och jag hoppas
att man ska lära sig transplantera stamceller som får igång insulinproduktionen eller
tar fram läkemedel som gör att vi slipper ta
sprutor och tabletter.”
Per-Ove Holstein, representant för Östergötlands läns diabetesförening i Region Östergötlands diabetesråd
Strategi och utveckling
Kan KBT hjälpa vid bröstsmärta? ................................................ 19
Genetisk analys i nytt labb ............................................................ 20
Nya kliniska forskarbefattningar ................................................ 22
Tandläkaren som blev docent.........................................................23
Profilen
Anders Rosén:
Flydde inbördeskriget, nu hjälper han andra ........ 24
Avhandlingar
Avhandlingar i sammanfattning ................................... 27
FORSKNING OCH UTVECKLING #1—2017
3
Aktuellt i korthet
obegränsad, många kan titta samtidigt och
möjligheten till jämförelse ökar markant.
De digitala proverna ger möjligheter till en
snabbare hantering.
Lina Björkman, biomedicinsk analytiker kvalitetsgranskar prover.
Storsatsar på
digital patologi
I
mer än fem
år har patologer i Region
Östergötland arbetat digitalt. Nu har
Universitetssjukhuset i Linköping (US)
breddat satsningen till att även omfatta
primärdiagnostik. Det innebär att
diagnos kan ställas direkt efter att ett prov
har scannats.
Den digitala patologin i Linköping ligger
i framkant både nationellt och internationellt. Tekniken användes tidigt för att
­ ndersöka cancerdrabbad bröstvävnad och
u
de digitala bilderna får nu en allt större roll
vid undersökningen av de flesta cancertyper.
Martin Hallbeck, verksamhetschef för
klinisk patologi, förklarar fördelarna:
– Tidigare har vi fått titta på proverna
på ett glas i mikroskop och ville man
konsultera en kollega fick man ta med sig
glaset. Den digitala bildens tillgänglighet är
Det finns exempel på när metoden faktiskt
har räddat liv.
– I ett fall satt cancern väldigt illa till i
ett vitalt organ och påverkade andningen.
Genom att skicka bilden till rätt specialist
kunde diagnosen fastställas och patienten
behandlas. Utan det konsultstödet hade
utgången varit osäker. Då hade de behandlande läkarna i stället fått vänta och
enbart kunnat lindra symtom, säger Martin
Hallbeck.
Nyheten ligger dock inte i den digitala
bilden, utan i mjukvaran som möjliggör
avancerad bildanalys främst genom olika
mätningar. Under hösten 2015 byttes systemet ut till ett nyare och fick därmed den
effektivitet som krävs för att hantera de i
dagsläget 1,7 miljoner lagrade bilderna.
Tidigare har det digitala arbetssättet använts av omkring fem patologer i Linköping
till framför allt ronder, konsultation och
undervisning. Under sommaren inleddes
arbetet med att validera metoden även för
primärdiagnostik – det vill säga att man
ställer diagnos direkt på den digitala bilden.
Nu har ett 20-tal arbetsstationer med samma
mjukvara och skärmar installerats på US för
att samtliga patologer ska kunna utgå från
en gemensam grund.
– Det är en bra standard och hög medicinteknisk säkerhet, säger Martin Hallbeck.
Införandet av den digitala patologin finansieras delvis genom projektet DigiPat 3.
Det drivs av ett konsortium som leds av
medicinteknikföretaget Sectra. Totalt ingår
elva regioner, landsting och vårdgivare,
samt Linköpings universitet.
TEXT: CAROLINA HÄGGKVIST
FOTO: ANNA BODÉN
E-hälsa och hudförändringar i årets Forss-projekt
En diagnosmetod för att upptäcka
tidiga former av farliga hudförändringar och en e-hälsotjänst för
patienter med prostatacancer. Det
är grunden i de två studier som
har utsetts till årets Forss-projekt
i sydöstra sjukvårdsregionen.
Magnus Falk är docent och specialist
i allmänmedicin vid Vårdcentralen Kärna i
Linköping. Han ska studera säkerheten i ett
medicinskt instrument och en diagnosmetod
4
FORSKNING OCH UTVECKLING #1—2017
som har tagits fram av en forskargrupp vid
tekniska fakulteten på Umeå universitet,
för att hitta tidiga former av hudcancern
malignt melanom. Vid undersökningen
med instrumentet belyser man hudområdet med infrarött ljus, samtidigt
som en svag växelström skickas genom
huden. Då framkommer olika mönster i
hudområdet som innebär att små skillnader uppstår i cancerdrabbad hud jämfört
med normal hud, skillnader som går att
upptäcka genom dataanalys.
Magnus
Falk
– I det pilotförsök vi gjorde på patienterna
på Vårdcentralen Kärna fick vi ett väldigt bra
utfall – instrumentet kunde skilja på samtliga
elakartade och godartade hudförändringar,
säger Magnus Falk.
Det andra Forss-projektet leds av Mirjam
Ekstedt, professor vid Linnéuniversitetet i
Kalmar. Hennes tvärvetenskapliga forskargrupp har tagit fram en ny e-hälsotjänst som
kan göra patienter med prostatacancer mer
delaktiga i sin vård och samtidigt motivera till
träning och egenvård. TEXT: ANCHI ALM
Aktuellt i korthet
Universitetssjukvårdsenheter
utsedda i regionen
39 verksamheter i Region Östergötland är
klara att bli universitetssjukvårdsenheter
efter ett beslut i Universitetssjukvårdsberedningen i Östergötland.
Verksamheterna har ansökt om och beviljats
att bedriva universitetssjukvård och bli det
som kallas USV, universitetssjukvårdsenheter. Det innebär att de 39 verksamheterna
uppfyller de krav som ställs på universitetssjukvård i det nationella ALF-avtalet: sjukvårdshuvudmannens uttalade uppdrag för
forskning och utbildning, hälso-och sjukvård
av hög kvalitet, innovativ kultur och en struktur som stimulerar kunskapsutveckling.
– USV-enheterna ansvarar för att leda
utvecklingen av sjukvården inom sina respek-
tive specialiteter. Genom ett nära samarbete
mellan Region Östergötland och Linköpings
universitet får enheterna en nära koppling till
universitetets know-how och resurser, och
får rätten att bedriva forskarutbildning inom
sitt ämnesområde, säger Annika Bergquist,
forskningsdirektör i Region Östergötland.
– Det här är ett viktigt steg i vår gemensamma utveckling. USV-enheterna dedicerar sig till att stå stabilt på alla tre benen i
kärnverksamheten: sjukvård, klinisk forskning och utbildning. De får därmed ett stort
ansvar för att vår forskning och utbildning
ska fortsätta hålla högsta klass, säger Johan
Dabrosin S
­ öderholm, dekanus för Medicinska
fakulteten och ordförande i Universitetssjukvårdsberedningen.
Här är USV-enheterna
•Barn- och ungdomssjukhuset i Linköping och Motala
•Kvinnokliniken i Linköping
•Hematologiska kliniken
i Linköping
•Kirurgiska kliniken
i Linköping
•Onkologiska kliniken
i Linköping
•Ortopedkliniken i Linköping
•Radiofysikavdelningen, US
•Ryggkliniken i Linköping
•Kirurgiska kliniken
i Norrköping
•Lungmedicinska kliniken
•Klinisk farmakologi
•Klinisk kemi
•Klinisk patologi
•Röntgenkliniken i Linköping
•Klinisk immunologi och
transfusionsmedicin
•Endokrinmedicinska klinik­
en i Linköping
•Fysiologiska kliniken
i Linköping
•Hudkliniken i Östergötland
•Infektionskliniken i Östergötland
•Kardiologiska kliniken
i Linköping
•Mag-tarmmedicinska
kliniken i Linköping
•Njurmedicinska kliniken
i Linköping
•Reumatologiska kliniken
i Östergötland
•Thorax-kärlkliniken
i Östergötland
•Medicinska och geriatriska
akutkliniken i Linköping
•Neurologiska kliniken
i Linköping
•Psykiatriska kliniken
i Linköping
•Vårdcentralen KärnaEkholmen
Om FORSS
Forskningsrådet i Sydöstra Sverige
(FORSS) är ett samarbete mellan
Region Jönköping län, Landstinget
i Kalmar län, Region Kronoberg
och Region Östergötland samt
Medicinska fakulteten Linköpings
Universitet, Linnéuniversitetet och
Hälsohögskolan Jönköpings universitet. Syftet är att stärka den regionala samverkan inom forskning och
utveckling – särskilt inom kliniska,
patientnära problemområden.
•Rättspsykiatriska region­
kliniken i Vadstena
•Vårdcentralen Ödeshög
•Anestesi- operations- och
intensivvårdskliniken
i Linköping
•Hand- och plastikkirurgiska
kliniken i Linköping
•Neurofysiologiska kliniken
i Linköping
•Neurokirurgiska kliniken
i Linköping
•Smärt- och rehabiliteringscentrum
•Ögonkliniken i Linköping
och Motala
•Öron-näsa-halskliniken
•Käkkliniken
•Rehabmedicin, US
8,7 miljoner
Så många kronor får forskare vid Medicinska fakulteten, Linköpings universitet, från
Hjärt-Lungfonden. Bland annat Toste Länne,
professor i fysiologi vid Institutionen för
medicin och hälsa, som får 1,2 miljoner
kronor i anslag till sin forskning
kring aneurysmsjukdom. Stefan Thor
WALLENBERG
CENTRUM I
LINKÖPING INVIGT
Wallenberg centrum för
molekylärmedicinsk forskning
(WCMM) har officiellt invigts
vid Linköpings universitet. Flera
forskargrupper är redan rekryterade, och samarbeten byggs
både regionalt och nationellt
inom medicinsk och biologisk
forskning.
Arbetet att bygga upp Wallenberg centrum för molekylärmedicinsk forskning (WCMM) vid
Linköpings universitet har pågått
sedan 2015 efter en donation
från Knut och Alice Wallenbergs
stiftelse.
Centrumet är ett av flera vid
svenska universitet och ingår i
en plan att Sverige ska återta
sin världsledande position inom
medicinsk forskning. WCMM vid
Linköpings universitet (LiU) och
Region Östergötland har fokus
på forskning inom gränssnittet
mellan medicin och teknik, ett
område där universitetet och
regionen har varit mycket framgångsrika under ett antal år.
– Det har varit ett stort intresse
för centret, både från Linköpings
universitets och Region Östergötlands sida. WCMM ger oss en
möjlighet till tillväxt inom en sektor där LiU-Region Östergötland
har en lite egen profil inom den
medicinska forskningen, säger
Stefan Thor, professor i utvecklingsbiologi, som leder WCMMarbetet på LiU.
Vid WCMM finns redan flera
nya forskargrupper rekryterade,
och man har knutit fem meriterade internationella forskare till
centret som rådgivare. Dessutom
har ett 60-tal existerande grupper
vid regionen och universitetet
anslutit. Centret har också samarbeten med ett antal företag, både
regionalt och nationellt. TEXT: DANIEL WINDRE
FOTO: THOR BALKHED
FORSKNING OCH UTVECKLING #1—2017
5
JESSICA FRISK
Universitetssjukvårdsenhet
– ett kvitto på att
vi är på rätt väg!
Kirurgiska kliniken på Vrinnevisjukhuset
i Norrköping (ViN) har länge arbetat med att höja
forskningsnivån och intresset för utbildning. Det
har inte varit någon quick fix utan krävt planering,
tid, pengar och hårt arbete utöver det patientomhändertagande som är vårt dagliga uppdrag. Nu känns
utnämnandet till en universitetssjukvårdsenhet (USV)
som ett kvitto att vi är på rätt väg, och att vi har goda
möjligheter att vara väl förberedda när ViN kommer
att få ett utökat uppdrag för läkarutbildningen 2019.
Varför är USV och läkarutbildningen viktiga för
oss? Decentraliseringen av läkarutbildningen blir en
chans för oss att ytterligare höja den akademiska nivån
i östra länsdelen. Genom att motivera fler medarbetare
till att forska lägger vi grunden för en ännu bättre
handledning i framtiden. Vi vill att forskningen ska
vara ett förhållningssätt på vår klinik och på ViN,
där vi är nyfikna, ställer frågor och försöker finna
svar. Det är en trygghet, även för patienterna, att det
finns ett vetenskapligt förhållningssätt. I ansökningsprocessen till USV har vi sett över våra resurser och
brister. Vi har kunnat se att vi just nu uppfyller kraven
för universitetssjukvården. Dock kommer vi behöva
arbeta hårt för att behålla denna nivå – men USVstämpeln underlättar det praktiska arbetet!
Bevis på att kirurgiska kliniken på ViN bedriver
en bra utbildning för läkare har vi redan fått. Exempel
på detta är AT-rankningen förra året. Kirurgplaceringen tillsammans med ortopedin och anestesin rankades
tredje bäst i landet samtidigt som introduktion och
kollegialt stöd kammade hem en första plats. Kirurg­
iska kliniken på ViN har också fått sin ST-läkarutbilning granskad av SPUR 2016 (en externt läkarledd
inspektionsverksamhet) och där kom man fram till
att vår klinik var ett föredöme för utbildningskliniker
i landet. Båda resultaten är fantastiskt roliga då vi har
genomfört en hel del förändringar för att få till en bra
utbildning. Det finns fortfarande massor att göra för
ytterligare förbättringar, och även fortbildningen för
specialister, men man får ta små steg – och hela tiden.
Vi behöver dock rigga oss ytterligare för läkarutbildningen på ViN. Många kliniker, bland annat
kirurgiska kliniken, har läkarstudenter redan nu och
har en välfungerande praktisk utbildning för dem.
Dock kommer det från 2019 att vara fler studenter,
på alla kliniker på ViN, så vi måste vara redo att ta
6
FORSKNING OCH UTVECKLING #1—2017
ett större övergripande
ansvar. Det uppfattar
jag att ViN är redo för.
Det finns en mycket god
vilja och positiv inställning, vilket är några av de
bästa förutsättningarna för
att lyckas väl. Studenterna som
kommer behöver mötas av en akademisk miljö där de kan utvecklas och
ges goda möjligheter till att få en gedigen läkarutbildning. De är våra blivande kollegor, och således mycket
viktiga för Region Östergötland i en nära framtid. Det
är därför angeläget att regionen och universitetet är
med och satsar för att få till en bra läkarutbildning på
ViN, och där USV-enheter är en del av satsningen.
Jessica Frisk,
överläkare,
medicine doktor
och verksamhetschef för
kirurgiska
kliniken,
Vrinnevisjukhuset.
ViN har inte den forskningstradition som US
har byggt upp under sina år som universitetssjukhus.
Vi kommer att behöva support i form av akademiska
tjänster, statistikerstöd och forskningsmedel, framför
allt under uppstartsperioden. Detta har universitetet
och Region Östergötland uppmärksammat, och en god dialog förs för
att detta ska kunna genomföras. Vi
ska stå stadigt 2019 när läkarutbildningen decentraliseras.
ViN har också särskilda fördelar. Med stora patientgrupper i
exempelvis kirurgin är det tacksamt
att forska och resultaten kommer
patienterna till nytta. Det finns
också ett intresse bland många
yngre kollegor att börja forska och
det måste vi ta tillvara. ST-läkarna
har till exempel en fantastisk
möjlighet då de får forskningstid
från ST-kansliet som doktorander.
Vi måste finna vägar att stimulera
andra personalkategorier än läkarna till att upptäcka
forskningen. Om vi vill ha ett sjukhus i Norrköping
där man både utbildar, forskar och vårdar är det dags
att börja nu.
Det är roligt att vara med i den här utvecklingen
på kirurgiska kliniken och ViN. Nu vill vi engagera
fler kliniker på sjukhuset att öka sin forskningsaktivitet. Vi får hjälpas åt – och det är vi bra på!
”Studenterna som
kommer behöver
mötas av en aka­
demisk miljö där
de kan utvecklas
och ges goda möj­
ligheter till att få
en gedigen läkar­
utbildning.”
Tema
Diabetes
– när det blir för mycket socker i blodet
Insulin
Ett hormon som cellerna
behöver för att ta upp sockret
från blodet. När man får typ 1diabetes dör insulinproduktionen
ut. När man får typ-2 diabetes
har kroppens känslighet för
diabetes minskat, senare
minskar också insulinproduktionen.
Socker
Matsmältningen bryter
ner kolhydrater från
måltiderna och omvandlar det till socker som
fungerar som bränsle
för kroppen.
Autoantikroppar
Tidiga tecken på typ
1-diabetes, som kan
upptäckas i
blodprov.
Fettceller
Celler där överskott
på socker och andra
näringsämnen lagras
som fett efter
måltider. Immunförsvaret
Betaceller
Betacellerna som finns
i Langerhanska öarna
i bukspottskörteln
producerar insulin.
Diabetes är ett samlingsnamn för flera sjukdomar
som ger för mycket socker i blodet. Typ 2-diabetes är den vanligaste formen som ökar både i Sverige och i världen och främst drabbar vuxna. Näst
­vanligast är typ 1-diabetes som dominerar i yngre år,
men kan drabba i alla åldrar. Medan typ 1-­diabetes
bryter ut snabbt och kräver insulinbehandling direkt har typ 2-diabetes ett långsammare förlopp
Foto: Shutterstock
Vid typ 1-diabetes går immunförsvaret till attack mot
kroppens egna betaceller i bukspottskörteln som producerar
insulin. Det blir en autoimmun
sjukdomsprocess, där kroppen
attackerar och förstör sina
egna celler.
över flera år och symtomen kan gå tillbaka genom
läkemedelsbehandling och förändringar i kost och
fysisk aktivitet. Minst 4 procent av befolkningen har
diabetes men ännu vet ingen mekanismerna för hur
sjukdomen uppstår. Linköpingsforskningen handlar
bland ­annat om att ta reda på sjukdomsmekanismer
och att ta fram effektivare behandlingar. Här ovanför
är en kortguide till några begrepp i temat.
FORSKNING OCH UTVECKLING #1—2017
7
Tema / Diabetes
Elins diabetes
upptäcktes innan
hon blev sjuk
Elin Cederbrants typ 1-diabetes upptäcktes innan hon
fick sjukdomskänslor. ”När jag skulle börja ta sprutor
var jag livrädd, men jag slapp bli akut sjuk”.
TEXT: MARIA CARLQVIST – FOTO: PELLE WAHLGREN
H
on är född 1999
och är
ett av de 17 000 barn
i sydöstra sjukvårdsregionen som testades
i forskningsstudien
ABIS, Alla Barn i
Sydöstra Sverige. I
projektet fick barnen
lämna blodprover från det att de var nyfödda. Forskarna tittade bland annat på om
de hade risk att utveckla diabetes och vad
det kunde bero på.
– När jag var 7–8 år fick jag veta att man
hade hittat antikroppar i mina prover och
att jag med stor sannolikhet skulle få diabetes någon gång i framtiden, berättar Elin,
som i dag är 18 år och bor i Växjö.
– Jag och mina föräldrar träffade forskaren Johnny Ludvigsson och hans medarbetare från Universitetssjukhuset i Linköping
som kom till Växjö, samtidigt som fler
prover togs.
Fynden ledde till att
Elin fick börja gå på regelbundna kontroller på sjukhuset. När hon
var 11 år var hennes förmåga att förbränna
socker så pass låg att sjukvården konstaterade att hon nu hade typ 1-diabetes. Hon
fick ligga på sjukhus och lära sig egenvård
om diabetes, bland annat att ta sprutor och
mäta blodsockret själv.
– Att få diabetes var inte någon chock
eftersom jag redan visste att jag skulle få
det. Men det blev ändå en av de tuffaste
perioderna i mitt liv. I början var jag livrädd
för att sticka mig och det tog timmar att
8
FORSKNING OCH UTVECKLING #1—2017
är då lätt att blodsockret blir för lågt. Då
måste hon ha druvsocker till hands för att
höja blodsockret.
– Alla upplever hypoglykemi (lågt blodsocker) olika, jag blir passiv. Det är en otäck
känsla. Fast jag vet att jag ska ha druvsocker
kan det bli svårt att få det till munnen. Jag
behöver hjälp av någon när blodsockret blir
så lågt. Däremot har jag aldrig drabbats av
insulinkoma, då man blir medvetslös.
– Det finns många fördomar och okunskap om diabetes, tycker Elin Cederbrant.
Det blir förväxlingar mellan diabetes typ 1
och typ 2.
ta varje spruta innan jag vande mig, säger
Elin.
Tack vare att hon var med i forskningsstudien blev hon aldrig så sjuk som många
som får typ 1-diabetes blir innan man förstår vilken sjukdom de har och behandlingen sätts in. Hon lärde sig att ta sprutor och
mäta blodsockret vilket hon gör ungefär tio
Människor kan säga ”hur kan du ha det här
gånger per dag.
Elin, du som är så ung?” eller ”om du äter
Nu går hon i tvåan på naturprogrammet
lite mindre socker så löser det sig nog”. Det
på gymnasiet och har fullt
känns tråkigt att de inte alls förstår.
upp med studier, gymnastik
För att öka kunskapen om typ
och är ambassadör för
1-diabetes har hon och henBarndiabetesfonden.
nes pappa tagit initiativ till en
Hon kan leva i stort
­kampanj tillsammans med
sett som andra
Barndiabetesfonden. Nu
tonåringar men
samlar de in pengar till TAD1,
måste ha speciella
Together Against Diabetes 1
rutiner.
(www.tad1.se), som ska finan– Om jag reser
siera en rikstäckande informahar jag alltid en
tionskampanj om typ 1-diabetes.
dubbel uppsättning av insulin och
Kampanjen kommer att synas på
Elin Cederbrant
all annan nödvändig
sociala medier, i annonser och i en
mäter blodsockret
utrustning packad i separata
reklamfilm på TV. Syftet med kampanj­
varje dag.
väskor, för att vara säker på att ha
en är att öka kunskapen i samhället om typ
det jag behöver om en väska kommer bort.
1-diabetes och därigenom få människor att
Jag mäter blodsockret före varje måltid för
skänka mer pengar till forskning genom
att kunna räkna ut hur mycket insulin jag
Barndiabetesfonden.
ska ta. Sedan mäter jag mig en stund efter
– Det vore toppen att få blodsockermätare och insulinpumpar att kunna samarbeta
måltiden för att kontrollera att jag tog rätt
och reglera blodsockerhalten automatiskt,
dos, berättar Elin.
precis som en bukspottkörtel fast på utsidan.
När hon har idrott direkt efter lunchen
Men mest av allt hoppas jag att forskarna
är det extra svårt att dosera insulin. Träning
ska hitta ett botemedel så att vi en dag kan
gör kroppen mer insulinkänslig och den
säga ”när jag hade typ 1-diabetes”.
fysiska aktiviteten förbrukar socker. Det
Tema / Diabetes
Elin Cederbrant, 18, har
varit med i flera studier
sedan hennes typ 1-diabetes upptäcktes genom
forskning. ”Det har jag
aldrig tvekat att göra.”
17 000 UNGA MED I ABIS Så många som 78,6 procent av alla barn som föddes
mellan den 1 oktober 1997 och den 1 oktober 1999
i Östergötland, Blekinge, Småland och på Öland är
med i forskningsprojektet ABIS (Alla Barn i Sydöstra
Sverige). Nu är det tid för en 20-årsuppföljning och
deltagarna kommer att bli kontaktade med sms.
ABIS är unikt i världen
genom att ett så stort
antal deltagare ifrån den
allmänna befolkningen
följts från födelsen med
registrering och prover.
Speciellt är att det är en
oselekterad befolkning,
som inte valts utifrån
någon risk, sjukdom
eller allergi som redan
finns. Professor Johnny
Ludvigsson är initiativtagare och projektledare,
och många forskare med
olika inriktningar arbetar
i projektet. Målsättningen är att studera miljöfaktorers betydelse för
uppkomst av sjukdomar
kopplade till störningar i
immunförsvaret, främst
typ 1-diabetes, men
också andra autoimmuna
sjukdomar (reumatisk
sjukdom, celiaki med
fler), allergier och astma. Barnen har följts med
regelbundna frågeformulär rörande miljö, till
exempel boendeförhållanden, och livsstil,
som matvanor, fysisk
aktivitet, infektioner,
psykosociala faktorer.
Från födseln och framåt
har de med vissa intervall
lämnat prover, som
blod, urin, avföring och
hårstrån. Det långsiktiga
arbetet gör ABIS till en
guldgruva för studier av
barndomens betydelse
för uppkomsten av sjukdomar senare i livet. ABIS är kopplat till
flera nationella register
som födelseregister,
diagnosregister och läkemedelsregister, och ingår
i flera internationella
forskningsprojekt.
FORSKNING OCH UTVECKLING #1—2017
9
Tema / Diabetes
Immunförsva
under lupp
Bland barn som har ökad risk att få diabetes typ 1
insjuknar en del, men inte alla. Varför är det så? Genom
att detaljstudera immunförsvaret försöker forskare vid
Linköpings universitet ta reda på mer om mekanismerna
bakom sjukdomen och möjliga behandlingar.
TEXT: KARIN SÖDERLUND LEIFLER ­— FOTO: KAJSA JUSLIN
N
är en person får
de
första symtomen på
typ 1-diabetes har
processen redan pågått en tid i det tysta.
Redan innan man
blir sjuk går det ofta
att hitta så kallade
autoantikroppar i blodet, som är riktade
mot kroppsegna ämnen. Autoantikropparna
är tecken på att immunförsvaret har börjat
förstöra de insulinproducerande cellerna
i bukspottkörteln. Personer som har flera
olika diabetesrelaterade autoantikroppar
löper en ökad risk att insjukna längre fram.
Vad händer egentligen under det här
osynliga inbördeskriget i kroppen innan
sjukdomen bryter ut?
ABIS (Alla Barn i Sydöstra Sverige) är en stor
studie under ledning av Johnny Ludvigsson,
där 17 000 barn som följts från födelsen har
lämnat prover (läs på sidan 8–9).
Linda Åkerman har i sitt avhandlingsarbete
vid Linköpings universitet följt en grupp
ABIS-barn i riskzonen för att utveckla typ
1-diabetes. Av 46 barn som hade flera olika
autoantikroppar hade ungefär hälften insjuknat i diabetes före elva års ålder. De som
fortfarande var friska, men som ansågs ha
hög risk att utveckla sjukdomen, lämnade
regelbundet blodprov under två år.
10
FORSKNING OCH UTVECKLING #1—2017
– En del av dessa barn fick typ 1-diabetes under studiens gång, medan vissa
fick diagnosen en tid efter uppföljningen.
Några är fortfarande friska, och även om
de har ökad risk för diabetes så vet vi inte
med säkerhet om alla faktiskt kommer att
utveckla sjukdomen, säger Linda Åkerman.
Mycket av kunskapen om vad som händer tiden innan sjukdomen bryter ut kommer från studier på personer som har typ
1-diabetes i släkten, och som därför har en
ärftlig risk att få sjukdomen. Men de flesta
som får typ 1-diabetes har inte någon nära
släkting med diabetes, och mekanismerna
som leder fram till sjukdom i dessa olika fall
skulle kunna skilja sig åt.
– Det är därför vi tycker att det är
viktigt att studera just den här gruppen av
barn, för att de kommer från den svenska
normalbefolkningen i stället för att vara
utvalda på grund av släktskap, säger Linda
Åkerman.
En av forskargruppens observationer var att
de barn som fått diabetes verkade ha högre
nivåer av två autoantikroppar, IA2A och
ZnT8A, jämfört med barnen som fortfarande är friska. Även andra studier har indikerat att dessa autoantikroppar kan tyda
på särskilt hög risk för insjuknande och
forskargruppen menar att det är viktigt att
ta reda på om detta gäller för riskgrupper
Rosaura
Casas,
forskare vid
Linköpings
universitet
från olika populationer. I kliniska studier
där målet är att förebygga typ 1-diabetes
kan sådan information vara värdefull för att
kunna avgöra hur hög risken att utveckla
diabetes är hos deltagarna.
Rosaura Casas, Linda Åkermans hand­
ledare och forskare vid Linköpings universitet, säger att det är viktigt att ta reda på
varför en del av barnen med förhöjd risk blir
sjuka, medan andra fortfarande inte har fått
diabetes efter tio år trots att de har autoantikroppar i blodet.
Vi vill förstå vad som händer i kroppen under den här perioden. Finns det
ett tidsfönster då det är möjligt att hejda
sjukdomen?
Det är förstås en av diabetesforskningens stora frågor: Går det att hitta ett sätt
att bromsa eller stoppa immunförsvarets
­attacker på de insulinproducerande cellerna? I dag pågår flera kliniska studier i
Sverige och framförallt i Linköping, där
forskare provar nya behandlingar på personer som nyligen fått typ 1-diabetes, bland
Tema / Diabetes
varet
dem DIAGNODE (som vi berättar om på
sidan 12–13). Förhoppningen är att det på
sikt ska bli möjligt att rädda insulinproduktionen innan den försvunnit helt. Rosaura
Casas och hennes medarbetare undersöker
blodprover från patienter som deltar i olika
behandlingsstudier. De är särskilt intresserade av olika sorters immunceller, eller
vita blodkroppar, och hur de kommunicerar
med varandra.
Dels letar forskarna efter markörer som
tidigt kan visa om en person svarar på
behandlingen eller inte. Men forskningen
handlar också om att ta reda på om behandlingens effekt påverkas av de skillnader som
finns mellan olika individers immunförsvar.
Till exempel har patienterna autoantikroppar mot olika kroppsegna ämnen och Rosaura Casas menar att de här skillnaderna
kan vara viktiga.
– Det har funnits en uppfattning inom
diabetesforskningen om att alla patienter
ska svara på behandlingen som testas.
Men immunförsvaret hos personer som får
diabetes kan skilja sig mycket åt. Man har
mer och mer börjat tänka att en och samma
behandling inte nödvändigtvis är lämplig
för alla patienter. Jag tror att vi i framtiden
kommer att jobba mer som man gör inom
cancerområdet, där man ofta kombinerar
flera olika behandlingar.
Linda Åkerman gör förberedelser inför en RNA-extraktion.
Ultraljudet
visar hur nålen
tränger in i en
lymfkörtel där
injektionen ges.
12
FORSKNING OCH UTVECKLING #1—2017
Tema / Diabetes
Rädda insulinproduktion
som finns kvar
Injektioner i lymfkörtlar i ljumsken med diabetesvaccinet
GAD65 kanske kan rädda insulinproduktionen som finns
kvar hos patienter som nyligen har fått typ 1-diabetes.
– Vi ser lovande resultat hos de första deltag­arna, säger
senior professor Johnny Ludvigsson.
TEXT: MARIA CARLQVIST – FOTO: KAJSA JUSLIN
N
är man får diabetes
slutar kroppen att
producera hormonet
­insulin därför att immunförsvaret går till
attack mot sina egna
insulinproducerande
celler i bukspottskörteln. Kroppen blir
­beroende av insulin utifrån för att inte
hamna i ett livshotande komatillstånd.
Tio patienter i åldrarna 12 till 22 år som
nyligen har fått diabetes deltar hittills i
studien DIAGNODE. De får antikroppen
GAD65 (glutamic acid decarboxylase) i en
spruta direkt in i lymfkörtlarna i ljumsken i
stället för under huden som gjorts i tidigare
försök att ta fram ett diabetesvaccin.
– Metoden är radikal eftersom injektionen ges direkt in i lymfsystemet. Där når
det snabbt in i kroppens försvarssystem och
påverkar det i en riktning som vi hoppas
ska rädda kvarvarande insulinproducerande
celler och i bästa fall få insulinproduktionen att öka igen, säger Johnny Ludvigsson,
senior professor vid Linköpings universitet
och ansvarig för studien.
Deltagarna kommer till Universitetssjuk-
huset i Linköping och får sprutor med fyra
mikrogram GAD65 vid tre tillfällen. Det är
mycket små mängder som har en stor ­effekt.
Immunförsvaret reagerar påtagligt och
direkt. Ett tillskott av D-vitamin ska dämpa
inflammationer i immunförsvaret under
behandlingstiden.
– Det ser hittills mycket lovande ut på de
första sex patienterna som följts upp, fyra av
dem i upp till 15 månader. De har behållit
sin insulinproduktion på den nivå den var
när behandlingen sattes in och har alltså
inte försämrats som är det traditionella sjukdomsförloppet, säger Johnny Ludvigsson.
Nu vill forskarna gå vidare med en större
studie med yngre patienter. Efter många decennier av uppmärksammad diabetesforskning hoppas Johnny Ludvigsson att han
nu får vara med om ett genombrott när det
gäller att ta fram en ny effektiv behandling.
– Vi vet ännu inte orsaken till diabetes.
Men i dag har vi betydligt mer kunskap och
det som händer nu känns oerhört spännande när vi kan påverka immunförsvaret.
Om resultatet håller i en större studie skulle
det vara ett mycket stort framsteg.
Sjukdomsförloppet vid typ 1-diabetes
skiljer sig mellan olika individer och det är
svårt att hitta en behandling som hjälper
alla. Men om den fungerar för hälften av
patienterna vore det bra, menar Johnny
Ludvigsson.
Som barnläkare har han träffat
många unga patienter med typ 1-diabetes som kämpat med dagliga sprutor och
blodsocker­mätningar.
– De flesta mår bra så länge allting fungerar men att ha typ 1-diabetes innebär en
ständig risk för komplikationer. Om vi kan
bevara insulinproduktionen som är kvar blir
det en mindre livshotande sjukdom , säger
Johnny Ludvigsson.
Typ 1-diabetes
En autoimmun sjukdom där immunförsvaret går till attack mot kroppens egna
insulinproducerande celler i bukspottskörteln. GAD65 (glutamic acid decarboxylase) är ett kroppseget äggviteämne,
eller antigen, som kroppen bildar antikroppar emot. Det har tidigare använts i
studier för att ta fram ett diabetesvaccin.
Johnny Ludvigsson träffar en patient i DIAGNODE-studien på ett uppföljningssamtal på
Universitetssjukhuset i Linköping.
FORSKNING OCH UTVECKLING #1—2017
13
Det farliga fettet
sitter inne i buken
och kring organen.
Det mäts i liggande
läge, från ryggen
och upp till bukens
högsta punkt.
Bukhöjden
skvallrar
om hur
hjärtat mår
Har du diabetes typ 2?
Mäter höjden på din buk
25 centimeter eller mer
när du ligger ner på rygg?
Då är risken stor att du
kommer att drabbas av
hjärt-kärlsjukdomar.
TEXT: DANIEL WINDRE – FOTO: KAJSA JUSLIN
14
FORSKNING OCH UTVECKLING #1—2017
Carl Johan Östgren är forskare och
distriktsläkare på Vårdcentralen
Ödeshög där pilotprojektet startade.
Ödeshög och professor i allmänmedicin vid
Linköpings universitet. Han är en av dem
som lett studien som startade 2005. Här på
vårdcentralen startade pilotprojektet.
CARDIPP är en så kallad kohortstudie
där man följer deltagarna passivt. Ingen
speciell läkemedelsbehandling erbjöds
förutom den vård som patienten
i vanliga fall fick. Däremot
gjordes ett stort antal
tester, som blodtryck
och ultraljudsundersökning av hjärtat på
varje patient. Och
trots att det var ett
par år sedan man
gjorde den senaste
undersökningen
av patientgruppen lever studien i
allra högsta grad och
fortsätter att generera
kunskap. Bland annat då
bukhöjdsmåttet.
– Det man talar om är det
farliga fettet som sitter inne i buken och
kring organen – inte det underhudsfett
som de flesta av oss kan känna genom att
klämma på magen, förklarar Carl Johan
Östgren.
C
ARDIPP-studien är en
prospektiv studie som
genomförts i primärvården i Östergötland
och i Jönköping under
ett antal år och som vill
öka kunskapen om olika
riskfaktorers relativa betydelse för risken att
insjukna i hjärt-kärlsjukdom hos patienter
med typ 2-diabetes.
– Att mäta bukhöjden har visat sig vara
ett mycket bättre mått än både BMI och
midjeomfång när det kommer till att förutsäga exempelvis kärlstelhet – något som kan
orsaka hjärt-kärlsjukdomar, förklarar Carl
Johan Östgren.
Han är distriktsläkare på Vårdcentralen
Fettet inne i magen är till skillnad från
underhudsfettet mer aktivt i ämnesomsättningen via hormoner och inflammatoriska
markörer. Det är mycket starkare kopplat
till kända riskfaktorer som nedsatt glukostolerans, förhöjda lipider och blodtryck
jämfört med underhudsfettet.
– En person kan ha ett stort midjeomfång men när den lägger sig ner så ”flyter”
underhudsfettet ut – inte på samma vis som
en klassisk stinn ölmage – och det tror vi är
den tydligaste riskmarkören för det farliga
fettet.
I studien har man kunnat se att det
förutsäger metabola sjukdomar som högt
blodtryck, diabetes och hjärtinfarkt. Att
mäta från ryggen i liggande läge upp till
bukens högsta punkt ger alltså en ganska
bra indikation på hur det står till. Och
måttet gäller lika för män som kvinnor.
– Män drabbas i högre utsträckning av
hjärt-kärlsjukdomar och får i snitt hjärtinfarkt tio år tidigare än kvinnor. Men
när det kommer till diabetes så har det
­”skyddet” som kvinnligt kön innebär nästan helt utraderats.
Den gemensamma nämnaren är
alltså fettet
och den metabolism som sker hos diabetespatienten oavsett kön. I CARDIPP har
man bland annat kikat på hormonet leptin.
Tema / Diabetes
Leptin är ett hormon som frisätts från fettvävnad och som reglerar metabolismen och
som minskar aptiten. En ärftlig avsaknad av
leptin leder till svår fetma.
– I CARDIPP visade sig låga nivåer
av leptin vara förenat med lägre risk för
hjärt-kärlsjukdomar jämfört med hos
individer med höga nivåer som
i stället hade en förhöjd risk
för hjärt-kärlsjukdomar.
Även låga nivåer av
vitamin D var förenat med förhöjd
risk för hjärt-kärlsjukdom jämfört
med individer
med högre nivåer
av vitamin D även
om man justerade
för traditionella
riskfaktorer och
tidigare hjärt-kärlsjukdomar.
Det man nu gör är att
fortsätta att följa deltagarna
och ser vad som hänt med dem under
tidens gång.
– Vilka drabbas av hjärtinfarkt, stroke och
så vidare? Det ger oss mer data och mer att
analysera, förklarar Carl Johan Östgren.
CARDIPP
CARDIPP (Kardiovaskulära
riskfaktorer hos diabetiker)
syftar till att identifiera markörer
för hjärt- och kärlsjukdom som
möjliggör en tidigare intervention
och en mer individuellt anpassad
behandling för patienter med typ
2-diabetes än i dag.
Undersökningen genomfördes
under åren 2005–2008 på 761
patienter med typ 2-diabetes i
åldrarna 55–65 på 22 vårdcentraler i Jönköpings och Östergötlands län. De fysiologiska
undersökningarna utfördes på
Universitetssjukhuset i Linköping eller Länssjukhuset Ryhov i
Jönköping.
Fyra år efter undersökningen
inbjöds alla som deltog att
upprepa delar av studieprotokollet bland annat med tonometri
samt ultraljudsundersökningarna
av hjärta och kärl. Carl Johan
Östgren har drivit studien tillsammans med Toste Länne, Fredrik
Nyström, Jan Engvall, alla verksamma vid Linköpings universitet
och Region Östergötland.
FORSKNING OCH UTVECKLING #1—2017
15
Tema / Diabetes
Peter Strålfors, cellbiolog,
och Elin Nyman, matematisk
modellerare, testar sina hypoteser i en matematisk modell.
Koppling
mellan fetma
och diabetes
Det är känt att det finns en
koppling mellan fetma och typ
2-diabetes. Redan vid måttlig
övervikt syns sjukdomsförändringar. Linköpingsforskare
har identifierat ett protein som
­tystnar när fettcellerna växer.
TEXT: MARIA CARLQVIST – FOTO: KAJSA JUSLIN
16
FORSKNING OCH UTVECKLING #1—2017
N
u kan cellbiologer och
matematiska modellerare i Linköping visa vad som händer
inne i en fettcell när den inte
svarar på insulin, när den blir
insulinresistent.
– För att vi ska klara oss mellan måltiderna lagrar fettcellerna energiöverskottet
som fett. Om vi äter för mycket en period
ökar de i storlek, och till slut hotar de att
spricka, säger Peter Strålfors, cellbiolog vid
Linköpings universitet.
I en matematisk modell har forskarna kartlagt hur hormonet insulin styr
­”samtalet” mellan proteiner i fettcellerna
hos friska personer och diabetiker. Proteinerna pratar med varandra för att öka
socker- och fettupptaget i cellerna efter en
måltid. ­Problemet är att signalerna inte
går fram på rätt sätt hos personer som har
diabetes. Genom att jämföra signaler från
olika personers fettceller vid olika tidpunkter kan forskarna leta efter var störningarna
uppstår.
– Vi ser att det här insulinstyrda samtalet fungerar sämre när Body Mass Index
(BMI) ökar, som är ett mått på fetma. Hos
diabetiker har samtalet nästan helt upphört
i fettcellerna, säger Elin Nyman, matematisk modellerare.
Forskarna har hittat en
avgörande skillnad
mellan fettcellerna hos friska och diabetiker.
Den heter mTORC1.
– Vi har identifierat ett protein,
Tema / Diabetes
insulin
isoproterenol
IR
β2AR
tyr-141P
tyr-P
AMP
tyr-P
IRS1 ser-307P
MEK1/2
ERK1/2
cAMP
PDK1
ser-497P
CGI-58
ser-473P
ser-21/9P
thr-308P
AS160
FOXO1
S6
glycerol-3P
autophagy
S6K1
ser-235/236P
FA
diabetes
mTORC1
thr-389P
p90RSK
GLUT4
HSL
glycogen
thr-642P
ser-256
PLIN
TAG
ser-563P
GS
FOXO1
Elk1
ATGL
GSK3
PKB
ser-256P
ser-383P
α2AR
Gi
PKA
mTORC2
thr-202P/tyr-204P
PDE
AC
Gs
Epac
mitochondrial
function
ribosome
biogenesis
protein synthesis
GLUT4
glycerol fettsyra
glukos
Signalproteinerna samtalar i en fettcell. Vid diabetes stryps samtalet.
En fettcell kan bli
upp till 0,2 millimeterstor och
är nästan helt
uppfylld av
en stor
fettdroppe.
SÖKER EFTER
MÖNSTER
Modellen bygger på en rad
­experiment i laboratorium och
dator. Bland stora mängder data
söker Elin Nyman efter mönster.
Med hjälp av datorer görs
omfattande beräkningar på stora
mängder experimentella data,
något som en människa aldrig
skulle hinna göra. Utmaningen
är att formulera en modell som
svarar på det man vill veta och
sedan använda den för att testa
olika hypoteser. Experiment och
beräkningar utvecklar modellen i
ett samspel. Här är det tvärvetenskapliga samarbetet avgörande
för att lyckas.
– Om modellen kan förklara
data vet jag att vi är på rätt väg.
Om modellen och data inte passar
ihop får vi förkasta hypotesen och
testa nya idéer. På så sätt lär vi oss
hur systemet fungerar, säger Elin
Nyman, matematisk modellerare.
Proteinet som tystnar
– det här händer:
Insulinsignalering
i fettceller analyseras.
”Hos diabetiker
har det insulin­
styrda samtalet
nästan helt upphört
i fettcellerna.”
mTORC1, som förändras och ”tystnar” när
fettcellen når en viss storlek. Det gör att fettcellen inte svarar på insulin och därför slutar
lagra upp mer fett, säger Peter Strålfors.
Det skyddar fettcellen från att spricka,
men hotar också att utlösa diabetes. När
fettcellerna inte kan lagra upp mer fett
hamnar det i andra organ, som musklerna
och levern, och då blir också dessa organ
insulinresistenta.
Sjukdomsförändringarna syns redan vid
måttlig övervikt. Då har man ännu inga
symtom och räknas fortfarande som frisk.
Hos personer som går ner i vikt försvinner
störningen och proteinerna börjar samtala
normalt med varandra igen.
– Det bästa sättet att behandla typ
2-diabetes skulle alltså vara att minska
fetman, menar Peter Strålfors. Problemet är
att det är svårt att behålla en viktnedgång. – Vi har en mycket stark drift att äta
när vi är hungriga, och det verkar som om
balanspunkten för när man blir hungrig
och mätt förskjuts när man har gått upp i
vikt, säger Peter Strålfors.
Ännu finns det inget annat bra sätt att få
fettcellerna att minska i storlek.
Däremot får vi nya fettceller under livets
gång. Ett sätt att återfå det insulinstyrda
samtalet i fettcellerna skulle därför vara
att öka deras antal.
– Om ett större antal fettceller kan
dela på överskottet av fett blir var och en
inte så stor. I kroppen finns outvecklade
fettceller, som skulle kunna stimuleras att
växa till sig och hjälpa de fettceller som
redan finns. Man blir inte av med fetman,
men slipper insulinresistens och diabetes,
säger Peter Strålfors.
I en fettcell finns speciella signalproteiner. När insulinet kommer
till cellen i samband med en måltid börjar de prata med varandra i
ett nätverk för att öka upplagringen av fett i cellen. När fettcellen
blir för stor stängs samtalet i det
insulinstyrda nätverket ned. När
proteinet mTORC1 tystnar drar
det med sig hela nätverket och
samtalet upphör – cellen har då
blivit insulinresistent. Cellen blir
sämre på att ta upp socker och
lagra upp fett. Det är förstadiet
till diabetes typ 2. Det utvecklas
till en sjukdom om tillförseln av
socker och fett fortsätter, då överskottet hamnar i andra organ.
Vid
labbänken.
17
Priser och Utmärkelser
BÄSTA
FÖRESLÄSNINGEN
HAR PAUSER
PRIS. Stig Linders föreläsning
”Principer för behandling av
tumörsjukdomar” har utsetts till
årets bästa av läkarstudenterna
på termin tre. Med korta pauser
mellan större moment ökade
förståelsen hos studenterna.
”Stig Linders stora engagemang
och närvaro var ständigt tydligt
och gjorde detta till en av de
bästa och mest inspirerande
föreläsningarna hittills på utbildningen. Att den innehöll korta
pauser efter varje större moment
ökade märkbart förståelsen
och välkomnade frågor på ett
inbjudande vis”, skriver läkar­
studenterna i motiveringen. Själv
berättar Stig Linder att han har
pauser i alla sina föreläsningar.
– Jag är tyst i 10 sekunder
då och då, och låter student­
erna komma ikapp med sina
anteckningar. Det gör det också
mer naturligt för dem att ställa
frågor. Som föreläsare är det ju
viktigt att inse att studenter kan
”komma efter” eller tappa koncentrationen, säger Stig Linder,
som är professor i farmakologi
vid Linköpings universitet.
Priset är inrättat för att hedra
Andreas Rousseau, som var överläkare och verksam som lärare
vid Medicinska fakulteten. Ӂrets
föreläsning” ska vara relevant,
informativ, insiktsfull, inspirer­
ande, tankeväckande och skapa
entusiasm för läkaryrket.
TEXT: MARIA CARLQVIST
FOTO: STAFFAN GUSTAVSSON
Stig Linder
18
FORSKNING OCH UTVECKLING #1—2017
Tiny Jaarsma,
professor i
omvårdnad
vid Linköpings
universitet.
Amerikansk utmärkelse
till Linköpingsprofessor
Utmärkelse. Hur kan hjärtsviktspatienter få en bättre livskvalitet?
Det är fokus för Tiny Jaarsmas forskning som väcker intresse i
USA. I november fick Linköpingsprofessorn den internationella
utmärkelsen Distinguished Scientist Award på American Heart
Associations hjärtkongress i New Orleans.
TEXT: MARIA CARLQVIST – FOTO: GÖRAN BILLESON
Tiny Jaarsma är professor i omvårdnad vid
Linköpings universitet och bedriver samarbeten med amerikanska forskare sedan
1990. De gemensamma utmaningarna är
många.
– Hjärtsvikt är en sjukdom som går upp
och ner, och det kan bli många sjukhusinläggningar som är jobbiga för patienterna och kräver resurser i vården. Med
vårt arbete hoppas vi kunna bidra till att
”Resultaten visar
att samtal om kvar­
stående livslängd är
vanliga i vården vid
cancersjukdom men
inte vid hjärtsvikt.”
hjärtsviktspatienter får en stabilare hälsa,
genom att utbilda patienterna och förbättra
hjärtsjukvården, säger Tiny Jaarsma.
I ett uppmärksammat projekt i Norrköp­
ing har hon och hennes forskargrupp tagit
fram tv-spel , ”Exergaming”, som hjälper
hjärtsviktspatienter att träna hemma.
­Genom att spela golf på en virtuell plan
eller bowla hemma i vardagsrummet har
många blivit mer fysiskt aktiva. Nu fortsätter studierna på tv-spel, nu i internationella
forskarsamarbeten. I ett annat projekt undersöker Tiny Jaarsma och kollegan Anna
Strömberg omvårdnad och hur vården
pratar med hjärtsviktspatienter om livets
slutskede. Resultaten visar att samtal om
kvarstående livslängd är vanliga i vården vid
cancersjukdom men inte vid hjärtsvikt.
– Vi tror att det är betydelsefullt att vården kan ge besked om sjukdomsförloppet.
Det kan påverka hur man väljer att ta vara
på tiden, säger Tiny Jaarsma.
Strategi och utveckling
Kan KBT hjälpa
patienter med
ospecifika
bröstsmärtor?
Patienter med oro och ångest över ospecifika b
­ röstsmärtor
är en grupp som riskerar att hamna mellan stolarna –
­samtidigt som de bidrar till höga sjukvårds- och samhällskostnader. Kan kognitiv beteendeterapi (KBT) via nätet vara
en lösning för patientgruppen?
D
et tror Ghassan Mourad,
universitetslektor vid avdelningen för omvårdnad, som
­föreläste i Forskning i framkant på ­ämnet Internetbaserad
­kognitiv beteendeterapi (KBT) för patienter
med icke-kardiell bröstsmärta.
En kort bakgrund till Ghassan ­Mourads
nuvarande forskningsprojekt finns i hans
avhandling där han arbetade med just
patienter som led av oklara eller ospecifika
bröstsmärtor. Avhandlingen visade att
psykisk ohälsa var vanligt förekommande
i gruppen. Det visade sig dessutom att
jämfört med patienter som hade konstaterade hjärtproblem, såsom hjärtinfarkt eller
kärlkramp, så konsumerade gruppen med
ospecifika bröstsmärtor lika mycket vård.
Samtidigt var gruppen nästan fyra gånger
så stor som den med konstaterade hjärt­
problem. En stor kostnad för vården med
andra ord.
– På samma gång är det här en grupp
människor som begränsar sig i sin vardag
på grund av att man är orolig för de smärtor
man känner och vad det skulle kunna leda
till, förklarar Ghassan.
Och det är där hans forskning ­befinner
sig just nu – för hur kan man hjälpa de
här personerna utan att de också tar stora
vårdresurser i anspråk?
– Mycket av vården i Sverige i dag är
väldigt inriktad på den fysiologiska biten,
väldigt lite tar den psykologiska delen i
beaktande. I de här fallen finns det ofta inte
så mycket mer att säga till patienterna. Det
vi såg var att det kunde finnas ett behov hos
patienten att ändra sitt tankemönster, öka sin
kunskap om bröstsmärtan och bli övertygad
om att hjärtat klarar av fysisk ansträngning.
Foto: Shutterstock
Smärta
och oro för
bröstsmärtor kan bli
ett hinder i
vardagen.
Ghassan Mourad,
universitetslektor,
Linköpings universitet.
Tanken på KBT föddes för att kunna
erbjuda så mycket vård som möjligt, och
Ghassan vände sig till nätet.
– För att lära sig hantera sina
bröstsmärtor och inte begränsa sig i sin
vardag bygger KBT-behandlingen via
nätet på ­undervisning, fysisk aktivitet och
­avslappningsövningar. Allt för att bryta det
­tankemönster som finns hos patienten.
patienten också tillgång till
övningarna dygnet runt och man kan på så
vis också möta fler människor i deras behov.
– Man kan komma åt materialet när
man vill och man ska få svar på sina frågor
inom ett dygn. Tillgänglig vård när man
behöver den.
Snabbare än att ordna en tid på vårdcentralen med andra ord. Men motstånd finns
så klart.
– Det kan vara svårt för patienten att
­acceptera att det här inte är en fysisk åkomma eller att man faktiskt vill träffa en riktig
person och prata om sina problem. Men
vad vi sett så är yngre personer, 18 till 30 år,
mer mottagliga och pratar mer öppet kring
psykisk ohälsa, något som underlättar.
Tanken är nu att dra igång ett större
projekt till hösten.
– Där kommer vi undersöka runt
120 personer och det finns massvis med
­variabler att titta på, både före och efter
interventionen, förklarar Ghassan.
Via nätet har
TEXT: DANIEL WINDRE
FORSKNING OCH UTVECKLING #1—2017
19
Strategi och utveckling
Jon Jonasson har varit
med och byggt upp
NGS-laboratoriet.
Genetisk analys för
individualiserad vård
Ärftliga sjukdomar upptäcks innan de bryter ut, och rätt cancer­
behandling bestäms utifrån arvsmassa. Det högteknologiska
­genlabbet på Universitetssjukhuset i Linköping har hittills gjort
drygt 200 patientanalyser och utökas nu med fler diagnoser.
TEXT: MARIA CARLQVIST – FOTO: KAJSA JUSLIN
N
GS-labbet som togs i
drift i
höstas har hittills analyserat
lungtumörpatienter och koloncancerpatienter. Under våren
utökas verksamheten till analyser av bland annat bröst- och äggstockscancer och genetiska kopplingar till hjärt- och
kärlsjukdomar. NGS står för ”next generation sequencing”, en metod för att inhämta
stora mängder genetisk information på ett
snabbt sätt.
– Vi kan nu se fler gener än tidigare
och få en mer detaljerad information om
genetiska förändringar. Denna information
är direkt vägledande för vilken behandling som fungerar vid vissa cancertyper
20
FORSKNING OCH UTVECKLING #1—2017
och blir ett viktigt komplement till den
information som våra vanliga mikroskopiska analyser ger, säger Martin Hallbeck,
verksamhetschef för patologiska kliniken på
Universitets­sjukhuset i Linköping.
Ärftliga sjukdomar orsakas av genetiska
fel eller mutationer som ofta kan spåras
i DNA med NGS-teknik. Med det nya
labbet har man fått möjlighet att analysera
hela arvsmassan, vilket ger goda chanser att
finna sjukdomsorsaken men också extremt
stora informationsmängder. I de flesta fall
begränsas därför frågeställningen till de gener man vet kan orsaka sjukdomen och bara
en liten del av arvsmassan kartläggs.
– Nu kan 6 000–7 000 sjukdomar
upptäckas genom genetisk analys. Men
ännu måste vi fokusera på ett fåtal gener i
taget och göra analyser som tekniken til�låter och det finns fog för, säger Katarina
­Nyhammar, verksamhetschef för klinisk
genetik i sydöstra sjukvårdsregionen.
En av sjukdomarna som
analyseras på NGSlabbet är Familjär hyperkolesterolemi, en
vanlig ärftlig sjukdom. Den ger ett extremt
högt kolesterol som täpper till hjärtats kärl,
och om den inte behandlas kan den leda
till hjärtinfarkt i unga år. Det finns en stor
vinst i att låta personer i sådana släkter testa
sig och få läkemedel om de bär på anlaget.
Då slipper de insjukna och kan leva ett
långt, friskt liv.
Jon Jonasson, överläkare, klinisk genetiker och klinisk bakteriolog, har varit
med och byggt upp NGS-laboratoriet. På
en dataskärm visar han hur arvsanlagen
kommer upp bioinformatiskt som extremt
långa ord med bokstäverna A, C, G och T i
Foto: Maria Carlqvist
Strategi och utveckling
NGS-PROCESSEN
– DET HÄR HÄNDER
STEG 1
Birgitta Holmlund,
biomedicinsk analytiker,
kör ett blodprov från en patient i
en DNA-extraktionsrobot. Det är
det första steget i NGS-processen.
Utrustningen tar sönder de vita
och röda blodkropparna och fiskar
ut DNA med hjälp av magnetiska
kulor. Därefter slängs alla cellrester, kulorna tvättas och DNA lossas
från kulorna.
Biologer inom genetik och patologi, laboratorieingenjörer, och biomedicinska analytiker
samarbetar över klinikgränserna med analysen
på ett helt nytt sätt. Anneli Kraft, Malin Rehnberg, Hanna Årstrand, Catarina Trofast och Linda
Aronsson vid NGS-sekvenseringsmaskinen.
omväxlande ordning. Ur koden tolkar han
mönster som visar vilket arvsanlag det rör
sig om och om det finns någon variation
i mönstret som talar för att patienten har
den sjukdom man misstänker. Som stöd
för analysen kan man söka i internationella
databaser hur mönstren ser ut hos andra
som drabbats av sjukdomen. Man kan även
studera vävnader från avlidna släktingar för
att bekräfta diagnosen.
– I dag kan vi göra det som vi bara
drömde om på 70-talet. Nu har vi tekniken
för att både se vilken sjukdom du har och
vad du kan förväntas att drabbas av i framtiden. Nu vet vi också mer om vilka genetiska förändringar vi ska leta efter, exempelvis
i tumörcellerna, säger Jon Jonasson.
För personer med Familjär
hyperkolesterolemi verkar testet bara innebära fördelar
eftersom en effektiv behandling finns. Vid
den ärftliga Huntingtons sjukdom är det
ett svårare val. Om man bär på anlaget
kommer man förr eller senare att insjukna i
sjukdomen, men ännu finns ingen bot.
– Vid anlag för cancersjukdomar ger
utredningen bara en procentuell risk för
tumörsjukdom, eftersom inte alla som har
sjukdomsanlaget kommer att drabbas av
cancer. Man får veta att man har ett sjukdomsorsakande anlag, och kan få ta ställning till en förebyggande behandling mot en
sjukdom som man inte kan vara helt säker
Ur koden tolkas mönster som visar arvsanlag
och om det finns någon variation i mönstret
som talar för att patienten har den sjukdom
som misstänks.
på att den bryter ut, säger Jon Jonasson.
Det finns många etiska aspekter vid testning för ärftliga sjukdomar och det är alltid
frivilligt att göra analysen. Först går man
på ett läkarsamtal eller genetiskt vägledarsamtal och sedan får man gå hem och tänka
igenom beslutet om man vill testa sig eller
inte och vad det skulle innebära att få veta
en sjukdomsrisk. Först därefter får man
lämna prov.
Efterfrågan på genlabbets tjänster ökar
snabbt med analysmöjligheterna. Många
verksamheter knackar på dörren. Men det
finns också begränsningar i både resurser,
tid och teknisk infrastruktur. Därför finns
i dag en handfull diagnoser på laboratoriets
meny, men troligen banar de väg för framtidens mer individanpassade behandlingar.
– Det här är framtidens sjukvård och
att vi bygger den i Östergötland i stället
för att skicka proverna utomlands är också
en satsning på framtiden, säger Katarina
Nyhammar.
STEG 2
NGS-sekvenseringsmaskinen bygger steg för
steg upp en DNA-sträng som liknar
det DNA man isolerat ur patientprovet. Byggstenarna som tillförs i
processen är märkta med fluorescerande färger. Varje steg i processen fotas i realtid och maskinen
får fram sekvenserna genom att
jämföra alla foton. En enda körning
skapar miljontals sekvenser.
STEG 3
Resultatet kommer ut
som en bioinformatisk
sekvens på dataskärmen där det
tolkas av genetiska experter med
stöd av avancerade datorprogram.
FORSKNING OCH UTVECKLING #1—2017
21
Strategi och utveckling
Nya kliniska
forskarbefattningar
Nu införs kliniska forskarbefattningar i vården i Region
Östergötland som ersätter de universitetsbefattningar
som funnits. De införs på två nivåer – klinisk post doc
och klinisk seniorforskare.
TEXT: MARIA CARLQVIST – FOTO: STAFFAN GUSTAVSSON
De kliniska forskarbefattningarna kombine-
rar kliniskt arbete i vården med forskning,
och kan sökas av vårdens alla yrkesgrupper.
De är en utveckling av de universitetsbefattningar som funnits inom satsningen
Från student till docent, och som många i
regionen har i dag.
– Den nya titeln är tydligare, och visar
att anställningen är i vården och inte vid
universitetet. En del titlar har idag blivit
krångliga och kan skapa missförstånd, säger
Annika Bergquist, forskningsdirektör i
Region Östergötland.
Klinik, undervisning och forskning
Befattningen innebär att man forskar på
20 procent, undervisar på 10 procent och
arbetar kliniskt 70
procent under 3 år, med
möjlighet till förlängning i 3 år. Befattningarna
finansieras till hälften av
kliniken och dess centrum
och till hälften av Region
Östergötland centralt. Det ska
också skapas bättre förutsättningar
att forska i yngre åldrar.
– Vi vill sporra medarbetare att forska
tidigare i sin karriär, så att de kan disputera
tidigare. Då får de fler aktiva forskningsår
och det är lättare att komma vidare till
högre forskning. Den kunskapen behöver
vi i universitetssjukvården, säger Annika
Bergquist.
Två nivåer
av kliniska
forskartjänster
KLINISK POST DOC
Du ska vara disputerad med en
pågående eller planerad anställning inom Region Östergötland.
Syftet är att vidareutvecklas som
forskare och lärare och uppnå en
docentur inom 2 till 4 år.
HALLÅ DÄR MATHILDA BJÖRK …
… biträdande professor i
­arbetsterapi som har fått
nära 5 miljoner i anslag
från Forte i samarbete med
­Försäkringskassan:
Vad ska du göra?
– I ett nationellt registerbaserat projekt ska vi forska
på att öka möjligheten till
återgång i arbete för personer med långvarig smärta
som genomgår multimodal
rehabilitering (MMR). Vi ska
undersöka vilka hinder och
möjligheter som finns för en
hållbar återgång och vilket
stöd som samhället, arbetsgivaren och vården kan ge.
Målet är att ta fram en väl
underbyggd samverkansmodell som ska användas
relaterat till MMR, när målet
22
är återgång i arbete. Projektet har sin bas på Smärtoch rehabcentrum vid US i
Linköping med medarbetare
i NRSs forskarnätverk från
Umeå till Skåne.
Vilka problem ser ni nu?
– Många smärtpatienter
återgår inte i arbete i den
grad som vore önskvärt
både för individen och för
samhället. Ibland går man till
en ”sjuknärvaro” där förutsättningarna på exempelvis
arbetet inte är bra och det
är lätt att hamna i sjukskrivning igen. Vi vet inte heller
vilka insatser som är de mest
effektiva för att möjliggöra
återgång i arbete. Det kommer vi kartlägga grundligt i
projektet.
Hur går studierna till?
FORSKNING OCH UTVECKLING #1—2017
KLINISK
SENIORFORSKARE
Mathilda
Björk
– Stora delar av projektet
kommer att baseras på det
Nationella Registret över
Smärtrehabilitering (NRS)
där vi följer vad som påverkar sjukskrivningsmönstret
efter genomgången MMR
för drygt 4000 personer. Vi
kommer även genomföra
ett antal fokusgrupper med
patienter och deras vårdgivare inom MMR, arbetsgivare och representanter
från försäkrings­kassa och
arbetsförmedling.
TEXT: MARIA CARLQVIST
FOTO: KAJSA JUSLIN
Du är redan docent med pågående eller planerad anställning
inom Region Östergötland. Syftet
är att utvecklas till en framtida
klinisk forskningsledare.
Strategi och utveckling
Mats Bågesund på sin ena arbetsplats, Folktandvården Druvan i Norrköping.
Tandläkaren som
blev docent
Tandläkaren Mats Bågesund både lagar mjölktänder och
forskar på hur de kan skyddas. Han har blivit docent i Region
Östergötlands satsning ”Från student till docent”, där han
har en klinisk forskarbefattning.
TEXT: MARIA CARLQVIST – FOTO: KAJSA JUSLIN
H
an är både barntandläkare och
forskare, tycker att det ena gör
att han blir bättre på det andra.
– Det handlar om ett
intresse för det man gör, och att
man vill veta mer och utveckla saker. Det
mesta inom barntandvård behöver vi forska
mer på, säger Mats Bågesund.
Han har arbetat i Stockholm, Irland och
Norge, och valde att komma tillbaka till
Folktandvården i Östergötland när han såg
att han kunde kombinera tandläkararbete
med forskning. I samma befattning är han
övertandläkare vid Centrum för Ortodonti/
Pedodonti i Norrköping i Folktandvården
Östergötland, och forskar vid Medicinska
fakulteten vid Linköpings universitet.
Förr fick han forska på ledig tid och det
var svårt att få tiden att räcka till.
– Den kliniska forskarbefattningen har
gett helt nya möjligheter att utveckla sig
som forskare. Det har blivit lättare både att
genomföra egna projekt och att samarbeta
med andra, säger Mats Bågesund.
Han började sin forskarbana
i barn- och
ungdomstandvården i Stockholm på
1990-talet och skrev där sin avhandling om
salivfunktionen hos stamcellstransplanterade barn. När han kom till Östergötland var
han redan doktor, och här kunde han fortsätta till nästa nivå. Satsningen Från student
till docent följer olika steg och man har en
befattning tre år i taget. I september, på sitt
femte år, blev Mats Bågesund docent. Nu
kan han bland annat ingå i betygsnämnden
vid en disputation och ser fler vägar öppna
sig inom forskningen.
Just nu tar han reda på hur tidig
karies i mjölktänder kan förebyggas och
behandlas. Går det att kapsla in kariesskadade mjölktänder – utan att borra - i ett
skyddande plastmaterial tills vuxentänderna
växer ut?
– Munhälsa börjar med mjölk­tänderna
och vi vill så långt det är möjligt undvika att karies sprids i barnens munnar.
Hittills ser det lovande ut i projektet.
­Mjölktänderna klarar sig bra innanför
­plasten utan att angripas ytterligare av
karies, säger Mats Bågesund.
I projektet, som stöds av Forss (Forskningsrådet i sydöstra Sverige) samarbetar
Folktandvården Östergötland med Folktandvården i Kalmar län. Det är inte bara
tandläkaren som behövs i forskningsarbetet
utan tandsköterskor och administrativa
assistenter.
– Det är min övertygelse att alla med ett
intresse kan bidra till utveckling och forskning, säger Mats Bågesund.
FORSKNING OCH UTVECKLING #1—2017
23
Serafina bjuder Anders på kaffe i gårdens kök.
Hon har kommit till Sverige för att försöka försörja
sig. Arbetslösheten hos romer i Bulgarien är stor
och socialbidraget ligger på ungefär 50 kronor
i veckan. Båda vill lära sig svenska och att deras
barn ska få gå i skolan.
24
FORSKNING OCH UTVECKLING #1—2017
Profilen
”Kriget mot
fattigdom
är en subtil
kamp”
TEXT: DANIEL WINDRE – FOTO: KAJSA JUSLIN
S
om barn fick Anders Rosén,
professor emeritus i cellbiologi,
fly från det brinnande inbördeskriget i Kina. Nu hjälper han
människor som har hamnat i en
utsatt position med boende och att skaffa
arbete.
– Kriget mot fattigdom är en subtil
kamp, säger Anders Rosén och tittar ut över
den snöbeklädda ekgläntan. Om ett par
månader kommer det vara fullt av scouter
här på läger. Knopar och kåsor tillsammans
i ett hav av vitsippor.
Han har tillsammans med ett antal EUmigranter röjt gläntan från sly och ris. Ett
hundratal meter bort ligger den lägergård
där migranterna för tillfället bor.
– Tanken är att de kan bo där fram till
det att vandringssäsongen tar fart fram mot
våren. Då kommer det andra gäster men
förhoppningsvis ska vi kunna hitta en lösning, berättar Anders.
Under flyktingkrisen fungerade gården
som flyktingboende med stöd av Linköpings kommun. När strömmen av flyktingar minskade fanns det helt plötsligt plats
över. Blicken vändes då mot de EU-migranter som tigger på våra gator. Här kanske det
fanns en chans att göra en insats?
Och det är den kampen Anders pratar
om.
– Den är subtil i den meningen att det
var lättare när det handlade om flyktingar.
Bomber som regnar över människor är
någonting handfast. När flyktingar bodde
på gården var det många frivilliga som ville
hjälpa till och ställde upp. När det kommer
att handla om EU-migranter är det svårare
– fattigdom är svårare. Den här gruppen
av människor är utanför systemet, både här
och i sitt hemland.
Det har alltid funnits ett förtryck mot
romer, även i Sverige, ser Anders.
– Många har väldigt svårt att acceptera att
de kommer hit och tigger och har svårt att
sätta sig in i deras situation, säger Anders.
Gården ägs av några församlingar som Anders är aktiv i. En grupp har där bildats som
försöker hjälpa migranterna med jobb och
att få kontaktytor mot samhället.
– Här på gården hjälper några av dem
till med att just röja ris och sly, såga ved till
vandringssäsongen och så vidare. Några
andra har fått jobb hos en bonde som startat
en liten bageriverksamhet. Så alla får lön per
timme, och vi har lämnat in till skatteverket
att vi är arbetsgivare, fått A-skattsedlar och
betalar sociala avgifter.
Men det handlar också om andra
­insatser, exempelvis att guida hos de svenska
myndigheterna.
FORSKNING OCH UTVECKLING #1—2017
25
Profilen
– Vi håller bland annat på att ordna
med samordningsnummer så att barnen
ska kunna gå i skolan. Det känns väldigt
viktigt.
Anders pratar engagerat och med värme.
Ser möjligheter och lösningar på situationer
utan att för den skull blunda för problemen.
Flyktingfrågan och människor i nöd ligger
honom väldigt varm om hjärtat – och det är
kanske inte så konstigt. Anders har själv fått
fly sitt födelseland.
– Att ta hand om de behövande är en
tradition inom familjen skulle man kunna
säga. Efter andra världskriget for mina
föräldrar till Kina för att arbeta på ett barnhem för övergivna flickor. Och jag föddes
i Kina.
Kinesiska inbördeskriget startade
1927 och pågick i olika etapper.
I mars 1946 tog konflikten
fart igen och utvecklades
snart till ett fullskaligt krig.
– Vi fick fly i slutet på -49
under väldigt dramatiska
Anders Rosén
Gör: Professor emeritus, cancerforskare
Ålder: 68 år
Bor: Linköping
Familj: Gift, två barn, 1 svärson med barnbarn
Fritid: Flyktingarbete
Förebild: Han som sa: ”Människosonen har
kommit för att söka efter det som var förlorat
och rädda det”, det vill säga Jesus.
förhållanden, det var utegångsförbud och
maskingevärseld. De här historierna hur
vi flydde är något jag växt upp med och
påverkats väldigt mycket av.
I sin yrkesroll som
forskare försöker Anders
också hjälpa – men då kanske på ett bredare
plan än på den individnivå som äger rum
hos EU-migranterna. Hans forskning har
länge kretsat kring cancer och leukemi på
cellnivå. Bland annat kronisk lymfatisk
leukemi. Men forskningen i hans grupp har
på senare tid också lett in dem på spåret
kronisk trötthet. I sin cancerforskning har
hans grupp fokuserat på B-celler, en typ av
vit blodkropp. I kombination med annan
forskning har man sett att vissa små delar
inne i B-cellerna, mitokondrierna, kan
skicka ut en typ av signaltrådar eller nät
som består av mitokondriens DNA –
något som ingen sett tidigare.
– De ser ut som om de underlättar
en inflammatorisk process för att ta
bort virus. B-cellerna verkar ha – förutom antikroppsproduktion – även en
väsentlig roll i ämnesomsättningen som
kan tydligast visa sig i den här patientgruppen som har kroniskt trötthetssyndrom.
Samtidigt har man i andra försök i
Norge gett patienter i den här gruppen en
ny typ av medicin som sänker antalet av de
här B-cellerna, något som gjort att mellan
60 och 70 procent av de som är drabbade av
kroniskt trötthetssyndrom har blivit bättre.
Men hittills har man inte förstått varför och
”Att ta hand om
de behövande är
en tradition inom
familjen skulle
man kunna säga.”
där kan Anders och hans grupps forskning
komma in förklarar Anders och framhåller
sin kollega Björn Ingelsson som den som
driver på i forskningsarbetet.
Efter att ha vandrat runt på lägergårdens
ägor så har vi satt oss ner i köket och det
dröjer inte länge innan det knackar på dörren. Det är Serafina och Vasil som kommer
med varsin kopp kaffe till oss. Språket sätter
förvisso lite käppar i hjulet ibland men med
både tecken, gester och en mix av språk går
det att göra sig förstådd. Vasil är till yrket
mekaniker, men hjälper till på gården just
nu. Serafina vill gärna ha ett jobb så fort
det bara går. Och att deras barn ska få gå i
skola. Det känns viktigt tycker båda.
Anders berättar att han
arbetar med
migranterna ungefär två dagar i veckan –
någonting som han ser som självklart.
– Jag har en enkel livsfilosofi – det kunde
varit jag. Känner man det, då är det inga
problem. Gör det goda, fly det onda, då blir
det rätt.
Vasil och Anders hjälps åt med virket från skogen. Språket är ett hinder men med tecken och lite vilja så funkar det mesta.
26
FORSKNING OCH UTVECKLING #1—2017
Läs hela avhandlingar och sök efter annat
publicerat forskningsmaterial på www.ep.liu.se.
Tipsa gärna redaktören på adressen:
[email protected]
Avhandlingar i sammanfattning
BDD innebär ett
stort lidande för
dem som drabbas.
Kraftig utseendefixering
kan vara sjukdom
Dysmorfofobi (BDD) innebär att den drabbade är kraftigt upptagen av något i sitt
utseende som hon eller han upplever som
fult eller groteskt. BDD tycks vara en relativt
vanlig psykisk sjukdom i Sverige, men de
drabbade upplever att sjukdomen är okänd
även inom vården och att de har svårt att få
hjälp. Sabina Brohede har undersökt diagnosen i sin avhandling och har i en av studierna
djupintervjuat femton kvinnor och män som
har fått den.
– För personer som har BDD kan livet
handla om att spara ihop pengar för att
operera näsan för åttonde gången. De kan
fastna framför spegeln i timtal. En person i
studien hade inte gått utanför hemmet på tre
månader, säger Sabina Brohede, doktorand i
medicinsk psykologi.
BDD är förknippat med tidskrävande
tvångsbeteenden, som att hela tiden försöka
sminka över eller dölja den upplevda defek­
ten. De drabbade vill inte bli sedda som
fåfänga och det kan vara en anledning till att
de undviker att söka hjälp trots att de mår
mycket dåligt.
– BDD är ju något helt annat än fåfänga.
Men det är nästan så att normen i dag är att
man ska vara lite missnöjd med hur man ser
ut, inte minst som kvinna.
Sabina Brohede tror inte att det krävs
särskilt många frågor för att förstå att det
ligger något annat bakom. Vid BDD är det en
ångestproblematik med tvångstankar och
det är mycket vanligt med självmordstankar.
Författare: Sabina Brohede
Disputation: 2 februari 2017
Titel: Body Dysmorphic Disorder: Capturing a
prevalent but under-recognized disorder
Organisation: Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Linköpings universitet.
Stöd till partner till
hjärtsviktspatient
Att få stöd av en partner hemma betyder
mycket för hjärtsviktspatienter. Medvetenheten om att även partnern behöver stöd har
ökat. Sjuksköterskan Maria Liljeroos har gjort
en långtidsuppföljning på 155 par som har
deltagit i en utbildning där de har träffat en
sjuksköterska tre gånger under tre månader
efter en sjukhusinläggning. Resultaten visar
att partnern ändå upplevde en högre vårdbörda efter två år.
– För att bättre förstå vilket stöd paren
önskar intervjuades de i grupp och det framkom att tre månaders uppföljning upplevdes
som för kort. För att känna stöd i situationen
behöver paren långsiktigt stöd och lättillgänglig tillgång till hälso- och sjukvårdsper-
Foto: Shutterstock, Staffan Gustavsson
sonal där förtroendefulla relationer byggs,
säger Maria Liljeroos.
Paren upplevde det också viktigt att både
patient och partners bjöds in av vårdpersonalen. Många ville träffa andra i samma
situation. Hjärtsvikt är ett mycket vanligt tillstånd hos personer över 80 år. En förbättrad
utskrivningsplanering och uppföljning skulle
enligt avhandlingen öka tryggheten och
minska återinskrivningarna på sjukhus.
Författare: Maria Liljeroos
Disputation: 3 februari 2017
Titel: Caring needs in patient-partner
dyads affected by heart failure
Organisation: Institutionen för medicin
och hälsa, Linköpings universitet
Bakterieodlingar.
FÅ HÖGRESISTENTA
BAKTERIER PÅ
ÄLDREBOENDEN
Bakterier som finns runt oss och
på våra kroppar blir allt mer
motståndskraftiga mot antibiotika. I sin doktorsavhandling
har distriktsläkaren Magnus
Olofsson undersökt höggradigt
motståndskraftiga bakterier på
tolv äldreboenden och konstaterar att förekomsten är låg.
Det är troligen en effekt av att
bakterietyperna inte haft så stor
spridning i Skandinavien och att
de undersökta boendena haft
välfungerande rutiner för sjukhushygien.
– Vi har också funnit att risken
för spridning av bakterier mellan
personer som bor på äldreboenden verkar vara låg, men att
diabetes kan vara en riskfaktor
för att bära mer bakterier på
kroppen, säger Magnus Olofsson,
distriktsläkare vid Vårdcentralen
Ödeshög.
Projektet bygger bland annat
på bakterieprover från boende
där bakterierna Staphylococcus
aureus (S. aureus) och Escherichia coli (E. coli) har studerats.
Författare: Magnus Olofsson
Disputation: 7 februari 2017
Titel: Microbiological Surveillance
in Primary Health Care: New Aspects of Antimicrobial Resistance
and Molecular Epidemiology in an
Ageing Population
Organisation: Institutionen för
Medicin och hälsa, Linköpings
universitet
FORSKNING OCH UTVECKLING #1—2017
27
Forskning
i framkant
ÄR DU INTRESSERAD AV ATT
BIDRA TILL FORSKNING?
Forskning i framkant är en populärvetenskaplig föreläsningsserie där du kan ta del av de senaste medicinska
forskningsrönen. Föreläsningarna hålls i universitetets
lokaler men du kan också se dem i efterhand på webben.
Vi söker ibland studiedeltagare
och försökspatienter till forskning i
vården. Läs om aktuella projekt på
Region Östergötlands webbplats:
www.regionostergotland.se/
studiedeltagare
Varför lossnar ledproteser? – Ur en
ortopeds och en biologs perspektiv
FÖRELÄSARE: Anna Fahlgren, biträdande professor regenerativ medicin och Jörg
Schilcher, överläkare på ortopediska kliniken.
SE PÅ WEBBEN www.regionostergotland.se/forskningiframkant
SCAPIS – ett unikt svenskt forskningsprojekt om hjärta och lungor
SCAPIS är ett svenskt forskningsprojekt med syfte att bygga upp en nationell
kunskapsbank om hjärt-, kärl- och lungsjukdom. 5 000 östgötar ska medverka i studien.
FÖRELÄSARE: Eva Swahn, professor i kardiologi och överläkare på kardiologiska kliniken.
TID: Torsdag den 20 april, klockan 16.30–17.30.
PLATS: Hugo Theorell-salen, Norra entrén, Universitetssjukhuset i Linköping.
Internetbaserad kognitiv
beteendeterapi (KBT) för patienter
med icke- kardiell bröstsmärta
FÖRELÄSARE: Ghassan Mourad, universitetslektor vid avdelningen för omvårdnad.
SE PÅ WEBBEN: www.regionostergotland.se/forskningiframkant
MER FÖR DEN VETGIRIGE.
Aktuella medicinska forskningsnyheter hittar du alltid på:
www.regionostergotland.se/forskningiframkant
Medicinska fakulteten
Linköpings universitet, 581 83 Linköping
Telefon: 013-28 10 00
www.liu.se/medfak
Region Östergötland
581 91 Linköping
Telefon: 010-103 00 00
www.regionostergotland.se
