Besök och kollegial skattning

Malmö stad
Förskoleförvaltningen
Utvecklingsbesök och
kvalitetsskattning i förskolan
Information till medarbetare på förskolorna i Malmö stad
2 (29)
Utvecklingsbesök
Självskattning
Dialog
Kollegial
skattning
Dialog kring verksamhetens innehåll och kvalitet
Varför?
Syftet med utvecklingsbesöken är att skapa förutsättningar att tänka kring verksamhet och
verksamhetsutveckling tillsammans. Genom att använda skattningsverktyget som en gemensam
utgångspunkt för bedömningar av förskolans kvalitet kan förgivettagnaden utmanas och idéer
prövas. Modellen betonar vikten av såväl intern självskattning – individuellt, i arbetslag och per
förskoleenhet – som extern kollegial skattning – genom verksamma inom utbildningsområdets
pedagogiska utvecklingsteam, specialpedagog- och psykologteam, liksom förste förskollärare från
ett annat förskoleområde.
Hur?
 Självskattning av kvalitet i tre steg
a) Skattningen genomförs först individuellt av samtliga medarbetare (dvs pedagogisk
personal).
b) I ett andra steg gör arbetslaget en gemensam skattning tillsammans. Vid detta tillfälle deltar
förste förskollärare eller förskolechef som stöd i dialogen.
c) I ett tredje steg genomförs en gemensam skattning för hela förskoleenheten av förste
förskollärare eller förskolechef samt en representant från varje arbetslag.
3 (29)
 Besök och kollegial skattning
Under en dag blir förskolans verksamhet observerad av medarbetare från utbildningsområdets olika
team tillsammans med förste förskollärare från andra förskoleområden inom samma
utbildningsområde. Under dagen förs även samtal med förskolechefen samt förskolans
medarbetare. Observatörerna deltar i verksamhetens alla olika moment, men håller sig i
bakgrunden. Cirka 60 min behöver avsättas vid ett tillfälle under eftermiddagen för samtal mellan
observatörer och en representant per arbetslag.
Observatörerna har inför besöket också tagit del av förskolans inskickade dokument.1
 Återkoppling
Återkopplingen sker som regel dagen efter utvecklingsbesöket. Vid återkopplingen förs en dialog
kring det som observatörerna upplevt vara styrkor respektive utvecklingsbehov inom de prioriterade
skattningsområdena. Minst två av förskolans medarbetare ska delta under återkopplingen. Som
utgångspunkt för diskussionen används förskolepersonalens självskattning tillsammans
observatörernas skattning.
Avsätt 90 minuter till återkopplingen, den sista halvtimmen deltar inte medarbetarna. Det är
förskolechefens ansvar att föra vidare innehållet i återkopplingen till övriga medarbetare på
förskolan.
Skattningsverktyget?
Skattningsverktyget innehåller 18 områden varav sex utgör föremål för skattning vid
utvecklingsbesök. De fyra områdena nedan har valts ut som prioriterade för samtliga förskolor.
1) Omsorg, relationer och samspel
2) Alla barns rätt till stöd
3) Normer och värden
4) Projekterande och utforskande arbetssätt
Utöver dessa fyra områden skattas även de två områden som förskolan själv identifierat som
utvecklingsområden i sin kvalitetsplan. Om dessa områden sammanfaller med något eller några av
de fyra ovan, kan förskolan välja ett annat område att belysa under besöket.
1
Med inskickade dokument avses främst förskolans kvalitetsplan, delrapport, kvalitetsrapport, plan mot diskriminering och kränkande behandling,
exempel på dokumenterade reflektioner kring gruppens processer/lärmiljön, underlag för uppföljningssamtal eller utvecklingssamtal, övriga
underlag för dokumentation kring enskilda barn samt material som används vid inskolning.
4 (29)
 Observera att skattningsverktyget även kan användas frikopplat från
utvecklingsbesöken och den kollegiala skattningen. Genom att kontinuerligt skatta den
egna verksamheten och de områden man finner särskilt relevanta kan betydelsefullt
underlag ges till avdelningarnas och förskolans kvalitetsarbete.
Modellen har tagits fram av teamledare och representanter från utvecklingsenheten.
Vid frågor, kontakta:
Lotta Nyrén
Utvecklingsledare
E-post: [email protected]
Tel: 073–3877041
5 (29)
FÖRSKOLANS
VÄRDEGRUND OCH
UPPDRAG:
Omsorg, relationer
och samspel
Personalen visar värme
och lyhördhet för
barnens behov av
omsorg*, exempelvis
närhet, tröst och
utmaningar.
Personalen visar
respekt och intresse för
varje barn som person
med egna känslor och
perspektiv.
Personalen är förebilder
genom ett respektfyllt
klimat i
personalgruppen.
Personalen skapar
möjligheter för barn i
alla åldrar att utveckla
trygghet med ett fåtal
vuxna, samt trygghet i
barngruppen och i
förskolans fysiska miljö.
Förskolans fysiska miljö
och aktiviteter skapar
tid och rum för barnen
att samarbeta och
utveckla relationer med
varandra.
Personalen utvecklar
goda pedagogiska
relationer* med
barnen, så att barnen
får möjlighet att
utveckla sin självkänsla
och känsla av att vara
kompetenta i sitt
lärande.
Verksamheten erbjuder
barnen möjligheter att
utveckla ett relationellt
förhållningssätt* med
omsorg om människor,
miljö och omvärld.
Framträder
otydligt i
verksamheten
Framträder till viss
del i
verksamheten
Framträder till
stor del i
verksamheten
Tycks genomsyra
verksamheten
6 (29)
Det finns ett
kontinuerligt och
systematiskt* arbete
med att följa upp,
analysera och utveckla
verksamheten med
fokus på omsorg,
relationer och samspel.
OMSORG: Omsorg och lärande går hand i hand, dvs om barnet inte upplever trygghet i verksamheten saknas en grund för
lärande. Omsorg kan visa sig i personalens omtanke, känslomässiga närvaro och engagemang i barnens välbefinnande.
PEDAGOGISKA RELATIONER: Betonar att interaktionen mellan barn och personal sker i ett pedagogiskt sammanhang. Om
personalen har förmågan att bygga goda pedagogiska relationer med barnen så gynnar detta barnens utveckling och lärande.
RELATIONELLT FÖRHÅLLNINGSSÄTT: Utgår från att människor växer, utvecklas och lär sig saker i relationer. Fokus läggs
således främst på det som sker i mötet mellan barn och personal (eller mellan barnen) inte inom individen.
KONTINUERLIG OCH SYSTEMATISK: Betonar att det finns en inbyggd regelbundenhet och medvetenhet kring när, hur, vad
och på vilka grunder olika delar av verksamheten följs upp. Detta framförallt för att inte tappa bort centrala aspekter i uppdraget.
7 (29)
FÖRSKOLANS VÄRDEGRUND OCH
UPPDRAG:
Framträder
otydligt i
verksamheten
Framträder till
viss del i
verksamheten
Framträder till
stor del i
verksamheten
Tycks
genomsyra
verksamheten
Alla barns rätt till stöd
Det finns rutiner för att följa varje barns
utveckling, trygghet och lärande, i syfte
att uppmärksamma individuella behov.
Det görs dokumentation för att följa de
barn som upplevs vara i behov av särskilt
stöd, och denna dokumentation används
i planeringen av det fortsatta arbetet i
verksamheten.
Förskolans aktiviteter och miljöer
organiseras för att alla barn ska kunna
delta och uppleva sig som en tillgång i
gruppen.
Särskild vikt läggs vid att skapa tillitsfulla
pedagogiska relationer med de barn som
är i behov av särskilt stöd, för att möta
deras individuella behov av trygghet,
omsorg och utmaningar.
Personalen utgår från barnens
perspektiv*, intressen och förmågor i sin
pedagogiska planering och i
stödinsatser*.
Barngruppen används som en viktig och
aktiv del i det enskilda barnets utveckling
och lärande.
Arbetet med särskilt stöd planeras,
dokumenteras, följs upp och utvärderas i
samarbete med vårdnadshavare och vid
behov med annan specialistkompetens*.
Personalen har tillgång till stöd och
vägledning genom handledning.
Det finns ett kontinuerligt och
systematiskt arbete med att följa upp,
analysera och utveckla det stöd som ges
till barnen.
BARNENS PERSPEKTIV: Det enskilda barnets och/eller barngruppens perspektiv är utgångspunkten i
planeringen av verksamheten. Personalen försöker på olika sätt fånga barnets erfarenheter, tankar, känslor,
upplevelser, uppfattningar och förståelse av situationer och sin egen livsvärld.
STÖDINSATSER: Insatser som syftar till att svara mot identifierade behov i verksamheten, dvs insatser som är
kopplade till ett specifikt behov av stöd eller utmaning.
8 (29)
SPECIALISTKOMPETENS: Person med särskild sakkunskap, t.ex. specialpedagog, psykolog eller personal från
habiliteringen.
9 (29)
FÖRSKOLANS VÄRDEGRUND OCH
UPPDRAG:
Framträder
otydligt i
verksamheten
Framträder till
viss del i
verksamheten
Framträder till
stor del i
verksamheten
Tycks
genomsyra
verksamheten
Leken
Barn i alla åldrar har tillgång till material
och utrymmen som inspirerar till olika
lekar, inklusive roll- och fantasilek.
Leken ges utrymme för sin egen skull
och har möjlighet att pågå under längre
perioder*.
Personalen skapar förutsättningar för
lek där barnen får möjlighet till fördjupat
lärande och utforskande inom olika
områden.
Personalen är närvarande, nyfikna och
aktiva i de sammanhang där barn leker.
Personalen uppmärksammar barnens
behov av stöd i att hålla igång och
utveckla lekar samt att skapa likvärdiga
lekvillkor för alla barn.
Personalen möter barnens uttryck och
intentioner* för att kunna utmana och
inspirera leken där det behövs.
Det finns utrymme för ett lekfullt
förhållningssätt med fantasi och
kreativitet i både barn- och
vuxeninitierade aktiviteter.
Det finns ett kontinuerligt och
systematiskt arbete med att följa upp,
analysera och utveckla verksamheten
med fokus på lek.
LÄNGRE PERIODER: Det finns tillfällen som planerats in för att ge leken tid. Leken används inte bara som ett
mellanrum mellan andra planerade aktiviteter. Att lek pågår under längre perioder kan också innebära att
material som används i en lek kan stå kvar för att leken ska kunna återupptas vid ett senare tillfälle.
UTTRYCK OCH INTENTIONER: En avsikt eller vilja som barnet ger uttryck för på olika sätt och med olika grad
av tydlighet. Personalens ambition är att försöka sätta sig in i barnens perspektiv.
10 (29)
FÖRSKOLANS VÄRDEGRUND OCH
UPPDRAG:
Framträder
otydligt i
verksamheten
Framträder till
viss del i
verksamheten
Framträder till
stor del i
verksamheten
Tycks
genomsyra
verksamheten
Dagsrytm och organisation
Det finns en grundstruktur* i
verksamheten som ger begriplighet och
sammanhang.
Det finns en balans mellan kontinuitet
och flexibilitet, samt mellan
barninitierade och vuxeninitierade
aktiviteter.
Dagen erbjuder barn i alla åldrar en
balans mellan vila, måltider, lek och
aktiviteter på ett sätt som bidrar till
barnens känsla av trygghet och
välbefinnande.
Organisationen av verksamheten ger
utrymme för att möta barngruppens
samt enskilda barns behov och intressen.
Övergångar mellan olika aktiviteter är
mjuka.
Barngruppen fördelas utifrån olika
aktiviteters syfte och innehåll.
Personalen fördelar sig utifrån de
aktiviteter som sker i verksamheten,
både i spontana och planerade
aktiviteter.
Det finns en flexibilitet i verksamhetens
struktur som gör att barnen kan erbjudas
en trygg och meningsfull verksamhet
även vid frånvaro i personalgruppen.
Det finns ett kontinuerligt och
systematiskt arbete med att följa upp,
analysera och utveckla verksamheten
med fokus på dagsrytm och
organisation.
GRUNDSTRUKTUR: Personalen har skapat strukturer i tid och rum som gör att barnen upplever trygghet och
mening under dagen, veckan och över tid.
11 (29)
FÖRSKOLANS VÄRDEGRUND OCH
UPPDRAG:
Framträder
otydligt i
verksamheten
Framträder
till viss del i
verksamheten
Framträder till
stor del i
verksamheten
Tycks
genomsyra
verksamheten
Miljö och material
Det finns material tillgängligt* för barn i
alla åldrar, placerat på ett sätt som
inbjuder till lek och olika aktiviteter.
Miljöer och material är varierade med
utgångspunkt i läroplanens målområden
både inomhus och utomhus.
Miljöer och material är föränderliga och
utformas för att utmana och tillföra
något nytt till barnens utforskande
utifrån deras intressen och behov.
Miljöer och material uppmuntrar till
fantasi, kreativitet, möten och lärande.
Digitala verktyg* finns tillgängliga för
att kunna användas i meningsfulla
sammanhang.
Miljöer och material bidrar till lek och
aktiviteter där kulturella stereotyper och
stereotypa könsroller* motverkas.
Barnen deltar aktivt i utformandet av
miljön och i valet av material.
Utomhus- och inomhusmiljöer
samverkar och kompletterar varandra.
Det finns ett kontinuerligt och
systematiskt arbete med att följa upp,
analysera och utveckla verksamheten
med fokus på miljö och material.
TILLGÄNGLIGT MATERIAL: Material som är möjligt för barnen att ta själv, t.ex. i hyllor eller skåp i barnens
höjd.
DIGITALA VERKTYG: Lärplatta, digitalkamera etc.
KULTURELLA STEREOTYPER OCH STEREOTYPA KÖNSROLLER: Förenklade föreställningar om att grupper
av människor delar samma egenskaper eller vill samma saker just för att de tillhör samma kön, etnicitet, klass
eller har samma religion eller ålder.
12 (29)
FÖRSKOLANS
VÄRDEGRUND OCH
UPPDRAG:
Uteverksamhet
I uteverksamheten har
barn i alla åldrar
möjligheter till
upplevelser och
utforskande inom
läroplanens olika
målområden.
Personalen är
närvarande, nyfikna och
aktiva i barnens lekar
utomhus.
Uteverksamheten
innehåller en balans
mellan barninitierade
och vuxeninitierade
aktiviteter för barn i alla
åldrar.
Förskolans närmiljöer
utnyttjas så att barnen
får tillgång till lek i både
planerade miljöer och
naturmiljöer.
Utemiljön är föränderlig,
inbjudande och erbjuder
varierade möjligheter
för kreativitet och
utforskande.
Uteverksamheten
erbjuder en balans
mellan aktiviteter i olika
tempo.
Det finns ett
kontinuerligt och
systematiskt arbete
med att följa upp,
analysera och utveckla
uteverksamheten.
Framträder
otydligt i
verksamheten
Framträder
till viss del i
verksamheten
Framträder
till stor del i
verksamheten
Tycks
genomsyra
verksamheten
13 (29)
NORMER OCH VÄRDEN
Framträder
otydligt i
verksamheten
Framträder
till viss del i
verksamheten
Framträder till
stor del i
verksamheten
Personalen har överblick över de
utrymmen där barnen vistas för att
kunna uppmärksamma konflikter och
kränkande behandling*.
Personalen ingriper i konflikter mellan
barn, samt ger barnen redskap för att i
ökande grad själva kunna hantera
konflikter.
Personalen arbetar kontinuerligt och
medvetet med värdegrundsfrågor
tillsammans med barn i alla åldrar.
Personalens förhållningssätt, språkbruk
och bekräftelser av barnen motverkar
fördomsfulla attityder och stereotypa
föreställningar om exempelvis ålder, kön
och etnicitet.
Miljöer och material återspeglar ett
normkritiskt* förhållningssätt, där
barnen får möjligheter att möta olika
sätt att vara som människa.
Personalen värnar om barn i alla åldrars
perspektiv, integritet och olika sätt att
vara.
Personalen tar tillvara spontana och
planerade tillfällen för att uppmuntra
och stödja barnens etiska reflektioner*
och tankar om livsfrågor.
Personalen ger barnen stöd och
uppmuntran i att värna om varandras
välbefinnande.
I framtagande och utvärdering av plan
mot diskriminering och kränkande
behandling är personal, barn och
vårdnadshavare delaktiga.
Det finns ett kontinuerligt och
systematiskt arbete med att följa upp,
analysera och utveckla arbetet med
normer och värden, där planen mot
diskriminering och kränkande
behandling utgör en del.
KRÄNKANDE BEHANDLING: Ett uppträdande som kränker barnets värdighet men som inte har
koppling till någon diskrimineringsgrund.
Tycks
genomsyra
verksamheten
14 (29)
NORMKRITISKT FÖRHÅLLNINGSSÄTT: Här avses framförallt att personalen reflekterat kring vilka normer
som förmedlas genom förskolans material och miljö, till exempel normer om kön, könsuttryck, etnicitet,
sexualitet, religion, klass och funktionalitet.
BARNENS ETISKA REFLEKTIONER: Här avses framförallt huruvida barnen stöttas i att reflektera kring ”rätt”
och ”fel” i olika sammanhang och i detta ges möjlighet till egna ställningstaganden.
15 (29)
UTVECKLING OCH LÄRANDE:
Projekterande och utforskande
arbetssätt
Innehållet i verksamheten är organiserat
så att olika lärområden integreras i
varandra, i syfte att skapa ett
sammanhang i barnens lärande.
Barnens entusiasm och lust att på olika
sätt utforska sin omvärld tas tillvara i det
projekterande och utforskande
arbetssättet*.
Personalen erbjuder aktiviteter och
upplevelser som bidrar till barnens
erfarenheter av och intresse för
projektens innehåll.
Inriktningen i det projekterande och
utforskande arbetssätten utformas
utifrån en pedagogisk ambition att
utmana och tillföra något nytt till
barnens lärande.
Framträder
otydligt i
verksamheten
Framträder
till viss del i
verksamheten
Framträder till
stor del i
verksamheten
Tycks
genomsyra
verksamheten
Det finns tillgängliga miljöer och
material med koppling till projektens
innehåll, så att barn i alla åldrar kan leka,
utforska och experimentera med det
under hela dagen.
Genom ett medforskande
förhållningssätt möter personalen
barnens uttryck och intentioner och
använder dem för att utmana barnen i
sitt lärande.
Det finns ett kontinuerligt och
systematiskt arbete med att följa upp,
analysera och utveckla verksamheten
med fokus på det projekterande och
utforskande arbetssättet.
PROJEKTERANDE OCH UTFORSKANDE ARBETSSÄTT: Ett projekterande och utforskande arbetssätt utgår
ifrån barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter och förbinder dem med läroplanens mål och
intentioner. Ett projekterande och utforskande arbetssätt bygger på ett gemensamt experimenterande och
utforskande - där barn och pedagoger formulerar frågor och idéer och söker kunskap tillsammans.
Om förskolan inte arbetar i projekt fokusera i så fall mer på begreppet utforskande arbetssätt samt på huruvida
personalen uppmärksammar barnens frågor och låter dessa vara styrande i hur verksamhetens innehåll
utformas.
16 (29)
UTVECKLING OCH LÄRANDE:
Språk och kommunikation
Framträder
otydligt i
verksamheten
Framträder
till viss del i
verksamheten
Framträder till
stor del i
verksamheten
Tycks
genomsyra
verksamheten
Barns, personals och vårdnadshavares
alla språk* betraktas som en tillgång och
används som resurser för barnens
lärande.
Kommunikationen mellan barn och
personal har formen av en dialog*, där
personalen strävar efter ömsesidighet
och förståelse för barnens intentioner.
Verksamheten erbjuder möjligheter för
barn med andra modersmål än svenska
att möta sina olika språk.
Barn i alla åldrar får varierade
möjligheter att dagligen möta och
utveckla ett rikt och nyanserat språk
genom samtal, högläsning och andra
former av berättande.
Miljöer och material uppmuntrar barn i
alla åldrar till att uttrycka sig, ta del i
kommunikation och utforska olika språk.
Det finns ett tillgängligt och varierat
material för läsning, språklek och
lekskrivande* för barn i alla åldrar.
Personalen skapar tillfällen och
aktiviteter i syfte att stimulera
kommunikation och tillföra något nytt
till barnens språkutveckling, samt tar
tillvara spontana tillfällen utifrån det
innehåll som barn tar initiativ till.
Lek, rörelse, IKT* och estetiska
uttrycksformer* används för att fördjupa
barnens möjligheter till språk och
kommunikation, inklusive flerspråkig
kommunikation.
Personalen följer barnens språkliga
lärprocesser*, för att i dialog med
barnen kunna utmana och göra tillägg till
barnens språkutveckling.
Det finns ett kontinuerligt och
systematiskt arbete med att följa upp,
analysera och utveckla verksamheten
med fokus på språk och kommunikation.
SPRÅK: Med alla språk avses exempelvis modersmål, verbalt - icke verbalt språk, estetetiska uttrycksformer
etc.
17 (29)
DIALOG: Samtal och kommunikation där det finns utrymme för olika röster, åsikter och perspektiv.
MATERIAL FÖR LÄSNING, SPRÅKLEK OCH LEKSKRIVANDE: Olika typer av böcker, bokstäver, pennor,
sångkort, språkpåsar, skrivmaskiner, tangentbord eller annat material som ger barnen möjlighet att
kommunicera på olika sätt.
IKT: Informations- och kommunikationsteknik.
ESTETISKA UTTRYCKSFORMER: Här avses exempelvis drama, dans, rörelse och rytmik.
SPRÅKLIGA LÄRPROCESSER: Barnens lärande i språk sett utifrån ett vidgat språkbegrepp (dvs inte bara det
verbala språket). Utgår från frågor som exempelvis Vilka språkliga utmaningar söker barnet? Vad ser personalen
att barnet håller på att lära sig och hur ser denna process ut? Vilket stöd och vilka utmaningar får barnet genom
förskoleverksamheten?
18 (29)
UTVECKLING OCH LÄRANDE:
Motorik
Framträder
otydligt i
verksamheten
Framträder till
viss del i
verksamheten
Framträder till
stor del i
verksamheten
Tycks
genomsyra
verksamheten
Det finns ett tillgängligt och varierat
material för barn i alla åldrar som
inbjuder till grov- och finmotoriska
utmaningar.
Personalen deltar aktivt i rörelselekar
och inspirerar barnens lust att röra sig.
Personalen skapar möjligheter för
barnen att reflektera över rörelse, hälsa
och välbefinnande.
Personalen skapar tillfällen och
aktiviteter i syfte att tillföra något nytt
till barnens grov- och finmotoriska
utveckling, samt tar tillvara spontana
tillfällen utifrån det innehåll som barn tar
initiativ till.
Lek, IKT och estetiska uttrycksformer
används för att fördjupa barnens
upplevelser av rörelse och
välbefinnande.
Personalen följer barnens motoriska
lärprocesser* för att i dialog med barnen
kunna utmana och göra tillägg till
barnens grov- och finmotoriska
utveckling.
Det finns ett kontinuerligt och
systematiskt arbete med att följa upp,
analysera och utveckla verksamheten
med fokus på motorik.
MOTORISKA LÄRPROCESSER: Utgår från frågor som exempelvis Vilka motoriska utmaningar söker barnet?
Vad ser personalen att barnet håller på att lära sig och hur ser denna process ut? Vilket stöd och vilka utmaningar
får barnet genom förskoleverksamheten?
19 (29)
UTVECKLING OCH LÄRANDE:
Estetiska uttrycksformer
Framträder
otydligt i
verksamheten
Framträder
till viss del i
verksamheten
Framträder till
stor del i
verksamheten
Tycks
genomsyra
verksamheten
Det finns ett tillgängligt och varierat
material för barn i alla åldrar som
inbjuder till att ta egna initiativ till
skapande och utforskande inom olika
estetiska uttrycksformer.
Barn i alla åldrar får möjligheter till
konst- och kulturupplevelser.
Förskolans verksamhet erbjuder tillfällen
för barnen att pröva olika material och
medier* inom en variation av estetiska
uttrycksformer.
Personalen ger barnen möjligheter att
reflektera över normer och värden
genom att erbjuda olika kulturella
uttryck*.
Personalen skapar möjligheter för
barnens kreativitet, fantiserande och
reflekterande i samband med skapande
eller upplevelser inom estetiska
uttrycksformer.
Lek, rörelse och IKT används för att
fördjupa barnens upplevelser av estetik.
Personalen följer barnens estetiska
lärprocesser *för att i dialog med barnen
kunna utmana och göra tillägg till
barnens utforskande inom olika
estetiska uttrycksformer.
Det finns ett kontinuerligt och
systematiskt arbete med att följa upp,
analysera och utveckla verksamheten
med fokus på estetiska uttrycksformer
och barns möjligheter att uppleva konst
och kultur*.
ESTETISKA UTTRYCKSFORMER: Till exempel musik, drama, bild och rytmik.
MATERIAL OCH MEDIER: Olika uttryckskanaler, exempelvis digitala medier samt material som kritor, penslar,
lera, instrument mm.
OLIKA KULTURELLA UTTRYCK: Här avses om verksamheten erbjuder en variation av konst och kultur kopplat
till olika värderingar och normer, t ex ”finkultur”/populärkultur, kultur från olika delar av världen etc.
20 (29)
ESTETISKA LÄRPROCESSER: Utgår från frågor som exempelvis Vilka utmaningar söker barnet inom dans,
rörelse, skapande etc? Vad ser personalen att barnet håller på att lära sig och hur ser denna process ut? Vilket stöd
och vilka utmaningar får barnet genom förskoleverksamheten?
KONST OCH KULTUR: T ex litteratur, musik, scenkonst, bildkonst och film.
21 (29)
UTVECKLING OCH LÄRANDE:
Matematik
Framträder
otydligt i
verksamheten
Framträder
till viss del i
verksamheten
Framträder till
stor del i
verksamheten
Tycks
genomsyra
verksamheten
Det finns ett tillgängligt och varierat
material för barn i alla åldrar att utforska
olika matematiska fenomen*.
Personalen erbjuder barn i alla åldrar
tillfällen att uppleva och utforska olika
delar av matematiken*.
Personalen använder matematiska
begrepp och resonemang* i samtal och
utforskande med barnen.
Barnen har möjlighet att prova olika
lösningar på egna och andras
problemställningar.
Personalen skapar tillfällen och
aktiviteter i syfte att tillföra något nytt
till barnens matematiska utforskande,
samt tar tillvara spontana tillfällen
utifrån det innehåll som barn tar initiativ
till.
Lek, rörelse, IKT och estetiska
uttrycksformer används för att fördjupa
barnens upplevelser av matematik.
Personalen följer barnens matematiska
lärprocesser* för att i dialog med barnen
kunna göra tillägg till och utmana
barnens utforskande inom olika delar av
matematik.
Det finns ett kontinuerligt och
systematiskt arbete med att följa upp,
analysera och utveckla verksamheten
med fokus på matematik.
MATEMATISKA FENOMEN/DELAR AV MATEMATIKEN: Fenomen som knyter an till de sex grundläggande
matematiska aktiviteterna, räkna, lokalisera, mäta, konstruera, leka och förklara. Det finns material som
exempelvis pussel, klossar, färg- eller formsorterat material, volymmått, balansvåg etc, så att barnen ges
möjlighet att möta och vara i aktiviteterna ovan.
MATEMATISKA BEGREPP OCH RESONEMANG: Fokus här är personalens förmåga att stötta barnens
begreppsutveckling och knyter an till de sex aktiviteterna ovan. När barnen uppmuntras att sätta ord på eller
på andra sätt uttrycka sina matematiska erfarenheter från lek, fantasi, tema-/projektarbete och
vardagssituationer kan en förståelse för matematiska begrepp och relationer utvecklas, vilken bl.a. kan ligga
till grund för förmågan att kunna räkna/använda matematik i olika sammanhang.
22 (29)
MATEMATISKA LÄRPROCESSER: Utgår från frågor som exempelvis Vilka matematiska utmaningar söker
barnet? Vad ser personalen att barnet håller på att lära sig och hur ser denna process ut? Vilket stöd och vilka
utmaningar får barnet genom förskoleverksamheten?
23 (29)
UTVECKLING OCH LÄRANDE:
Naturvetenskap
Framträder
otydligt i
verksamheten
Framträder
till viss del i
verksamheten
Framträder till
stor del i
verksamheten
Tycks
genomsyra
verksamheten
Det finns ett tillgängligt och varierat
material för barn i alla åldrar att utforska
naturvetenskapliga fenomen*.
Personalen erbjuder barn i alla åldrar
tillfällen att uppleva och utforska olika
delar av naturvetenskap*.
Personalen använder naturvetenskapliga
begrepp och resonemang* i samtalen
och utforskandet med barnen.
Förskolan arbetar med hållbar utveckling
och ett ekologiskt förhållningssätt*
genom att synliggöra hur egna
handlingar kan påverka miljön samt att
förstå olika naturvetenskapliga
samband.
Barnen har möjlighet att fantisera och
pröva sina egna hypoteser och teorier i
dialog med andra barn och med
personal.
Personalen skapar tillfällen och
aktiviteter i syfte att tillföra något nytt
till barnens naturvetenskapliga
utforskande, samt tar tillvara spontana
tillfällen utifrån det innehåll som barn tar
initiativ till.
Lek, rörelse, IKT och estetiska
uttrycksformer används för att fördjupa
barnens upplevelser av naturvetenskap.
Personalen följer barnens
naturvetenskapliga lärprocesser* för att i
dialog med barnen kunna göra tillägg till
och utmana barnens utforskande av
naturvetenskapliga fenomen.
Det finns ett kontinuerligt och
systematiskt arbete med att följa upp,
analysera och utveckla verksamheten
med fokus på naturvetenskap.
NATURVETENSKAPLIGA FENOMEN/DELAR AV NATURVETENSKAP: Barnen ges möjlighet att möta
områden eller ämnen som biologi, fysik, astronomi, kemi, geovetenskap etc i verksamheten.
NATURVETENSKAPLIGA BEGREPP OCH RESONEMANG: Fokus här är personalens förmåga att stötta
barnens begreppsutveckling och knyter an till områdena ovan. När barnen uppmuntras att sätta ord på eller
på andra sätt uttrycka sina naturvetenskapliga erfarenheter från lek, fantasi, tema-/projektarbete och
24 (29)
vardagssituationer kan en förståelse för naturvetenskapliga begrepp och relationer utvecklas, vilken bl.a. kan
ligga till grund för förmågan att kunna reflektera över naturvetenskapliga fenomen.
EKOLOGISKT FÖRHÅLLNINGSSÄTT: Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro ska prägla
förskolans verksamhet. Förskolan ska medverka till att barnen tillägnar sig ett varsamt förhållningssätt till
natur och miljö och förstår sin delaktighet i naturens kretslopp. Verksamheten ska hjälpa barnen att förstå hur
vardagsliv och arbete kan utformas så att det bidrar till en bättre miljö både i nutid och i framtid.
NATURVETENSKAPLIGA LÄRPROCESSER: Utgår från frågor som exempelvis Vilka naturvetenskapliga
fenomen håller barnen på att utforska? Vad ser personalen att barnet håller på att lära sig och hur ser denna
process ut? Vilket stöd och vilka utmaningar får barnet genom förskoleverksamheten?
25 (29)
UTVECKLING OCH LÄRANDE:
Teknik
Framträder
otydligt i
verksamheten
Framträder
till viss del i
verksamheten
Framträder till
stor del i
verksamheten
Tycks
genomsyra
verksamheten
Det finns ett tillgängligt och varierat
material för barn i alla åldrar att utforska
teknik (inklusive digital teknik) i
vardagen*.
Verksamheten erbjuder barnen
möjligheter till teknisk och digital
kreativitet och innovation*.
Personalen använder tekniska begrepp
och resonemang* i samtalen och
utforskandet med barnen.
Personalen skapar tillfällen och
aktiviteter i syfte att tillföra något nytt
till barnens utforskande av teknik
inklusive digital teknik, samt tar tillvara
spontana tillfällen utifrån det innehåll
som barn tar initiativ till.
Lek, rörelse, IKT och estetiska
uttrycksformer används för att fördjupa
barnens upplevelser av teknik.
Personalen följer barnens tekniska och
digitala lärprocesser* för att i dialog
med barnen kunna göra tillägg till och
utmana barnens utforskande av teknik.
Det finns ett kontinuerligt och
systematiskt arbete med att följa upp,
analysera och utveckla verksamheten
med fokus på teknik.
TEKNIK I VARDAGEN/DIGITAL TEKNIK: I förskolan ska barn ges möjligheter att grundlägga sin förståelse för
hur teknik kan användas för att underlätta och lösa olika problem i vardagen. Genom ett utforskande
arbetssätt där barn ges förutsättningar att undersöka och analysera tekniska lösningar och själva bygga, skapa
och konstruera ges barn förutsättningar att erövra en förståelse för tekniken i vardagen. På förskolan finns
material som förstoringsglas, projektor, ficklampor, ljus-/sandbord etc.
TEKNISK OCH DIGITAL KREATIVITET OCH INNOVATION: Fokus här handlar om att verksamheten stöttar
barnen i att förstå teknikens roll i att hitta lösningar kopplade till olika behov. På så sätt kan barnen själva bli
delaktiga i att skapa tekniska verktyg som kan vara en tillgång i deras lek, fantasi och vardag.
TEKNISKA BEGREPP OCH RESONEMANG: Fokus här är personalens förmåga att stötta barnens
begreppsutveckling kopplad till teknikområdet. När barnen uppmuntras att sätta ord på eller på andra sätt
uttrycka sina erfarenheter av teknik genom lek, fantasi, tema-/projektarbete och vardagssituationer kan en
förståelse för teknik/tekniska begrepp utvecklas, vilket bl.a. kan ligga till grund för förmågan att kunna
reflektera över tekniska fenomen.
26 (29)
TEKNISKA OCH DIGITALA LÄRPROCESSER: Utgår från frågor som exempelvis Vilken teknik prövar barnen?
Vad ser personalen att barnet håller på att lära sig och hur ser denna process ut? Vilket stöd och vilka utmaningar
får barnet genom förskoleverksamheten.
BARNS INFLYTANDE
Framträder
Framträder
Framträder till Tycks
otydligt i
till viss del i
stor del i
genomsyra
verksamheten verksamheten verksamheten verksamheten
Förskolans miljö erbjuder barn i alla
åldrar tillgängligt material för att på
egen hand och tillsammans med andra
barn kunna ta initiativ till en variation av
lek, skapande och andra aktiviteter.
Det finns ett tillåtande klimat där
personalen uppmuntrar kreativitet och
initiativtagande hos barn i alla åldrar.
Barn i alla åldrar får stöd, tid och
utrymme att klara saker på egen hand.
Personalen visar intresse och respekt för
barnens åsikter och intentioner.
Barn i alla åldrar har möjlighet att
påverka utformningen av förskolans
lärmiljöer.
Personalen visar tilltro till varje barns
förmåga att utveckla kunskaper,
färdigheter och värderingar.
Barnen ges tillfällen att själva och
tillsammans med andra barn och vuxna
forma och uttrycka åsikter, komma med
förslag och lösa problem.
Barn i alla åldrars perspektiv, intressen
och erfarenheter tas tillvara i
planeringen och genomförandet av
projekt eller annat innehåll i den
pedagogiska verksamheten.
Det finns rutiner för hur barnens
perspektiv och synpunkter tas tillvara i
utvärdering av verksamheten och i andra
relevanta beslut.
Det finns ett kontinuerligt och
systematiskt arbete med att följa upp,
analysera och utveckla verksamheten
med fokus på barns inflytande.
27 (29)
FÖRSKOLA OCH HEM
Förskolan har ett välkomnande klimat
där barnens familjer bjuds in och ses som
en tillgång.
Personalen visar nyfikenhet för de
erfarenheter och intressen som barnen
har med sig från hemmet.
Personalen arbetar för att skapa
relationer med vårdnadshavare genom
en god daglig kommunikation där de
visar intresse för vårdnadshavarnas
perspektiv.
Det finns rutiner för hur vårdnadshavare
introduceras i verksamheten vid
inskolning och byte av avdelning.
Vårdnadshavare får kontinuerlig
information om förskolans verksamhet
samt om det egna barnets trivsel och
välbefinnande.
Information om verksamheten är
varierad och anpassad för att möta
enskilda vårdnadshavares behov av
information.
Vårdnadshavare ges möjlighet till insyn
och inflytande i verksamheten genom
olika forum som utvecklingssamtal,
föräldramöten och föräldraråd.
Det sker en regelbunden kommunikation
mellan personal och vårdnadshavare om
barnets trivsel, utveckling och lärande.
Det finns ett kontinuerligt och
systematiskt arbete med att följa upp,
analysera och utveckla verksamheten
med fokus på samverkan mellan förskola
och hem.
Framträder
otydligt i
verksamheten
Framträder
till viss del i
verksamheten
Framträder till
stor del i
verksamheten
Tycks
genomsyra
verksamheten
28 (29)
ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN
Det finns forum för att utbyta
erfarenheter och kunskaper om
innehållet i utbildningen med lärare i
förskoleklass, skola och fritidshem.
Det finns rutiner för hur barn och
vårdnadshavare förbereds för
övergången till förskoleklass, skola och
fritidshem.
Barns perspektiv på övergångar beaktas
och deras erfarenheter tas tillvara.
Personalen samarbetar med lärare i
förskoleklass, skola och fritidshem kring
barnens övergång till förskoleklass, skola
och fritidshem
Extra stöd ges till barn som uttrycker
ängslan och oro inför övergångar.
Det finns ett nära samarbete med
vårdnadshavare och med lärare i
förskoleklass, skola och fritidshem för
att underlätta för barn som är i behov av
särskilt stöd i övergången.
Förskolan överlämnar relevant
information om barngruppen och om de
enskilda barnen till aktuell förskoleklass,
skola och fritidshem.
Det finns ett kontinuerligt och
systematiskt arbete med att följa upp,
analysera och utveckla verksamheten
med fokus på övergång och samverkan.
Framträder
otydligt i
verksamheten
Framträder
till viss del i
verksamheten
Framträder till
stor del i
verksamheten
Tycks
genomsyra
verksamheten
29 (29)
UPPFÖLJNING, UTVÄRDERING OCH
UTVECKLING
Framträder
otydligt i
verksamheten
Framträder
till viss del i
verksamheten
Framträder till
stor del i
verksamheten
Tycks
genomsyra
verksamheten
Dokumentation används för att skapa
relationer mellan förskolans aktörer*.
Personalen gör etiska överväganden*
kring sin dokumentation.
Personalen har forum för kollegialt
utbyte* och kompetensutveckling.
Barnens perspektiv och intressen blir
synliga i den dokumentation som görs.
Dokumentation används för att
analysera barngruppens och de
individuella barnens lärprocesser och
lärstrategier, samt för att utveckla
fortsatt verksamhet med detta som
utgångspunkt.
Dokumentation används som underlag
för att följa upp och utveckla kvaliteten i
verksamhetens arbetsprocesser och
verksamheten som helhet*.
Dokumentation används för att
synliggöra och analysera personalens
förhållningssätt och processer i
barngruppen.
Barn och vårdnadshavare är delaktiga i
förskolans arbete med uppföljning,
utvärdering och utveckling.
Dokumentationsmetoderna värderas
kritiskt och väljs utifrån
dokumentationens syfte.
Förskolan har en fungerande struktur*
för att väva samman de olika delarna i
det systematiska kvalitetsarbetet.
FÖRSKOLANS AKTÖRER: Här avses främst barn, vårdnadshavare/familjer och personal.
ETISKA ÖVERVÄGANDEN: Personalen reflekterar, utifrån ett barnperspektiv, över när, hur och vad som
dokumenteras i verksamheten, liksom på vilket sätt dokumentationen används.
KOLLEGIALT UTBYTE: Det finns inplanerade träffar, fysiska eller digitala, som möjliggör ett systematiskt
framåtsyftande erfarenhetsutbyte i personalgruppen.
VERKSAMHETENS ARBETSPROCESSER OCH VERKSAMHETEN SOM HELHET: Här avses organisering av
aktiviteter, pedagogiskt innehåll och olika undervisningsstrategier.
FUNGERANDE STRUKTUR: Förskolan har skapat rutiner eller system för att följa upp verksamheten genom
att se till att olika funktioner/personer möts i olika forum och att dessa funktioner/personer ges
förutsättningar att bedriva ett utvecklingsarbete på förskolan.