Psykka kurs tre

Psykka kurs tre
Uffe Lindroos
- Kursen kommer att ha följande temahelheter
1. Synpunkter på informationsbearbetningen
- hurdan är människans informationsbearbetning
- medveten informationsbearbetning
- omedveten informationsbearbetning
2. Informationsbearbetningens biologiska grund
- nervcellen
- nervsystemet
- hormoner
- nervsystemets utveckling
- hur undersöks nervsystemet
3. Varseblivning och noggrannhet
4. Minnet
- olika minnen
- lagring och framplockning
5. Förändrade medvetandetillstånd
- vakenhet och vaksamhet
- sömn och drömmar
- hypnos och meditation
- ämnen som förändrar medvetandet
1. Synpunkter på informationsbearbetningen
Hurdan är människans informationsbearbetning?
s. 8-11
- det vi gör är inte alltid så klokt men i jämförelse med djur så är vi
suveräna
- vi kan planera vår framtid
- kommer ihåg vad som hänt
- kan styra din uppmärksamhet
- med språket kan du föra fram dina tankar och också tänka
abstrakt
- du är nyfiken och vill lära dig
- vi är inte alltid medvetna om vår verksamhet
- människan är en kunskapsbearbetande, kognitiv, varelse och samlar
ständigt på sig ny information.
- det behövs kognitiva förutsättningar:
- minne
- varseblivning
- språk
- tänkande
- inlärning
- problemlösning
- kreativitet
( se bilden = skallen )
- den perceptuella cykeln och varseblivningen av ett ansikte, kolla
sidan 11
Medveten informationsbearbetning s. 12 – 19
- det finns olika former av medvetande
- aktivt
- passivt
- av våra hjärnhalvor, hemisfärer står den vänstra
hemisfären för det aktiva medvetandet och för språket
- vårt medvetande är av språklig karaktär och styrs av
vänster hjärnhalva
- läs sidorna 14 – 15 split brain operationer
- medvetenheten i hjärnan är en aktiv process och
kräver en stimuli rik omgivning, sensorisk deprivation
- Det finns inget speciellt område i hjärnan som ensamt
skulle ansvara för medvetenheten
- om språkområdet skadas påverkas det
medvetna tänkandet, men personen kan ändå
planmässigt styra sin aktivitet
- om stora delar av det sensoriska området
skadas förlorar vi upplevelsen av vårt jag
v
- en skada i pannloben försvaga vår förmåga till
att planera vår verksamhet
Omedveten informationsbearbetning s. 20 - 25
- multipel personlighet
- Freud
- delade in psyket i tre delar
- medvetet
- förmedvetet
- omedvetet
- enligt den kognitiva psykologin är vi medvetna
varelser och det medvetna anses inte vara toppen på
isberget under det mäktiga omedvetna
- enligt den kognitiva psykologin sker mycket av
informationsbearbetningen snabbt och automatiskt
- vi styr inte medvetet vår blick, tonfall, miner
- vi styr inte alltid medvetet våra tankar
- en del av våra rörelser är automatiserade
en del av våra reaktioner är inte underordnade
vårt medvetna, autonoma nervsystemet
- människan uppfattar till en viss nivå även information
hon inte medvetet uppfattar
- primingtest
- glad och bister påve
- ord som handlar om att hjälpa ökade
benegenhet för att hjälpa och tvärtom
2. Informationsbearbetningens biologiska grund
s. 28 – 67
1. Människans nervsystem kännetecknas av
- stort antal celler och förgreningar
- välutvecklad hjärnbark
- goda sinnen ( och möjlighet till att tolka sinnesintryck )
- välutvecklad motorik speciellt handen, struphuvudet och
synen
2. Nervsystemets viktigaste uppgifter
- ta emot
- bearbeta
- lagra info
- ge order om eventuella åtgärder
- reglera muskler och inre organ
3. Nervsystemet under art utvecklingen och individ
utvecklingen
- först utvecklas de mera primitiva delarna och till sist den
mest utvecklade delen av hjärnan d.v.s. hjärnbarcken (
cortex )
- cellernas antal ökar, cellförgreningarna ökar och
organisationsnivån blir bättre
- en sekund av fostrets utveckling motsvarar 1000 år i
artutvecklingen
- i individutvecklingen börjar högre funktioner utvecklas
efter den 20:de veckan
4. Nervcellens funktion på cellnivå
4.1. Neuron = nervcell
- består av:
1. dendrit
2. cellkärna
3. axon
4. nervändar
5. synaps
- alltid regler hos nervimpulsen:
- inne i nervcellen är impulsen alltid elektrisk
- impuls riktningen är dendrit synaps
- impulsen går alltid hela vägen fån dendrit till
synaps
- impulsens hastighet och styrka är alltiddensamma
- i synapsen är impulsen alltid kemisk
4.2. Nervimpulsen = auktionspotentialen
- då nervcellen är i vilopotential är membranens utsida
positivt laddad medan insidan är negativt laddad
+ + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + +
________________________________
______________________________________________
+ + + + + + + + + + + + + + + + + + + +
- natrium på utsidan och kalium på insidan
- i viloläge är cellmembranen svår genomtränglig (
jonpumpen sköter om att den elektriska balansen
hålls ostabil )
- då nervcellen får en retning övergår den till en
auktionspotential
+++
---
+++ --- +++ ---+++---
- - -+++ --- +++ ---+++ ---+++
_____________________________________________________
- impulsen gör membranen genomtränglig
- styrkan hos impulsen är alltid lika stor ca 100 mv. ( millivolt
) och räcker ca. 1 ms. ( millisekund ) men frekvensen kan
variera
- ju tjockare axon destu snabbare löper impulsen d.v.s.
frekvensen är tät och förmodligen kommer impulsen vidare
5. Synapsen
- klyfta mellan neuroner där impulsen överförs kemiskt
med hjälp av ett transmittor ämne = signalsubstans
- ämnet påverkar den mottagande cellens membran
- vi känner till ungefär 200 olika transmittor ämnen, t.ex.
-om impulsen d.v.s. frekvensen är tillräcklig utlöses ett
transmittorämne och impulsen förs vidare till nästa neuron
- synapsen adderar även kommande impulser och om
summan är tillräckligt stor d.v.s. frekvensen tillräckligt
stark förs impulsen vidare
- vissa synapser är
- exitatoriska = retningen förs lätt vidare
andra
- inhibitoriska = retningen har svårt att komma
vidare
- en del ämnen gör att synapserna blir långsammare
- alkohol
- droger
- nervgifter
- en del ämnen gör att synapserna blir snabbare
- amfetamin
- kofein
Nervsystemets uppbyggnad och funktion s. 38 – 46
Organismens regleringssystem
- består av:
1. nervsystemet
2. endokrinasystemet
- dessa styrs av:
1. genetiska faktorer
2. yttre påverkan
- syfte:
- organismen bör överleva och anpassa sig
till miljön
Huvudindelningen av nervsystemet
a. centrala
b. perifera
a. centrala
- hjärnan
- ryggmärgen
hjärnan
- storahjärnan
- hjärnstammen
- lillahjärnan
ryggmärgen
- från förlängdamärgen till höfterna
- nervbanorna från ryggmärgen bildar det perifera
nervsystemet
b. perifera
- sensoriska = inåtriktade nervbanor
- motoriska = utåtriktade nervbanor
- somatiska nervsystemet = viljestyrt
- autonoma nervsystemet = icke viljestyrt
- sympatiska nervsystemet
- parasympatiska nervsystemet
Läs sidorna 30 – 46 och besvara följande frågor
1. dopaminets betydelse för hjärnan
2. beskriv fantomhanden
3. hjärnans lober samt deras uppgifter
4. sensoriska och motoriska områdena på hjärnbarken
5. skillnader i mäns och kvinnors hjärnor
6. vad är associationsområden, Brocas och Wernickes
områden och afasi
7. limbiska systemets delar och funktion
8. lillahjärnans betydelse för människan
Hur nervsystemet undersöks s. 62 – 68
- vad avses med:
- fysiologisk psykologi
- psykofysiologi
- neuropsykologi
- komparativ psykologi
- forskningsproblem i samband med
hjärnforskning
Autonoma nervsystemet
- äldsta delen av nervsystemet
- mera primitivt än det somatiska nervsystemet
- överför information mellan centrala nervsystemet
och de inre organ som sköter om andning,
matsmältning, blodomlopp…
- ej viljestyrt utan reglerat av hypothalamus
- har med känsloreaktioner och sinnesstämningar
att göra
- består av delvis två motsatta system:
Det sympatiska
Parasympatiska
Dominerar: vid fara
- vid vila
Stimulerar: hjärtats, lungornas
- spottkörtlarnas,
magens o tarmarnas verksamhet
verksamhet, svettutsöndring
Hämmar: matsmältning, tarmarnas verksamhet
hjärtats och lungornas verksamhet
Det endokrina systemet
- mera primitivt än nervsystemet
- reglerar på kemisk väg
- organismens psykiska och fysiska
funktioner
- individens tillväxt och utveckling
- hormonutsöndringen styrs av hypothalamus
- hypothalamus
info =
liberiner
- hypofysen
stim. hormon
- körtel
hormon
- blodet
Sammarbetet mellan nervsystemet och
endokrinasystemet
- de hormoner, som har att göra med
känsloförnimmelser, utsöndras genom ett
samarbete mellan det sympatisk nervsystemet och
det endokrina systemet
- förloppet
- hjärnbarken
- sympatiska nervsystemet
- körtel
- hormon
- reaktion
3. Varseblivning och noggrannhet s.
68 – 100
Sinnena förmedlar kunskap
1. Sinnenas uppgift
- att hjälpa individen att anpassa sig till
omgivningen genom att organisera
sinnesintrycken i meningsfulla helheter
- att motta och vidare befordra information från
a. yttervärlden och b från den egna organismen
- retningen kan vara a fysikalisk energi eller en
stimulus källa ex. en bild
- sensorisk nervbana – thalamus – hjärnbarken –
motorisk nervbana – muskel
( reflexer fån ryggmärgen )
2. Sinnenas känslighet
- varje sinne mest känsligt för den adekvata
retningen
- känsligheten olika hos olika arter, individer och i
olika situationer
- sinnena är begränsade, det finns en stor mängd
stimuli människan inte kan uppfatta
- minsta intensitet en retning kan ha för att
uppfattas = retningsminimum
- retningar som går över retningsmaximum
uppfattas som smärta
- en nätt och jämnt märkbar förändring =
särskillnadströskel
3. Selektivitet = att välja info
- beror på uppmärksamhet, retningens intensitet,
om retningen är bekant eller obekant, motiv m.m.
4. Adaption
- = anpassning, sinnesorganen vänjer sig vid vissa
retningar vilket leder till minskad känslighet
5. Överstimulans leder till förvirring och
understimulans till sensorisk deprivation dvs.
till hallucinationer
Absoluta trösklar för sinnesintryck
- syn
ett ljus på 40 km:s avstånd på natten
vid klart väder
- hörsel
ett armbandsur på 6 m:s avstånd
- smak
en tesked socker i 10 liter vatten
- lukt
en droppe parfym utspridd i en sex
rums lägenhet
- känsel
ett sandkorn som faller på kinden
från 1 cm:s avstånd
Perceptionsstörningar
- läs sidorna 76 – 77
Strukturering av varseblivningen, vad ser jag, s 78
Riktningar
A. Strukturalismen
- varseblivningen är summan av delarna. T.ex.
ringar, plåt, dörrar…. = en bil
- använde sig av introspektion
B. Gestaltpsykologin
- varseblivningen = du ser först en helhet och sedan
lägger du märke till delarna. T.ex. Du ser en bil
och sedan lägger du märke till att den saknar ett
hjul
Gestaltpsykologiska lagar = gestaltlagar
A. Pregnanstendens
- man varseblir eller uppmärksammar någonting
bekant. Om du väntar på din vän så lägger du
märke till alla personer som har en rock av samma
färg som din vän
B. Figur och bakgrund
- ett mindre område uppfattas som figur och ett
större som bakgrund
C. Närhets och likhetslagen
- nära varandra belägna figurer uppfattas som en
helhet
D. Den gemensamma rörelsens lag
- människor vilka utför en gemensam rörelse
uppfattas som en grupp inte som enskilda
individer utförande en gemensam rörelse
Avstånd och konstans
Varseblivning av djup
- tredimensionelt seende, monokulära djuptecken
- ytgradienten
- föremål som är närmare dig täcker en
större del av synfältet
- föremålens läge bakom varandra
- föremål närmare horisonten är längre
bortta
- ljus och skuggor
- det finns också binokulära djuptecken, kolla
kvadraten och hur den vänder på sig
Konstansfenomenet
- grundar sig på inlärning och ledtrådar i miljön
- konstansfenomenet gäller
- storlek
- form
- ljus
- färg
- ljud
Synsinnet och färgseende
- 80% av informationen från yttervärlden får
människan genom synsinnet
- med hjälp av synsinnet kan människan:
- urskilja färger
- fokusera för när och fjärrsyn
- uppfatta tre dimensioner
- se kontraster
- stimulering av synsinnet med el ger upphov till
synintryck, men också med hjälp av droger och
starka mediciner
- i näthinnan finns:
- 6 miljoner tappar, känsliga för färg
- 100 miljoner stavar, specialiserade på
mörker seende
Färgseende
- två förhärskande teorier
A. Young – Helmholz
- tapparna känsliga för rött, grönt och blått
- varseblivning av gul färg genom att tapparna för
rött och grönt retas
B. Hering
- komplementfärger
- blå – gul
- grön – röd
- ger upphov till efterbilder
positiv efterbild = då vi i mörker uppfattar en
ljuskälla vi stirrat på trots att vi sluter ögonen
negativ efterbild = en efterbild av komplementfärg.
Om man länge stirrar på en röd färg tröttnar
receptorerna för rött och vi ser komplementfärgen
grönt istället
Illusioner eller synvillor
- dvs. en felaktig iakttagelse
- till skillnad från hallucinationer är illusionerna
verkliga, de har en bakgrund. T.ex. väcket i
sängtäcket uppfattas som en orm
- olika typer av illusioner, t.ex. Myller – Lyer
Uppmärksamhet och selektivitet, s 88
- det är mycket vi inte lägger märke till
- det är fråga om ett urval av stimuli
- selektiviteten involverar alltid flera sinnen
känsel, hörsel , lukt, smak, syn
Teorier om selektiv uppmärksamhet
a. Colin och Cherry 1950 –talet
- Dikotiskt lyssnande
- vi förstår det vi lyssnar till
b. Broadbent Donald
- Filterteorin
- uppmärksammade stimuli bearbetas i två olika
faser
a. Retningens fysikaliska egenskaper
tonhöjd, ljudstyrka
b. Retningens innebörd, semantisk tolkning
- mellan dessa två faser finns ett filter
- detta filter släpper bara vidare retningar som har
vissa fysikaliska egenskaper vilka vi själv
bestämmer, t.ex. bara höga ljud
- de retningar som passerar filtret kommer till
processens andra fas där de semantiskt tolkas och
kodas i långtidsminnet och får en betydelse
- detta betyder att hjärnan måste sålla bland
reningarna så att den vet vilka som inte skall
uppmärksammas
OBS cotail party – fenomenet
- du är med dina vänner och deltar i en diskussion
och är ovetande om vad de andra talar om som är
bredvid dig. Någon nämner ditt namn vilket du
genast uppmärksammar, hur kan detta vara
möjligt om filterteorin stämmer?
c. Anne Treisman
Filterdämpningsteorin
- de retningar som inte uppmärksammas enbart
dämpas av filtret
- hjärnan har en mentalordbok som består av olika
representationer
- vissa representationer är alltid aktiva som t.ex.
ditt namn
- en del representationer har dessutom starka
associationer. T.ex. fotboll
d. Fördelad uppmärksamhet
Resursteorierna
- man ser skillnad mellan innehållet i det s.k.
primärbudskapet och i sekundärbudskapet
- om primärbudskapet är krävande går alla
resurser till att uppmärksamma och koncentrera
sig på det
- om budskapet är mindre krävande kan vi
uppmärksamma flera retningar samtidigt
- om en retning kräver att olika resurser av olika
slag skall användas klarar vi av att göra flera
saker samtidigt
- du kan skriva och titta på tavlan och dessutom
lyssna till läraren samtidigt för att det är fråga om
olika resurser
- om du samtidigt skall titta på två filmer blir det
mycket svårare
- en del saker som först krävt all uppmärksamhet
och således tagit all resurs kan med träning bli
automatiserade och resurser friges
- till en början går all resurs till att kolla
kopplingen och gasen då du lär dig att köra bil
men med tiden frigörs resurser och du kan
samtidigt äta en glass som du kör
e. Hur riktar man in sin uppmärksamhet?
- plötsliga ljud i en bekant miljö drar
uppmärksamheten till sig = orienteringsreflexen
- varseblivningscirkeln är också ett sätt att
förklara hur uppmärksamheten varierar beroende
på situationen
- då du går längs en väg med dina vänner
för att hitta ett cafè lägger du märke till
andra saker än om du på samma väg kör
upp för körkort
- å andra sidan så ju mera expert du blir desto
mera koncentrerar du dig på dina fel
f. Vaksamhet eller vigilans
- monotona uppgifter är svåra att koncentrera sig
på
- du kan vara helt trött efter att i en dag jobbat på
ett löpande band
g. Koncentration och flow
- då tid och plats inte längre existerar utan du är
helt inne i det du gör. T.ex. du läser en bok utan att
lägga märke till hur länge du har läst
- flow uppstår inte vid alltför lätta uppgifter och
inte heller vid för svåra. Kravnivån på uppgiften
skall vara nära taket för det du klarar av för att
flow skall uppstå
h. Störningar i uppmärksamheten
- ADHD hyperaktiva barn
- belöna alltid rätt beteende och koncentrera dig
inte enbart på hyperaktiviteten
- om mamman röker under graviditeten kan detta
leda till att barnet får för mycket nikotin i blodet
vilket gör att visa nervbanor i pannloben förstörs
vilket kan leda till ADHD
- medicinering kan lindra hyperaktiviteten
4. Minnet
s. 100 – 133
- Minnet är en kognitiv funktion och en
förutsättning för andra kognitiva funktioner som
varseblivning och tänkande
- Allmänt om minnet:
- lättare att känna igen än att återge
- lättare att minnas meningsfullt material
- lättare att minnas det som är överinlärt
- lättare att lära sig ngt man tidigare kunnat
- lättare att minnas början och slutet av
materialet
- lättare att minnas välstrukturerat material
Minnets utveckling:
- primärform av minnet under spädbarnstiden
möjliggör betingning ( barnet tystnar när
mamman närmar sig, minns att hon hämtar mat )
- allt mer utvecklat under spädbarnsåren. Ca. ½
min. vid ett år
- mekaniskt utantill minne i lekåldern och i
grundskolans lågstadium
- allt mer begreppsligt minne i högstadiet ( bygger
på förståelse och begrepp )
- den vuxnas minne: helheter och meningsfullt
material kommer man bättre ihåg än detaljer och
oorganiserat material
A.Vi har många olika minnen
- explicit minne = medvetet minne
- implicit minne = omedvetet minne ( kan simma
fastän jag inte medvetet kommer ihåg hur jag
håller mig flytande )
1. Sensorisktminne
- tar emot information via sinnena
- visuellt/ ikonminne ( 1 sek. )
- akustiskt/ekominne ( 2 sek )
- haptiskt/kinestetiskt/känselsinne
- lukt/kemiskt
- lagrar kunskap i några sekunder
- fungerar elektriskt
- stort omfång
2. Arbetsminnet eller korttidsminnet
- bevarar informationen i ungefär 20 sek
- kunskapsmängden är ungefär 4 – 9 enheter,
bitt
- fungerar elektriskt
- då materialet repeteras överförs det till
långtidsminnet
- förutsättning för medvetet tänkande
- du kommer oftast ihåg början och slutet
87506165974738560173 skriv genast ned
95649286381840463027 vänta i 20 sek
3. Långtidsminnet
- innehåller allt inlärt stoff som språk, regler,
situationer o.s.v.
- består av tre delar
- episod minnet = situations bilder
- semantiskt minne = kunskapsminnet,
trafikregler, det vi lärt oss i skolan, logiskt
minne
- procedurminnet = vaneminnet, där finns
alla våra förmågor, danssteg
- stoffet försvinner aldrig från långtidsminnet, det
som förefaller bortglömt är svårt att återkalla
- fungerar kemiskt ”minnena” leder till en
strukturförändring i nervsystemet, engram bildas
- stoffet kan förvrängas i varseblivningsskedet eller
med tiden
korttids
långtids
uppgift tar emot genom
sinnena
underlätta verks
i presens
underlätta långtidsverksamhet
fung
elektriskt
elektriskt
kemiskt
lagrar
info
ca 1 sek
ca 20 sek
i princip för alltid
Sensoriskt
C. Inkodning i minnet
- automatiska situationer kan vara svåra att
komma ihåg, du kan glömma bort hur du körde till
skolan
- överinlärning, uppgiften repeteras många gånger
under flera dagar, kolla Ciceros teknik s. 111
- känslomässigt material inkodas effektivt, speciellt
om det handlar om en själv, amygdala kommer
omedvetet ihåg en otrevlig situation =
blixtljusminnen
- vi har inga minne från vårt första levnadsår
delvis p.g.a. att hippocampus inte ännu då är
färdigt utvecklad
- om hippocampus skadas i den vänstra
hjärnhalvan blir det svårt att inkoda verbalt
material
- om hippocampus i den högra halvan skadas blir
det svårt att komma ihåg hur platser ser ut
- hippokampus tar också skada av långvarig stress,
den höga mängden av adrenalin försvårar
inkodning
D. Lagringsprocessen
- minnesbilderna förändras med tiden, du
rekonstruerar en händelse och tar vara på det
roliga och då blir det svårt att se skillnad mellan
verklighet och saga
- du glömmer mest genast efter inlärningen
- en orsak till glömska kan vara att nervceller
varje dag dör
- långtidsminnet kan inte bli fullt, ju mera man lär
sig ju lättare blir det att lära sig någonting nytt
E. Framplockning ur minnet
- skapa ledtrådar för hur du skall hitta i ditt
minne, du hittar boken i biblioteket enligt
författaren
- en deprimerad människa kommer bara ihåg
tråkiga saker
- om du ofta träffar din kompis på samma ställe
tänker du på honom då du är där
- inre modeller hjälper framplockningen, gör testet
på sid 123
- fenomenet med att ha på tungan kan vara
störande, oftast beror det på att det inte är
associerat med någonting utan är lösryckt
- du följer vissa strategier, du har lärt dig
månaderna i ordningsföljd. Försök att återge dem i
alfabetisk ordning
- traumatiska händelser förträngs och vi störs av
ett dåligt samvete
- nervositet inför ett prov kan leda till en black out
- du kan manipuleras av den som du talar med och
du hittar på någonting du verkligen tror att hänt.
T.ex. har du gått vilse i en supermarket?
- det är också bra att vi glömmer, titta på bilden på
sidan 128
Vad beror glömska på?
- inkodningen har inte lyckats, på grund av
brådska eller tankspriddhet
- lagringen har inte lyckats. Sådant som
används ofta förändras lätt
- framplockningen lyckas inte, fenomenet
att ha någonting på tungan, alternativt kan
situationen förvränga återkallandet
- tränger bort det obehagliga
- olika minnesbilder stör varandra, två
människor liknar varandra och du blandar
på namnen
- flera nervceller har dött
F. Minnesstörningar och hur de kan åtgärdas
- läs sidorna 130 – 133
G. Andra orsaker till glömska:
Allmänt:
- påverkas av:
- inlärningsgraden
- motivationen
- fysiologiska faktorer
- interferens eller negativ transfer
Teorier om varför vi glömmer:
Interferens teorin
- en inlärningshändelse påverkar en annan
- ex.
A – B proaktiv hämning/interferens
A – B retroaktiv hämning/interferens
A – B Ömsesidig hämning/interferen
- interferens då:
- uppgifterna lika men kräver olika
reaktion
- man för snabbt, utan paus går över från
en inlärningssituation till en annan
Slitageteorin
- om tillräcklig repetition inte förekommit
”slits” det inlärda stoffet bort, glöms
Bortträngningsteorin
- grundar sig på psykoanalys d.v.s. glömska
beroende av bortträngning =
försvarsmekanism/ defensmekanism
Elektriska minnesteorin
- gäller sensoriska och korttidsminnet
- informationen omvandlas i hjärnan till en
elektrisk ”tågbana”. Denna bana bildar ett
engram = minnesspår
- bevaras ca. 20 sek om inte repetition sker
Kemiska minnesteorin
- gäller långtidsminnet
- nervcellernas RNA lagrar information
- hjärnskakning kan leda till att sådant
material som inte fastnat i RNA: et
försvinner
Glömska också p.g.a. åldrandet
5. Förändrade medvetande tillstånd s. 134 - 175
Vakenhet sömn och drömmar
- individens vakenhet regleras av RAS = ( det
rfetikulära aktivations systemet) som står i
förbindelse med hjärnbarken
- aktiviteten mäts med EEG
Sömncykeln
- vilotillstånd ( slutna ögon men vaken ) mäts med
alfa vågor och de har 10 svägningar i sekunden
1. lätt sömn c 5 min, mäts med thetavågor,
ögonrörelser förekommer
2. Sömnspindlar, kroppen lugnar sig andningen
och hjärtat blir lugnare
3. Sömnen blir djupare och kroppen lugnar sig
ytterligare. mäts med deltavågor
4. Djup sömn
- sängvätning, går i sömnen, talar i sömnen,
utsöndring av tillväxthormon och läkning av
sår
5. REM sömn = parasömn, mäts med betha och
theta vågor
- Lättsömnen ersätts av Remsömn
- ögonrörelser och grimaser och snabbare
puls och andning
- remsömnen börjar c 1h. efter insomnandet
och räcker c 30min.
- sömncykeln upprepas med c 90 min.
intervaller
- av en fullvuxen människas 8h. sömn är c
1,5h. remsömn
- barnets c 15h. sömn innehåller c 8h.
remsömn
Sömnstörningar
- för lite sömn leder till att det blir svårare att
utföra rutinuppgifter, kan också leda till
hallucinationer och förföljelsemanier
- en natts sömn kan återställa det normala
tillståndet
- första natten mest fas 4
- andra natten mest av REM-sömnen
Störd djupsömn
- deppression, olust och apati
Störd remsömn
- ångest, retlighet,
koncentrationssvårigheter, störd utveckling,
dåligt minne
Drömtydning
- Freud använde sig av hypnos men avstod från
detta då patienterna inte själva kunde minnas det
de berättade under hypnosen
- övergick till fria associationer och drömtydning
- Freud utvecklade en egen drömteori, en
symbolisk teori, där de flesta symbolerna var
sexuella
- t.ex. vassa föremål, käppar vapen och ormar
förknippades med det manliga könsorganet
- grottor, askar, hus med det kvinliga könsorganet
- fartdrömmar, springer, rider åker bil =
samlagssymbol
- patienten och terapeuten analyserar sedan
tillsammans drömmarna
- psykoanalysen har kritiserats mycket p.g.a. de
undanträngda sexualdrifternas odimensionerat
stora betydelse
- OBS psykoanalysens största betydelse är att
intresset för barnpsykologi väcktes