Det levande Ordet Du måste hålla fast vid det du har fått lära dig. Du vet att det är sant och du vet att du kan lita på dem som undervisade dig. Ända sedan du var liten känner du ju också till vad som står i den heliga Skriften. Där kan man hitta all den vishet man behöver för att bli räddad genom tron på Jesus Kristus. Hela Skriften är inspirerad av Gud och kan användas då man undervisar om det som är sant och avslöjar det som är falskt. Den korrigerar oss och hjälper oss att leva så som Gud vill, så att den som tillhör honom blir väl rustad för sin uppgift att göra gott mot andra. (2 Tim 3:14-17, NLB) Då mycket folk samlades och man begav sig ut till honom från den ena staden efter den andra, talade han till dem i en liknelse: En såningsman gick ut för att så sitt utsäde. Och när han sådde föll en del vid vägen och trampades ner, och himlens fåglar åt upp det. En del föll på stenig mark, och när det hade kommit upp torkade det bort, eftersom det inte hade någon fuktighet. En del föll bland tistlar, och tistlarna växte upp samtidigt och kvävde det. Men en del föll i god jord och växte upp och gav hundrafaldig skörd. När han hade sagt detta, ropade han: Hör, du som har öron att höra med! Hans lärjungar frågade honom sedan vad denna liknelse betydde. Han svarade: Ni har fått nåden att förstå Guds rikes hemligheter, men de andra får dem i liknelser, för att de ska se och ändå inte se och höra och ändå inte förstå. Detta är liknelsens mening: Säden är Guds ord. De vid vägen är de som har hört ordet, men sedan kommer djävulen och tar bort det ur deras hjärtan, så att de inte kan tro och bli frälsta. De på stenig mark är de som tar emot ordet med glädje när de har hört det. Men de har ingen rot. De tror bara till en tid, och i frestelsens stund kommer de på fall. Det som föll bland tistlar är de som har hört ordet men som mer och mer kvävs av bekymmer, rikedom och njutningslystnad och aldrig bär mogen frukt. Men det som föll i god jord är de som har hört ordet och behåller det i ett uppriktigt och gott hjärta och bär frukt och är uthålliga. (Luk 8:4-15, SFB) Förbli i mig, så förblir jag i er…. Om ni förblir i mig och mina ord förblir i er, så be om vad ni vill, och ni ska få det. Min Fader förhärligas när ni bär mycket frukt och blir mina lärjungar. (Joh 15:4, 7-8) Idag firar vi här i kyrkan Bibelns dag. Det är en högtid som kanske inte är så känd, men vi har firat den i kyrkorna här i Sverige sedan 1870: en dag för att fira och lyfta upp Bibeln som Guds utsådda Ord här mitt ibland oss. Och jag kommer att utgå från den sista versen jag läste här som struktur för predikan. Två delar: ”Förbli i mig, så förblir jag i er.” Det är vår Herre Jesus som talar, Guds levande Ord, och han har en speciell relation till Bibeln, som är Guds skrivna ord. Förbli i Ordet, 1 så förblir Ordet i dig… om ni förblir i mig och mina ord förblir i er, så be om vad ni vill, och ni ska få det. Det är rätt fantastiska ord, eller hur? Vi kommer att återkomma till det löftet när vi har lagt en grund först. ”Förbli i mig, så förblir jag i er…” Guds Ord är både så stort att det kan omsluta dig och hela ditt liv – din vardag, dina drömmar, dina relationer – och samtidigt så litet att det kan sås i ditt hjärta som det minsta lilla frö. Det är två nivåer: dels att vi lever vårt liv inom Guds Ord, i Bibelns värld, och dels att vi tar emot Guds personligt uttalade löftesord: Jag har skapat dig. Du är min ögonsten. Kristi blod är för dig utgjutet. Vi börjar med att tala om den stora nivån, Guds inbjudan: Förbli i mig, lev ditt liv i mitt Ord, i Bibelns värld. Vi hörde i Paulus brev till Timoteus: Ända sedan du var liten känner du ju också till vad som står i den heliga Skriften. Där kan man hitta all den vishet man behöver för att bli räddad genom tron på Jesus Kristus. Ni som har växt upp med söndagsskola, förstår ni vilken rikedom ni har med er? Eller ni som börjat lära känna Bibeln som tonåringar? Det finns så mycket man skulle kunna säga om vad Bibeln betyder… det finns ett ungdomsmaterial som heter ”Bibelbästisar”, och det är en aspekt av vad Bibeln handlar om: Vi får massor av nya vänner, vi kommer in i en värld där vi är omgivna av det som Hebreerbrevet kallar ”en sky av vittnen” (Heb 12:1). Vi lär känna ett helt persongalleri med människor som vi kan känna igen oss i, som vi kan hämta vägledning från när vi ser hur de levde sina liv och vad det ledde till – gott eller ont. Vi lär känna Adam och Eva, som har något vackert tillsammans men som raserar sitt liv när de faller för frestelsen, när de sviker Gud och varandra. Vi lär känna Abraham och Sara, som har lämnat sitt trygga hemland Ur och är på vandring mot ett okänt mål, i hoppfull tro på Guds löfte. Vi lär känna Josef som blir sviken av sina bröder och orättvist behandlad när allt går emot honom, men som hittar Guds kraft att förlåta och får se: allt jag fick lida, det kommer människor till godo. Vi lär känna en del dåliga exempel också. Som starke Simson som är så oförsiktig med det fina som Gud har gett honom. Han låter sig falla för frestelser, han hamnar i relationer som skadar honom och till slut ödelägger hans liv. Och vi lär känna goda exempel, som Rut som tar hand om sin gamla svärmor och sköter sina plikter och till slut står som brud till den redige Boas. Men mest lär vi känna komplexa människor med styrka och svaghet, skönhet och skam: som Elia, som ena dagen triumferar över Baalsprofeterna och återupprättar tron i Israel, och andra dagen sitter helt deprimerad: ”Gud, ta mitt liv, jag är inte bättre än mina fäder. Jag är ensam kvar.” Eller David, som ena dagen sjunger ut sin kärlek till Gud och andra dagen suckar ut alla sina motgångar och undrar: var är Gud? 2 Vi lär känna mycket mänskligt lidande i Bibeln, framför allt hos Job. Han hade det verkligen jobbigt. Katastrofen kommer, barnen dör, frun sviker, hälsan sviktar… han blir helt förlamad, han ropar ut sin ångest dag efter dag, natt efter natt. Men vi lär också känna ett hopp mitt i all vår förnedring, hur Job till slut når fram till ett Gudsmöte. Vi lär känna Hanna, som suckar över sin barnlöshet men till slut får se att under faktiskt kan ske. Framför allt får vi lära känna deras relation med Gud och med Jesus. Vi lär känna Maria som får den största uppgiften i världshistorien, att ta emot Jesus på ett alldeles speciellt sätt inom sig och bli hans mor – hon förstår inte alltid vad Gud gör, men hon litar på honom ändå och gömmer hans ord inom sig. Och vi får lära känna hur deras relation med Gud utvecklas. Vi lär känna Petrus i hans entusiasm, ”jag ska göra allt för dig”, hur han lovar runt och håller tunt och faller igenom… och hur Jesus sedan fångar upp honom. ”Petrus… älskar du mig?” Så blir han en trygg och ödmjuk ledare. Vi lär känna Johannes, som vill vara nära Jesus och lutar sig mot hans bröst, from och öm… tills ett gäng samarier avvisar hans älskade Herre, då föreslår han att Jesus ska skicka eld från himlen över dem! Men mot slutet av hans liv, då fanns det bara en sak som var viktig: ”Mina barn, ni ska älska varandra. Ni ska älska varandra.” Bibelns personer är komplexa människor, människor av kött och blod, människor som du och jag. Och vad som är fantastiskt är att de gärna lånar ut sin situation och sin gudsrelation till dig och mig, så får vi hjälp att relatera till Gud. David bjuder på alla sina böner i Psaltaren, böner av tacksamhet och triumf, böner när livet är förvirrat och tungt. Vi får se att när vi gör det vi ska och jobbar och tar hand om människor, som Rut, så väntar det välsignelse och belöning längre fram. Och när katastrofen drabbar så lär Job oss att det är helt ok att skälla på Gud i 30 kapitel… för till slut kommer Gudsmötet för den som är ärlig. I livets alla situationer har vi en bibelbästis. I förälskelsen har vi Höga Visan – i sorgen har vi Klagovisorna. Vi får hitta vår plats i Guds stora berättelse – för Bibeln är inte bara då. Vi lever i Apostlagärningarna 29, eller tjugotio, tjugohundratio. Vi får hitta vår roll i Guds stora berättelse – och då vet vi varifrån vi kommer, varför vi är här, och vart vi är på väg. Och när vi har hjärtat i himlen, kan vi ha fötterna på jorden. När vi lever i Guds Ord, då får vi en trygghet och en grund att kunna leva vårt liv här och nu, fullt ut, rent och sant. Som vi hörde i läsningen: Bibeln ”hjälper oss att leva så som Gud vill, så att den som tillhör honom blir väl rustad för sin uppgift att göra gott mot andra”. ORDET I OSS Men, som jag sade i början finns det två nivåer, och jag vill säga något också om den andra nivån, den djupare nivån. Om vi förblir i honom, i Guds Ord, så förblir han i oss. Guds mäktiga Ord, som rymmer en sky av vittnen och hela vårt liv och hela världen, 3 komprimeras ner till ett enda litet frö som Gud med ett personligt tilltal räcker fram till dig: ”Jag älskar dig. Vill du ta emot mitt ord in i ditt hjärta?” Och Jakobsbrevet manar oss: Missa inte det här tillfället! Det här är vaccinet mot ditt hjärtas sjukdom, det här är räddningen från den väntande döden, från meningslöshet och tomhet. ”Ta ödmjukt emot Ordet som är inplanterat i er och som har makt att frälsa era själar” (Jak 1:21). Ordet, det är evangeliet, det goda budskapet. Guds kraft till frälsning för var och en som tror (Rom 1:16). Guds löftesord till dig: Jag har format dig, jag vill något med ditt liv, oavsett hur det blivit. Kristi blod, för dig utgjutet. Rening från din synd, räddning från ditt mörker, upprättelse till en hög ställning hos Gud. Att få stå med Jesus och höra Guds röst över er båda: ”Detta är min älskade son, min älskade dotter. I dig har jag all min glädje.” (Matt 3:17) Ordet som Gud räcker fram mot ditt hjärtas jordmån, det är kärlekens Ord. Det är ett intimt Ord. Det är ett Ord som han vill låta bli ett med ditt hjärta, så att det skapas ett nytt liv därinne, när fröet förenas med hjärtats jord. Vet ni vad fröet heter på grekiska, i grundtexten? Tò spérma. Guds frö förenas med vårt hjärtas jord, och i föreningen skapas ett nytt liv – ett liv som vi har gemensamt med honom, som växer inom oss, som vi får skydda och vårda och ge näring. Petrus manar oss: ”Längta som nyfödda barn efter den rena andliga mjölken, så att ni genom den växer upp till frälsning, då ni nu har smakat att Herren är god” (1 Pet 2:2-3). Och var hittar vi den andliga mjölken? Den hittar vi här, i Bibeln, i Guds Ord. ”Den andliga mjölken” heter tò logikòn gála, det kan också översättas med ”ordets mjölk”. ”Förbli i mig” – i Guds Ord – ”så förblir jag i er” – då växer vår relation med Gud. Och då landar vi till sist i det stora löftet som vår Herre Jesus gav: Om ni förblir i mig och mina ord förblir i er, be om vad ni vill, och ni ska få det. Vad ni vill… om vi låter hans ord förbli i oss, fylla oss och förvandla våra tankar, våra planer och prioriteringar – och vår vilja. Om vi verkligen lever som Jesus, om vi har Guds vilja som högsta prioritet, och vi också är lika öppna i bön som han så att Guds vilja får födas inom oss, då kommer vi också att börja se bönesvar som han, och få be ut Guds rike i vårt lilla hörn av den här världen, vid Opaltorget i Göteborg. 4