Övergripande struktur för
ungdomsmottagningarnas verksamhet med fokus på
hiv/STI-frågor
(processat inom Kunskapsnätverket hiv/STI - Mellansverige)
2011-02-03
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Inledning och bakgrund.............................................................................................................. 1
1. Mål och inriktning .................................................................................................................. 1
2. Målgrupp ................................................................................................................................ 2
3. Huvudmannaskap ................................................................................................................... 2
4. Verksamheten......................................................................................................................... 2
4.1 Innehåll och omfattning ................................................................................................... 2
4.2 Samverkan ........................................................................................................................ 3
4.3 Jämlikhet .......................................................................................................................... 3
4.4 Tillgänglighet ................................................................................................................... 3
4.5 Dokumentation ................................................................................................................. 4
4.6 Vårdprogram, rutiner och kvalitetsregister ...................................................................... 4
4.7 Uppföljning ...................................................................................................................... 4
5. Ungdomskompetens ............................................................................................................... 4
5.1 Baskompetens för mottagningen ...................................................................................... 4
5.2 Resursnivå ........................................................................................................................ 5
6. Lagstiftning och styrdokument............................................................................................... 6
Dokumentunderlag ................................................................................................................. 7
Inledning och bakgrund
Smittskyddsinstitutet ansvarar nationellt för det hiv och STI-förebyggande
arbetet i Sverige. Arbetet utgår från Nationella strategin (prop.2005/06:60)
som antogs av riksdagen våren 2006. Varje år görs en överenskommelse
mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting kring fördelning av
medel. I överenskommelsen för 2007 avsattes medel för landsting,
regioner och kommuner att stärka det förebyggande arbetet mot hiv och
STI genom samarbete för kunskapsuppbyggnad och kunskapsförmedling.
Denna satsning har fortsatt och stärkts ytterligare med inriktning mot
utveckling av regionala kunskapsnätverk.
Landstingen i Uppsala, Gävleborg, Västmanland, Dalarna och Värmland
har bildat ett regionalt kunskapsnätverk kring hiv och STI för
Mellansverige. Utifrån en behovsinventering som gjordes i nätverket
våren 2009 prioriterades ett arbete kring ungdomsmottagningarnas
uppdrag. Arbetet kring ungdomsmottagningarnas uppdrag har processats i
det regionala nätverket och i olika arbetsgrupper vilket har resulterat i en
övergripande struktur för ungdomsmottagningarnas verksamhet. Den
nationella klamydiahandlingsplanen och det nationella
vägledningsdokumentet att förebygga hiv och aids bland ungdomar och
unga vuxna är grunden för detta arbete.
1. Mål och inriktning
Målet med ungdomsmottagningens verksamhet är att stärka ungdomar i
deras identitets- och personlighetsutveckling med inriktning att främja
fysisk, psykisk och sexuell hälsa. Verksamheten ska även stärka
ungdomen i sin sexualitet, förebygga oönskade graviditeter och sexuellt
överförbara infektioner (STI).
Ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande perspektiv ska genomsyra
hela verksamheten. Arbetet ska präglas av en helhetssyn på ungdomars
fysiska, psykiska och sociala utveckling.
Barnkonventionen ska utgöra grunden för verksamheten så att ungdomars
rättigheter beaktas. Verksamheten ska främja jämställdhet och delaktighet
bland ungdomar och utgå från ungdomars olika förutsättningar och behov.
Frivillighet är bärande princip för mottagningens verksamhet. Det är
huvudsakligen ungdomarna själva som söker sig till mottagningen och
formulerar sina behov. Inriktningen ska vara att stödja ungdomars
möjligheter till egna aktiva val och stärka det individuella ansvarstagandet.
1
2. Målgrupp
Verksamheten ska kunna ta emot de ungdomar som söker mottagningen.
Den övre åldersgränsen anpassas till lokala behov och resurser. När det
gäller den nedre åldersgränsen bör man inte låsa sig vid någon specifik
ålder utan utgå från ungdomars behov. Åldersgränsen bör dock vara
densamma för båda könen.
3. Huvudmannaskap
Verksamhetens huvudman kan vara landsting, kommun eller annan aktör
var för sig eller tillsammans. Det är viktigt att huvudmannens ansvar
tydliggörs. Om flera huvudmän delar ansvaret ska skriftligt avtal tecknas
om ansvarsfördelning, finansiering och resursnivåer. Huvudmannen har
det yttersta ansvaret att se till att verksamheten och den enskilda
mottagningen uppfyller uppsatta mål.
Enligt hälso- och sjukvårdslagen § 29 ska det finnas en verksamhetschef
och det ska även tydligt framgå vem som har det medicinska ansvaret på
mottagningen. Det bör finnas en samordnare eller verksamhetsutvecklare
för länets samtliga ungdomsmottagningar.
Det är huvudmännen för ungdomsmottagningen som klargör vilken
lagstiftning de anställda arbetar efter. Vem man är anställd av och i vilken
befattning samt vilka lagar som styr verksamheten avgör hur rapportering,
dokumentation och ansvar ser ut.
4. Verksamheten
4.1 Innehåll och omfattning
Verksamhetens insatser ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet
och ska ha ett normmedvetet förhållningssätt1.
Arbetet består av individuella samtal, undersökning, behandling,
gruppverksamheter, utåtriktat arbete, samarbete och konsultation med
andra aktörer.
Verksamheten ska erbjuda information, rådgivande och stödjande samtal
inom följande områden:
1
När man till exempel i skolan tar upp frågor som handlar om lika behandling och tolerans fokuserar man ofta på att
skapa förståelse och tolerans för de människor som ”avviker” och därför blir utsatta för diskriminering och annan
kränkande behandling. Att arbeta normkritiskt handlar om att vända på perspektiven och istället belysa och ifrågasätta
de normer som gör att vissa människor anses ”normala” och andra ”avvikande”. Att arbeta med ett normkritiskt
förhållningssätt leder till att fler ungdomar blir sedda och bekräftade i det pedagogiska rummet oavsett könsidentitet,
könsuttryck och sexualitet. Text kopierad från LAFA
2
•
Sexologiska frågor och problem.
•
Identitets- och könsutveckling.
•
Könsroller och attityder.
•
Relationer till partner, familj, vänner och omgivning.
•
Tonårs- och kroppsutveckling.
•
Levnadsvanor (t.ex. inaktivitet, kost, vikt, sömn, stress,
tobak, alkohol och droger)
•
Funktionsnedsättning och sexualitet
Verksamheten ska erbjuda information, rådgivande och stödjande samtal
samt i förekommande fall undersökning och behandling vid:
•
Behov av preventivmedel
•
Oönskad graviditet och abort
•
Sexuellt överförbara infektioner
•
Gynekologiska, andrologiska och venereologiska
frågeställningar
Verksamheten ska arbeta för tidig upptäckt av självdestruktivt beteende
och/eller psykisk ohälsa. Följande riskfaktorer och riskbeteende ska
speciellt uppmärksammas:
•
Tobaks- och alkoholbruk eller annat drogmissbruk samt
doping
•
Medicinering t.ex. antidepressiva hos unga
•
Självdestruktivt beteende
•
Våld, hot och övergrepp
4.2 Samverkan
Verksamheten ska medverka till att utveckla väl fungerande
samarbetsformer med socialtjänst, skola, övrig hälso- och sjukvård och
frivilligorganisationer. Den ska också utifrån lokala förutsättningar och
behov samverka med andra aktörer som arbetar med ungdomar.
4.3 Jämlikhet
Verksamheten ska bemöta ungdomar på lika villkor oavsett sexuell
identitet, etnisk, religiös, kulturell och livsfilosofisk tillhörighet,
funktionsnedsättning och kön. Jämlik verksamhet innebär att insatserna
tillhandahålls och fördelas på lika villkor för alla, detta i enlighet med
hälso- och sjukvårdslagen § 2.
4.4 Tillgänglighet
Mottagningen ska vara anpassad och lättillgänglig för målgruppen.
Öppettiderna ska anpassas efter ungdomarnas behov och efter lokala
förutsättningar. Besöken ska vara avgiftsfria.
Ungdomen ska få en kontakt inom rimlig tid. ”Drop-in” mottagning kan
vara ett komplement till tidsbokade besök.
3
Verksamheten ska svara för att det finns lättillgänglig och lättförstålig
information om öppettider och tidsbeställning.
Ungdomar från hela länet ska kunna söka sig till valfri
ungdomsmottagning. De som inte bor, studerar eller/och arbetar inom
länet ska kunna tas emot vid akuta behov.
4.5 Dokumentation
De individuella besöken ska dokumenteras. Remissbevaknings- och
provsvarsrutiner ska finnas dokumenterade. Verksamheten ska följa
gällande rutiner för smittspårning och till smittskyddsläkaren anmäla de
sjukdomar som faller under smittskyddslagen.
4.6 Vårdprogram, rutiner och kvalitetsregister
Tillämpliga nationella riktlinjer, lokala rutiner och riktlinjer ska följas.
Verksamheten ska rapportera till relevanta kvalitetsregister.
4.7 Uppföljning
I Socialstyrelsens föreskrift (SOSFS 2005:12) beskrivs ledningssystem för
kvalitet och patientsäkerhet inom hälso- och sjukvården.
Verksamheten ska analysera och synliggöra kvalitet och resultat för
personal, målgrupp och omvärld. Verksamheten ska kunna följas utifrån
olika perspektiv:
• ungdomar
• verksamhet (ex. STI statistik, aborttal eller andel tillfrågade om
levnadsvanor)
• personal
• ekonomi
5. Ungdomskompetens
För att möta ungdomar utifrån deras behov krävs yrkeskompetens inom
området sex och samlevnad, faktakunskap, kliniska eller andra metodiska
färdigheter och förhållningssätt till människor och kunskap. Dessa tre
måste integreras.
Interaktionen mellan individ, familj och samhälle är viktiga för att förstå
ungdomens situation. Andra viktiga områden är HBT- kunskap
(homosexuella, bisexuella och transpersoner), och kunskap om olika
kulturer och funktionsnedsättningar.
God kunskap i sexuella och reproduktiva hälsofrågor är en förutsättning
för att kunna arbeta hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande. Arbetet
ska ha ett ungdomsperspektiv och genomsyras av öppenhet och en positiv
syn på sexualiteten
5.1 Baskompetens för mottagningen
Ungdomsmottagningen ska ha medicinsk och psykosocial kompetens.
Följande personalsammansättning utgör grunden för verksamheten:
•
Barnmorska med förskrivningsrätt.
4
•
Kurator.
•
Läkare.
Utöver detta kan mottagningarna utifrån lokala behov, resurser och
förutsättningar ha tillgång till andra personalkategorier t.ex. psykolog,
psykiatriker, venereolog, gynekolog och undersköterska. Psykologens roll
ska inte täcka kuratorns kompetens, båda behövs inom verksamheten. Ett
tvärprofessionellt arbetssätt med respekt för olika yrkeskategoriers
kompetens gagnar helhetssynen på ungdomarnas situation.
All personal på mottagningen bör erbjudas adekvat kompetensutveckling
inom arbetets ram, vilket bör specificeras i budgeten. All personal bör ha
handledning.
Förutsättningar för att arbeta utifrån helhetssyn är en jämn
resursfördelning mellan de medicinska och psykosociala kompetenserna.
Samtliga personalkategorier vid mottagningen har enligt socialtjänstlagen
(14 kap 1 § SoL) anmälningsskyldighet till ansvarig socialnämnd när oro
finns för att ett barn eller ungdom far illa.
5.2 Resursnivå
Utifrån olika ersättningsmodeller:
Områdesgrundad indelning:
För 3 500 ungdomar rekommenderas som bas:
100 % barnmorska
100 % kurator
10 tim läkare/vecka
Utifrån Hälso- och vårdval:
Miniminivå för att vara ungdomsmottagning är en basnivå med
barnmorska med förskrivningsrätt, kurator och läkare. På denna nivå finns
en grundkompetens inom området. Tillgänglighet ska vara minst 4
timmar/vecka.
Mellannivå innebär att mottagningen inte är en heltidsmottagning men har
en utökad kompetens jämfört med basnivå men omfattar mindre än heltid.
Ger möjlighet till öppethållande kvällstid.
Maxinivå är en nivå med samma professioner men utökning av tid för att
fungera som en heltidsmottagning och med utökad kompetens kring
ungdomens behov.
5
6. Lagstiftning och styrdokument
FN: s konvention om barnets rättigheter
Sverige har iklätt sig en internationell, folkrättslig förpliktelse att följa
bestämmelserna i FN: s konvention om barnets rättigheter. Det betyder att
all offentlig verksamhet som berör barn och unga skall vila på
konventionens grund.
Föräldrabalken (1949:381)
Anger att vårdnadshavare som regel har rätt och skyldighet att bestämma i
frågor som rör underårigs personliga angelägenheter. Vårdnadsrätten
uttunnas dock då barnet blir äldre.
I offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) finns regler om
tystnadsplikt och sekretess inom den allmänna hälso- och sjukvården.
Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)
är en ramlag som innehåller grundläggande regler för all hälso- och
sjukvård.
Socialtjänstlagen (2001:453)
Styr arbetet inom socialtjänsten.
Abortlagen (1974:595)
Hälso- och sjukvårdslagen ger landstingen ansvaret för den
abortförebyggande verksamheten.
Smittskyddslagen (2004:168)
Smittskyddslagen beskriver hur sjukvården, samhället och individen ska
bete sig för att minska risken för epidemier och okontrollerbar
smittspridning.
Patientjournallagen (1985:562)
styr Hälso- och sjukvårdspersonalens ansvar att föra journal
6
Dokumentunderlag
Regeringens proposition. (2005) Nationell strategi mot hiv/aids och vissa andra smittsamma
sjukdomar. Stockholm: Socialdepartementet. Proposition 2005/06:06
Länk: http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/55679
Socialstyrelsen. (2009). Nationell handlingsplan för klamydiaprevention
med fokus på ungdomar och unga vuxna 2009-2014. Stockholm:
Socialstyrelsen.
Länk: http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2009/2009-126-180
Socialstyrelsen. (2009). Att förebygga hiv och STI bland ungdomar och
unga vuxna – kunskap och vägledning för hälso- och sjukvården och
andra intresserade aktörer. Stockholm: Socialstyrelsen.
Länk:
http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2009/attforebyggahivochstibla
ndungdomarochungavuxna
Policyprogram för Sveriges Ungdomsmottagningar 2000-2002, FSUM
Länk: http://www.fsum.org/policysv.pdf
Policyprogram framtaget för Stockholms ungdomsmottagningar, LAFA
Ungdomsmottagningar i Västra Götaland 2005-11-15, Västra Götaland
Arbetsmaterial från Ingegerd Lantz verksamhetschef barn och
ungdomshälsovården 2009, Ett underlag för våra ungdomsmottagningar
där syfte och uppdrag finns med Landstinget Gävleborg
Detta arbete har samordnats och utarbetats av kärngruppen inom
Kunskapsnätverket hiv/STI – Mellansverige:
Anna-Carin Johansson
Elaine Persohn
Inger Paris
Jennie Nordberg
Maria Kivi
Margareta Rehnberg
hiv/STI-samordnare Landstinget Värmland
hiv/STI-samordnare Landstinget Gävleborg
hiv/STI-samordnare Landstinget Västmanland
hiv/STI-samordnare Landstinget Uppsala län
hiv/STI-samordnare Landstinget Dalarna län
hiv/STI-samordnare Landstinget Uppsala län
Dokumentet är fastställt av styrgruppen för Kunskapsnätverket
hiv/STI – Mellansverige 2011-02-03:
Åsa Löfvenberg
Signar Mäkitalo
Jan Smedjegård
Staffan Sylvan
Anders Lindblom
Enhetschef folkhälsa och samhällsmedicin
Landstinget Värmland
Smittskyddsläkare Landstinget Gävleborg
Smittskyddsläkare Landstinget Västmanland
Smittskyddsläkare Landstinget Uppsala
Smittskyddsläkare Landstinget Dalarna
7
