Document

Historia kurs 2
*Denna hissa kurs behandlar tiden 500-1800 talet.
*Under denna tidsperiod hittar man många större historiska
tidsperioder.Som exempel kan nämnas
medeltiden,rennässansen,reformationen,upplysningen,de
geografiska upptäckterna.
*Allra först kommer vi att begranska medeltiden som
ibland brukar delas in i den äldre medeltiden(400900),högmedeltiden(900-1300) samt senmedeltiden(13001500)
*Den äldre medeltiden kännetecknas av folkvandringarna,
naturahushållning samt av feodalismen(länsväsen eller
storgodsvälde).
*Folkvandringarna utfördes av bl.a
hunner(Attila),burgunder,vandaler,franker.Dessa slog sig
ned på romarrikets områden.
*Frankerna bildade Frankerriket och gav upphov till de
första europeiska staterna(Frankrike,Tyskland samt
Norditalien).
*Storgodsen dominerade under denna tid(vanligtvis var det
en storgård med ett jordområde=domän samt ett antal
smågårdar som var samlade till en by).
*Storgodsen hade följande hierarkiska ordning:
Godsherre,fogdar(som kontollerade att arbetet utfördes)
arrendebönder,daglönare samt livegna.
*Den odlade jorden var uppdelad i två delar eller skiften
och varje gård hade andel i båda.Varje skifte låg i
träda(vila) vartannat år=tvåskiftesbruk.
*På bilden ovan ses en hjulplog som kom att förbättra
effektiviteten inom jordbruket kolossalt.
*Under denna tidsperiod arbetade man ofta från soluppgång
till solnedgång.
*Födan var ensidig och bestod ofta av bröd och gröt eller
eventuellt fisk. Den ensidiga födan förde med sig många
sjukdomar p.g.a vitaminbrist.
*Medellivslängden var ca 30 år beroende på en hög
barndödlighet.
*Orsaken till att feodalismen fick ett så starkt fotfäste var
denna tids ekonomiska system dvs.
naturahushållning(naturaprodukter som säljes eller bytes).
*Eftersom penningekonomin knappast förekom så kunde
kungarna dela ut mark som avlöning istället för att betala
dem.Det feodala samhället kan framställas som en pyramid
med kungen högst uppe och bönderna lägst nere.
*Kyrkans roll blir allt större efter romarrikets fall.
*Kristendomen fungerade som en enande faktor i
Europa(mission).
*Dessutom hade kyrkan en egen lag(kanonisk rätt) och de
fick även lyfta skatt av bönderna(tiondet).Många skänkte
även gåvor till kyrkan(man ville på detta sätt undvika
helvetet).
§
*Bysans(östrom) blev en stormakt i den östra
medelhavsvärlden främst p.g.a att penningekonomin levde
vidare.Området blev ett centrum för handel, förvaltning och
kultur.
*Den ortodoxa tron och den bysantiska kulturen började
sprida sig till östeuropa.
*Högmedeltiden kännetecknas av en utveckling inom
jordbruk, handel och hantverk.
*Man kan säga att denna tidsperiod kännetecknas av en
ekonomisk,politisk och religiös expansion.(De fyra
korstågen under medeltiden kan ses på kartan).
*Bland de främsta ekonomiska framstegen kan nämnas:
hjulplogen,treskiftesbruk,vattenkvarn och väderkvarn.Alla
dessa innovationer för med sig en folkökning.
*Dessutom började man sakta men säkert igen övergå till
en penningekonomi.
*När städerna börjar växa upp så undanträngs sakta
småningom feodalväsendet.
*Gillen(köpmannaföreningar) och
skråväsendet(skomakare,snickare) ger även ett lyft för
ekonomin.
*Den nya byggnadstekniken ger mera makt åt kungar
feodalherrar,biskopar. Borgar och katedraler börjar dyka
upp.Den romanska och gotiska arkitekturen blir synlig.
Gotisk stil
Romansk stil
*De första universiteten börjar dyka
upp(Bologna,Paris,Oxford).
*Den religiösa expansionen syns i from av korstågen mot
muslimerna.
*Den politiska expansionen tar sig tydligast i uttryck i
England där medeltidens viktigaste dokument Magna Carta
kommer till 1215.
Detta dokument kan ses som grundstenen till
parlamentarismen.
*De franska kungarna ansåg sig vara kungar av guds nåde.
*Sakta småningom börjar det dyka upp folkrepresentationer
när feodalstaten förvandlas till ständerstat.
*Senmedeltiden ses ofta som en dyster tid eftersom det då
förekom en tillbakagång som orsakades av
missväxt,(kallare tidsperiod) hungersnöd och pest.
*Under denna tid minskar Europas befolkning med 3050%.
*Pesten(digerdöden) förde med sig den dittills största
folkminskningen.
*Folkminskningen inverkade på jordbruket.Man var
tvungen att ersätta männsklig arbetskraft med mekaniska
hjälpmedel(vattenhjulet).
*Hansan upplevde också sin storhetstid under 1300-1400-t.
*P.g.a reformrörelser börjar kyrkans makt att avta.
*Kyrkan förföljde kättare med hjälp av
inkvisitionsdomstolen.De som ansågs skyldiga bannlystes
eller brändes på bål.
*På denna bild kan man se hur man använde sig av tortyr
för att få kättare att bekänna.
*Instuderingsfrågor till kapitlet om medeltiden
1.På vilket sätt skiljer sig högmedeltiden från den äldre
medeltiden?Vilka är de stora förändringarna?
2.På vilket sätt utvecklas ekonomin under högmedeltiden?
3.Vilka är de viktigaste uppfinningarna under
medeltiden?Hur påverkar dessa samhället?
4.På vilket sätt utvecklas/förändras religionen och
politiken?
5. Adjektivet mörk i uttrycket den mörka medeltiden står
för vulgär, rå, barbarisk, outvecklad och efterbliven. Anser
du att uttrycket den mörka medeltiden ger en träffande
karakteristik av epoken? Motivera din ståndpunkt.
Det tidigmoderna skedet(1400-t:s slut-1750
*Detta är tiden då grunden för det moderna Europa läggs
*Europeérna upptäcker nya världsdelar som leder till
kolonialism då Europa börjar dominera resten av världen.
*Kapitalismen får fotfäste. Stordrift(massproduktion) inom
handel,hantverk och jordbruk.
*De östeuropeiska staterna blir godsägarstater med en rik
adel samt en utfattig livegen bondeklass.
*Renässansen förändrar konsten litteraturen och
vetenskapen.
*Reformationerna leder till att Europa delas i katoliker och
protestanter.
*Under 1500-t grundläggs furstestaten av Machiavelli och
under 1600-t förekommer det mycket krig i Europa.
De geografiska upptäckterna
1.Nämn orsaker till att det uppstod en kapplöpning om sjövägarna.
2. Varför blev det främst Spanien och Portugal som började tävla om den
nya världens resurser?
3.Vilka fördelar förde "europeiseringen" av världen med sig för Europa?
4.Vilka nackdelar går att finna i detta fenomen?
5. Förklara "cash-crops" och hur det hänger ihop med upptäckten av den
nya världen?
6.När, hur och varför kommer triangelhandeln med in i bilden? Förklara
även vad den går ut på?
7.På vilket sätt hänger merkantilismen ihop med upptäckten av den nya
världen?
*De geografiska upptäckterna inleddes under slutet av
1400-t främst av portugiser och spanjorer.
*Denna karta visar europeérnas syn på stilla havet under
denna tid.
*På 1600-t gundade holländarna kolonier i
ostasien(ostindiska kompaniet) medan engelsmän och
fransmän anlade kolonier i Nordamerika och Indien.
*Orsaker till färderna: Stora nya
fartyg,kompass,loggen(hastighet),kvadrant(latitud)samt nya
kartor.
*På bilden ett typiskt 1500-t skepp.
*Dessutom finns det ekonomiska och religiösa motiv med i
bilden.
*1487 når portugisen Diaz Afrikas
sydspets(Godahoppsudden).
*1492 når Columbus Amerika(Bahamaöarna) trots att han
tror sig vara i Indien.Haiti och Kuba blir därför Västindien
och invånarna indianer.
*1498 når Vasco da Gama Indiens västkust (Calicut).
*1500 når portugiserna Brasilien som blir koloni.
*Magellan vill nå Asien genom att segla runt sydamerika
1519.
*Indianernas möte med spanjorerna har negativa
konsekvenser, de dog ofta p.g.a främmande sjukdomar
eftersom de saknade motståndskraft.
*P.g.a stora guld/silverfynd skickas alltmer spanjorer till
Amerika.
Ex. Cortéz skickas till nuvarande Mexiko där aztekernas
rike erövras. Erövringen möjliggörs av en militärteknisk
överlägsenhet samt ett psykologiskt övertag.
*Även inkariket(nuvarande Peru) erövras av Spanien av
Pizzarro 1531 m.h.a 150 man.Conquistadorerna är djärva
och hänsynslösa och de förtryckte indianerna och gör dem
till slavar.
*Den spanska invasionen leder också till uppkomsten av
nya raser ex. mestiser(vit+indian).
*P.g.a silverfyndigheterna blir Europa en stark ekonomisk
maktfaktor.
*P.g.a nya tillverkningsmetoder samt en ökad efterfrågan på
varor och tjänster blir Europa också starkare. Detta leder
även till att priset på varorna stiger vilket för med sig en
ökad inflation.
*Man börjar också specialiser sig på varor som ger den
bästa avkastningen.
*Hansan börjar förlora sin maktställning om
östersjöhandeln under slutet av 1400-t .Holländarna,
fransmännen och engelsmännen börjar ta över handeln.
*Klyftorna mellan de olika klasserna börjar
öka.Köpmännens ställning förbättras medan övriga
stadsbors ställning färsämras.
*Kvinnans ställning ses fortfarande som underlägsen
mannens(man ansåg att kvinnan styrdes av sina känslor).
*1500-1600 t är även häxprocessernas tid p.g.a en
överhettning i det religiösa livet. Dessa riktades främst mot
kvinnnor.
*Furstetaten får även sin höjdpunkt under 1500t.Machiavelli talade om att kungen fick använda sig av
vilka medel och metoder som helst för att uppnå framgång.
Kungen uppfattades ofta som Guds ställföreträdare.
*Renässansen räknas infalla mellan sent1300-1600-t
beroende på vilket område i Europa vi talar om.
*De stora förändringarna hittas främst inom konsten,
vetenskapen och litteraturen. Definitionen av renässansen
brukar uppfattas som en pånyttfödelse av antikens ideal.
*Kyrkan som tidigare hade dominerat får nu ge vika för den
människocentrerade världsbilden.
*Man börjar betona den starka fria människan som
behärskar olika vetenskaper.
*Humanismen får fotfäste inom litteraturen.Man betonade
språk,litteratur och historia.Textkritiken och källkritikens
betydelse blir viktig.
*Humanisternas verk sprids av den nyligen uppfunna
boktryckarkonsten(Gutenberg).Boktryckarkonsten ledde
även till religiös och politisk propaganda vilket i sin tur
förde med sig censur.
*Allra bäst kom renässansen till uttryck genom konsten.
Konstnärerna ville avbilda verkligheten såsom människorna
uppfattade den. Exempel på kända konstnärer är Leonardo
da Vinci,Rafael och Michelangelo.
Bilden visar Michelangelos verk som finns i det Sixtinska
kapellet.Notera hur människan har satts i centrum.
*Under renässansen utvecklas även vetenskaperna mycket.
*Man övergår till den heliocentriska
värlsbilden.Kopernikus,Kepler och Galilei ses som
banbrytare inom detta område.Galileis upptäckt aav
teleskopet för vetenskaperna ytterligare framåt som
fullbordas med Newtons upptäckt av gravitationen.
*Tack vare dessa nya upptäckter blir vetenskaperna en allt
större maktfaktor och kyrkans dominans minskar.
*Martin Luthers reformation genomfördes i Tyskland på
1520-t.
*Konsekvensen var att kyrkan splittrades i katoliker och
protestanter.
*Som en orsak till reformationen kan ses olika folkgruppers
missnöje med kyrkans ledare. Speciellt förargad var man på
avlatshandeln(befrielse från syndastraff i form av
betalning).
*1517 inleds reformationen i form av Luthers 95 teser.Ett
viktigt budskap i dessa teser är att bibeln bör vara
tillgänglig för alla.
*Luthers tankar leder till våldsamma bondeuppror i
Tyskland där 100 000-tals bönder dödas.
*Luthers tankar börjar spridas till övriga europeiska länder
på 1520-t.
*Reformationen för också med sig striktare rörelser såsom
kalvinismen(protestantisk rörelse).
*P.g.a reformationen inleder den katolska kyrkan en
motreformation.Motreformationen utrotar protestantismen i
vissa länder såsom Spanien,Italien och Polen.
*Den starkaste rörelsen inom motreformationen blir
jesuitorden som leds av Ignatius Loyola. Den var baserad
på en strikt militär uppbyggnad. Jesuiterna försökte inverka
på de politiska ledarna och på så sätt öka sitt inflytande
inom politiken.
Martin
Luther
Ignatius Loyola
Västeuropa under 1500-1600-t
*Spanien dominerar som stormakt fram till 1650-t.
Kungaparet inrättade även en egen inkvisitionsdomstol mot
kättare och politiskt oppositionella.
Speciellt den spanska flottan(armadan) kom att utgöra en
stark maktfaktor.
De ständiga krigen på 1600-t inleder Spaniens nedgång.
*Nederländerna upplevde sin storhetstid som handelsmakt
under 1600-t.
Jordbruket och fisket leder till att handeln utvecklas.
Även nya fartygstyper(flöjten) gör att Holland utvecklas
som handelsmakt.
Amsterdam blir ett viktigt handelscentrum.Också utanför
Europas gränser får Holland viktiga handelsbaser(ex te och
kryddor från Asien samt socker och tobak från
Amerika.Triangelhandeln(s.227) blir allt viktigare under
den här tiden.
*Frankrike präglas av religiösa och politiska motsättningar.
Frankrike blir starkare under Ludvig den XIV(Början av
1600-t)
Ett 40-årigt inbördeskrig mellan katoliker och
hugenotter(kalvinister) bryter ut under 1500-talet.
Ludvig XIV representerar den absoluta furstemakten(trodde
sig vara guds sällföreträdare)
Centralismen blev allt tydligare.
*Vid slutet av 1600-t framstod England som en
stormakt.Elisabet I hade redan visat Englands styrka genom
vinst över den oövervinneliga armadan 1588.
30-åriga kriget 1618-48
Dels ett inbördeskrig mellan protestanter och katoliker samt
ett mellan kejsare och furstar.
Dessutom handlade kriget om maktförhållandet mellan
Spanien,Holland,Frankrike och Sverige.
De religiösa,politiska samt ekonomiska skälen är de
viktigaste orsakerna.
Kriget inleds i Böhmen där stridigheter uppstår mellan
folket som är protestantiskt sinnade medan kungen är
katolik.
Spanien backar upp kungen vilket leder till att svenskar och
fransmän känner sig hotade.
Protestanterna får stöd av det katolska Frankrike varför
denna sida vinner.
Kriget avslutas med den Westfaliska freden 1648.
Konsekvenser
Tyska riket förblev splittrat ända in på 1860-t.Befolkningen
sjönk med en tredjedel.
Sverige blir en stormakt.
Frankrike blir Europas ledande makt.
Upplysningens tidevarv
Allmännt
*Denna tid förespråkar starkt tron på frihet, förnuft och
framsteg.
Man anser att upplysningen baserar sig på
renässanstänkandet och de vetenskapliga upptäckterna som
gjordes under 1600-t
Kända upplysningsmänniskor är bl.a Voltaire,
Candide,Montesquieu och Rosseau.Dessa franska filosofer
eller tänkare kom att förändra världens framtid.Man kan
säga att de finns med som bakgrundsorsaker till den
amerikanska(1776) och franska(1789)
frihetsrevolutionen.(272-283)
Det demokratiska tänkandet som kommer till uttryck i
dessa revolutioner kan sägas ha fått luft under vingarna tack
vare upplysningsfilosoferna.
Francis Bacon sade att iakktagelse är grunden för allt
vetande, detta kan ses som början på empirisk
vetenskap.”Kunskap är makt”.
René Descartes, Cogito ergo sum=jag tänker alltså är jag
kan också ses om typiskt för upplysningstiden.
John Locke kritiserade enväldet i England,”makten
tillkommer folket”.
Montesquieu blir främst känd för sin maktfördelningslära
1.Den lagstiftande makten
2.Den verkställande makten
3.Den dömande makten.
Kapitlena om upplysningen och industrialismen har tagits
från hist.se och skall ses som en fördjupning i ämnet(inte
dock de allmänna delarna)
Upplysningen förde även med sig den upplysta despotins
tid.
Upplysningsfilosoferna
1600-talet hade inneburit ett stort framsteg för
naturvetenskapen. Galilei och
andra hade upptäckt universum. Med hjälp av det nya
mikroskopet började människan kunna tränga in i vår inre
värld. Newton hade matematiskt kunna bestämma de
fysiska lagar som styrde vår tillvaro. Boyle hade på
motsvarande sätt försökt komma fram till hur världen
kemiskt var uppbyggd.
Allt detta kom naturligtvis att påverka människors
livsinställning. De stora franska tänkarna som framträdde
under 1700-talet har med ett gemensamt begrepp kallats för
upplysningsfilosofer. De var alla besjälade av idén att visa
på människans möjligheter. De talade mycket om
människan som en förnuftig varelse, som kunde skapa
utveckling och välstånd. Omvänt förhöll de sig
skeptiska* till religionen, som enligt dem ofta var ett
mänsklighetens gissel.
Religionen höll människor fångna i vanföreställningar och
hindrade dem från att se sina möjligheter.
Voltaire - religionskritikern
Inte minst hos Voltaire (1694-1778) är religionskritiken
tydlig. I sina böcker
skriver han mycket sarkastiskt* om alla kyrkans tjänare,
som predikar på ett sätt, men som själva lever på ett helt
annat vis. Med alla till buds stående medelförsöker dessa
präster, enligt Voltaire, tvinga människorna att underkasta
sig kyrkans bud. De skrämmer människorna med sina
helvetespredikningar och lockar dem att med gåvor till
kyrkan köpa sig salighet.
Men Voltaire var inte bara antiklerikal, dvs. kritisk till de
präster som predikade Guds ord. Han var i grunden kritisk
mot hela Bibelns lära. I en av sina skrifter uttrycker han sig
på följande sätt:
Måtte denne store Gud som lyssnar på mig, denne Gud som
säkerligen varken kan ha fötts av en jungfru eller dött i
galgen, inte heller ätits upp i en degbit eller ha inspirerat
dessa böcker fyllda med motsägelser, galenskaper och fasor
– måtte denna Gud, all världens skapare förbarma sig över
denna sekt av kristna som hädar honom.
Det fanns upplysningsfilosofer som gick så långt att de
intog en ateistisk hållning. Men för Voltaire fanns det en
Gud, alla människors kärleksfulle fader,
men detta var inte de kristnas Gud. Att våga skriva detta
under 1700-talet var mycket djärvt och kunde leda till åtal.
Voltaire valde därför att ge ut många av sina skrifter
anonymt. Ibland använde han sig av pseudonym*. Ibland
undertecknade han sina stridsskrifter med ”Ecrasez
l ́infâme - Krossa den skändliga” och ’den skändliga’ var i
detta sammanhang liktydigt med kyrkan.
Voltaire - samhällsdebattören
Voltaires möte med England kom att påverka honom på
flera sätt. Newtons vetenskapliga teorier gjorde honom
fascinerad och han utnämnde denne matematiker till alla
tiders störste geni. Voltaire tog också starka intryck av en
engelsk filosof vid namn John Locke. Denne hade skrivit
mycket om behovet av att ha en fri debatt och visa tolerans
mot oliktänkande. Voltaire kom att bli en stor vapendragare
för dessa idéer. ”Rätten att säga och tycka vad vi tänka är,
hävdade Voltaire, varje människas rätt. Denna kan man inte
beröva henne utan att utöva det mest avskyvärda tyranni.”
På motsvarande sätt gick han till storms
mot tortyr och hårda straff. Han engagerade sig i olika
rättsfall, som ledde till att
oskyldigt dömda personer fick upprättelse.
Voltaire hade också studerat det engelska statsskicket. I
Storbritannien fanns liksom i alla andra länder en kung,
men det var parlamentet som hade den politiska makten.
När det gällde olika samhällssystem uttryckte sig Voltaire
alltid försiktigt. Den brittiska parlamentarismen, menade
han, vara bra för Storbritannien, men i ett land som
Frankrike var det bäst med upplyst despoti*.
Med detta menades, att en enväldig kung skulle ha all
politisk makt under förutsättning av att han var en upplyst
regent. Voltaires försiktighet i denna fråga kan kanske
förklaras av, att han med tiden blev en allt mera upphöjd
kulturpersonlighet. Under tre års tid var han exempelvis
gäst hos den enväldige preussiske kungen, Fredrik II.
Kanske ville eller vågade han inte i denna fråga
stöta sig med sina kungliga välgörare.
Diderot
En tredje stor upplysningsfilosof var Denis Diderot (171384). Denne man, som
var son till en knivsmed i Langres, hade klättrat den långa
vägen upp mot
samhällsstegens högsta topp. Mer än någon annan var han
folkbildare. Den
ryska kejsarinnan, Katarina den stora, anlitade honom som
sin rådgivare för att
införa ett nytt skolsystem i Ryssland. Diderot förklarade
för henne, att alla från
den förste ministern till den enklaste bonden måste lära sig
att läsa, skriva och
räkna. I detta avseende hade han en åsikt som avvek från
Voltaire. Denne skrev
föraktfullt om ”la canaille – packet”. Länge ansåg Voltaire
att det var
meningslöst att ägna någon upplysning åt dem, som inte
hade någon tid över för
att bilda sig. Men på sin ålderdom mildrades Voltaires
uppfattning i denna fråga
mycket märkbart.
Folkupplysaren Diderot tog också initiativet till att utarbeta
det första
uppslagsverket (encyklopedin). I detta verk ville han på ett
begripligt sätt samla
allt mänskligt vetande. Uppslagsverket blev snabbt en stor
succé. Verket fick
efterföljare i flera länder.
Industrialismen
Allmänt
Den första ångmaskinen(på bilden)
*1780-1830 kan ses som den första fasen i Storbritannien
P.g.a jordbruket utvecklas leder detta till kraftig folkökning
som för med sig en ökad efterfrågan på varor vilket leder
till att produktionen måste öka.
Industriliseringen krävde även kapital, energi,
teknik,transportmöjligheter och råvaror.
Ex på uppfinningar är den flygande skytteln(vävstol)
Spinning Jenny(spinnmaskin) samt ångmaskinen.
Kommunikationssytemet får ett uppsving tack vare att
ångkraften börjar användas till sjöss
Den industriella revolutionen
Glasgow 1769
Ordet ”industri” kommer från latinet och betyder närmast
”intensiv
verksamhet”. En industri kan enklast definieras som ett
företag som tillverkar
varor maskinellt. För att driva maskiner behövs en
kraftkälla, som inte gör dem
beroende av mänsklig muskelkraft. Tidigt lärde sig
människan att utnyttja vind-
och vattenkraften. Redan under medeltiden drevs
kvarnhjul, blåsbälgar,
stånghammare etc. med hjälp av dessa kraftkällor. Men för
att kunna skapa
effektiv maskindrift, som inte var påverkad av vädrets
makter och som kunde
fungera på vilken plats som helst, krävdes andra
kraftkällor.
År 1769 tog skotten James Watt ut sitt första patent på en
ångmaskin. Om
man så vill kan man datera industrialismens födelse till
detta årtal. Att
uppfinnaren kom från Storbritannien och att uppfinningen
så snabbt skulle
revolutionera det brittiska näringslivet var inga
tillfälligheter. En teknisk
utveckling uppstår inte av sig själv. Den måste alltid ha
sina incitament*. Det
var bara i Storbritannien alla förutsättningar fanns för att
genomföra en snabb
industriell uppbyggnad i slutet på 1700-talet.
Storbritannien blir den ledande kolonialmakten
Under 1500-talet hade spanjorerna och portugiserna tagit
över den roll som
tidigare de italienska städerna hade haft inom handeln. De
hade seglat ut över
världshaven och skaffat sig kolonier i främmande
världsdelar. Men deras
herravälde på världshaven skulle bli kortvarig. I början av
1500-talet fanns det
ingen regent som var mäktigare än Karl V. Han var
Spaniens kung, men också
tysk-romersk kejsare. Men redan under hans son, Filip II,
som efterträdde
honom på den spanska tronen, började den spanska
stormaktsställningen att
vackla. Filip II var en hängiven katolik. Han såg det som
sin plikt att på alla sätt
förstärka katolicismens ställning i Europa. Men i två viktiga
avseenden skulle
han misslyckas.
Hans första stora misslyckande skulle bli upproret i vad
som då kallades
Spanska Nederländerna*. Det skulle leda till att de sju
norra provinserna i detta
område bröt sig ut ur det spanska väldet och bildade en
union, vilket i förlängningen skulle bli ett självständigt
Nederländerna. Hans andra stora misslyckande inträffade
1588. Då avseglade en stor spansk flotta mot England allt i
förhoppning om att man där skulle kunna störta Elisabet I
från tronen. Hon hade
på sitt speciella sätt gjort upp med katolicismen och skapat
en egen protestantisk
kyrka, episkopalkyrkan. Filip II ansåg att han som make till
Englands avlidna
drottning Mary – ofta kallad för Bloody Mary - var i sin
fulla rätt att återupprätta
det katolska styret över öriket. Men hans väldiga armada
av storslagna skepp
skulle bli slagen av den inte lika imponerande engelska
flottan, vars båtar dock
visade sig vara betydligt mera lättmanövrerade.
Holland och England skulle bli de nationer som under
1600-talet tog över
herraväldet på världshaven. Längs Guldkusten i Afrika låg
holländska och
engelska handelsstationer sida vid sida. I Sydafrika hade
holländarna 1652
skapat en koloni. I Indien, som de portugisiska sjöfararna
hade upptäckt, fanns
en rad handelsstationer. Många tillhörde holländarna och
engelsmännen, men
här hade även fransmännen slagit sig ned. De ostindiska
öarna (nuvarande
Indonesien) hade blivit ett holländskt område. I
Nordamerika fanns längs
östkusten i huvudsak engelska bosättningar, men också där
fanns en holländsk
koloni, Nya Amsterdam (New York). Under åren 1637-55
hade även Sverige ett
litet område i Delaware, som kallades Nya Sverige. I andra
delar av
Nordamerika hade fransmännen skaffat sig stora områden.
De kontrollerade
Canada och hade skapat en koloni längs Mississippi
(Louisiana).
Redan på 1660-talet började engelsmännen driva bort
holländarna från deras
kolonier. Holländarna miste sina handelsstationer längs
Guldkusten. På den
amerikanska östkusten hade Nya Amsterdam erövrat den
svenska kolonin i
Delaware. Tio år senare skulle engelsmännen på samma sätt
lägga under sig
denna holländska koloni.
Under åren 1756-63 flyttade britterna ytterligare fram sina
positioner. Då
utkämpades det så kallade Sjuårskriget främst mellan
Storbritannien och
Frankrike. Om man så vill kan man kalla detta krig för ett
första världskriget.
Det var inte bara på de europeiska slagfälten som dessa
stormakter med sina
många allierade mätte sina krafter med varandra. I
Nordamerika besegrade
britterna fransmännen och berövade dem deras stora
kolonier, Canada och
Louisiana. I Indien erövrade det brittiska Ostindiska
kompaniet nästan alla
franska handelsstationer.
Storbritannien skulle under 1700-talet genomgå en
ekonomisk utveckling
som inget annat land kom i närheten av. En viktig
anledning till detta var
givetvis att landets kolonialvälde snabbt växte i
omfattning. Det ledde till att
man kunde hemföra praktiskt taget obegränsat med billiga
kolonialvaror i form
av bomull, te, sockerrör etc. Men tillgång på värdefulla
råvaror är i sig ingen
garanti för att ett lands företagsamhet ska börja blomstra.
Under slutet av 1500talet och under 1600-talet översvämmades Spanien av
rikedomar från sina
amerikanska kolonier – inte minst i form av silver från
Potosi i Bolivia. Men den
spanska överklassen använde sina rikedomar för att leva ett
liv i lyx. Ingenting
investerades för att starta företag som kunde förädla
exempelvis de billiga
råvaror som fördes in i landet.
En viktig förutsättning för att skapa ett gynnsamt
företagsklimat är att
samhället stimulerar nyföretagande. En annan viktig
förutsättning är att det finns
kapital att låna för dem som har idéer att utveckla företag.
En tredje avgörande
faktor är att det finns tillgång till arbetskraft. Alla dessa
förutsättningar fanns i
Storbritannien under 1700-talet.
Den engelska parlamentarismen
Under större delen av 1500- och 1600-talet hade puritaner*,
anglikaner och
katoliker kämpat om makten i England. I denna maktkamp
hade katolikerna fått
en alltmera försvagad ställning. Antalet katoliker i landet
var bara några få
procent, då Jakob II av ätten Stuart besteg tronen 1685.
Konflikten mellan
honom och parlamentet blev efterhand allt oförsonligare.
Parlamentet sökte stöd
hos Vilhelm av Oranien, den holländske ståthållaren, som
var Jakob II:s svärson.
Denne landsatte en armé som tvingade Jakob II i
landsflykt. Två år senare skulle
Jakob II visserligen återkomma. Han hade landsatt en armé
på Irland, där
befolkningen i huvudsak bestod av katoliker. Men vid
floden Boyne 1690 blev
han en andra gång besegrad av sin svärson.
Parlamentet var nu berett att göra Vilhelm av Oranien till
engelsk kung, men
först måste han och hans drottning, Maria, acceptera vad
som har blivit kallat
Bill of Rights. I detta dokument fastslogs att parlamentet
skulle ha den
lagstiftande makten och att kungen inte fick försöka hindra
fria val till
parlamentet. Dessutom bestämdes att ingen engelsk kung i
fortsättningen fick
vara katolik. Vilhelm av Oranien och hans gemål
accepterade detta utan större
protester. Därmed hade parlamentet genomfört vad som
brukar kallas för ”Den
ärorika revolutionen”.
Parlamentets ställning stärktes sedan ytterligare. 1714
valdes en kung, som
fick namnet Georg I. Han var kurfurste* av Hannover.
Uppenbarligen var han en
monark utan några ambitioner. Han var ointresserad av
engelsk politik och han
lärde sig aldrig det engelska språket. Hans efterföljare,
Georg II, överlämnade
också mer än gärna regeringsansvaret till sina ministrar.
Bill of rights var ingen författning eller lag. Ingenstans stod
det skrivet att
kungen i fortsättningen måste få sina ministrar godkända
av parlamentet, men i
realiteten kom det att fungera så. Storbritannien var det
första landet där
parlamentarismen* hade segrat. I detta parlament växte det
också fram ett
partiväsende. Ett parti kallade sig ”tories” och ett annat för
”whigs”. De som
tillhörde tories var mera konservativa* och
traditionsbundna. För dem var det
mycket viktigt att slå vakt om den episkopala kyrkan. För
dem som tillhörde
whigs var det vikigare än för tories att hävda den politiska
och ekonomiska
friheten.
Allt detta påminner om en modern demokrati, men något
folkstyre fanns inte i
dåtidens Storbritannien. Överhuset dominerades av
lorderna, de stora jordägarna. Till underhuset blev man vald
i valkretsar som hade existerat sedan
medeltiden. Detta skulle med tiden skapa en alltmera
absurd* situation.
Storbritanniens industrialisering ledde till att vissa
valkretsar bestod av städer
med tiotusentals invånare, medan andra valkretsar blev i det
närmaste avfolkade.
Det engelska jordbruket
I Västeuropa fanns på 1700-talet ännu det gamla germanska
tegskiftet kvar. Det
innebar att bönderna bodde i byar. Byns olika åkerlappar
hade dessa bönder
delat upp mellan sig i smala remsor eller tegar. Utanför
åkrarna fanns en
allmänning, där boskapen gick och betade. I dessa byar
brukade man jorden
gemensamt. Byborna måste komma överens om vad de
skulle så på de olika
åkrarna och när de skulle utföra detta arbete.
Ägarstrukturen i äldre tiders bondbyar
Så fungerade det nästan överallt i Västeuropa, men inte i
England. Redan
under 1600-talet hade den jordägande adeln lagt under sig
större delen av
landets åkerareal. Under 1700-talet skulle denna
jordägande adel i parlamentet
genomföra olika ”enclosure acts – inhägnadslagar” över
hela Storbritannien. Det
innebar att man tvingade fram skiftesreformer, som innebar
att böndernas
jordinnehav sammanfördes till sammanhängande områden.
De gamla
allmänningarna försvann. Sådana skiften kunde
genomföras utan att alla bönder
ville det. Vid varje sådant skifte måste dessutom de
stackars bönderna anlita
jurister som tog bra betalt. Många bönder valde då hellre
att sälja sin jord till de
stora markägarna.
För det engelska jordbruket innebar skiftena onekligen stora
effektiviseringar.
Tidigare hade jordbruket i stor utsträckning varit inriktad
på självhushåll, men
under 1700-talet valde många jordägare att specialisera sitt
jordbruk. De började
experimentera med andra växtföljder, satsade pengar på
nya kulturväxter,
investerade i bättre jordbruksredskap och började bedriva
avel i stor skala.
För den engelska bondebefolkningen var dessa skiften
däremot en tragedi.
Före detta självägande bönder fick försöka leva vidare som
lantarbetare eller i
bästa fall som arrendatorer. I takt med att jordbruket
rationaliserades* fanns det
inte jobb till alla på landet. Detta tvingade människor att
flytta till städerna och
ta arbete i de nya företagen. Detta gynnade givetvis den
engelska industrialiseringen. Industriägarna kunde till en
billig penning få arbetskraft till sina
fabriker. Men de människor som hamnade på dessa
arbetsplatser tvingades ofta
leva under omänskliga förhållanden.
För den jordägande adeln innebar denna utveckling att
deras inkomster från
jordbruket kraftigt steg. Många valde att investera delar av
sin förmögenhet i
industrier, gruvor, skeppsvarv etc. I Storbritannien var det
inte bara det rika
borgerskapet utan också adeln, som ville vara med och
hämta hem de vinster
som de nya företagen skapade. Detta kan jämföras med
Frankrike, där högadeln
inte alls visade något intresse för handel och köpenskap
och där det rika
borgerskapet ofta investerade sina pengar i jordbruket.
Banker och aktiebolag
Det effektiva jordbruket och den ökade handeln av
kolonialvaror gjorde att
landets kapitaltillgångar växte. Detta skapade en
blomstrande bankrörelse. I
städer som Venedig, Amsterdam och Hamburg hade det
länge funnits banker.
Den engelska riksbanken, Bank of England, tillkom 1694.
Den var direkt
underställd parlamentet. Det innebar, att inte ens Englands
kung eller landets
regering kunde låna pengar från landets centralbank utan
parlamentets
medgivande. Detta stärkte självklart det parlamentariska
statsskicket i
Storbritannien.
Det växte också upp ett stort antal privatägda banker i
Storbritannien under
1700-talet. Till skillnad från idag sysslade bankerna vid
denna tid bara i
undantagsfall med kreditgivning till privatpersoner.
Kapitalägare satte in sina
pengar i bankerna och där skulle de förvaras till dess ägarna
hade behov av ta ut
sina besparingar. Det betydde att människor med goda
företagsidéer men utan
kapital inte kunde gå till en bank och låna upp pengar. De
fick i stället försöka
hitta rika kompanjoner, som var villiga att ekonomiskt
satsa på deras projekt.
I England skapades under 1700-talet efter holländsk
förebild en ny företagsform, aktiebolaget. Den som köper
aktier i ett företag, blir delägare i detta bolag.
Men till skillnad från en person som bygger upp ett privat
företag, behöver
aktieägaren aldrig riskera mera kapital än han har köpt
aktier för. Den som
privat driver ett företag kan däremot bli av med hela sin
förmögenhet om det går
i konkurs. Aktiebolagen blev redan i slutet av 1700-talet
mycket vanliga i
Storbritannien. De bidrog starkt till att öka intresset för att
skapa nya företag.
Merkantilism och liberalism
1700-talets ledande ekonomiska teori var merkantilismen.
Denna teori byggde
på en idé, att ett land skapade sina rikedomar genom att
bygga upp ett så stort
penningöverskott som möjligt. Landets import skulle
minimeras och exporten
skulle optimeras*.
Inte minst för att öka ländernas självförsörjningsgrad
satsade man mycket på
så kallade manufakturer. Ett stort antal manufakturer
sysslade med att spinna
och väva tyger för hand. Men manufakturer kunde syssla
med allt från
vapenproduktion till porslinstillverkning. De som drev
dessa företag fick ofta ett
privilegiebrev, där de fick ensamrätt att framställa en viss
typ av vara. Det hände
till och med att statsmakterna subventionerade* dessa
företag med skattemedel.
Det var inte bara näringspolitiska överväganden som fick
de styrande att satsa på
denna verksamhet. Det fanns en medveten
fattigvårdspolitik, som låg bakom
denna satsning. Avsikten var att man på detta sätt skulle
avhålla kvinnor från att
ägna sig åt att tigga, stjäla eller ägna sig åt prostitution.
Under medeltiden hade skråväsendet vuxit fram.
Hantverkare eller köpmän
inom olika branscher hade bildat sina skrån. Varje skrå hade
ensamrätt att
bedriva en viss verksamhet. Inga utbildade mästare fick
etablera sig i en stad,
om inte det skrå som han tillhörde hade gett sitt tillstånd
till detta. Det gamla
medeltida skråväsendet uppmuntrades också av
merkantilisterna. De betraktade
med misstro allt som kunde leda till att ett lands näringsliv
blev mera
konkurrensutsatt.
År 1776 skrev engelsmannen Adam Smith, som har blivit
kallad nationalekonomins fader, ett verk som fått namnet
”The wealth of nations – Nationernas
välstånd”. I detta verk hävdade han att ett lands välstånd
inte hade något att göra
med hur mycket pengar det fanns där. I stället handlade det
om hur effektivt
man i detta land kunde producera varor. En merkantilistisk
handel med höga
tullar gav inte konsumenterna billiga varor eller gjorde att
företagen kunde
skaffa råvaror till bäst tänkbara priser. Detta var inget som
stimulerade handeln
mellan olika länder. Omfattande regleringar av ett lands
näringsliv ledde inte till
något nyföretagande. Vad Adam Smith ville ha var i stället
fri konkurrens
mellan företagen. Ju större frihet som fanns för
företagarna, desto effektivare
blev resursutnyttjandet. På detta sätt skapade man de lägsta
produktionskostnaderna, de billigaste varorna och den
största köpkraften.
När Adam Smith lade fram sina ekonomiska teorier
tillämpade man i
Storbritannien redan hans liberala* idéer. Till skillnad från
alla andra länder
hade Storbritannien övergett merkantilismen. I stället ville
man där bedriva
frihandel med andra länder. Skråväsendet hade man
avskaffat och den fria
företagsamheten stimulerades på alla sätt. England var det
förlovade landet för
alla djärva företagare. Ingenstans fanns det så mycket
tillgång till riksvilligt
kapital som där; ingenstans var den ekonomiska friheten
större.
Teknikutvecklingen
Den tekniska utvecklingen under det senaste århundradet
har gått svindlande
fort. Dagens elektronik har skapat en helt ny värld för
dagens människor. Andra
kraftkällor har gjort att vi idag kan åstadkomma saker som
tidigare generationers
konstruktörer inte varit i närheten av. Men om vår
uppfinningsrikedom idag är
särskilt mycket större än medeltidsmänniskornas kan
diskuteras. De personer
som byggde de medeltida katedralerna skapade
byggnadskonstruktioner, vars
tekniska kvalitet det inte är lätt att överträffa. Leonardo da
Vinci och andra
medeltida konstruktörer hade en kunskap i mekanik, som
var utomordentligt
avancerad.
1700-talet var på många sätt en teknisk guldålder. Sverige
hade i början av
detta århundrade sitt eget tekniska geni, Christopher
Polhem. Han konstruerade
allt från hänglås och urverk till det väldiga
uppfordringsverket som schaktade
upp malmen från Falu koppargruva.
Det är uppenbart att all teknikutveckling kräver sina
incitament. I en situation
när det finns redskap och maskiner i tillräcklig omfattning
för att bearbeta en
viss råvara är teknikutvecklingen som regel långsam.
Omvänt finns det desto
större anledning att utveckla tekniken, när den tekniska
kapaciteten inte räcker
till. Detta ser man mycket tydligt i Storbritannien under
1700-talet. När det där
fanns närmast obegränsade möjligheter att importera
bomull, gällde det att
kunna konstruera spinnmaskiner med högre
produktionskapacitet. På 1760-talet
tillverkades på löpande band nya, mera effektiva
spinnmaskiner. Först ut var en
man vid namn Hargreaves, som tillverkade en maskin
kallad Spinning Jenny. En
spinnerska vid denna maskin kunde med hjälp av några
barn spinna flera trådar
samtidigt. Spinning Jenny var tio gånger så effektiv som
den gamla spinnrocken.
Några år senare kom en vattendriven spinnmaskin kallad
Waterframe ritad av
Richard Arkwright. Denne skicklige konstruktör var som
flertalet andra i
industrialismens barndom självlärd. Ursprungligen hade
han försörjt sig som
barberare och perukmakare.
Tidigare hade man även effektiviserat vävningen. En man
vid namn John Kay
hade redan på 1730-talet uppfunnit ”den flygande
skytteln”. I fortsättningen
kunde en enda person sköta vävstolen – tidigare hade det
behövts två personer.
När sedan ångmaskiner kunde tas i anspråk för att driva
både spinnmaskiner och
vävstolar hade man skapat en textilindustri som
efterfrågade mera råvaror än det
gick att få fram. Men detta berodde inte på att tillgången på
råbomull var
otillräcklig. Problemet var att det saknades effektiva
maskiner som snabbt kunde
skilja bomullsfibrerna från fröresterna. Men också detta
problem löstes, när en
amerikansk läkare vid namn Eli Whitney skapade den så
kallade cotton-ginmaskinen 1792.
Ångkraften
År 1709 hade Abraham Darby upptäckt att man med hjälp
av kol och koks
kunde smälta järnmalm och framställa tackjärn. Det var en
av de viktigaste
händelserna för att få igång en industriell revolution i
Storbritannien. Tidigare
hade man enbart kunnat använda träkol för att framställa
järn. För det
skogfattiga Storbritannien hade det inneburit att man i
åratal varit hänvisade till
att importera järn från främst Sverige. Plötsligt öppnade sig
en möjlighet för
engelsmännen att bli oberoende av denna import med hjälp
av sina stora
koltillgångar.
Men för att man skulle kunna få tillgång till de stora
kolfyndigheterna i
England och Wales var man tvungen att kunna avlägsna det
grundvatten som
ofta omöjliggjorde all gruvdrift. Det krävdes stora effektiva
pumpar för att
åstadkomma det. Under 1600-talet hade man på olika
ställen börjat intressera sig
för ångkraften. Det förhållande, att upphettat vatten kunde
leda till att locket på
en panna lyfter från ett kärl, talade för att det här fanns en
kraft som man skulle
kunna utnyttja. 1702 lyckades skotten Thomas Newcomen
konstruera en pump,
som drevs med en ångmaskin. Men uppfinningen var
synnerligen
energikrävande, eftersom all den värme som krävdes för att
åstadkomma att en
kolv sattes i rörelse förlorades ut i tomma intet. För att
åstadkomma en ny
kolvrörelse måste på nytt ångpannan upphettas. Men vid en
gruva med stora
mängder kol kunde ändå en sådan pumpanordning
användas med en viss
framgång.
Det skulle dröja mer än 60 år innan man kunde börja
tillverka en mera
användbar ångmaskin. Mannen bakom denna skapelse
hette James Watt. Han
var son till en skotsk timmerman och skeppsbyggare. I
mycket unga år hade
James Watt rest till London för att gå i lära hos en
instrumentmakare. Utan att ha
fullföljt lärotiden blev han 1757 anställd som
instrumentmakare vid universitetet
i Glasgow. Där skulle han få möjlighet att i nära samarbete
med professorer i
matematik och fysik ägna sin tid åt olika former av
teknikutveckling. Under
1700-talet var detta något helt unikt. Inte någonstans fanns
det ett etablerat
samarbete mellan naturvetenskaplig och teknologisk
forskning. Det skulle
exempelvis dröja till slutet av 1800-talet innan man i
Europa började satsa på
tekniska högskolor.
James Watt ägnade sig åt att på olika sätt försöka förbättra
Newcomens
ångmaskin. Han insåg snabbt att man på något sätt måste
kunna ta tillvara den
värme som efter varje kolvrörelse i en cylinder släpptes ut i
tomma luften. Till
slut hade han hittat sin konstruktion. Den avgivande värmen
som hade drivit
kolven överförde han till en kondensator*, som sedan
återförde värmen till den
ångpanna där vattnet upphettades. Därmed kunde man
konstruera ångmaskiner,
som enbart hade en tredjedel av den bränsleåtgång som
tidigare hade behövts.
Experimentellt kunde Watt visa att denna konstruktion
fungerade, men det
skulle inte vara lätt att tillverka ångmaskiner av denna nya
typ. Ingenstans i
Skottland fanns någon som kunde tillverka kondensatorer,
som var tillräckligt
stora och tillräckligt exakta för ändamålet. Detta gjorde att
Watt flyttade till
Birmingham, som var ett centrum i England för mekanik
och vapen-
framställning. Där ingick han ett kompanjonskap med
Matthew Boulton, som
hade en mekanisk verkstad vilken ansågs vara en av
Englands bästa.
Företaget Boulton & Watt tillämpade helt nya affärsidéer.
Deras ångmaskiner
leasades till kunderna som fick betala en premie på en
tredjedel av den
bränslebesparing de gjorde om de valde en Watt-maskin
framför en traditionell
ångmaskin av Newcomen-modell. För att kunna beräkna
en maskins arbetsförmåga introducerade Watt ett nytt
begrepp. Han mätte maskinkapaciteten i
hästkrafter.
På firman Boulton & Watt utvecklade James Watt sina
ångmaskiner. År 1781
lyckades han ersätta pumprörelsen med en roterande
kolvrörelse. Han kunde
därigenom göra maskinen dubbelverkande. Motoreffekten
fördubblades på detta
sätt. Därmed kunde ångan utnyttjas som den gemensamma
drivkraften för
nästan allt mekaniskt arbete. 1787 utvecklade han en
automatisk
hastighetsreglering av sin ångmaskin med hjälp av en
centrifugalregulator*. En
rad nya ångmaskiner såg dagens ljus: Den första
ånghammaren konstruerades
Watts ångmaskiner kom inte minst väl till pass inom
gruvindustrin. Vid
kolgruvorna ersatte de på kort tid alla gamla
pumpanordningar som Newcomen
och andra konstruerat. Behovet av att utvinna stenkol i stora
mängder hade
kraftigt ökat. En uppfinnare vid namn Henry Cort hade
visat att kokssmält
tackjärn kunde raffineras, så att man kunde tillverka
smidbart järn och stål.
Ingenting kunde vara viktigare än att man billigt och enkelt
kunde tillverka stora
mängder järn och stål i en tid när man skulle bygga
ständigt flera ångmaskiner.
Ånglok och ångbåtar
I takt med att Storbritannien industrialiserades krävdes ett
förbättrat transportsystem. Råbomull skulle i stora mängder
fraktas från de engelska hamnarna till
de olika textilindustrierna. Kol skulle på samma sätt
transporteras till de
engelska järnverken. Detta krävde bättre vägar. Den första
grusvägen vi känner
till anlades i mitten på 1700-talet. Den gick mellan Wien
och Trieste. I
Storbritannien skulle många vägbyggen genomföras i slutet
av 1700-talet - inte
minst tack vare den skotske vägbyggaren John MacAdam
(1756-1836) .
Ännu viktigare var vid denna tid de omfattande
kanalbyggena. Hertigen av Bridgewater blev den store
kanalbyggaren under
1700-talet. Efterhand fick Storbritannien ett kanalsystem
på över 600 mil!
James Watts ångmaskin skulle också leda till att nya
transportmedel
utvecklades. 1806 importerade en amerikan Robert Fulton
en ångmaskin från
firman Boulton & Watt, som han lät driva världens första
hjulångare med på
Hudsonfloden. I Storbritannien gjordes de följande åren
andra liknande
experiment att konstruera ångfartyg.
En ännu viktigare uppfinning skulle ånglokomotivet bli.
Hur kunde någon
komma på tanken att använda ångkraften för att driva ett
lokomotiv på en
järnvägsräls? Uppfinningen var på förhand given. Redan i
slutet av 1500-talet
byggdes i tyska gruvor träbanor för att underlätta
hästtransporter av malm.
Denna teknik blev snart känd i andra länder. I slutet av
1700-talet började
engelsmännen i sina kolgruvor tillverka räls av gjutjärn.
Olika ingenjörer
började nu spekulera i om man med ångkraft kunde ersätta
hästarna vid sådana
spårbundna transporter. Så började man konstruera de första
lokomotiven.
Engelsmannen George Stephenson brukar allmänt kallas för
järnvägens fader.
Han var ursprungligen gruvmekaniker och han började sin
karriär med att
förbättra gruvlokomotiv. 1823 fick han förtroendet att leda
arbetet med att bygga
världens första rälsbana för person- och godståg. Den
byggdes mellan Stockton
och Darlington. Därefter fick han i uppdrag att bygga den
första järnvägsbanan
med dubbelspår mellan Manchester och Liverpool. Ägarna
ville försäkra sig om
att det bästa tänkbara lokomotivet sattes in i trafik på denna
linje. De utlyste
därför en tävling. En av dem som deltog i denna tävling var
den unge svensken,
John Ericsson, som hade konstruerat ett lokomotiv som
hade fått namnet ”The
Novelty”. Han skulle senare bli världsberömd inte minst
som båtbyggare. I
denna tävling tog han en hedrande andraplats knappt
slagen av favoriten, George
Stephenson, vars lokomotiv hette ”The Rocket”.
En obeskrivlig fattigdom
Industrialismen medförde att människor lämnade
landsbygden för att bosätta sig
i städerna. De nya industristäderna växte med svindlande
hastighet. Manchesters
befolkning blev 25 gånger större under perioden 17701850. Vid en folkräkning
1802 hade London 970 000 invånare. För första gången
sedan Roms storhetstid
under antiken hade Europa fått en miljonstad.
Den rikedom, som de nya industriägarna skaffade sig i
Storbritannien, stod i
skarp kontrast till det liv som deras anställda levde. I de
nya fabrikerna behövdes
för det mesta bara outbildad arbetskraft. Det innebar att
industriägarna kunde
anställa kvinnor och barn som accepterade extremt låga
löner. Det fanns
exempel på att barn, som inte var äldre än sex år, fick
arbete i industrin.
Bostadssituationen i de engelska industristäderna var
outhärdlig. I ett enda rum
bodde familjer med bortåt tio familjemedlemmar.
Arbetstiden uppgick till
kanske 14 timmars arbete per dygn. Det var över huvud
taget inte möjligt med
något fungerande familjeliv. I Glasgow klagade en polis på
att det i hans
bostadskvarter fanns tusentals trasiga barn, som bara var
kända med förnamn eller öknamn. När dessa barn togs i
förhör verkade det som om varken de själva
eller några andra visste vem som var deras föräldrar.
Industriarbetarnas arbetsvillkor var så usla, att många
företagare själva
reagerade mot dem. Men det skulle dröja till 1840-talet
innan parlamentet i
Storbritannien antog en lag som förbjöd barn under 10 år
och kvinnor att arbeta i
gruvor. Därefter skedde en gradvis förbättring av
arbetsvillkoren i takt med att
Storbritannien fick en allt starkare arbetarrörelse.