Historia kurs 2 *Denna hissa kurs behandlar tiden 500-1800 talet. *Under denna tidsperiod hittar man många större historiska tidsperioder.Som exempel kan nämnas medeltiden,rennässansen,reformationen,upplysningen,de geografiska upptäckterna. *Allra först kommer vi att begranska medeltiden som ibland brukar delas in i den äldre medeltiden(400900),högmedeltiden(900-1300) samt senmedeltiden(13001500) *Den äldre medeltiden kännetecknas av folkvandringarna, naturahushållning samt av feodalismen(länsväsen eller storgodsvälde). *Folkvandringarna utfördes av bl.a hunner(Attila),burgunder,vandaler,franker.Dessa slog sig ned på romarrikets områden. *Frankerna bildade Frankerriket och gav upphov till de första europeiska staterna(Frankrike,Tyskland samt Norditalien). *Storgodsen dominerade under denna tid(vanligtvis var det en storgård med ett jordområde=domän samt ett antal smågårdar som var samlade till en by). *Storgodsen hade följande hierarkiska ordning: Godsherre,fogdar(som kontollerade att arbetet utfördes) arrendebönder,daglönare samt livegna. *Den odlade jorden var uppdelad i två delar eller skiften och varje gård hade andel i båda.Varje skifte låg i träda(vila) vartannat år=tvåskiftesbruk. *På bilden ovan ses en hjulplog som kom att förbättra effektiviteten inom jordbruket kolossalt. *Under denna tidsperiod arbetade man ofta från soluppgång till solnedgång. *Födan var ensidig och bestod ofta av bröd och gröt eller eventuellt fisk. Den ensidiga födan förde med sig många sjukdomar p.g.a vitaminbrist. *Medellivslängden var ca 30 år beroende på en hög barndödlighet. *Orsaken till att feodalismen fick ett så starkt fotfäste var denna tids ekonomiska system dvs. naturahushållning(naturaprodukter som säljes eller bytes). *Eftersom penningekonomin knappast förekom så kunde kungarna dela ut mark som avlöning istället för att betala dem.Det feodala samhället kan framställas som en pyramid med kungen högst uppe och bönderna lägst nere. *Kyrkans roll blir allt större efter romarrikets fall. *Kristendomen fungerade som en enande faktor i Europa(mission). *Dessutom hade kyrkan en egen lag(kanonisk rätt) och de fick även lyfta skatt av bönderna(tiondet).Många skänkte även gåvor till kyrkan(man ville på detta sätt undvika helvetet). § *Bysans(östrom) blev en stormakt i den östra medelhavsvärlden främst p.g.a att penningekonomin levde vidare.Området blev ett centrum för handel, förvaltning och kultur. *Den ortodoxa tron och den bysantiska kulturen började sprida sig till östeuropa. *Högmedeltiden kännetecknas av en utveckling inom jordbruk, handel och hantverk. *Man kan säga att denna tidsperiod kännetecknas av en ekonomisk,politisk och religiös expansion.(De fyra korstågen under medeltiden kan ses på kartan). *Bland de främsta ekonomiska framstegen kan nämnas: hjulplogen,treskiftesbruk,vattenkvarn och väderkvarn.Alla dessa innovationer för med sig en folkökning. *Dessutom började man sakta men säkert igen övergå till en penningekonomi. *När städerna börjar växa upp så undanträngs sakta småningom feodalväsendet. *Gillen(köpmannaföreningar) och skråväsendet(skomakare,snickare) ger även ett lyft för ekonomin. *Den nya byggnadstekniken ger mera makt åt kungar feodalherrar,biskopar. Borgar och katedraler börjar dyka upp.Den romanska och gotiska arkitekturen blir synlig. Gotisk stil Romansk stil *De första universiteten börjar dyka upp(Bologna,Paris,Oxford). *Den religiösa expansionen syns i from av korstågen mot muslimerna. *Den politiska expansionen tar sig tydligast i uttryck i England där medeltidens viktigaste dokument Magna Carta kommer till 1215. Detta dokument kan ses som grundstenen till parlamentarismen. *De franska kungarna ansåg sig vara kungar av guds nåde. *Sakta småningom börjar det dyka upp folkrepresentationer när feodalstaten förvandlas till ständerstat. *Senmedeltiden ses ofta som en dyster tid eftersom det då förekom en tillbakagång som orsakades av missväxt,(kallare tidsperiod) hungersnöd och pest. *Under denna tid minskar Europas befolkning med 30- 50%. *Pesten(digerdöden) förde med sig den dittills största folkminskningen. *Folkminskningen inverkade på jordbruket.Man var tvungen att ersätta männsklig arbetskraft med mekaniska hjälpmedel(vattenhjulet). *Hansan upplevde också sin storhetstid under 1300-1400-t. *P.g.a reformrörelser börjar kyrkans makt att avta. *Kyrkan förföljde kättare med hjälp av inkvisitionsdomstolen.De som ansågs skyldiga bannlystes eller brändes på bål. *På denna bild kan man se hur man använde sig av tortyr för att få kättare att bekänna. *Instuderingsfrågor till kapitlet om medeltiden 1.På vilket sätt skiljer sig högmedeltiden från den äldre medeltiden?Vilka är de stora förändringarna? 2.På vilket sätt utvecklas ekonomin under högmedeltiden? 3.Vilka är de viktigaste uppfinningarna under medeltiden?Hur påverkar dessa samhället? 4.På vilket sätt utvecklas/förändras religionen och politiken? 5. Adjektivet mörk i uttrycket den mörka medeltiden står för vulgär, rå, barbarisk, outvecklad och efterbliven. Anser du att uttrycket den mörka medeltiden ger en träffande karakteristik av epoken? Motivera din ståndpunkt. Det tidigmoderna skedet(1400-t:s slut-1750 *Detta är tiden då grunden för det moderna Europa läggs *Europeérna upptäcker nya världsdelar som leder till kolonialism då Europa börjar dominera resten av världen. *Kapitalismen får fotfäste. Stordrift(massproduktion) inom handel,hantverk och jordbruk. *De östeuropeiska staterna blir godsägarstater med en rik adel samt en utfattig livegen bondeklass. *Renässansen förändrar konsten litteraturen och vetenskapen. *Reformationerna leder till att Europa delas i katoliker och protestanter. *Under 1500-t grundläggs furstestaten av Machiavelli och under 1600-t förekommer det mycket krig i Europa. De geografiska upptäckterna 1.Nämn orsaker till att det uppstod en kapplöpning om sjövägarna. 2. Varför blev det främst Spanien och Portugal som började tävla om den nya världens resurser? 3.Vilka fördelar förde "europeiseringen" av världen med sig för Europa? 4.Vilka nackdelar går att finna i detta fenomen? 5. Förklara "cash-crops" och hur det hänger ihop med upptäckten av den nya världen? 6.När, hur och varför kommer triangelhandeln med in i bilden? Förklara även vad den går ut på? 7.På vilket sätt hänger merkantilismen ihop med upptäckten av den nya världen? *De geografiska upptäckterna inleddes under slutet av 1400-t främst av portugiser och spanjorer. *Denna karta visar europeérnas syn på stilla havet under denna tid. *På 1600-t gundade holländarna kolonier i ostasien(ostindiska kompaniet) medan engelsmän och fransmän anlade kolonier i Nordamerika och Indien. *Orsaker till färderna: Stora nya fartyg,kompass,loggen(hastighet),kvadrant(latitud)samt nya kartor. *På bilden ett typiskt 1500-t skepp. *Dessutom finns det ekonomiska och religiösa motiv med i bilden. *1487 når portugisen Diaz Afrikas sydspets(Godahoppsudden). *1492 når Columbus Amerika(Bahamaöarna) trots att han tror sig vara i Indien.Haiti och Kuba blir därför Västindien och invånarna indianer. *1498 når Vasco da Gama Indiens västkust (Calicut). *1500 når portugiserna Brasilien som blir koloni. *Magellan vill nå Asien genom att segla runt sydamerika 1519. *Indianernas möte med spanjorerna har negativa konsekvenser, de dog ofta p.g.a främmande sjukdomar eftersom de saknade motståndskraft. *P.g.a stora guld/silverfynd skickas alltmer spanjorer till Amerika. Ex. Cortéz skickas till nuvarande Mexiko där aztekernas rike erövras. Erövringen möjliggörs av en militärteknisk överlägsenhet samt ett psykologiskt övertag. *Även inkariket(nuvarande Peru) erövras av Spanien av Pizzarro 1531 m.h.a 150 man.Conquistadorerna är djärva och hänsynslösa och de förtryckte indianerna och gör dem till slavar. *Den spanska invasionen leder också till uppkomsten av nya raser ex. mestiser(vit+indian). *P.g.a silverfyndigheterna blir Europa en stark ekonomisk maktfaktor. *P.g.a nya tillverkningsmetoder samt en ökad efterfrågan på varor och tjänster blir Europa också starkare. Detta leder även till att priset på varorna stiger vilket för med sig en ökad inflation. *Man börjar också specialiser sig på varor som ger den bästa avkastningen. *Hansan börjar förlora sin maktställning om östersjöhandeln under slutet av 1400-t .Holländarna, fransmännen och engelsmännen börjar ta över handeln. *Klyftorna mellan de olika klasserna börjar öka.Köpmännens ställning förbättras medan övriga stadsbors ställning färsämras. *Kvinnans ställning ses fortfarande som underlägsen mannens(man ansåg att kvinnan styrdes av sina känslor). *1500-1600 t är även häxprocessernas tid p.g.a en överhettning i det religiösa livet. Dessa riktades främst mot kvinnnor. *Furstetaten får även sin höjdpunkt under 1500t.Machiavelli talade om att kungen fick använda sig av vilka medel och metoder som helst för att uppnå framgång. Kungen uppfattades ofta som Guds ställföreträdare. *Renässansen räknas infalla mellan sent1300-1600-t beroende på vilket område i Europa vi talar om. *De stora förändringarna hittas främst inom konsten, vetenskapen och litteraturen. Definitionen av renässansen brukar uppfattas som en pånyttfödelse av antikens ideal. *Kyrkan som tidigare hade dominerat får nu ge vika för den människocentrerade världsbilden. *Man börjar betona den starka fria människan som behärskar olika vetenskaper. *Humanismen får fotfäste inom litteraturen.Man betonade språk,litteratur och historia.Textkritiken och källkritikens betydelse blir viktig. *Humanisternas verk sprids av den nyligen uppfunna boktryckarkonsten(Gutenberg).Boktryckarkonsten ledde även till religiös och politisk propaganda vilket i sin tur förde med sig censur. *Allra bäst kom renässansen till uttryck genom konsten. Konstnärerna ville avbilda verkligheten såsom människorna uppfattade den. Exempel på kända konstnärer är Leonardo da Vinci,Rafael och Michelangelo. Bilden visar Michelangelos verk som finns i det Sixtinska kapellet.Notera hur människan har satts i centrum. *Under renässansen utvecklas även vetenskaperna mycket. *Man övergår till den heliocentriska värlsbilden.Kopernikus,Kepler och Galilei ses som banbrytare inom detta område.Galileis upptäckt aav teleskopet för vetenskaperna ytterligare framåt som fullbordas med Newtons upptäckt av gravitationen. *Tack vare dessa nya upptäckter blir vetenskaperna en allt större maktfaktor och kyrkans dominans minskar. *Martin Luthers reformation genomfördes i Tyskland på 1520-t. *Konsekvensen var att kyrkan splittrades i katoliker och protestanter. *Som en orsak till reformationen kan ses olika folkgruppers missnöje med kyrkans ledare. Speciellt förargad var man på avlatshandeln(befrielse från syndastraff i form av betalning). *1517 inleds reformationen i form av Luthers 95 teser.Ett viktigt budskap i dessa teser är att bibeln bör vara tillgänglig för alla. *Luthers tankar leder till våldsamma bondeuppror i Tyskland där 100 000-tals bönder dödas. *Luthers tankar börjar spridas till övriga europeiska länder på 1520-t. *Reformationen för också med sig striktare rörelser såsom kalvinismen(protestantisk rörelse). *P.g.a reformationen inleder den katolska kyrkan en motreformation.Motreformationen utrotar protestantismen i vissa länder såsom Spanien,Italien och Polen. *Den starkaste rörelsen inom motreformationen blir jesuitorden som leds av Ignatius Loyola. Den var baserad på en strikt militär uppbyggnad. Jesuiterna försökte inverka på de politiska ledarna och på så sätt öka sitt inflytande inom politiken. Martin Luther Ignatius Loyola Västeuropa under 1500-1600-t *Spanien dominerar som stormakt fram till 1650-t. Kungaparet inrättade även en egen inkvisitionsdomstol mot kättare och politiskt oppositionella. Speciellt den spanska flottan(armadan) kom att utgöra en stark maktfaktor. De ständiga krigen på 1600-t inleder Spaniens nedgång. *Nederländerna upplevde sin storhetstid som handelsmakt under 1600-t. Jordbruket och fisket leder till att handeln utvecklas. Även nya fartygstyper(flöjten) gör att Holland utvecklas som handelsmakt. Amsterdam blir ett viktigt handelscentrum.Också utanför Europas gränser får Holland viktiga handelsbaser(ex te och kryddor från Asien samt socker och tobak från Amerika.Triangelhandeln(s.227) blir allt viktigare under den här tiden. *Frankrike präglas av religiösa och politiska motsättningar. Frankrike blir starkare under Ludvig den XIV(Början av 1600-t) Ett 40-årigt inbördeskrig mellan katoliker och hugenotter(kalvinister) bryter ut under 1500-talet. Ludvig XIV representerar den absoluta furstemakten(trodde sig vara guds sällföreträdare) Centralismen blev allt tydligare. *Vid slutet av 1600-t framstod England som en stormakt.Elisabet I hade redan visat Englands styrka genom vinst över den oövervinneliga armadan 1588. 30-åriga kriget 1618-48 Dels ett inbördeskrig mellan protestanter och katoliker samt ett mellan kejsare och furstar. Dessutom handlade kriget om maktförhållandet mellan Spanien,Holland,Frankrike och Sverige. De religiösa,politiska samt ekonomiska skälen är de viktigaste orsakerna. Kriget inleds i Böhmen där stridigheter uppstår mellan folket som är protestantiskt sinnade medan kungen är katolik. Spanien backar upp kungen vilket leder till att svenskar och fransmän känner sig hotade. Protestanterna får stöd av det katolska Frankrike varför denna sida vinner. Kriget avslutas med den Westfaliska freden 1648. Konsekvenser Tyska riket förblev splittrat ända in på 1860-t.Befolkningen sjönk med en tredjedel. Sverige blir en stormakt. Frankrike blir Europas ledande makt. Upplysningens tidevarv Allmännt *Denna tid förespråkar starkt tron på frihet, förnuft och framsteg. Man anser att upplysningen baserar sig på renässanstänkandet och de vetenskapliga upptäckterna som gjordes under 1600-t Kända upplysningsmänniskor är bl.a Voltaire, Candide,Montesquieu och Rosseau.Dessa franska filosofer eller tänkare kom att förändra världens framtid.Man kan säga att de finns med som bakgrundsorsaker till den amerikanska(1776) och franska(1789) frihetsrevolutionen.(272-283) Det demokratiska tänkandet som kommer till uttryck i dessa revolutioner kan sägas ha fått luft under vingarna tack vare upplysningsfilosoferna. Francis Bacon sade att iakktagelse är grunden för allt vetande, detta kan ses som början på empirisk vetenskap.”Kunskap är makt”. René Descartes, Cogito ergo sum=jag tänker alltså är jag kan också ses om typiskt för upplysningstiden. John Locke kritiserade enväldet i England,”makten tillkommer folket”. Montesquieu blir främst känd för sin maktfördelningslära 1.Den lagstiftande makten 2.Den verkställande makten 3.Den dömande makten. Kapitlena om upplysningen och industrialismen har tagits från hist.se och skall ses som en fördjupning i ämnet(inte dock de allmänna delarna) Upplysningen förde även med sig den upplysta despotins tid. Upplysningsfilosoferna 1600-talet hade inneburit ett stort framsteg för naturvetenskapen. Galilei och andra hade upptäckt universum. Med hjälp av det nya mikroskopet började människan kunna tränga in i vår inre värld. Newton hade matematiskt kunna bestämma de fysiska lagar som styrde vår tillvaro. Boyle hade på motsvarande sätt försökt komma fram till hur världen kemiskt var uppbyggd. Allt detta kom naturligtvis att påverka människors livsinställning. De stora franska tänkarna som framträdde under 1700-talet har med ett gemensamt begrepp kallats för upplysningsfilosofer. De var alla besjälade av idén att visa på människans möjligheter. De talade mycket om människan som en förnuftig varelse, som kunde skapa utveckling och välstånd. Omvänt förhöll de sig skeptiska* till religionen, som enligt dem ofta var ett mänsklighetens gissel. Religionen höll människor fångna i vanföreställningar och hindrade dem från att se sina möjligheter. Voltaire - religionskritikern Inte minst hos Voltaire (1694-1778) är religionskritiken tydlig. I sina böcker skriver han mycket sarkastiskt* om alla kyrkans tjänare, som predikar på ett sätt, men som själva lever på ett helt annat vis. Med alla till buds stående medel försöker dessa präster, enligt Voltaire, tvinga människorna att underkasta sig kyrkans bud. De skrämmer människorna med sina helvetespredikningar och lockar dem att med gåvor till kyrkan köpa sig salighet. Men Voltaire var inte bara antiklerikal, dvs. kritisk till de präster som predikade Guds ord. Han var i grunden kritisk mot hela Bibelns lära. I en av sina skrifter uttrycker han sig på följande sätt: Måtte denne store Gud som lyssnar på mig, denne Gud som säkerligen varken kan ha fötts av en jungfru eller dött i galgen, inte heller ätits upp i en degbit eller ha inspirerat dessa böcker fyllda med motsägelser, galenskaper och fasor – måtte denna Gud, all världens skapare förbarma sig över denna sekt av kristna som hädar honom. Det fanns upplysningsfilosofer som gick så långt att de intog en ateistisk hållning. Men för Voltaire fanns det en Gud, alla människors kärleksfulle fader, men detta var inte de kristnas Gud. Att våga skriva detta under 1700-talet var mycket djärvt och kunde leda till åtal. Voltaire valde därför att ge ut många av sina skrifter anonymt. Ibland använde han sig av pseudonym*. Ibland undertecknade han sina stridsskrifter med ”Ecrasez l ́infâme - Krossa den skändliga” och ’den skändliga’ var i detta sammanhang liktydigt med kyrkan. Voltaire - samhällsdebattören .Voltaires far var en förmögen borgare och han hade vuxit upp i hjärtat av Paris. Efter att ha gått i en jesuitskola*, började han studera juridik*. Men hans intresse för litteratur och filosofi tog snabbt över. Voltaire blev en ofta sedd gäst i de så kallade litterära salongerna. Han blev känd som ett salongslejon, som visade sig ha sällsynta anlag att säga och skriva eleganta elakheter. Ibland retade han makthavarna. Vid ett tillfälle spärrades han in elva månader i Bastiljen, en borg i Paris som förvandlats till fängelse. Vid ett annat tillfälle blev han landsförvisad. Detta ledde till att han under tre års tid måste uppehålla sig i England. Voltaires möte med England kom att påverka honom på flera sätt. Newtons vetenskapliga teorier gjorde honom fascinerad och han utnämnde denne matematiker till alla tiders störste geni. Voltaire tog också starka intryck av en engelsk filosof vid namn John Locke. Denne hade skrivit mycket om behovet av att ha en fri debatt och visa tolerans mot oliktänkande. Voltaire kom att bli en stor vapendragare för dessa idéer. ”Rätten att säga och tycka vad vi tänka är, hävdade Voltaire, varje människas rätt. Denna kan man inte beröva henne utan att utöva det mest avskyvärda tyranni.” På motsvarande sätt gick han till storms mot tortyr och hårda straff. Han engagerade sig i olika rättsfall, som ledde till att oskyldigt dömda personer fick upprättelse. Voltaire hade också studerat det engelska statsskicket. I Storbritannien fanns liksom i alla andra länder en kung, men det var parlamentet som hade den politiska makten. När det gällde olika samhällssystem uttryckte sig Voltaire alltid försiktigt. Den brittiska parlamentarismen, menade han, vara bra för Storbritannien, men i ett land som Frankrike var det bäst med upplyst despoti*. Med detta menades, att en enväldig kung skulle ha all politisk makt under förutsättning av att han var en upplyst regent. Voltaires försiktighet i denna fråga kan kanske förklaras av, att han med tiden blev en allt mera upphöjd kulturpersonlighet. Under tre års tid var han exempelvis gäst hos den enväldige preussiske kungen, Fredrik II. Kanske ville eller vågade han inte i denna fråga stöta sig med sina kungliga välgörare. Montesquieu En som ägnade mera tid åt att fundera över maktfördelningen i samhället var Charles de Montesquieu (1689-1755). Han tillhörde högadeln, var baron och hade en tid varit parlamentsråd i sin hemstad Bordeaux. Han skrev en bok som fick namnet ”L ́esprit des lois - Lagarnas anda”. Det var kanske den bok som mer än någon annan hade påverkat storhertig Leopold av Toscana. I alla stater måste det, hävdade Montesquieu, finnas en maktbalans mellan den styrande, den lagstiftande och den dömande makten. Kungen och hans regering skulle vara suveräna att styra sitt land, riksdagen skulle på samma sätt ha den lagstiftande makten och inga politisk instanser fick lägga sig i domstolarnas arbete att skipa rättvisa utifrån de lagar som fastställts. Diderot En tredje stor upplysningsfilosof var Denis Diderot (171384). Denne man, som var son till en knivsmed i Langres, hade klättrat den långa vägen upp mot samhällsstegens högsta topp. Mer än någon annan var han folkbildare. Den ryska kejsarinnan, Katarina den stora, anlitade honom som sin rådgivare för att införa ett nytt skolsystem i Ryssland. Diderot förklarade för henne, att alla från den förste ministern till den enklaste bonden måste lära sig att läsa, skriva och räkna. I detta avseende hade han en åsikt som avvek från Voltaire. Denne skrev föraktfullt om ”la canaille – packet”. Länge ansåg Voltaire att det var meningslöst att ägna någon upplysning åt dem, som inte hade någon tid över för att bilda sig. Men på sin ålderdom mildrades Voltaires uppfattning i denna fråga mycket märkbart. Folkupplysaren Diderot tog också initiativet till att utarbeta det första uppslagsverket (encyklopedin). I detta verk ville han på ett begripligt sätt samla allt mänskligt vetande. Uppslagsverket blev snabbt en stor succé. Verket fick efterföljare i flera länder. Frågor Svara på nedanstående frågor när du läst igenom hela avsnittet. Svara aldrig bara ja eller nej på en fråga. Motivera alltid ditt svar Det är inte alltid att texten ger ett givet svar. Ibland är det du själv som ska tycka till! 1. Vad utmärkte upplysningsfilosoferna? 2. Vad är en upplyst despot? 3. Vad innebar Montesquieus maktfördelning? Text: Stellan Wigh Bildkälla: Bibliothéque Nationale Industrialismen Allmänt Den första ångmaskinen(på bilden) *1780-1830 kan ses som den första fasen i Storbritannien P.g.a jordbruket utvecklas leder detta till kraftig folkökning som för med sig en ökad efterfrågan på varor vilket leder till att produktionen måste öka. Industriliseringen krävde även kapital, energi, teknik,transportmöjligheter och råvaror. Ex på uppfinningar är den flygande skytteln(vävstol) Spinning Jenny(spinnmaskin) samt ångmaskinen. Kommunikationssytemet får ett uppsving tack vare att ångkraften börjar användas till sjöss Den industriella revolutionen Glasgow 1769 Ordet ”industri” kommer från latinet och betyder närmast ”intensiv verksamhet”. En industri kan enklast definieras som ett företag som tillverkar varor maskinellt. För att driva maskiner behövs en kraftkälla, som inte gör dem beroende av mänsklig muskelkraft. Tidigt lärde sig människan att utnyttja vindoch vattenkraften. Redan under medeltiden drevs kvarnhjul, blåsbälgar, stånghammare etc. med hjälp av dessa kraftkällor. Men för att kunna skapa effektiv maskindrift, som inte var påverkad av vädrets makter och som kunde fungera på vilken plats som helst, krävdes andra kraftkällor. År 1769 tog skotten James Watt ut sitt första patent på en ångmaskin. Om man så vill kan man datera industrialismens födelse till detta årtal. Att uppfinnaren kom från Storbritannien och att uppfinningen så snabbt skulle revolutionera det brittiska näringslivet var inga tillfälligheter. En teknisk utveckling uppstår inte av sig själv. Den måste alltid ha sina incitament*. Det var bara i Storbritannien alla förutsättningar fanns för att genomföra en snabb industriell uppbyggnad i slutet på 1700-talet. Storbritannien blir den ledande kolonialmakten Under 1500-talet hade spanjorerna och portugiserna tagit över den roll som tidigare de italienska städerna hade haft inom handeln. De hade seglat ut över världshaven och skaffat sig kolonier i främmande världsdelar. Men deras herravälde på världshaven skulle bli kortvarig. I början av 1500-talet fanns det ingen regent som var mäktigare än Karl V. Han var Spaniens kung, men också tysk-romersk kejsare. Men redan under hans son, Filip II, som efterträdde honom på den spanska tronen, började den spanska stormaktsställningen att vackla. Filip II var en hängiven katolik. Han såg det som sin plikt att på alla sätt förstärka katolicismens ställning i Europa. Men i två viktiga avseenden skulle han misslyckas. Hans första stora misslyckande skulle bli upproret i vad som då kallades Spanska Nederländerna*. Det skulle leda till att de sju norra provinserna i detta område bröt sig ut ur det spanska väldet och bildade en union, vilket i förlängningen skulle bli ett självständigt Nederländerna. Hans andra stora misslyckande inträffade 1588. Då avseglade en stor spansk flotta mot England allt i förhoppning om att man där skulle kunna störta Elisabet I från tronen. Hon hade på sitt speciella sätt gjort upp med katolicismen och skapat en egen protestantisk kyrka, episkopalkyrkan. Filip II ansåg att han som make till Englands avlidna drottning Mary – ofta kallad för Bloody Mary - var i sin fulla rätt att återupprätta det katolska styret över öriket. Men hans väldiga armada av storslagna skepp skulle bli slagen av den inte lika imponerande engelska flottan, vars båtar dock visade sig vara betydligt mera lättmanövrerade. Holland och England skulle bli de nationer som under 1600-talet tog över herraväldet på världshaven. Längs Guldkusten i Afrika låg holländska och engelska handelsstationer sida vid sida. I Sydafrika hade holländarna 1652 skapat en koloni. I Indien, som de portugisiska sjöfararna hade upptäckt, fanns en rad handelsstationer. Många tillhörde holländarna och engelsmännen, men här hade även fransmännen slagit sig ned. De ostindiska öarna (nuvarande Indonesien) hade blivit ett holländskt område. I Nordamerika fanns längs östkusten i huvudsak engelska bosättningar, men också där fanns en holländsk koloni, Nya Amsterdam (New York). Under åren 1637-55 hade även Sverige ett litet område i Delaware, som kallades Nya Sverige. I andra delar av Nordamerika hade fransmännen skaffat sig stora områden. De kontrollerade Canada och hade skapat en koloni längs Mississippi (Louisiana). Redan på 1660-talet började engelsmännen driva bort holländarna från deras kolonier. Holländarna miste sina handelsstationer längs Guldkusten. På den amerikanska östkusten hade Nya Amsterdam erövrat den svenska kolonin i Delaware. Tio år senare skulle engelsmännen på samma sätt lägga under sig denna holländska koloni. Under åren 1756-63 flyttade britterna ytterligare fram sina positioner. Då utkämpades det så kallade Sjuårskriget främst mellan Storbritannien och Frankrike. Om man så vill kan man kalla detta krig för ett första världskriget. Det var inte bara på de europeiska slagfälten som dessa stormakter med sina många allierade mätte sina krafter med varandra. I Nordamerika besegrade britterna fransmännen och berövade dem deras stora kolonier, Canada och Louisiana. I Indien erövrade det brittiska Ostindiska kompaniet nästan alla franska handelsstationer. Storbritannien skulle under 1700-talet genomgå en ekonomisk utveckling som inget annat land kom i närheten av. En viktig anledning till detta var givetvis att landets kolonialvälde snabbt växte i omfattning. Det ledde till att man kunde hemföra praktiskt taget obegränsat med billiga kolonialvaror i form av bomull, te, sockerrör etc. Men tillgång på värdefulla råvaror är i sig ingen garanti för att ett lands företagsamhet ska börja blomstra. Under slutet av 1500talet och under 1600-talet översvämmades Spanien av rikedomar från sina amerikanska kolonier – inte minst i form av silver från Potosi i Bolivia. Men den spanska överklassen använde sina rikedomar för att leva ett liv i lyx. Ingenting investerades för att starta företag som kunde förädla exempelvis de billiga råvaror som fördes in i landet. En viktig förutsättning för att skapa ett gynnsamt företagsklimat är att samhället stimulerar nyföretagande. En annan viktig förutsättning är att det finns kapital att låna för dem som har idéer att utveckla företag. En tredje avgörande faktor är att det finns tillgång till arbetskraft. Alla dessa förutsättningar fanns i Storbritannien under 1700-talet. Den engelska parlamentarismen Under större delen av 1500- och 1600-talet hade puritaner*, anglikaner och katoliker kämpat om makten i England. I denna maktkamp hade katolikerna fått en alltmera försvagad ställning. Antalet katoliker i landet var bara några få procent, då Jakob II av ätten Stuart besteg tronen 1685. Konflikten mellan honom och parlamentet blev efterhand allt oförsonligare. Parlamentet sökte stöd hos Vilhelm av Oranien, den holländske ståthållaren, som var Jakob II:s svärson. Denne landsatte en armé som tvingade Jakob II i landsflykt. Två år senare skulle Jakob II visserligen återkomma. Han hade landsatt en armé på Irland, där befolkningen i huvudsak bestod av katoliker. Men vid floden Boyne 1690 blev han en andra gång besegrad av sin svärson. Parlamentet var nu berett att göra Vilhelm av Oranien till engelsk kung, men först måste han och hans drottning, Maria, acceptera vad som har blivit kallat Bill of Rights. I detta dokument fastslogs att parlamentet skulle ha den lagstiftande makten och att kungen inte fick försöka hindra fria val till parlamentet. Dessutom bestämdes att ingen engelsk kung i fortsättningen fick vara katolik. Vilhelm av Oranien och hans gemål accepterade detta utan större protester. Därmed hade parlamentet genomfört vad som brukar kallas för ”Den ärorika revolutionen”. Parlamentets ställning stärktes sedan ytterligare. 1714 valdes en kung, som fick namnet Georg I. Han var kurfurste* av Hannover. Uppenbarligen var han en monark utan några ambitioner. Han var ointresserad av engelsk politik och han lärde sig aldrig det engelska språket. Hans efterföljare, Georg II, överlämnade också mer än gärna regeringsansvaret till sina ministrar. Bill of rights var ingen författning eller lag. Ingenstans stod det skrivet att kungen i fortsättningen måste få sina ministrar godkända av parlamentet, men i realiteten kom det att fungera så. Storbritannien var det första landet där parlamentarismen* hade segrat. I detta parlament växte det också fram ett partiväsende. Ett parti kallade sig ”tories” och ett annat för ”whigs”. De som tillhörde tories var mera konservativa* och traditionsbundna. För dem var det mycket viktigt att slå vakt om den episkopala kyrkan. För dem som tillhörde whigs var det vikigare än för tories att hävda den politiska och ekonomiska friheten. Allt detta påminner om en modern demokrati, men något folkstyre fanns inte i dåtidens Storbritannien. Överhuset dominerades av lorderna, de stora jordägarna. Till underhuset blev man vald i valkretsar som hade existerat sedan medeltiden. Detta skulle med tiden skapa en alltmera absurd* situation. Storbritanniens industrialisering ledde till att vissa valkretsar bestod av städer med tiotusentals invånare, medan andra valkretsar blev i det närmaste avfolkade. Det engelska jordbruket I Västeuropa fanns på 1700-talet ännu det gamla germanska tegskiftet kvar. Det innebar att bönderna bodde i byar. Byns olika åkerlappar hade dessa bönder delat upp mellan sig i smala remsor eller tegar. Utanför åkrarna fanns en allmänning, där boskapen gick och betade. I dessa byar brukade man jorden gemensamt. Byborna måste komma överens om vad de skulle så på de olika åkrarna och när de skulle utföra detta arbete. Ägarstrukturen i äldre tiders bondbyar Så fungerade det nästan överallt i Västeuropa, men inte i England. Redan under 1600-talet hade den jordägande adeln lagt under sig större delen av landets åkerareal. Under 1700-talet skulle denna jordägande adel i parlamentet genomföra olika ”enclosure acts – inhägnadslagar” över hela Storbritannien. Det innebar att man tvingade fram skiftesreformer, som innebar att böndernas jordinnehav sammanfördes till sammanhängande områden. De gamla allmänningarna försvann. Sådana skiften kunde genomföras utan att alla bönder ville det. Vid varje sådant skifte måste dessutom de stackars bönderna anlita jurister som tog bra betalt. Många bönder valde då hellre att sälja sin jord till de stora markägarna. För det engelska jordbruket innebar skiftena onekligen stora effektiviseringar. Tidigare hade jordbruket i stor utsträckning varit inriktad på självhushåll, men under 1700-talet valde många jordägare att specialisera sitt jordbruk. De började experimentera med andra växtföljder, satsade pengar på nya kulturväxter, investerade i bättre jordbruksredskap och började bedriva avel i stor skala. För den engelska bondebefolkningen var dessa skiften däremot en tragedi. Före detta självägande bönder fick försöka leva vidare som lantarbetare eller i bästa fall som arrendatorer. I takt med att jordbruket rationaliserades* fanns det inte jobb till alla på landet. Detta tvingade människor att flytta till städerna och ta arbete i de nya företagen. Detta gynnade givetvis den engelska industrialiseringen. Industriägarna kunde till en billig penning få arbetskraft till sina fabriker. Men de människor som hamnade på dessa arbetsplatser tvingades ofta leva under omänskliga förhållanden. För den jordägande adeln innebar denna utveckling att deras inkomster från jordbruket kraftigt steg. Många valde att investera delar av sin förmögenhet i industrier, gruvor, skeppsvarv etc. I Storbritannien var det inte bara det rika borgerskapet utan också adeln, som ville vara med och hämta hem de vinster som de nya företagen skapade. Detta kan jämföras med Frankrike, där högadeln inte alls visade något intresse för handel och köpenskap och där det rika borgerskapet ofta investerade sina pengar i jordbruket. Banker och aktiebolag Det effektiva jordbruket och den ökade handeln av kolonialvaror gjorde att landets kapitaltillgångar växte. Detta skapade en blomstrande bankrörelse. I städer som Venedig, Amsterdam och Hamburg hade det länge funnits banker. Den engelska riksbanken, Bank of England, tillkom 1694. Den var direkt underställd parlamentet. Det innebar, att inte ens Englands kung eller landets regering kunde låna pengar från landets centralbank utan parlamentets medgivande. Detta stärkte självklart det parlamentariska statsskicket i Storbritannien. Det växte också upp ett stort antal privatägda banker i Storbritannien under 1700-talet. Till skillnad från idag sysslade bankerna vid denna tid bara i undantagsfall med kreditgivning till privatpersoner. Kapitalägare satte in sina pengar i bankerna och där skulle de förvaras till dess ägarna hade behov av ta ut sina besparingar. Det betydde att människor med goda företagsidéer men utan kapital inte kunde gå till en bank och låna upp pengar. De fick i stället försöka hitta rika kompanjoner, som var villiga att ekonomiskt satsa på deras projekt. I England skapades under 1700-talet efter holländsk förebild en ny företagsform, aktiebolaget. Den som köper aktier i ett företag, blir delägare i detta bolag. Men till skillnad från en person som bygger upp ett privat företag, behöver aktieägaren aldrig riskera mera kapital än han har köpt aktier för. Den som privat driver ett företag kan däremot bli av med hela sin förmögenhet om det går i konkurs. Aktiebolagen blev redan i slutet av 1700-talet mycket vanliga i Storbritannien. De bidrog starkt till att öka intresset för att skapa nya företag. Merkantilism och liberalism 1700-talets ledande ekonomiska teori var merkantilismen. Denna teori byggde på en idé, att ett land skapade sina rikedomar genom att bygga upp ett så stort penningöverskott som möjligt. Landets import skulle minimeras och exporten skulle optimeras*. Inte minst för att öka ländernas självförsörjningsgrad satsade man mycket på så kallade manufakturer. Ett stort antal manufakturer sysslade med att spinna och väva tyger för hand. Men manufakturer kunde syssla med allt från vapenproduktion till porslinstillverkning. De som drev dessa företag fick ofta ett privilegiebrev, där de fick ensamrätt att framställa en viss typ av vara. Det hände till och med att statsmakterna subventionerade* dessa företag med skattemedel. I Sverige kom manufakturerna som mest att sysselsätta 20 000 människor. De som arbetade där var oftast kvinnor som annars inte kunde klara sin försörjning. Det var inte bara näringspolitiska överväganden som fick de styrande att satsa på denna verksamhet. Det fanns en medveten fattigvårdspolitik, som låg bakom denna satsning. Avsikten var att man på detta sätt skulle avhålla kvinnor från att ägna sig åt att tigga, stjäla eller ägna sig åt prostitution. Under medeltiden hade skråväsendet vuxit fram. Hantverkare eller köpmän inom olika branscher hade bildat sina skrån. Varje skrå hade ensamrätt att bedriva en viss verksamhet. Inga utbildade mästare fick etablera sig i en stad, om inte det skrå som han tillhörde hade gett sitt tillstånd till detta. Det gamla medeltida skråväsendet uppmuntrades också av merkantilisterna. De betraktade med misstro allt som kunde leda till att ett lands näringsliv blev mera konkurrensutsatt. År 1776 skrev engelsmannen Adam Smith, som har blivit kallad nationalekonomins fader, ett verk som fått namnet ”The wealth of nations – Nationernas välstånd”. I detta verk hävdade han att ett lands välstånd inte hade något att göra med hur mycket pengar det fanns där. I stället handlade det om hur effektivt man i detta land kunde producera varor. En merkantilistisk handel med höga tullar gav inte konsumenterna billiga varor eller gjorde att företagen kunde skaffa råvaror till bäst tänkbara priser. Detta var inget som stimulerade handeln mellan olika länder. Omfattande regleringar av ett lands näringsliv ledde inte till något nyföretagande. Vad Adam Smith ville ha var i stället fri konkurrens mellan företagen. Ju större frihet som fanns för företagarna, desto effektivare blev resursutnyttjandet. På detta sätt skapade man de lägsta produktionskostnaderna, de billigaste varorna och den största köpkraften. När Adam Smith lade fram sina ekonomiska teorier tillämpade man i Storbritannien redan hans liberala* idéer. Till skillnad från alla andra länder hade Storbritannien övergett merkantilismen. I stället ville man där bedriva frihandel med andra länder. Skråväsendet hade man avskaffat och den fria företagsamheten stimulerades på alla sätt. England var det förlovade landet för alla djärva företagare. Ingenstans fanns det så mycket tillgång till riksvilligt kapital som där; ingenstans var den ekonomiska friheten större. Teknikutvecklingen Den tekniska utvecklingen under det senaste århundradet har gått svindlande fort. Dagens elektronik har skapat en helt ny värld för dagens människor. Andra kraftkällor har gjort att vi idag kan åstadkomma saker som tidigare generationers konstruktörer inte varit i närheten av. Men om vår uppfinningsrikedom idag är särskilt mycket större än medeltidsmänniskornas kan diskuteras. De personer som byggde de medeltida katedralerna skapade byggnadskonstruktioner, vars tekniska kvalitet det inte är lätt att överträffa. Leonardo da Vinci och andra medeltida konstruktörer hade en kunskap i mekanik, som var utomordentligt avancerad. 1700-talet var på många sätt en teknisk guldålder. Sverige hade i början av detta århundrade sitt eget tekniska geni, Christopher Polhem. Han konstruerade allt från hänglås och urverk till det väldiga uppfordringsverket som schaktade upp malmen från Falu koppargruva. Det är uppenbart att all teknikutveckling kräver sina incitament. I en situation när det finns redskap och maskiner i tillräcklig omfattning för att bearbeta en viss råvara är teknikutvecklingen som regel långsam. Omvänt finns det desto större anledning att utveckla tekniken, när den tekniska kapaciteten inte räcker till. Detta ser man mycket tydligt i Storbritannien under 1700-talet. När det där fanns närmast obegränsade möjligheter att importera bomull, gällde det att kunna konstruera spinnmaskiner med högre produktionskapacitet. På 1760-talet tillverkades på löpande band nya, mera effektiva spinnmaskiner. Först ut var en man vid namn Hargreaves, som tillverkade en maskin kallad Spinning Jenny. En spinnerska vid denna maskin kunde med hjälp av några barn spinna flera trådar samtidigt. Spinning Jenny var tio gånger så effektiv som den gamla spinnrocken. Några år senare kom en vattendriven spinnmaskin kallad Waterframe ritad av Richard Arkwright. Denne skicklige konstruktör var som flertalet andra i industrialismens barndom självlärd. Ursprungligen hade han försörjt sig som barberare och perukmakare. Tidigare hade man även effektiviserat vävningen. En man vid namn John Kay hade redan på 1730-talet uppfunnit ”den flygande skytteln”. I fortsättningen kunde en enda person sköta vävstolen – tidigare hade det behövts två personer. När sedan ångmaskiner kunde tas i anspråk för att driva både spinnmaskiner och vävstolar hade man skapat en textilindustri som efterfrågade mera råvaror än det gick att få fram. Men detta berodde inte på att tillgången på råbomull var otillräcklig. Problemet var att det saknades effektiva maskiner som snabbt kunde skilja bomullsfibrerna från fröresterna. Men också detta problem löstes, när en amerikansk läkare vid namn Eli Whitney skapade den så kallade cotton-ginmaskinen 1792. Ångkraften År 1709 hade Abraham Darby upptäckt att man med hjälp av kol och koks kunde smälta järnmalm och framställa tackjärn. Det var en av de viktigaste händelserna för att få igång en industriell revolution i Storbritannien. Tidigare hade man enbart kunnat använda träkol för att framställa järn. För det skogfattiga Storbritannien hade det inneburit att man i åratal varit hänvisade till att importera järn från främst Sverige. Plötsligt öppnade sig en möjlighet för engelsmännen att bli oberoende av denna import med hjälp av sina stora koltillgångar. Men för att man skulle kunna få tillgång till de stora kolfyndigheterna i England och Wales var man tvungen att kunna avlägsna det grundvatten som ofta omöjliggjorde all gruvdrift. Det krävdes stora effektiva pumpar för att åstadkomma det. Under 1600-talet hade man på olika ställen börjat intressera sig för ångkraften. Det förhållande, att upphettat vatten kunde leda till att locket på en panna lyfter från ett kärl, talade för att det här fanns en kraft som man skulle kunna utnyttja. 1702 lyckades skotten Thomas Newcomen konstruera en pump, som drevs med en ångmaskin. Men uppfinningen var synnerligen energikrävande, eftersom all den värme som krävdes för att åstadkomma att en kolv sattes i rörelse förlorades ut i tomma intet. För att åstadkomma en ny kolvrörelse måste på nytt ångpannan upphettas. Men vid en gruva med stora mängder kol kunde ändå en sådan pumpanordning användas med en viss framgång. Det skulle dröja mer än 60 år innan man kunde börja tillverka en mera användbar ångmaskin. Mannen bakom denna skapelse hette James Watt. Han var son till en skotsk timmerman och skeppsbyggare. I mycket unga år hade James Watt rest till London för att gå i lära hos en instrumentmakare. Utan att ha fullföljt lärotiden blev han 1757 anställd som instrumentmakare vid universitetet i Glasgow. Där skulle han få möjlighet att i nära samarbete med professorer i matematik och fysik ägna sin tid åt olika former av teknikutveckling. Under 1700-talet var detta något helt unikt. Inte någonstans fanns det ett etablerat samarbete mellan naturvetenskaplig och teknologisk forskning. Det skulle exempelvis dröja till slutet av 1800-talet innan man i Europa började satsa på tekniska högskolor. James Watt ägnade sig åt att på olika sätt försöka förbättra Newcomens ångmaskin. Han insåg snabbt att man på något sätt måste kunna ta tillvara den värme som efter varje kolvrörelse i en cylinder släpptes ut i tomma luften. Till slut hade han hittat sin konstruktion. Den avgivande värmen som hade drivit kolven överförde han till en kondensator*, som sedan återförde värmen till den ångpanna där vattnet upphettades. Därmed kunde man konstruera ångmaskiner, som enbart hade en tredjedel av den bränsleåtgång som tidigare hade behövts. Experimentellt kunde Watt visa att denna konstruktion fungerade, men det skulle inte vara lätt att tillverka ångmaskiner av denna nya typ. Ingenstans i Skottland fanns någon som kunde tillverka kondensatorer, som var tillräckligt stora och tillräckligt exakta för ändamålet. Detta gjorde att Watt flyttade till Birmingham, som var ett centrum i England för mekanik och vapenframställning. Där ingick han ett kompanjonskap med Matthew Boulton, som hade en mekanisk verkstad vilken ansågs vara en av Englands bästa. Företaget Boulton & Watt tillämpade helt nya affärsidéer. Deras ångmaskiner leasades till kunderna som fick betala en premie på en tredjedel av den bränslebesparing de gjorde om de valde en Watt-maskin framför en traditionell ångmaskin av Newcomen-modell. För att kunna beräkna en maskins arbetsförmåga introducerade Watt ett nytt begrepp. Han mätte maskinkapaciteten i hästkrafter. På firman Boulton & Watt utvecklade James Watt sina ångmaskiner. År 1781 lyckades han ersätta pumprörelsen med en roterande kolvrörelse. Han kunde därigenom göra maskinen dubbelverkande. Motoreffekten fördubblades på detta sätt. Därmed kunde ångan utnyttjas som den gemensamma drivkraften för nästan allt mekaniskt arbete. 1787 utvecklade han en automatisk hastighetsreglering av sin ångmaskin med hjälp av en centrifugalregulator*. En rad nya ångmaskiner såg dagens ljus: Den första ånghammaren konstruerades Watts ångmaskiner kom inte minst väl till pass inom gruvindustrin. Vid kolgruvorna ersatte de på kort tid alla gamla pumpanordningar som Newcomen och andra konstruerat. Behovet av att utvinna stenkol i stora mängder hade kraftigt ökat. En uppfinnare vid namn Henry Cort hade visat att kokssmält tackjärn kunde raffineras, så att man kunde tillverka smidbart järn och stål. Ingenting kunde vara viktigare än att man billigt och enkelt kunde tillverka stora mängder järn och stål i en tid när man skulle bygga ständigt flera ångmaskiner. Ånglok och ångbåtar I takt med att Storbritannien industrialiserades krävdes ett förbättrat transportsystem. Råbomull skulle i stora mängder fraktas från de engelska hamnarna till de olika textilindustrierna. Kol skulle på samma sätt transporteras till de engelska järnverken. Detta krävde bättre vägar. Den första grusvägen vi känner till anlades i mitten på 1700-talet. Den gick mellan Wien och Trieste. I Storbritannien skulle många vägbyggen genomföras i slutet av 1700-talet - inte minst tack vare den skotske vägbyggaren John MacAdam (1756-1836) . Ännu viktigare var vid denna tid de omfattande kanalbyggena. Hertigen av Bridgewater blev den store kanalbyggaren under 1700-talet. Efterhand fick Storbritannien ett kanalsystem på över 600 mil! James Watts ångmaskin skulle också leda till att nya transportmedel utvecklades. 1806 importerade en amerikan Robert Fulton en ångmaskin från firman Boulton & Watt, som han lät driva världens första hjulångare med på Hudsonfloden. I Storbritannien gjordes de följande åren andra liknande experiment att konstruera ångfartyg. En ännu viktigare uppfinning skulle ånglokomotivet bli. Hur kunde någon komma på tanken att använda ångkraften för att driva ett lokomotiv på en järnvägsräls? Uppfinningen var på förhand given. Redan i slutet av 1500-talet byggdes i tyska gruvor träbanor för att underlätta hästtransporter av malm. Denna teknik blev snart känd i andra länder. I slutet av 1700-talet började engelsmännen i sina kolgruvor tillverka räls av gjutjärn. Olika ingenjörer började nu spekulera i om man med ångkraft kunde ersätta hästarna vid sådana spårbundna transporter. Så började man konstruera de första lokomotiven. Engelsmannen George Stephenson brukar allmänt kallas för järnvägens fader. Han var ursprungligen gruvmekaniker och han började sin karriär med att förbättra gruvlokomotiv. 1823 fick han förtroendet att leda arbetet med att bygga världens första rälsbana för person- och godståg. Den byggdes mellan Stockton och Darlington. Därefter fick han i uppdrag att bygga den första järnvägsbanan med dubbelspår mellan Manchester och Liverpool. Ägarna ville försäkra sig om att det bästa tänkbara lokomotivet sattes in i trafik på denna linje. De utlyste därför en tävling. En av dem som deltog i denna tävling var den unge svensken, John Ericsson, som hade konstruerat ett lokomotiv som hade fått namnet ”The Novelty”. Han skulle senare bli världsberömd inte minst som båtbyggare. I denna tävling tog han en hedrande andraplats knappt slagen av favoriten, George Stephenson, vars lokomotiv hette ”The Rocket”. En obeskrivlig fattigdom Industrialismen medförde att människor lämnade landsbygden för att bosätta sig i städerna. De nya industristäderna växte med svindlande hastighet. Manchesters befolkning blev 25 gånger större under perioden 17701850. Vid en folkräkning 1802 hade London 970 000 invånare. För första gången sedan Roms storhetstid under antiken hade Europa fått en miljonstad. Den rikedom, som de nya industriägarna skaffade sig i Storbritannien, stod i skarp kontrast till det liv som deras anställda levde. I de nya fabrikerna behövdes för det mesta bara outbildad arbetskraft. Det innebar att industriägarna kunde anställa kvinnor och barn som accepterade extremt låga löner. Det fanns exempel på att barn, som inte var äldre än sex år, fick arbete i industrin. Bostadssituationen i de engelska industristäderna var outhärdlig. I ett enda rum bodde familjer med bortåt tio familjemedlemmar. Arbetstiden uppgick till kanske 14 timmars arbete per dygn. Det var över huvud taget inte möjligt med något fungerande familjeliv. I Glasgow klagade en polis på att det i hans bostadskvarter fanns tusentals trasiga barn, som bara var kända med förnamn eller öknamn. När dessa barn togs i förhör verkade det som om varken de själva eller några andra visste vem som var deras föräldrar. Industriarbetarnas arbetsvillkor var så usla, att många företagare själva reagerade mot dem. Men det skulle dröja till 1840-talet innan parlamentet i Storbritannien antog en lag som förbjöd barn under 10 år och kvinnor att arbeta i gruvor. Därefter skedde en gradvis förbättring av arbetsvillkoren i takt med att Storbritannien fick en allt starkare arbetarrörelse. Frågor Svara på nedanstående frågor när du läst igenom hela avsnittet. Svara aldrig bara ja eller nej på en fråga. Motivera alltid ditt svar Det är inte alltid att texten ger ett givet svar. Ibland är det du själv som ska tycka till! 1. Vilka förutsättningar måste det finnas för att få i gång en industriell utveckling? 2. Vad innebär parlamentarism? 3. På vad sätt skilde sig det brittiska jordbruket från andra länders jordbruk? 4. Vad innebar merkantilismen? 5. Vilken ekonomisk teori hade Adam Smith? 6. Vad kan det finnas för förklaring till att ingen utvecklade en mera effektiv spinnmaskin förrän på 1700-talet i England? 7. På vilka sätt utvecklade Watt ångmaskinen? Litteraturkällor Utöver Bonniers världshistoria, del 12 och Bra böckers världshistoria, del 10 har följande verk lämnat lämnat stoff till detta avsnitt: Peter N Stearnes: Den industriella revolutionen (Liber 2000); Maureen Waller: London år 1700 – Scener ur det dagliga livet (Forum 2002); David S Landes: Nationers välstånd & fattigdom (Prisma 1998); Björn Isaksson: Världens snilleblixtar (Natur och kultur 1995).