JURIDISKA FAKULTETEN
vid Lunds universitet
Företagens arbete med hållbar utveckling
Hur vinstsyftet påverkar corporate social responsibility
Siran Alkhamisi
JUCN31 Miljörättslig fördjupningskurs
Fördjupningskurs på juristprogrammet
15 högskolepoäng
Termin: 8
Förkortningar
ABL
Aktiebolagslag (2005:551)
COP
The Communication on Progress
CSR
Corporate Social Responsibility
Koden
Svensk kod för bolagsstyrning
OECD
Organisation for Economic Co-operation and Development
(Organisation för ekonomiskt samarbete och utveckling)
SvJT
Svensk juristtidning
UNDP
United Nations Development programme
WWF
World Wildlife Fund (Världsnaturfonden)
1
1 Inledning
1.1 Bakgrund
Under det senaste seklet har människans påverkan på naturen och utnyttjande av de resurser
som naturen har att erbjuda ökat exponentiellt, vilket har försatt miljön i en stor riskzon.
Samtidigt som industrialiseringen har lett till att vår förbränning av fossila naturresurser har
ökat mycket kraftigt, har antalet människor på jorden också ökat vilket har bidragit till den
miljöpåverkan som människor i dag har.1 När man tittar på företagens roll i detta finns det ett
antal exempel på stora miljökatastrofer som företag har orsakat, exempelvis oljeläckage, men
företagen har också genom sin dagliga verksamhet ständigt en negativ påverkan på miljön.
Miljökrisen som vi i dag befinner oss i innebär bland annat exploatering av naturresurser,
oåterkalleliga klimatförändringar, förlust av biologiskt mångfald och en stor mängd icke
nedbrytbart biologiskt avfall.2
Samtidigt som medvetenheten kring människans påverkan på miljön med det ekologiska
fotavtrycket3 och dess konsekvenser har ökat kan man även se ett ökat intresse av arbetet med
en miljömässigt hållbar utveckling. I FN-projektet Report of the World Commission on
Environment and Development: Our Common Future, 1987 myntades begreppet hållbar
utveckling med definitionen en utveckling som “tillfredsställer dagens behov utan att
äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov”4.5
Arbetet med hållbar utveckling har varierat genom åren. 2015 antog världens stats- och
regeringschefer Agenda 2030, vid FN:s toppmöte, som trädde i kraft den 1 januari 2016.
Agenda 2030 innehåller en 15-årig agenda med 17 globala hållbarhetsmål och 169 delmål i
syfte att främja en hållbar utveckling. I enlighet med mål 13 i Agenda 2030 måste det vidtas
omedelbara åtgärder för att bekämpa klimatförändringarna och dess konsekvenser. Sverige
1
WWF, Living Planet Report 2016, s.10. WWF, Sammanfattning, s. 5.
Millon, David (2015), Corporate social responsibility and environmental sustainability, s. 35.
3
Det ekologiska fotavtrycket: ett mått på hur mycket biologisk produktivitet som krävs för att producera allt
som människan konsumerar och för att absorbera avfall människan orsakar. För mer info se
http://www.wwf.se/wwfs-arbete/ekologiska-fotavtryck/sa-beraknar-man-ekologiska-fotavtryck/1157938-ekolog
iska-fotavtryck-sa-beraknar-man-ekologiska-fotavtryck
4
Report of the World Commission on Environment and Development: Our Common Future (1987).
5
Grankvist, Per (2012), CSR i praktiken – Hur företag kan jobba med hållbarhet för att tjäna pengar, s. 16.
2
2
har implementerat denna resolution genom Kommittédirektiv 2016:18 Genomförande av
Agenda 2030 för hållbar utveckling.
Eftersom marknadens aktörer i större utsträckning bidrar till den hotande miljökrisen har
frågan kring vilken roll de spelar, och vilket ansvar de har i arbetet med hållbar utveckling,
inte minst det arbetet som skildras genom målen i Agenda 2030.6 I denna debatt används
begreppet Corporate Social Responsibility (CSR) som benämning på företagens sociala
ansvar att på frivillig grund inkorporera etiska, miljömässiga och sociala aspekter i sin
verksamhet.
Vidare bidrar företag till samhället genom att varor produceras och tjänster utförs, vilket
också innebär att arbetstillfällen skapas och att skatt och andra avgifter betalas in till staten.
När det gäller samhällets utveckling och välfärd är således förekomsten av företag en
7
fundamental förutsättning och en av de viktigaste beståndsdelarna. Ett aktiebolags
grundläggande syfte är enligt 3 kap. 3 § aktiebolagslagen (2005:551) (ABL) att generera vinst
och om ett aktiebolag avser att helt eller delvis ha ett annat syfte ska detta framgå av
bolagsordningen. Vinstsyftet avser främst att tillgodogöra aktieägarnas intressen och
motverka att företagsledningen använder bolagets resurser på ett sätt som inte är till
8
aktieägarnas fördel. Företagen ställs därför inför en utmaning att både bidra till arbetet med
hållbar utveckling genom CSR och bidra till samhällsekonomin genom att förhålla sig till
vinstsyftet i ABL.
1.2 Syfte och frågeställningar
Syftet med denna uppsats är att redogöra för hur arbetet med en miljömässig hållbar
utveckling genom de internationella bestämmelserna kring CSR med syfte att få företag att ta
samhälleligt ansvar för en hållbar utveckling tar sig form, och hur vinstsyftet i
aktiebolagslagstiftningen påverkar arbetet med CSR.
6
Millon, s. 35-36.
Rapport från Svenskt näringsliv (2006), Företagens roll i samhället, s. 3.
8
Prop. 2004/05:85, s. 219.
7
3
Huvudfrågan hur vinstsyftet i ABL påverkar företagens arbete med hållbar utveckling genom
CSR kommer att besvaras genom följande frågeställningar:
● Vad innebär arbetet med hållbar utveckling i form av företagens ansvar genom CSR?
● Vad innebär vinstsyftet i ABL och vilka är motiven bakom detta?
● Kolliderar intressena kring företagens arbete med hållbar utveckling genom CSR och
vinstsyftet eller är det möjligt att få dem att samspela?
1.3 Avgränsningar
I benämningen CSR omfattas företagens sociala ansvar både i form av ett samhälleligt ansvar
och ett miljöansvar. Denna uppsats kommer att ha ett miljörättsligt fokus, varför det
samhälleliga ansvaret i CSR inte kommer att gås igenom i någon större omfattning.
Den bolagsrättsliga delen av uppsatsen kommer enbart att gås igenom i den mån som den
behövs för att förstå påverkan som den har på frågan om CSR. Någon bolagsrättslig
utveckling av frågan eller historiska redogörelser om aktiebolagslagstiftningen och vinstsyftet
kommer inte att gås igenom i denna uppsats då jag inte finner det relevant ur ett
hållbarhetsperspektiv.
Aktiebolag finns i olika former och reglerna varierar beroende på vad det är för bolag. I
denna uppsats är det publika och noterade aktiebolag som uppfyller kriterierna i 2014/95/EU
(EU:s redovisningsdirektiv)9 som kommer att utredas, alltså stora företag som är av allmänt
intresse och som på balansdagen har haft genomsnitt 500 anställda under räkenskapsåret.10
Företag som omfattas av begreppet “stora företag” är företag som på balansdagen överskrider
mer än ett av de tre gränsvärden som nämns i artikeln nämligen en balansomslutning om 20
miljoner euro, en nettoomsättning om 40 miljoner euro och ett genomsnittligt antal anställda
under räkenskapsåret på 250 personer.11 Företag som omfattas av begreppet “företag av
allmänt intresse” är bland annat företag som är utsedda av medlemsstaterna till företag av
9
Europaparlamentets och Rådets direktiv 2014/95/EU av den 22 oktober 2014 om ändring av direktiv
2013/34/EU vad gäller vissa stora företags och koncerners tillhandahållande av icke-finansiell information och
upplysningar om mångfaldspolicy.
10
Art.19a direktiv 2014/95/EU.
11
Art.3.4 direktiv 2014/95/EU.
4
allmänt intresse, exempelvis på grund av arten av sin verksamhet, företag som är
kreditinstitut, försäkringsföretag med flera.12
Regeln i 3 kap. 3 § ABL är dispositiv, ett aktiebolag kan alltså ha andra syften om så är
föreskrivet av aktieägarna i bolagsordningen. Utgångspunkten i denna uppsats kommer att
vara att andra syften inte är föreskrivna i bolagsordningen.
1.4 Metod, material och teoretiska utgångspunkter
Metoden som jag kan anses ha använt mig av i denna uppsats är en rättsvetenskaplig metod
då jag till största del har utgått från en klassisk rättskällelära där den juridiska
argumentationen
har varit
central.13
Jag
instämmer dock med
Sandgren i att
metodbenämningar såsom rättsdogmatisk, eller som i detta fall rättsvetenskaplig metod
tenderar att vara i högre grad förvirrande än klargörande.14 Därför har jag valt att istället
beskriva mitt tillvägagångssätt.
Inledningsvis har jag av pedagogiska skäl definierat CSR-begreppet och redogjort för vad
arbetet med hållbar utveckling i form av företagens sociala ansvar genom CSR innebär,
genom en deskriptiv del av EU-kommissionen, FN, OECD och Kodens reglering av ämnet.
Fortsättningsvis har jag definierat vinstsyftet i aktiebolagslagstiftningen och för att få en
större förståelse av innebörden och betydelsen av vinstsyftet har jag även genom förarbeten
och doktrin redogjort för motiveringen bakom den.
Vidare har jag genom att lyfta för- och nackdelar med en reglering av etiska normer utanför
ABL, respektive en reglering av etiska normer inom ABL redogjort för huruvida intressena
kring företagens arbete med hållbar utveckling och vinstsyftet kolliderar eller om det är
möjligt att få dem att samspela. I denna uppsats har jag valt att ställa två regelsystem mot
varandra.
Därför har
jag,
för
att besvara
frågeställningen applicerat både ett
hållbarhetsperspektiv och ett samhällsekonomiskt perspektiv.
12
Artikel 2.1 direktiv 2013/34/EU.
Sandgren, Claes (2007), Rättsvetenskap för uppsatsförfattare, s. 36f.
14
Sandgren, s. 53.
13
5
Avslutningsvis har jag med ett rättskritiskt perspektiv diskuterat och dragit en slutsats av hur
företagens arbete med hållbar utveckling genom CSR påverkas av vinstsyftet. Jag har tagit
fasta på det som jag har kommit fram till genom att de teser och argument som redan har
presenterats i uppsatsen har legat till grund för denna slutliga analys och slutsats.
2 Regleringen av CSR
2.1 EU-kommissionen
EU-kommissionen uppmuntrar företag att på frivillig basis gå utöver vad lagen kräver för att
uppnå sociala och miljömässiga mål under den dagliga verksamheten, och på det sättet arbeta
med CSR.15 EU-kommissionen definierar CSR som att ”företagen på frivillig grund integrerar
sociala och miljörelaterade angelägenheter i sin affärsverksamhet och i sitt samspel med sina
intressenter”16. CSR tycks således betraktas som en del av målsättningen om hållbar
utveckling. Kommissionen betonar att strävan efter resurseffektivisering och därmed ökad
vinst, kan vara ett led i företagens sociala ansvar, inte minst på miljöområdet.17
I EU-kommissionens senaste EU-strategi utvecklar EU-kommissionen definitionen av CSR
med ”företagens ansvar för deras inverkan på samhället”18. Företagen ska alltså ta ett socialt
ansvar utöver det ansvar som föranleds av gällande lagstiftning.19 Genom att anta frivilliga
policys med syfte att minimera verksamhetens negativa effekter på miljön och samhället, ska
företagen vidta åtgärder som främjar öppenhet, insyn och skapa marknadsincitament för
ansvarsfullt företagande.20
I arbetet med CSR krävs det också att marknadsaktörerna kan fatta välgrundade beslut i fråga
om vilka företag de vill göra affärer med. Det är därför viktigt att det går att få tag på
tillfredsställande information kring företagens CSR-arbete. Transparens inom företagens
verksamhet torde således vara en grundläggande förutsättning för ett väl fungerande
självreglerande system. Det är framförallt med anledning av behovet av transparens som
EU-kommissionen har EU:s redovisningsdirektiv.
http://ec.europa.eu/social/main.jsp?catId=331&langId=en
COM(2001) 366, s. 6.
17
COM(2001) 366, s. 11.
18
COM(2011) 681 final, s. 6.
19
COM(2011) 681 final, s. 3.
20
COM(2011) 681 final, s. 7.
15
16
6
EU:s redovisningsdirektiv stadgar företagens skyldighet att infoga icke-finansiell rapport i
förvaltningsberättelsen. Med icke-finansiell rapportering avses redogörelse av verksamhetens
grundläggande policy angående aspekter hänförliga till CSR, såsom miljö-, social- och
personalrelaterade frågor samt respekt för mänskliga rättigheter och korruption. Redogörelsen
ska också innehålla resultatet av arbetet kring policyerna och de osäkerheter som de är
förknippade med. Väljer man att inte arbeta med något område som omfattas av direktivet
ska man tydligt redogöra för varför.21
För att underlätta redovisningen rekommenderas en rad olika internationella konventioner
och riktlinjer som företag kan använda som vägledning, bland annat FN:s Global Compact
22
initiative och OECD:s riktlinjer för multinationella företag. Dessa kommer att behandlas här
nedan.
2.2 FN
2.2.1 The Global Compact
The Global Compact är ett initiativ från FN som lanserades år 2000. The Global Compact
riktar sig direkt till företag och begär att företag, inom sin verksamhet ska anamma, stödja
och stifta grundläggande värderingar som går utöver lagstiftning inom mänskliga rättigheter,
arbetsrätt, miljön och antikorruption för att uppnå universell konsensus inom dessa områden.
Inom dessa områden stadgar the Global Compact 10 principer som härstammar bland annat
från FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, Riodeklarationen om miljö och
utveckling och FN:s konvention mot korruption.23
Tillsammans utgör principerna 7-9 Global Compacts miljöförvaltnings strategi att uppmana
företag att bidra till arbetet med hållbar utveckling genom att aktivt satsa på arbetet inom
miljöområden som klimat, genom initiativet Caring for Climate24, vatten genom initiativet
CEO Water Mandate25 och mat och jordbruk, genom initiativet Food and Agriculture
21
Art.19a direktiv 2014/95/EU.
http://europa.eu/rapid/press-release_STATEMENT-14-291_en.htm?locale=en]
23
https://www.unglobalcompact.org/what-is-gc/mission/principles
24
Mer info. United Nations Global Compact (2014), Guide to corporate responsibility - Shaping a sustainable
future, s. 22.
25
Mer info. United Nations Global Compact, s. 23.
22
7
Business
Principles.26
Genom
dessa
principer
anmodas
företagen
att
stödja
försiktighetsprincipen vid miljörisker, ta initiativ för att främja ett större miljömässigt
ansvarstagande och uppmuntra utveckling och spridning av miljövänlig teknik.27
Enligt princip 7 ska företagen vid miljörisker ta hänsyn till princip 15 i Riodeklarationen
1992 som stadgar att “Om det föreligger hot om allvarlig eller oåterkallelig skada, får inte
avsaknaden av vetenskaplig bevisning användas som ursäkt för att skjuta upp
kostnadseffektiva åtgärder för att förhindra miljöförstöring”28. Försiktighetsåtgärder som ska
vidtas för att förebygga miljöskador är systematisk tillämpning av riskbedömning,
riskhantering och riskkommunikation i fråga om miljö, hälsa och säkerhet.29
Enligt princip 8 ska företagen ta initiativ för att främja ett större miljömässigt ansvarstagande.
Denna princip är baserad på kapitel 20 i Agenda 21 från toppmötet i Rio 1992 där företagens
roll i arbetet med hållbar utveckling var att ta ansvar för att vara goda aktörer i samhället
genom att möta de behov i som finns i samhället av företagen använder mer miljömässigt
hållbara metoder, och driva en verksamhet som inte skadar miljön, samt integrera
självreglerande stadgar och initiativ som värnar om miljön i verksamheten.30
Enligt princip 9 ska företag uppmuntra utveckling och spridning av miljövänlig teknik som
definieras i Agenda 21 i Riodeklarationen som teknik som skyddar miljön och orsakar mindre
förorening samtidigt som den återvinner mer av sitt avfall och sina produkter och hanterar
restavfall och miljöförorenande utsläpp på ett mer acceptabelt sätt än andra jämförbara
tekniker.31
2.2.2 Communication on progress
Genom Communication on Progress (COP) offentliggör företag varje år hur företaget har
arbetat med att genomföra principerna i FN:s Global Compact, i enlighet med UN Global
Compact Policy on Communicating Progress. COP är en central del av Global Compact med
26
Mer info. United Nations Global Compact, s. 23.
https://www.unglobalcompact.org/what-is-gc/mission/principles
28
Princip 15, Riodeklarationen (1992).
29
https://www.unglobalcompact.org/what-is-gc/mission/principles/principle-7
30
https://www.unglobalcompact.org/what-is-gc/mission/principles/principle-8
31
https://www.unglobalcompact.org/what-is-gc/mission/principles/principle-9
27
8
syfte att fungera som ett verktyg för information kring företagens arbete med hållbar
utveckling till intressenter och samtidigt ett verktyg för att skapa en dialog mellan parterna
med utbyte av nya och mer miljövänliga metoder.32 Arbetet med COP fungerar också som
påtryckning på företagen att arbeta med hållbar utveckling för att få mer status.33 Om ett
företag uteblir att lämna COP på Global Compacts hemsida kan det medföra konsekvenser
som att företaget slutligen utesluts från initiativet.34
2.3 OECD
OECD är en internationell organisation för industriella länder med demokrati och
marknadsekonomi med syfte att skapa ett utbyte av idéer och erfarenheter mellan
medlemsländerna.35 OECD har både principer för bolagsstyrning och riktlinjer för
multinationella företag.
2.3.1 Principles of Corporate Governance
I princip 5 om offentliggörande och transparens uppmuntras företagen att offentliggöra
information om företagets struktur, verksamhet och policys avseende miljö och etik.36 Även
miljörisker som företagen tar är något som företagen ska informera om.37 Enligt princip 6 om
ansvar i styrelsen ansvarar styrelsen för att försäkra att företaget följer aktuella regleringar
inom bland annat miljön.38 Företagen ska också vidta de åtgärder som behövs för att uppnå en
god bolagsetik där man bland annat tar hänsyn till miljön.39
2.3.2 Guidelines for multinational enterprises
I OECD:s riktlinjer för multinationella företag ska företag på frivillig grund40 bedriva sin
verksamhet på ett ansvarsfullt sätt där de i syfte att uppnå en hållbar utveckling uppmanas att
41
bidra till ekonomiska, miljömässiga och sociala framsteg. OECD:s riktlinjer framhåller att
riktlinjerna ska följas inom ramen för lagar och praxis i de länder där de är verksamma, samt
32
UN Global Compact Policy on Communicating Progress (2013), s. 1.
UN Global Compact Policy on Communicating Progress (2013), s. 2.
34
UN Global Compact Policy on Communicating Progress (2013), s. 2-3.
35
https://www.oecd.org/about/
36
G20/OECD, Principles of Corporate Governance, s. 41.
37
G20/OECD, Principles of Corporate Governance, s. 46.
38
G20/OECD, Principles of Corporate Governance, s. 51.
39
G20/OECD, Principles of Corporate Governance, s. 56.
40
OECD, Guidelines for Multinational Enterprises, s. 3.
41
OECD, Guidelines for Multinational Enterprises, s. 19.
33
9
internationella överenskommelser, principer, mål och standarder.42 Riktlinjerna kan och ska
varken ersätta eller åsidosätta dessa.43 Riktlinjerna i kapitel 6 som behandlar frågor inom
miljön är i stor utsträckning baserade på bland annat Agenda 21 i Riodeklarationen och
Århuskonventionen. Riktlinjerna reglerar företagens roll i arbetet med hållbar utveckling, att
företagen ska integrera miljöhänsyn i verksamheten och kontrollera dess påverkan på miljön.
44
2.4 Koden
Kollegiet för svensk bolagsstyrning har i uppdrag att främja god sed på den svenska
aktiemarknaden och god bolagsstyrning i svenska börsnoterade bolag, bland annat genom att
förvalta Svensk kod för bolagsstyrning som är en samling riktlinjer för god bolagsstyrning.45
Alla börsnoterade bolag är förpliktade att tillämpa koden med principen följ eller förklara
som innebär att ett bolag inte måste följa varje regel i koden vid varje tillfälle utan ska
integrera reglerna i verksamheten.46 Syftet med Koden är att främja god bolagsstyrning som
är när ett bolag, för aktieägarna sköts hållbart, ansvarsfullt och så effektivt som möjligt.47
Koden stadgar också att styrelsen har till uppgift att bland annat se till att det finns en
tillfredsställande kontroll av bolagets efterlevnad av lagar och andra regler som gäller för
bolagets verksamhet samt interna riktlinjer. Styrelsen ska också säkerställa att bolagets
informationsgivning präglas av öppenhet och är korrekt, relevant samt tillförlitlig.48
3 Vinstsyftet i ABL
3.1 Regleringen av vinstsyftet i svensk rätt
3 kap. 3 § ABL reglerar att verksamhetens syfte är att generera vinst till fördelning bland
aktieägarna, om inte annat framgår av bolagsordningen.49 Detta innebär att bolagsstämman,
styrelsen och VDn som tillsammans utgör aktiebolagets beslutande organ, inte får fatta beslut
42
OECD, Guidelines for Multinational Enterprises, s. 42.
OECD, Guidelines for Multinational Enterprises, s. 17.
44
OECD, Guidelines for Multinational Enterprises, s. 44.
45
http://www.bolagsstyrning.se/
46
http://www.bolagsstyrning.se/koden/folj-eller-forklara
47
Kollegiet för svensk bolagsstyrning (2016), Svensk kod för bolagsstyrning, s. 2.
48
Kollegiet för svensk bolagsstyrning (2016), Svensk kod för bolagsstyrning, s. 14.
49
Se Sandström, Torsten (2012), Svensk aktiebolagsrätt, s. 20, för definition av begreppen verksamhet och syfte
samt skillnaden mellan dessa i aktiebolagsrättslig mening.
43
10
eller vidta rättshandlingar som inte har ett vinstsyfte.50 I aktiebolagsrätten är alltså
maximering av vinst det centrala kriteriet vid beslut som fattas inom bolaget.51
Vinstsyftet innebär inte att man inte får ta hänsyn till annat än vinstsyftet, så länge som
vinstsyftet inte åsidosätts.52 Dotevall menar att vinstsyftet i ABL kan ses som en uppmaning
att driva verksamheten enligt teorin om vinstmaximering. Det handlar alltså om att man inte
får göra grova avsteg från vinstsyftet men bolagsledningen har ändå visst utrymme att
tillgodose andra intressen än aktieägarnas.53
Exempel på andra intressen än aktieägarnas är allmänintresset. Om allmänintresset istället
hade varit det centrala kriteriet vid beslut så tillämpas en vinstmaximering enbart i den
utsträckning och med hänsyn till hur den gynnar mer övergripande samhällsintressen.54 Med
dagens aktiebolagslagstiftning kan bolagsledningen med andra ord ta viss hänsyn till olika
samhällsintressen, men enbart i den utsträckning som det inte innebär att man går ifrån
vinstsyftet för mycket.
3.2 Motiveringen bakom vinstsyftet i ABL
Det finn olika motiveringar bakom vinstsyftet i ABL. En anledning är att attrahera aktieägare.
Det som återstår av bolagets resultat efter att ersättning har utgått till de med fast ersättning
som exempelvis långivare är den andel i bolagets resultat som aktieägarna har rätt till då
aktieägare är så kallade residualtagare.55
Aktieägare är en fundamental del av aktiebolag som är i behov av det kapital som aktieägare
bidrar med, och för att få aktieägare att vilja investera i verksamheten krävs det att
verksamheten ska resultera i så stort överskott som möjligt. Denna garanti skapar lagen
genom vinstsyftet.56 Därför är bestämmelsen om vinstsyftet en förutsättning för att attrahera
Skog, Rolf (2015), Om betydelsen av vinstsyftet i aktiebolagslagen, SvJT, s. 13.
Bergström, Clas & Samuelsson, Per (2012), Aktiebolagets grundproblem, s. 59.
52
Skog, s. 15-16. Rapport från Svenskt näringsliv (2016), Corporate Social Responsibility and Corporate
Taxation, s. 36.
53
Dotevall, Rolf (2008), Bolagsledningens skadeståndsansvar, s. 123.
54
Bergström & Samuelsson, s. 62.
55
Skog, s. 13.
56
Skog, s. 13.
50
51
11
aktieägare, och därmed kapital till bolaget.57 Man anser att en aktieägare inte skulle vilja satsa
kapital i ett projekt som har till syfte att tillgodose andra intressen än kravet på maximal
avkastning på satsat kapital, varför vinstmaximering måste vara syftet.58
Förutom att det med aktieägare i fokus, är viktigt att genom vinstsyftet attrahera kapital,
fungerar vinstsyftet också som skydd för aktieägarna i förhållande till företagsledningen som
begränsas i att använda bolagets resurser till verksamhet om inte gynnar aktieägarna.59
Bolagets styrelse har givetvis en viss handlingsfrihet men på detta sätt kan styrelsen ställas
till tals60 för de handlingar som inte leder till att bolagets medel förräntar sig.61 Här är det
också viktigt att ha i åtanke att en handling som i anknytning till handlingen resulterar i ett
ökat kapital och därför anses vara rättfärdigat med vinstsyftet, i ett långsiktigt perspektiv inte
alls gynnar företaget ekonomiskt. Likaså en handling som i anknytning till handlingen inte
resulterar i ett ökat kapital ändå kan anses rättfärdigad då handlingen i ett långsiktigt
perspektiv kommer att gynna företaget och företagets ekonomi.62
En annan anledning till varför vinstsyftet är så viktigt är att aktiebolagsformen
samhällsekonomiskt har bidragit till ekonomisk utveckling och välfärd.63 Överskott i
företaget leder till beskattningsbar inkomst som finansierar kostnaderna för den offentliga
sektorn.64 Vinstsyftet leder till en ekonomiskt tillväxt som i sin tur leder till en välfärdsstat.
En ekonomisk tillväxt som helt bortser från en hållbar utveckling ligger alltså i
välfärdsstatens intresse. Behovet för en större ekonomisk tillväxt blir också enbart större,
bland annat på grund av en åldrande befolkning.65 Utan vinstsyftet skulle kapitalmarknaden
inte kunna förbättra medborgarnas levnadsvillkor på det sättet som den idag gör tack vare
företagens strävan att maximera värdet på det investerade kapitalet.66
57
Dotevall, s. 59.
Bergström & Samuelsson, s. 62.
59
Prop. 2004/05:85, s. 219.
60
Se 8 kap. 41 § ABL.
61
Rodhe, Knut (1977), Medbestämmandelagen och aktiebolagslagen, SvJT. s. 297.
62
Rapport från Svenskt näringsliv (2016), s. 38.
63
Sandström, s. 265-266.
64
Rapport från Svenskt näringsliv (2006), s. 3.
65
Bailey, Daniel (2015), The Environmental Paradox of the Welfare State: The Dynamics of Sustainability, New
Political Economy, s. 795-796.
66
Skog, s. 17.
58
12
Slutligen är vinstsyfte som leder till ett så stort överskott som möjligt i företaget också viktigt
för att det utan ett överskott i företaget är svårt att vara konkurrenskraftigt, vilket är en
förutsättning för företagets existens.67 Vikten av en konkurrenskraftig aktiebolagslagstiftning
betonas också i förarbeten där man även tar upp den internationella aspekten, att ekonomin
har en globaliserad karaktär och att det är viktigt att den svenska aktiebolagslagen kan mäta
sig med regelverk i andra EU-stater.68
4 Diskussion och slutsats
4.1 Etiska normer utanför ABL
Flera företag arbetar med att reducera den negativa påverkan som de har på miljön genom att
hitta sätt att använda knappa resurser mer effektivt och utveckla nya mer miljövänliga
produkter och metoder som kan användas i industrin för en hållbar utveckling i samhället.
Trots att detta arbete som företagen gör är det uppenbart att företagen kan göra så mycket mer
inom detta område.69 Ett sätt att förmå företag att arbeta med dessa frågor är genom CSR.
Vilka för- och nackdelar finns det med att ha etiska normer och regleringar i form av CSR
utanför ABL, parallellt med vinstsyftet i ABL?
4.1.1 Fördelar
I arbetet med CSR kan man se att vissa företag bland annat har gjort frivilliga, genuina och
effektiva försök att rapportera och reducera utsläppen av växthusgaser, utvecklat produkter i
syfte att minska miljöpåverkan som hybridbilar, och upprättat olika policys med fokus på
miljörätt och mänskliga rättigheter.70 På detta sätt har CSR haft en positiv påverkan på
företagens arbete även utan rättslig reglering i bolagsrätten utan genom organisationer på
frivillig basis.
När man väger för- och nackdelar med CSR så är diskussionen väldigt mycket baserad på
vilket perspektiv man har på CSR. Ett perspektiv är att man ser problematik med att i ett
företag investera i etiska intressen genom arbete med CSR då detta kolliderar med
aktieägarnas intresse i form av vinstsyftet. Ett annat perspektiv är att man istället tittar på de
67
Dotevall, s. 122.
Prop. 2004/05:85, s. 197-198.
69
Millon, s. 36.
70
Millon, s. 41.
68
13
förmåner aktieägarna får genom CSR genom att applicera ett mer långsiktigt perspektiv.
Tanken är att istället för att fokusera på CSR som ett sätt att uppfylla en etisk skyldighet,
fokusera på hur CSR kan användas för att öka aktieägarnas förmögenhet. Tanken är att man
arbetar med CSR på ett strategiskt sätt genom att enbart vidta åtgärder som bidrar till arbetet
med exempelvis hållbar utveckling, som också är till fördel för företagets verksamhet. Detta
sätt att arbeta med CSR på är dock baserat på presumerade avvägningar mellan hållbar
utveckling och vinstsyftet.71
En förutsättning för konceptet är att kostnaderna och fördelarna för vissa affärsmässiga beslut
inom företaget sker samtidigt, vilket inte alltid behöver vara fallet. Därför kan det i praktiken
bli svårt på grund av tidpunkterna som de olika frågorna aktualiseras på.72 I de fall som ett
företag planerar och lyckas vidta åtgärder på ett strategiskt sätt som både gynnar företagets
verksamhet och hållbar utveckling, kan man se hur ett arbete med CSR och bolagsrätt kan
koexistera.
4.1.2 Nackdelar
En kritik som har riktats mot CSR i den formen som den är i dag är att CSR enbart resulterar i
att företag investerar i marknadsföringsåtgärder med syfte att avleda påtryckningar från
organisationerna och konsumenter. Företagen tar alltså frivilliga initiativ i arbetet med
exempelvis miljöfrågor, som ett sätt att undvika statliga regleringar på området som de blir
lagligt bundna att följa. Det som är problematiskt är dock att initiative inte sträcker sig längre
än vad som krävs för att ge ett sken av att staterna arbetar med frågorna, fastän att de
egentligen inte gör det utan vilseleder samhället i marknadsföringen.73 Denna problematik har
också lyfts av EU-kommissionen som har noterat problematiken med vilseledande
marknadsföring kring produkters påverkan på miljön.74 Reglering mot falsk marknadsföring
finns i dag i art.6 Direktiv 2005/29/EC.
Ett annat problem med etiska normer utanför aktiebolagslagstiftningen är mängden av olika
typer av moraliska värderingar och hur dessa ska vägas mot varandra. Ett exempel på när ett
71
Millon, s. 65-66.
Millon, s. 65-66.
73
Millon, s. 41.
74
COM(2011) 681 final, s. 9.
72
14
affärsbeslut kan vara både etiskt och oetiskt är en investering i kolkraft som har negativ
påverkan på miljön samtidigt som det ökar sysselsättningen. Sandström argumenterar också
för att moraliska värderingar är subjektiva, den ena parten kan anse att något är rimlig
affärsmoral, medan den andra parten anser det vara oetiskt.75
4.2 Etiska normer inom ABL
Vilka för- och nackdelar finns det med att reglera etiska normer inom ABL där man tar
hänsyn till olika miljörätten i form av arbetet med hållbar utveckling, istället för enbart
företagsnyttan i form av vinstsyftet?
4.2.1 Fördelar
Millon anser att det bästa vore om man reglerade krav i bolagsrätten och i internationella
regler som stöder hållbarhet, för att detta skulle vara det mest effektiva sättet att uppnå
resultat i arbetet med hållbar utveckling.76 Genom att ändra på den bolagsrättsliga regleringen
kan man uppnå ett annat slags incitament från företagen i arbetet med hållbar utveckling.
Med vinstsyftet i den formen som den i dagsläget har är det svårt för företagen att rättfärdiga
investeringar i miljömässigt hållbara metoder och produkter, då det ekonomiskt sett ofta är
bättre att använda icke-förnyelsebara energikällor. Även genom att arbeta med CSR genom
att se hur detta kommer att påverka företagets verksamhet positivt ur ett långsiktigt
perspektiv är svårt då denna förutsättning är omöjlig att förutse varför det blir svårt att
motivera miljömässigt hållbara investeringar.77
Investeringar i mer miljömässigt hållbara alternativ för att långsiktigt eventuellt resultera i
framtida vinster är svåra att motivera för de som finner ett större intresse av direkta och säkra
utgifter och intäkter.78 Genom att ändra på vinstsyftet och reglera etiska normer i ABL kan
företag arbeta med verksamhetens vinst från ett långsiktigt perspektiv och samtidigt en
hållbar utveckling genom långsiktigt hållbara och ekonomiskt fördelaktiga investeringar.
75
Sandström, s. 266-267.
Millon, s. 41.
77
Millon, s. 71-72.
78
Millon, s. 73.
76
15
4.2.2 Nackdelar
Sandström menar att en sådan reglering ska avvisas, inte på grund av tanken bakom den som
ju är god, utan på grund av problematiken med rättstillämpningen där det blir oklart hur dessa
intressen ska vägas mot varandra och hur bolagsledningen ska hållas ansvarig för sina
handlingar.79 Skog utvecklar detta resonemang och argumenterar för att en reglering som
överlåter det till bolagsledningen att göra avvägningar mellan olika intressen som
samhällsintresset och det ekonomiska intresset inte skulle vara ett demokratiskt sätt att gå
tillväga. Avvägningen görs redan, enligt Skogs mening genom det politiska systemet som
väger olika intressen mot varandra och stiftar lagar inom de olika rättsområdena och på det
sättet beslutar hur avvägningen ska se ut genom att sätta ramar för företagens ageranden.80
Bolagsledningen bestående av styrelsen och VD är en fundamental del av ABL och i lagen
finns det många regler som reglerar hur bolagsledningen får agera i olika sammanhang, allt
för att göra arbetet så säkert som möjligt för alla parter. Skog argumenterar för att en
reglering som den ovan skulle resultera i att styrelsen alltid kommer att kunna rättfärdiga sina
handlingar med att de ingår i arbetet att uppnå ett visst mål. Det skulle alltså vara omöjligt att
utvärdera bolagsledningens arbete och styrelsen skulle i praktiken inte kunna hållas ansvarig
för något, i förhållande till någon.81
Vidare lyfter Sandström även upp en rättsfilosofisk aspekt av att reglera etikfrågor i lagen då
han ifrågasätter vilken effekt etikfrågor som är reglerade i lag eller i åtgärdsplaner faktiskt har
på affärsmännens moralföreställningar. Sandström är skeptisk till hur etiska regler från staten
eller offentliga organisationer skulle påverka människors värderingar och i sin tur
affärsetiken.82
Slutligen är frågan hur detta kommer att påverka samhällsnyttan som i många aspekter är
beroende av företagens affärsverksamhet i dess nuvarande bolagsform med ett vinstsyfte.
Företagen ger samhällsnytta bland annat genom att skapa jobb till individer i samhället som i
sin tur kan tjäna pengar, försörja sig, betala skatt och använda sin lön till att köpa varor och
79
Sandström, s. 266.
Skog, s. 17-18.
81
Skog, s. 18.
82
Sandström, s. 266.
80
16
tjänster, utveckla nya varor och tjänster, sprida internationella standarder och good practice,
exempelvis inom miljöområdet. Däremot är det endast lönsamma företag som långsiktigt är
hållbara att göra allt detta varför etiska normer som går ut över vinstsyftet kan ha
konsekvensen att företagen genom att inte gå i vinst och inte vara lönsamma inte kommer att
kunna bidra till den samhällsnytta som de gör. Det skapas alltså en ond cirkel.83
4.3 Analys och slutsats
Utfallet av denna debatt beror på hur man väljer att tolka CSR och vinstsyftet. Begreppet
hållbar utveckling innebär inte att man inte ska tillfredsställa de behov som finns i dag, utan
hållbar utveckling innebär att man samtidigt ska arbeta för att inte äventyra kommande
generationers möjligheter att också tillfredsställa sina behov. Företagens arbete med hållbar
utveckling genom CSR innebär alltså inte att företaget inte ska generera vinst, utan det
innebär att företaget ska arbeta för att generera vinst på ett sätt som är miljömässigt hållbart.84
Samtidigt är definitionen av vinstsyftet inte att man inte får ta hänsyn till andra faktorer än
vinstsyftet, så länge som vinstsyftet inte åsidosätts, vilket det enligt definitionen av hållbar
utveckling inte gör.85
Den samhällsekonomiska idén att företagen är en del av en samhällelig cirkel, där lönsamma
företag ger samhällsnytta vilket leder till välfärd vilket leder till mer lönsamhet i företaget
och mer samhällsnytta osv.86 är i många avseenden bakåtsträvande. Genom att anse att
samhället är en cirkel på detta sätt utesluter man de faktorer som inte är en del av cirkeln,
som exempelvis hållbar utveckling och CSR.
Arbetet med hållbar utveckling handlar till stor del om attityder. Bara begreppet CSR blir mer
välkänt med tiden vilket leder till en ändrad attityd till det. Vi måste jobba för att ytterligare
utvidga cirkeln så att bolagsrätten omfattas av begreppet CSR. På det sättet blir företagens
arbete med hållbar utvecklingen en självklarhet snarare än en fråga. Detta gör vi genom att
ändra attityder kring exempelvis att socialt ansvar inte bör utövas med andras pengar, istället
skapar vi en norm där företagens sociala ansvar är en självklar och fundamental del av
83
Rapport från Svenskt näringsliv (2006), s. 3-4.
Report of the World Commission on Environment and Development: Our Common Future, 1987.
85
Skog, s. 15-16. Rapport från Svenskt näringsliv (2016), s. 36.
86
Rapport från Svenskt näringsliv (2006), s. 3-4.
84
17
verksamheten, varför aktieägare kommer att acceptera det. Ett annat exempel är attityden till
bolagsledningens makt som måste begränsas, detta är något som efter hand kommer att
klargöras genom att branschpraxis av hur styrelsen ska hantera dessa frågor kommer att
etableras.
Vidare är varken miljökrisen och arbetet med hållbar utveckling, eller den ekonomiska
marknaden begränsad till Sveriges gränser. En risk med att begränsa regleringen av
företagens arbete med hållbar utveckling genom CSR till Sveriges gränser genom nationell
lagstiftning är att företag kan välja att flytta sin verksamhet till ett annat land vilket kan
medföra grova konsekvenser för den svenska samhällsekonomin. Även de som väljer att
stanna kan riskera att inte bli konkurrenskraftiga varför det är viktigt att behålla det större
perspektivet som denna fråga kräver. Att uppnå en reglering av CSR genom internationella
organisationer är i denna aspekter ett bra sätt att gå tillväga.
Min slutsats är att dessa två intressen i väldigt många olika aspekterar kolliderar men att det
finns ett sätt att få de att koexistera. Allt handlar om hur man väljer att se på vinstsyftet och
på CSR. Genom att få de att samspela så behöver inte påverkan som vinstsyftet har på
företagens arbete av hållbar utveckling vara alltför stor. Forskning och doktrin finns av hur
företag i praktiken kan arbeta med CSR samtidigt som hänsyn tas till vinstsyftet och en
utveckling på området där mer kunskap krävs kommer att förbättra denna version av att
arbeta med de båda delarna samtidigt.
Vidare är en lagändring av vinstsyftet ur ett samhällsekonomiskt perspektiv inte rätt sätt att
gå tillväga utan vi måste arbeta med normer och attityder. Här har vinstsyftet en stor
påverkan på företagens arbete i CSR då möjligheten att ha en strikt reglering för att
möjliggöra mer arbete utesluts. Utan vinstsyftet hade företagen förmodligen kunnat göra
mycket mer i arbetet med hållbar utveckling och vi hade kommit mycket längre under en
kortare tid. Trots detta kommer CSR, enligt min mening, med den reglering som den har i
dag i längden att göra skillnad och ett fortsatt arbete med CSR är ett steg åt rätt håll.
18
Käll- och litteraturförteckning
Offentligt tryck
Prop. 2004/05:85.
Litteratur
Bergström, Clas & Samuelsson, Per, Aktiebolagets grundproblem, 4:e uppl., Norstedts
Juridik AB, 2012.
Dotevall, Rolf, Bolagsledningens skadeståndsansvar, 2:a uppl., Norstedts Juridik AB, 2008.
Grankvist, Per, CSR i praktiken – Hur företag kan jobba med hållbarhet för att tjäna pengar,
2:a uppl., Liber, 2012.
Million, David, Corporate social responsibility and environmental sustainability, I: Sjåfjell,
Beate & Richardson, Benjamin J. (red.) Company Law and Sustainability – Legal Barriers
and Opportunities, Cambridge University Press, 2015.
Sandgren, Claes, Rättsvetenskap för uppsatsförfattare: ämne, material, metod och
argumentation, 2:a uppl., Norstedts Juridik AB, 2007.
Sandström, Torsten, Svensk aktiebolagsrätt, 4:e uppl., Norstedts Juridik AB, 2012.
Tidskrifter
Bailey, Daniel, The Environmental Paradox of the Welfare State: The Dynamics of
Sustainability, New Political Economy, Vol. 20, Nr 6, 2015, s. 793.
Skog, Rolf, Om betydelsen av vinstsyftet i aktiebolagslagen, SvJT, 2015, s. 1.
Rodhe, Knut, Medbestämmandelagen och aktiebolagslagen, SvJT, 1977, 295.
Elektroniska källor
Agenda 2030 för en hållbar utveckling,
http://www.regeringen.se/regeringens-politik/globala-malen-och-agenda-2030/agenda-2030-f
or-hallbar-utveckling/, hämtad 2017-03-13.
Agenda 2030, Mål 13, Bekämpa klimatförändringen,
http://www.regeringen.se/regeringens-politik/globala-malen-och-agenda-2030/bekampa-klim
atforandringen/, hämtad 2017-03-13.
19
COM(2001) 366 final, Green paper, Promoting a European framework for Corporate Social
Responsibility
(presented
by
the
Commission),
http://www.europarl.europa.eu/meetdocs/committees/deve/20020122/com(2001)366_en.pdf,
hämtad 2017-03-13.
COM(2011) 681 final, Communication from the Commission to the European Parliament,
the Council, the European Economic and Social Committee and the Committee of the
Regions, A renewed EU strategy 2011-14 for Corporate Social Responsibility,
http://eur-lex.europa.eu/legal-content/EN/TXT/PDF/?uri=CELEX:52011DC0681&qid=1489
401562055&from=EN, hämtad 2017-03-13.
EU-kommissionen,
Corporate
Social
Responsibility
(CSR)
in
http://ec.europa.eu/social/main.jsp?catId=331&langId=en, hämtad 2017-03-13.
the
EU,
EU-kommissionen, Disclosure of non-financial information: Europe’s largest companies to
be more transparent on social and environmental issues, Brussels, 29 September 2014,
http://europa.eu/rapid/press-release_STATEMENT-14-291_en.htm?locale=en],
hämtad 2017-03-13.
Europaparlamentets och Rådets direktiv 2005/29/EG av den 11 maj 2005 om otillbörliga
affärsmetoder som tillämpas av näringsidkare gentemot konsumenter på den inre marknaden
och om ändring av rådets direktiv 84/450/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv
97/7/EG, 98/27/EG och 2002/65/EG samt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr
2006/2004,
http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:L:2005:149:0022:0039:en:PDF,
hämtad 2017-03-13.
Europaparlamentets och Rådets direktiv 2013/34/EU av den 26 juni 2013 om årsbokslut,
koncernredovisning och rapporter i vissa typer av företag, om ändring av Europaparlamentets
och rådets direktiv 2006/43/EG och om upphävande av rådets direktiv 78/660/EEG och
83/349/EEGdirektiv 2013/34/EU, http://eur-lex.europa.eu/eli/dir/2013/34/oj/swe/pdfa1a,
hämtad 2017-03-13.
Europaparlamentets och Rådets direktiv 2014/95/EU av den 22 oktober 2014 om ändring av
direktiv 2013/34/EU vad gäller vissa stora företags och koncerners tillhandahållande av
icke-finansiell information och upplysningar om mångfaldspolicy,
http://eur-lex.europa.eu/legal-content/sv/TXT/?uri=CELEX:32014L0095,
hämtad 2017-03-13.
20
Förenta Nationernas konferens om miljö och utveckling, Riodeklarationen, 1992,
http://www.vagbrytarenstockholm.se/handbok/forsiktighetsprincipen/rio-deklarationen.pdf,
hämtad 2017-03-13.
G20/OECD, Principles of Corporate Governance,
https://www.oecd.org/daf/ca/Corporate-Governance-Principles-ENG.pdf,
hämtad 2017-03-13.
Kollegiet för svensk bolagsstyrning, Följ eller förklara,
http://www.bolagsstyrning.se/koden/folj-eller-forklara, hämtad 2017-03-13.
Kollegiet för svensk bolagsstyrning, Kollegiet
http://www.bolagsstyrning.se/, hämtad 2017-03-13.
verkar
för
god
bolagsstyrning,
Kollegiet för svensk bolagsstyrning, Svensk kod för bolagsstyrning,
http://www.bolagsstyrning.se/koden/gallande-kod, hämtad 2017-03-13.
2016,
Kommittédirektiv 2016:18 Genomförande av Agenda 2030 för hållbar utveckling,
http://www.regeringen.se/494c40/contentassets/ce2d7e16d5264f869ac09ffeb280f8b4/genomf
orande-av-agenda-2030-for-hallbar-utveckling-dir.-201618, hämtad 2017-03-13.
OECD, About the OECD, https://www.oecd.org/about/, hämtad 2017-03-13.
OECD, Guidelines for Multinational Enterprises
http://www.oecd.org/daf/inv/mne/48004323.pdf, hämtad 2017-03-13.
Rapport från Svenskt näringsliv, Corporate Social Responsibility and Corporate Taxation,
2016,
https://www.svensktnaringsliv.se/migration_catalog/Rapporter_och_opinionsmaterial/Rappor
ter/corporate_social_report_webbpdf_666655.html/BINARY/Corporate_Social_report_webb.
pdf, hämtad 2017-03-13.
Rapport
från
Svenskt
näringsliv,
Företagens
roll
i
samhället,
2006,
https://www.svensktnaringsliv.se/migration_catalog/foretagens-roll-i-samhallet-fragor-och-sv
ar-om-foretagens-roll-i_526035.html/BINARY/F%C3%B6retagens%20roll%20i%20samh%
C3%A4llet%20-%20Fr%C3%A5gor%20och%20svar%20om%20f%C3%B6retagens%20roll
%20i%20samh%C3%A4llet.pdf, hämtad 2017-03-13.
United Nations Global Compact, Guide to corporate responsibility - Shaping a sustainable
future,
https://www.unglobalcompact.org/docs/publications/UN_Global_Compact_Guide_to_Corpor
ate_Sustainability.pdf, hämtad 2017-03-13.
21
UN Global Compact Policy on Communicating Progress,
https://www.unglobalcompact.org/docs/communication_on_progress/COP_Policy.pdf,
hämtad 2017-03-13.
UN Documents, Report of the World Commission on Environment and Development: Our
Common Future, 1987, http://www.un-documents.net/wced-ocf.htm, hämtad 2017-03-13.
United Nations Global Compact, The Ten Principles of the UN Global Compact,
https://www.unglobalcompact.org/what-is-gc/mission/principles, hämtad 2017-03-13.
United Nations Global Compact, The Ten Principles of the UN Global Compact, Principle
Eight: Environment,
https://www.unglobalcompact.org/what-is-gc/mission/principles/principle-8,
hämtad 2017-03-13.
United Nations Global Compact, The Ten Principles of the UN Global Compact, Principle
Nine: Environment,
https://www.unglobalcompact.org/what-is-gc/mission/principles/principle-9,
hämtad 2017-03-13.
United Nations Global Compact, The Ten Principles of the UN Global Compact, Principle
Seven: Environment,
https://www.unglobalcompact.org/what-is-gc/mission/principles/principle-7,
hämtad 2017-03-13.
WWF, Living Planet Report, 2016,
http://awsassets.panda.org/downloads/lpr_living_planet_report_2016.pdf,
hämtad 2017-03-13.
WWF, Sammanfattning av Världsnaturfonden WWFs Living Planet Report, 2016,
http://www.wwf.se/source.php/1688121/LPR%202016.pdf, hämtad 2017-03-13.
WWF, Så beräknar man ekologiska fotavtryck,
http://www.wwf.se/wwfs-arbete/ekologiska-fotavtryck/sa-beraknar-man-ekologiska-fotavtryc
k/1157938-ekologiska-fotavtryck-sa-beraknar-man-ekologiska-fotavtryck,
hämtad 2017-03-13.
22
