AndersBoqvistVetMet-hemtenta-2010

Anders Boqvist
Hemtenta Vetenskapsmetodik CDT212
2010-03-15
HEMTENTA I CDT212 VETENSKAPSMETODIK 2010
(Svara utförligt på varje fråga med fullständiga meningar. Allt material finns på kursens webbsida:
http://www.idt.mdh.se/kurser/ct3620/ht10/)
VETENSKAPSTEORI
Beskriv kort och koncist det viktigaste du har lärt dig om:
1. VETENSKAP, KUNSKAP, SANNING
Vad är vetenskapsteori och varför läser vi den?
Samtliga statliga universitet och högskolor måste enligt lag undervisa i ämnet för att kunna
examinera studenter. Vetenskapsteori innefattar läran om att ifrågasätta, granska och värdera olika
sorter av vetenskaper. Dessa punkter säkerställer kvalitén på forskningen, genom att korrekt
producera och tolka information, dra egna slutsatser och dokumentera.
Vad är sanning?
Eftersom sanningen är ett mycket svårdefinierat begrepp existerar det idag tre stycken
huvudteorier. Ett yttrande är sant om det svarar mot eller överensstämmer med något som finns att
finna i verkligheten(korrespondensteori). ”Detta äpple är rött” det korresponderar mot
verkligheten.
Vidare, sanning är något som kan kopplas ihop med annan utsaga som betraktas som
sann(koherensteori).
Den sista teorin uppfylls och accepteras först när den anses fungera i praktiken, för med sig någon
nytta eller leder till lycka för individen(pragmatiskteori).
Vad är kunskap?
Det finns skillnader i den allmänna definitionen av kunskap och den vetenskapliga. Den mer
generella formen av kunskap når erkännande i enlighet med sakliga argument, när man har goda
skäl för att tro på något.
Vetenskaplig kunskap är mer strikt framtagen enligt bestämda regler, för att den skall uppnå
acceptans skall resultaten vara kommunicerbara samt en möjlighet att verifiera dessa.
Vad är vetenskap?
Det är precis den kunskap som jag beskrev i föregående fråga. Tyngdpunkten ligger vid pålitlighet
hos påståendet och att den följer bestämda regler. Vetenskapen i påståendet kan exempelvis
bevisas med en rad experiment. Om samma påstående ska bevisas med ställningstagande argument
så som religiösa kopplingar brister kunskapen vetenskapligt.
Beskriv relation mellan forskning och vetenskap
Vetenskapen kan ses som målet med ett påstående, forskningen är ett verktyg för att uppnå detta
erkännande i utifrån sin frågeställning. Forskningen används för att förankra en vetenskaplig
kunskap.
1
Anders Boqvist
Hemtenta Vetenskapsmetodik CDT212
2010-03-15
2. LOGISKA ARGUMENT OCH KRITISKT TÄNKANDE
Vad är deduktion? Ge exempel.
Deduktion är en sammankoppling av olika premisser med en avsikt att komma fram till en slutsats.
Begreppet behandlar inte sant eller falskt, utan snarare om dess samband.
 Premiss 1: Alla svenskar tittar på melodifestivalen.
 Premiss 2: Björn är svensk.
 Slutsats: Björn tittar på melodifestivalen.
Eftersom premisserna är sanna är även slutsatsen det, villkoret är uppfyllt.
Vad är empirisk induktion? Ge exempel.
Härledningen av slutsatserna är baserade på fakta eller erfarenheter, en slutledning från det
enskilda till det generella. Dock finns det inget som säger att motsatsen kommer bevisas eller att
skeendet förändras med tiden. Kanske det mest självklara för mänskligheten, solen går upp varje
morgon alltså gäller detsamma för morgondagen.
I Sverige råder vinterklimat under ungefär 4 månader(december - mars) varje år.
- Därmed gäller det för nästkommande period också.
Nuförtiden kan detta påstående dock behöva omformuleras, höstklimat september-mars? Tiden får
visa om påståendet är felaktigt.
Vilken roll spelar induktion och deduktion i vetenskaplig forskning?
Induktion och deduktion har en stor roll i vetenskaplig forskning. Startläget är vanligtvis en hypotes,
denna granskar forskaren med hjälp av vetenskapliga kunskaper, även kallat empirisk data. Nästa
steg är test av hypotesen, detta görs med hjälp av deduktion. Beroende på vad detta visar kan man
presentera sina slutsatser.
Vad är hypotetiskt-deduktiva metoden?
Hypotetiskt-deduktiva metoden är det jag beskrev i föregående uppgift. Metoden kan
sammanfattas i tre enkla steg:
1. Formulering av en eller flera hypoteser.
2. Härleda konsekvenser som logiskt måste följa av hypotesen/erna.
3. Utred huruvida dessa konsekvenser stämmer överens med verkligheten.
2
Anders Boqvist
Hemtenta Vetenskapsmetodik CDT212
2010-03-15
3. KOMMUNIKATION, FÖRKLARINGAR OCH TEORIER
Vad är kommunikation? Varför är den viktig?
Kommunikation är ett utbyte av information mellan individer. Sett till vetenskapliga framställningar
och avhandlingar är kommunikation väldigt viktigt. Om man gör stora upptäckter eller tekniska
framsteg saknar det mer eller mindre relevans om upphovsmannen inte kan kommunicera sina
resultat.
Kommunikation kan ske på olika sätt mellan olika arter, människor kommunicerar generellt enligt
följande, förutom talet: rörelser, ansiktsuttryck, gester, ögonkontakt och beröring.
Beskriv relation mellan språk och kommunikation.
Man kan säga att språk är typ av kommunikation där själva språket är ett instrument för att utbyta
information mellan kommunicerande parter. Språket har som syfte att beskriva olika delar av
verkligheten på ett sätt som är allmänt accepterat hos målgruppen.
Beskriv de viktigaste vetenskapsteoretiska traditioner.
De antika och medeltida traditioner höll delvis fast vid samma grundtanke att det fanns en perfekt
och fulländad tankevärld som människan inte kunde förstå sig på. Dem övergripande skillnaderna
innebar medeltidens dogmatiska teologiska synsätt, förutsättningar och sanningar var överlämnade
från gud.
1500-talets Francis Bacon utvecklade empirismen, det som kan bevisas med erfarenheter kan anses
vara tillförlitligt.
Nutidens vetenskapsteoretiska traditioner sammanfattas i tre delar: Positivismen behandlar det
naturvetenskapliga synsättet och säkerställer teorier med hjälp av kvantitativa metoder. Vidare har
Hermeneutiken som mål att uppnå en högre nivå av subjektiv förståelse. Kritisk rationalism menar
att en teori aldrig kan bekräftas, endast förkastas. Detta innebär att påståendet prövas baserat på
dess falsifierbarhet. En misslyckad falsifiering leder till den provisoriska sanningen.
Vad handlar ”vetenskapernas krig” om?
Det uppstod en konflikt bland akademiker under 1990-talet, naturvetenskapliga forskare började
kritisera de såkallade ”postmoderna” forskarna (främst från samhällsvetenskapen och de
humanistiska områdena). Det påstods att dessa fördärvade vetenskapen genom en alltför relativ
och objektiv syn på forskningen som ledde till en oförståelse för naturkunskapen.
Hur och när använder man kvantitativa, respektive kvalitativa metoder?
Kvantitativa metoder är något som används inom positivismen, med detta menas att man utför en
datainsamling till exempel frågeformulär eller mätningar. Det gemensamma resultatet eller
specifika mönstret som detta visar används för fastställa påståendet.
Kvalitativa metoder kommer från hermeneutiken och det innebär att faktainsamling görs genom
intervjuer, iakttagelser eller liknande. Dessa uppgifter kan sedan användas för att förstå en viss
händelse eller kanske en konstnärs budskap i ett konstverk.
3
Anders Boqvist
Hemtenta Vetenskapsmetodik CDT212
2010-03-15
GÄSTFÖRELÄSNINGAR
Beskriv kort och koncist det viktigaste du har lärt dig om:
4. LITTERATURVETENSKAPEN - den gränslösa vetenskapen (Ingemar Haag)
Föreläsaren gav jämförelser hur olika tidsepoker påverkar författare en dennes stil. Det berättades
också om hur forskning bedrivs inom litteraturvetenskapen, och hur utvecklingen har sett ut.
Begreppet allegorisk behandlades, en djupare innebörd i det bokstavliga.
Det talades även om retorik som vältalighetens konst en typ av övertalning. Vidare talades om en
typ av ”tolkningsmodell” med syfte att förstå texter med diverse punkter: Verklighet, språk,
intertextualitet, läsare, tid, samhället osv. Olika impulser som påverkar en text.
5. FYSIKENS VÄRLD. Hur hänger världen ihop egentligen och hur mycket vet vi om
världen? (Gordana Dodig Crnkovic)
Fysiken är en naturvetenskap som handlar om materia och dess strukturer samt förändringar.
Mellan dessa verkar fundamentala krafter som påverkar beståndsdelarna.
Materians definition är allting som ytterst består av några få grundläggande enheter som benämns
som elementärpartiklar och dess växelverkan. All materia vi har omkring oss består av atomer som i
sin tur är uppbyggda av mindre partiklar såkallade elementärpartiklar. Dessa är materiens absolut
minsta beståndsdel, hit räknar man även de fyra grundläggande krafterna i naturen.
Materia har en massa som Albert Einstein visade med sin formel E=
där massa och energi är
ekvivalenta. Enligt data från WMAP(Wilkinson microwave anisotropy probe) består universum av 72
% mörk energi, 23 % mörk materia och 4,6 % atomer.
Det talades även om strängteori, som är en modell inom fysiken som beskriver materians allra
minsta byggstenar. Den är nydanande av den anledningen att tidigare problem kan undvikas.
6. TEKNIKVETENSKAPERNA (Ivica Crnkovic)
Denna föreläsning handlade om dem olika tekniska vetenskaperna och vad som skiljer dem ifrån
dem olika naturvetenskaperna. Budskapet var att det inte är så stora skillnader naturkunskaperna
är mer som delbitar och har stora kopplingar till mer eller mindre samtliga teknikvetenskaper.
Exempelvis ingår flera vetenskaper inom datavetenskapen som: Matematik, biologi och övriga så
som socialvetenskap och logik.
Föreläsaren betonade även olika äldre betydelsefulla uppfinningar och andra genombrott. I
exemplet med Wasa skeppet visade han på dem tekniska felaktigheterna osv. Gavs förslag på hur
ett lyckat projekt istället skall genomföras med förberedelser och tester och dylikt.
7. MATEMATIK – bruk och missbruk (Kimmo Eriksson)
Föreläsaren gav en intressant inblick i sitt eget forskningsarbete och vi gavs en föreläsning som
denne senare skulle föreläsa för Vetenskapliga rådet. Han belyste problem med dagens matematik
utlärning samt tillbakablickar på matematikens utveckling genom tiderna.
Gavs även mycket intressanta exempel på då matematiken används mycket felaktigt och skapar
direkt felaktiga slutsatser. Orsaken menade föreläsaren kunde bero på en dålig matematisk
förståelse hos vissa forskare. Framförallt bristen på självinsikt kopplat till detta, inte ens efter
väldigt klara och tydliga motbevis från kritiker fanns utrymme för självinsikt.
Den röda tråden var att försöka förklara hur pass användbar matematiken ändå kan vara och på så
sätt försöka avdramatisera den och förespråka ett större användande (korrekt sådant).
4
Anders Boqvist
Hemtenta Vetenskapsmetodik CDT212
2010-03-15
8. FORSKNING INOM DATAVETENSKAP - Direktsänd video för mobiltelefoner
(Damir Isovic)
Föreläsningen handlar om föreläsarens forskning kring videoöverföring i mobila enheter,
exempelvis mobiltelefoner. Syftet med forskningen är att förbättra bildkvalitén. Gavs en
genomgång hur mediet är uppbyggt idag och hur själva överföringen från själva källan till
mottagaren går till. Det är i denna överföring dagens problem uppstår, den tillgängliga
bandbredden för mobiltelefoner är för låg i kombination med processbegränsningar i själva
enheten.
Talades om skillnader på digital och analog signal och vilka fördelar den första för med sig. När
upplösningen blir högre blir dessutom lasten det, därför behövs paketen komprimeras. Vidare
berättades om olika kodningsmodeller för rörliga bilder till exempel MPEG.
Det berättades om forskningsgruppens modell, en typ av frame selection algoritm som skall minska
enheternas bearbetning, därmed förbättra enhetens bearbetningskapacitet.
5