UTBILDNINGSNÄMNDEN ÅSÖ GRUNDSKOLA TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 82/2013-1635 SID 1 (57) 2013-09-20 Handläggare: Margot Valegård Telefon: 08-508 404 81 Kvalitetsredovisning 2012-2013 Åsö Grundskola SID 2 (57) Kvalitetsredovisning Inledning Åsö grundskola är en skola med elever i år 7-9 som är lokalintegrerad i skolbyggnaden Åsö utbildningscentrum. Vi utgör en av fem skolformer i samma byggnad. De andra är Åsö vuxengymnasium, Bernadottegymnasiet, Språkcentrum och Sifa (Stockholms intensivsvenska för akademiker). Vårt huvudsakliga upptagningsområde är elever från Björngårdsskolan och Storkyrkoskolan. Dessutom söker många elever från Katarina Södra och Tullgård till oss. Även elever från andra stadsdelar och andra kommuner söker till vår skola. Vi utgör ett bra alternativ för elever som vill pröva något nytt efter sex-sju år på samma skola. Skolan var under läsåret 2012-2013 uppdelad i fyra arbetslag. Arbetslagen hade vardera 120-144 elever och 9-12 lärare. Dessutom utgjorde elevhälsoteamet tillsammans med speciallärare ett arbetslag Under läsåret hade vi 480 elever på skolan, som fördelades på 21 klasser med upp till 24 elever per klass. Denna klasstorlek har varit en framgångsfaktor för verksamheten. I varje årskurs fanns profilklasser i matematik och idrottsledarskap. Skolans ledning består av rektor och två biträdande rektorer varav en biträdande på heltid och en biträdande kombinerad med studie- och yrkesvägledartjänst. Skolans operativa ledningsgrupp är sammansatt av skolledningen och arbetslagsledare från de fyra arbetslagen samt en från elevhälsoteamet. Grundtanken med arbetslag är att en grupp lärare har ansvaret för elevernas skoldag där det hela tiden finns en närhet för eleverna till ansvariga och undervisande lärare. På Åsö startar och genomförs varje lektion enligt modellen Åsölektion. Formen skapar en studiestruktur som stödjer eleverna i deras lärande, sociala utveckling och skolgång. Eleverna ska känna till målen för lektionen/arbetsområdet samt det ska finnas en respekt för arbetsro och studier. Vid ett tillfälle i veckan har eleverna HSL, hela skolan läser. Elever och lärare läser tyst tillsammans under 30 minuter. Att läsa tillsammans ger en god grund för elevernas utveckling av läsning vilket gynnar alla ämnen på skolan. Under detta pass träffas Änglar och elevråd. Dessutom har alla elever på skolan mentorstid, där mentorn och eleven följer upp elevernas studier och jobbar ihop klassen. Under läsåret hade klassen klassråd varannan vecka, där en representant från klassen förde med sig information från elevrådet. På skolan har vi elevråd SID 3 (57) med representanter från varje klass och ett antal elevskyddsombud från varje årskurs. Under kommande läsår kommer vi att lägga en ny struktur för elevrådet. Det är många elever på Åsö som väljer att läsa ett tredje språk, C-språk, som kan väljas både i år 8 och år 9. Skolan erbjöd också eleverna att läsa, engelska 5 och matematik 1C på gymnasienivå, vilket var populärt på skolan. Vi har ett väl utbyggt elevhälsoteam där skolledning, skolsköterska, skolkurator, studie- och yrkesvägledare, specialpedagog samt två speciallärare ingår. Resultaten följs upp och åtgärder sätts in utifrån ett årshjul. Under en längre tid har Åsö jobbat med schemabrytande veckor så kallade ämnesveckor där eleverna arbetar koncentrerat med ett ämne under en vecka med en lärare och detta fortsatte vi att jobba med även under detta läsår. Ett av skolans arbetslag jobbar med ämnesveckor hela tiden vilket är mycket uppskattat av både elever, lärare och föräldrar. Skolans materiella förutsättningar är bra. Vi har en god organisation vad gäller elevdatorer på skolan. Det finns en stor datasal med 24 datorer. Utöver detta hade varje arbetslag en mobil dataenhet bestående av 8-10 datorer, som kan tas med in i klassrummen. Dessa har trådlös uppkoppling vilket gör att eleverna har lätt att komma åt sina arbeten på nätverket och de kan även lätt komma ut på internet. Antalet datorer kommer under kommande läsår att utökas till 25 datorer per arbetslag samt 25 datorer till no,bild och musiken. Skolan är utrustad med datorer och activboards i 30 klassrum. Pedagogisk personal har egna arbetsplatser med datorer, bärbara eller stationära efter individuella önskemål. Vi har ett välutrustat bibliotek placerat mitt i skolan, med en bibliotekarie på 60%. Där finns två datorer och plats att sitta och jobba med skolarbete. Biblioteket är öppet mellan 9.30–14.30 varje dag, förutom onsdag. Personalarbetsrummen är placerade i anslutning till elevernas skåphallar och klassrum, vilket gör att det hela tiden finns en närhet till vuxna samt att vuxna hela tiden rör sig bland eleverna. Detta ökar tryggheten för eleverna. Åsö Grundskolas vision är: Åsö, en skola för kunskap och kreativitet, med omtanke och tydlighet, där alla får lyckas. När våra elever lämnar Åsö vill vi att de: -tänker kreativt, kritiskt och analytiskt -upplever att de utvecklats tillsammans och lärt sig av andra människor Ledningsdeklaration ● Att alla elever ges möjlighet att lyckas med sina studier SID 4 (57) ● Att all personal utvecklas i sin yrkesroll ● Att alla arbetar mot verksamhetens mål utifrån skolans styrdokument ● Att alla arbetar med våra utvecklingsmål ● Att alla; elever och personal har en god arbetsmiljö ● Att det råder en god samverkan mellan personal, elever och föräldrar Utöver de nationella styrdokumenten har vi egna dokument på skolan, vår personalhandbok som innehåller bland annat handlingsplaner och likabehandlingsplan. . Kvalitetsredovisningen är framtagen utifrån analys av en mängd olika resultat och utvärderingar under läsåret. Skolundersökning i år 8 för Stockholms skolor samt skolans egna elevenkäter med frågor kring undervisningen, trygghet och trivsel som är framtagna i websurvey. Synpunkter och analyser från, elever, vårdnadshavare och personal ligger till grund för vår kvalitetsredovisning. Under våra olika konferenser har vi haft diskussion kring resultaten av betyg, nationella prov, Stockholmsprovet i matematik för årskurs 8 samt andra jämförelsetal. Arbetet på skolan har under läsåret genomförts utifrån målen i arbetsplanen. Vi har följt upp och utvärderat målen tillsammans med elever, personal och vårdnadshavare på Skolråd och med föräldraföreningen . Dessutom har vi följt upp utvecklingen på skolan med all personal under våra medarbetarsamtal och lönesamtal. Rektor tillsammans med biträdande rektor ansvarar för upprättande av kvalitetsredovisningen utifrån ovan nämnda underlag. SID 5 (57) Åtgärder för utveckling från föregående kvalitetsredovisning Under läsåret åtar vi oss att utveckla följande områden: Vi åtar oss att utveckla implementeringen av ”Plan mot diskriminering och kränkande behandling” Vi åtar oss att öka tryggheten för eleverna Vi åtar oss att utöka antalet ämnesveckor över hela skolan Vi åtar oss att fördjupa arbetet med Lgr 11 Vi åtar oss att ge eleverna möjlighet att nå målen Vi åtar oss att utveckla ledarskapet i klassrummet Vi åtar oss att öka användningen av Skolwebbens planeringsverktyg Vi åtar oss att utveckla arbetet med de elevaktiva utvecklingssamtalen Vi åtar oss att utveckla arbetet med kamratbedömning Vi åtar oss att utveckla samarbetet med vårdnadshavarna Vi åtar oss att utveckla arbetet med lärarstudenterna, VFU Vi åtar oss att utveckla arbetet med den ideella organisationen Mentor Mål/Åtaganden SID 6 (57) Normer och värden Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling Arbetet på skolan med likabehandling/kränkande behandling har under läsåret förankrats av Trygghetsgruppen hos personalen under studiedagar, konferenser, APT, elevrådet, elevskyddsombuden samt Skolrådet. Under läsåret 2012-2013 har vi fortsatt att använda och utvecklat DOs mall, mot diskriminering och kränkande behandling. Trygghetsgruppens arbete sker genom ängelverksamheten och trygghetsarbetet på skolan. Eleverna har utvärderat lärarnas arbete, änglarnas arbete och Trygghetsgruppens arbete i skolans elevenkät. Enkäten revideras något under året för att få en tydligare bild. Eleverna åk 7-9, svarade följande på frågorna: Trivs du i skolan? Ja, alltid 151 39,6%% Ja, oftast 193 50,7% Ibland 30 7,9% Nej 7 1,8% Känner du dig trygg i skolan? Ja, alltid 174 45,7% Ja, oftast 179 47,0% Ibland 18 4,7% Nej 10 2,6% Har du någon vuxen, i skolan, som du kan prata med om du får problem? Ja 265 69,6% Nej 116 30,4% Känns det tryggt att gå på skolans toalett? Ja 226 59,3% Nej 155 40,7% Upplever du att vi som jobbar på skolan lyssnar på dig? Ja, alltid 54 14,2% Ja, oftast 193 50,7% Ibland 114 29,9% Nej 20 5,2% Upplever du att vi som jobbar på skolan respekterar dig som elev? SID 7 (57) Ja, alltid 126 33,1% Ja, oftast 179 47,0% Ibland 65 17,1% Nej 11 2,9% Har du förtroende för Änglarna i din klass? Stort förtroende 101 26,5% Ganska stort förtroende 171 44,9% Lite förtroende 109 28,6% Tror du att Änglarnas arbete bidrar till att öka tryggheten på skolan? Ja 112 26,5% Nej 104 44,9% Vet inte 165 28,6% Upplever du att vi som jobbar på skolan aktivt jobbar för att motverka kränkningar och trakasserier? Ja 161 42,3% Nej 56 14,7% Vet inte 164 43,0% NÄMNDMÅL: 2.2.2 Samtliga elever i stadens kommunala skolor möter dagligen en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö Indikator Periodens utfall Årsmål Period Ogiltig frånvaro i grundskolan 3% 3% 2013 Andel elever som enligt skolundersökningen åk 8 är nöjda med Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna 49 % 80 % 2013 Andel elever som enligt skolundersökningen åk 8 är nöjda med Jag känner mig trygg i skolan 87 % 95 % 2013 ÅTAGANDE: Vi åtar oss att utveckla implementeringen av "Plan mot diskriminering och kränkande behandling" Förväntat resultat Plan mot diskriminering och kränkande behandling ska utvecklas så att det framgår hur all personal främjar likabehandling i sitt dagliga arbete. Det ska även framgå hur vi arbetar förebyggande mot diskriminering och kränkande behandling samt hur vi arbetar när diskriminering eller kränkande behandling har inträffat. SID 8 (57) Arbetssätt Trygghetsgruppen jobbar aktivt med arbetslagen och mentorerna. På varje arbetslagsmöte finns en stående punkt där man tar upp eventuella trakasserier i klasserna och hur man ska lösa det. Varannan vecka har klasserna mentorstid, då man jobbar med att informera eleverna om vad som gäller på skolan samt jobba för att motverka trakasserier och kränkningar samt stärka klassens sammanhållning. Trygghetsgruppen jobbar aktivt med samtal med elever som utsätter andra för trakasserier och kränkningar. Resursanvändning En dag avsätts för Trygghetsgruppen som planerar för vidare arbete med planen samt hur arbetet under mentorstiden för att förebygga och informera ska utvecklas. Uppföljning Plan mot diskriminering och kränkande behandling utvärderas mot Skolverkets checklista varje år. Skolans elevenkät genomförs under hösten 2012. Utveckling Alla elever och all personal ska känna sig väl förtrogna med skolans plan. Resultat Vi har under året diskuterat planen på Skolrådet, med föräldrar samt på Elevrådet med elever, men känner att vi behöver utveckla uppföljningen och revideringen med dem ännu mer. Vi har lyckats förankra planen hos personalen på ett mer tillfredsställande sätt, men den behöver vara mer levande under läsåret eftersom det kommer ny personal kontinuerligt. ÅTAGANDE: Vi åtar oss att öka tryggheten hos eleverna. Förväntat resultat Alla elever ska känna sig trygga på Åsö, både i och utanför klassrummen. Arbetssätt Trygghetsgruppens arbete blir mer synligt. Alla mentorer informerar sina klasser om Trygghetsgruppens arbete samt om skolans Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling. Änglarna utformar dilemmafrågor, varje månad, som alla klasser diskuterar under mentorstiden. Varje arbetslag formulerar metoder i arbetsplanen för att öka tryggheten. SID 9 (57) Metoderna är att alla i arbetslaget ska röra sig oftare ute bland eleverna, man tar ett gemensamt ansvar för att avvärja aktiviteter som skapar otrygghet, öka samarbetet mellan eleverna i arbetslaget genom bland annat faddergrupper. All personal på skolan medverkar i att Handlingsplanen mot frånvaro efterlevs på alla plan. En viktig del i Handlingsplanen är samverkan med vårdnadshavare. Resursanvändning Personalen arbetar aktivt utifrån ledorden omtanke och tydlighet. Markerar för elever när deras beteende inte är godtagbart samt leder dem rätt med omtanken om dem och deras miljö. Mentorstiden används för att stärka klasserna och skolans Änglar diskuterar och för vidare till Trygghetsgruppen om elever är utanför eller känner sig otrygga. Uppföljning Skolans klotterbarometer aktiveras under hösten och där syns det i forma av pengaavdrag om skolans miljö har förstörts. Skolans enkät och trygghetsgruppens enkäter. Ängelmöten varje vecka. Utbildningsförvaltningens brukarenkät. Utveckling Det syns att vi hela tiden strävar efter att eleverna ska känna sig trygga och känna att omtanke och tydlighet präglar vårt agerande i alla situationer. Under året har toaletterna gjort säkrare samt skåphallarna har rustats upp. Skolans ledord Omtanke och tydlighet måste levandegöras bland personalen. Resultat Vi ser att resultatet i Brukarenkäten gällande trygghet har ökat från 77 % till 87 %. Resultatet i skolans egen enkät ligger kvar på samma höga resultat, 93 %. En återkommande fråga är skolans toaletter och att eleverna har känt sig otrygga där. Under året har vi satt in extra lås vilket har gjort att siffran på tryggheten på toaletterna har ökat med ca 5 %, från 55 % till 59 %. När det gäller Lugn och ro på lektionerna har 72 % av elever från alla årskurser svarat Alltid och Oftast på frågan. Andelen ogiltig frånvaro har minskat stadigt tack vare vårt idoga arbete från flera håll; elevhälsa, administratör, mentor samt MOOF-meddelande om ogiltig frånvaro, mail skickas hem. När enkäten med eleverna genomfördes hade vi mycket snö och därav blev det tydligt i kommentarsfältet att de yngre eleverna kände sig otrygga ute på skolgården där de kunde mulas av de äldre eleverna. Vi upprättade ett rastvaktsschema både under skoltid och vid skoldagens slut för att komma åt problemet. Inför snön 2013-2014 är vi på grund av detta mer förberedda med en handlingsplan. SID 10 (57) Bedömning och analys Likabehandlingsplanen har gjort att det finns en tydlig struktur i vårt arbete tillsammans. Personalen har i och med handlingsplanen blivit mer medveten om vad deras uppdrag är. Vi har också fått bra återkoppling på planen i och med de Skolråd som skolan har bjudit in vårdnadshavarna till. Eleverna i skolans elevråd har suttit och gått igenom planen och haft synpunkter och åsikter på den, vilka vi har använt oss av i våra utvärderingar. Detta är något som vi måste bli ännu bättre på och hoppas att med en ny struktur av elevråd kunna diskutera dessa frågor mer på djupet med eleverna och även få ut dem i klasserna under mentorstid. Tryggheten hos eleverna har höjts under året och en bidragande orsak är att vi har satt in nya lås på toaletterna, vilket har upplevts som tryggare för eleverna. Vi har också samlat hela personalen och gått igenom och pratat om elever som tar lite extra plats i korridorer och matsalar. Personalen har delgett varandra kunskap om dessa elever och det har resulterat i att alla har fått kännedom om dem och vet vilket förhållningssätt man ska ha för att få en bra relation trots att man inte undervisar eleverna. Vi har kopplat in tjänsten MOOF-meddelande om ogiltig frånvaro, vilket innebär att vårdnadshavarna direkt får ett mail när deras barn kommer sent eller är ogiltigt frånvarande. Detta tillsammans med skolans handlingsplan har ytterligare stärkt vårt arbete mot frånvaro. Kunskap/Bedömning och betyg NÄMNDMÅL: 2.2.1 Samtliga elever i stadens kommunala skolor ska ges förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt utifrån läroplansmålen Indikator Periodens utfall Årsmål Period Andel elever i år 9 med behörighet till de nationella programmen 94 % 100 % 2013 Andel elever i år 9 som uppnått målen i alla ämnen, vid vårterminens slut. 77 % 93 % 2013 Andel elever som uppnått godkänd nivå på det nationella provet i matematik i år 6 2013 Andel elever som uppnått godkänd nivå på det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i årskurs 6 2013 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i matematik i år 9 96 % 93 % 2013 SID 11 (57) Indikator Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i svenska i år 9 Meritvärde i årskurs 9 Periodens utfall Årsmål Period 96 % 99 % 2013 232 Poäng 253 Poäng 2013 ÅTAGANDE: Vi åtar oss att fördjupa arbetet med Lgr 11. Förväntat resultat Alla lärare ska känna sig förtrogna med kunskapskraven. Eleverna upplever att de vet vad som krävs och vad de behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena. Alla lärare genomför tydliga pedagogiska planeringar och förmedlar dess innehåll till eleverna, så att det blir tydligt och lätt att följa. Arbetssätt Ämneskonferenserna ägnar tid varje möte åt att fördjupa arbetet. Arbetet utvecklas genom kontinuerlig dialog med eleverna. Resursanvändning Ämneskonferenser varannan vecka används samt studiedagar. Gemensamma konferenser med avlämnande skolor åk 6 samt med mottagande gymnasier. Löpande dialog med eleverna genom återkoppling av deras resultat; feed-back och feed-forward. Uppföljning Skolans elevenkät kring undervisningen samt i dialog med eleverna och i ämneslaget. Utveckling Under varje ämneskonferens diskuteras frågor som dyker upp. Planeringar och elevexempel används som underlag. Resultat Skolans utvecklingsgrupp har diskuterat och arbetat fram ett underlag för pedagogiska planeringar utifrån Lgr11 och hur vi kvalitetssäkrar våra bedömningar. Ämneskonferensen har haft en stående punkt på dagordning att diskutera bedömning i ämnet. Vi bjöd in Pernilla Lundgren från Utbildningsförvaltningen som inspirerade lärarna när hon berättade om bedömning och vikten av att utveckla formativ SID 12 (57) bedömning. Hon tryckte också på alla beståndsdelar som feedback, motivation och lärandefrågor. ÅTAGANDE: Vi åtar oss att ge eleverna möjlighet att nå målen Förväntat resultat 95 % av eleverna ska nå gymnasiebehörighet i årskurs 9 Arbetssätt Elevhälsans personal möts en gång i veckan och besöker arbetslagen en gång i veckan vid behov. Då diskuteras elevärenden och behov av stöd till enskild elev, klass eller pedagog beslutas. Stöd till elever i behov fokuserar på att utveckla elevens färdigheter och kompensatoriska arbetssätt. Speciallärare och specialpedagog handleder och stöder eleverna i klassrummet och vid behov enskilt. Skolsköterska och kurator bidrar med medicinska, psykologiska och psykosociala insatser för eleverna genom att samverka med elevernas nätverk inom och utanför skolan samt med externa resurser såsom BUP, socialförvaltning och ätstörningskliniker. Resursanvändning Elevhälsans gemensamma resurser: Specialpedagog, speciallärare, kurator, skolsköterska och studievägledare samt vid behov psykolog. Uppföljning Kontinuerlig uppföljning av elevernas resultat under läsårets gång. Enskild uppföljning för elev efter varje kortare stödperiod. Utveckling Elevhälsan strävar efter högre kompetens inom kartläggning och upprättande av åtgärdsprogram inom hela kollegiet. Under läsåret 12-13 avslutas utbildning i åtgärdsprogram i regi av Skolstöd. SID 13 (57) Resultat Andel elever med gymnasiebehörighet 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Alla 94% 98% 96% 96% 97% 94% Flickor 91% 96% 94% 96% 98% 93% Pojkar 92% 100% 99% 96% 96% 96% 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Alla 77% 82% 82% 86% 85% 77% Flickor 93% 81% 81% 88% 86% 84% Pojkar 73% 83% 83% 84% 83% 72% 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Alla 239 235 245 238 253 232% Flickor 256 236 247 246 261 246% Pojkar 225 234 243 231 245 221% Elever med fullständigt betyg Meritvärde Andel elever som uppnått kravnivån på Nationella prov i år 9 i matematik 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Alla 83% 93% 85% 75% 93% 96% Flickor 80% 89% 77% 68% 94% 91% Pojkar 86% 97% 94% 80% 93% 99% Andel elever som uppnått kravnivån på Nationella prov i år 9 i engelska 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Alla 92% 91% 96% 94% 98% 100% Flickor 91% 90% 95% 96% 96% SID 14 (57) Pojkar 93% 94% 96% 93% 99% Andel elever som uppnått kravnivån på Nationella prov i år 9 i svenska 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Alla 93% 94% 94% 94% 99% 96% Flickor 92% 95% 92% 96% 100% 97% Pojkar 95% 94% 96% 93% 99% 95% Det har skett en ständig förbättring mellan 2008 till 2012. 2013 skedde det dock en liten försämring av några resultat. Vi ser en tydlig positiv trend i matematiken och engelskan i de NP. Matematiken har gått från 83 % till 96 %, svenskan från 93 % till 96 % och engelskan från 92 % till 100 %. Det finns ingen tydlig skillnad mellan resultatet hos pojkar och flickor, förutom i matten, där pojkarna stadigt har legat högre. När det gäller betygen så ligger däremot flickorna högre. 84 % av flickorna hade våren 2013 fullständiga betyg jämfört med pojkarna som hade 72 %. Gymnasiebehörigheten låg högre för pojkarna med 96 % och flickorna 93 %. Hösten 2012 fick vi många nya elever i åk 9 med stora behov av stöd. Trots detta lyckades vi bra med att hjälpa dessa elever, men vi hann inte ändå fram. Två av eleverna gick på sommarskola och blev på så sätt behöriga. I skolans egen elevenkät, som genomförs varje år, utvärderar eleverna undervisningen genom att svara på frågor om undervisningen hos lärarna på individnivå. Resultatet diskuteras därefter på medarbetarsamtalen med lärarna. Eftersom det inte går att redovisa enskilda resultat redovisas det totala resultatet. På den övergripande frågan "Hur nöjd är du med undervisningen på Åsö?" ger 91 % av eleverna Åsö betyget 3-5 av 5 möjliga. De goda resultaten är frukten av ämneslagens arbete med att hitta metoder utifrån elevernas förkunskaper och arbetet med olika lärstilar. Ämneslagen samt arbetslagen har också analyserat föregående termins betyg, för att hitta metoder för att fånga upp elever som riskerar att inte få betyg samt för att ge förutsättningar även för de som har höga ambitioner. Elevhälsan besöker arbetslagen varje vecka, enligt ett rullande schema. Under de besöken följer man upp de elever som inte når målen. Man diskuterar de pedagogiska kartläggningar, som arbetslaget har genomfört och utifrån dessa planerar man vilka åtgärder, som bör sättas in. Arbetet med kompensatoriska hjälpmedel har lett till att samtliga datorer på skolan bland annat har programvara som Talsyntes och stavningsprogram i svenska och SID 15 (57) engelska. Skolan använder sig av Inläsningstjänst och beställer daisyskivor till all litteratur för att tillgodose behov hos elever med stödbehov. Alla klassrum är utrustade med Activboard vilket gör det möjligt att använda sig av digitala läromedel och arbetssätt samt att skriva ut åhörarkopior till eleverna som har dyslexi, så att de slipper anteckna. Eleverna har också möjlighet att få lektionsanteckningarna utskrivna efter lektionen eller på USB. ÅTAGANDE: Vi åtar oss att utveckla arbetet med ämnesveckor på hela skolan. Förväntat resultat Förbättrat studieresultat, en lugnare arbetsmiljö och en jämnare arbetsbelastning för både elever och personal. Arbetssätt Under våren 2013 kommer vi att använda ämneskonferenser och pedagogiska konferenser för att utveckla arbetet. Projektet som genomförs i Gröna med utökat antal ämnesveckor kommer att ge oss hjälp genom sina erfarenheter. Resursanvändning Ämneskonferenser Arbetslagskonferenser Studiedagar och pedagogiska konferenser Uppföljning Eleverna utvärderar ämnesveckornas betydelse varje år i skolan enkät. Utveckling Vi vill utveckla skolan bort från det traditionella tänket med korta lektioner och förflyttning. Resultat Vi har fortsatt att jobba med arbetssättet ämnesveckor och ett arbetslag jobbar enbart med det. I skolans enkät så ligger elevernas omdöme om ämnesveckor på 3-4, på en skala 1-5, men i det arbetslag där man enbart arbetar på det sättet ligger omdömet på 4-5, med betoning på 5. ÅTAGANDE: Vi åtar oss att utveckla ledarskapet i klassrummet. Förväntat resultat Elever och personal får en inspirerande miljö, där lärande och struktur är i fokus. Elever och personal upplever att lärandemiljön gör att fler elever utvecklar sina förmågor, så långt som möjligt, utifrån läroplanens mål. SID 16 (57) Arbetssätt Lärarna, i arbetslaget, besöker varandras lektioner och gör observationer utifrån modellen, Åsölektion. Efter besöket diskuterar man vad man har sett och vad man ska utveckla. Resursanvändning Lärarna gör upp ett schema under arbetslagsmötet och genomför besöken och återkopplingen under den reglerade arbetstiden. Uppföljning Arbetslagen följer upp kontinuerligt under läsåret samt skolledningen följer upp under resultatdialoger en gång/termin. Resultat Klassrumsobservationerna genomfördes inom arbetslagen främst under hösten 2012, men i många fall fortsatte observationerna även under våren. Det har fungerat lite olika, men de allra flesta har genomfört sina observationer och alla upplevde det som positivt. Många anser att det är bra att gå till lektioner med samma ämne som man själv undervisar i, men man insåg även vikten av att se hur eleverna fungerar och lär sig i ett annat ämne än det man själv undervisar i. Det har varit lätt att genomföra observationer i de arbetslag som har haft en specifik frågeställning innan de gått in i klassrummet. Många använde Åsölektionen som underlag i observationen medan andra använde andra modeller för att titta på ledarskapet. Ett arbetslag har börjat jobba utifrån Dylan Williams teorier om Formativ bedömning och har observerat hur det har gått att applicera dessa teorier i våra klassrum. Såsom att inte använda handuppräckning utan använda pinnar med namn, som man drar och låter därför frågan slumpvis gå ut i klassrummet. I det arbetslag där man jobbar med ämnesveckor fullt ut så går man mycket in och ut under varandras lektioner och alla känner sig bekväma med det. Ämnesveckorna har gjort att eleverna känner sig trygga och att man som lärare ser alla elever samt att man hela tiden har en dialog med varandra om klasserna. ÅTAGANDE: Vi åtar oss att öka användningen av Skolwebbens planeringsverktyg. Förväntat resultat Att alla lärare använder verktyget till att lägga ut planeringar. Att alla elever och föräldrar blir förtrogna med Skolwebben och går in och tar del av planeringarna. SID 17 (57) Arbetssätt Lärarna går in på Skolwebben och utgår från Lgr11, när de skriver in sina planeringar. Resursanvändning Ämneskonferenser och studiedagar används till att delge varandra sätt att utforma matriser. Lärarnas planeringstid används kontinuerligt, eftersom planeringarna läggs ut vid starten av varje arbetsområde. Planeringarna läggs i en bank, där alla har möjlighet att komma åt dem och låna av varandra. Uppföljning Verktyget utvärderas kontinuerligt samt utvecklas på ämneskonferenser och pedagogiska konferenser. Utveckling Planeringsverktyget utformas i samarbete med skolan Lgr 11 gruppen och utvärderas efter hand, för att göras så användarvänlig som möjligt. Resultat Alla lärare startade hösten med att efter en tydlig mall, framarbetad av alla lärare tillsammans, skriva sina LPP för att sedan lägga ut dem i skolwebben. Redskapet har hela tiden upplevts som svårjobbat och icke-användarvänligt. Vi utvärderade och hälften av lärarna ville fortsätta och det gjorde vi också. Utbildningsförvaltningen lovade att verktyget skulle förbättras och göras mer användarvänligt under gång, men så blev inte fallet. Det vi också upptäckte var att det var otroligt få föräldrar som var inne och tog del av planeringarna. Detta ledde till att vi i slutet av vårterminen bestämde oss för att inte använda planeringsverktyget läsåret 2013-2014. Vi kommer att fortsätta att använda mallen för planeringarna, men vi kommer att lägga ut planeringarna på vår hemsida under läsåret 2013-2014. Bedömning och analys Resultaten i nationella proven i engelska och matematik har stigit, men skolans meritvärde och antal elever med fullständiga betyg har sjunkit något. Detta trots att vi under året har lagt ner mycket resurser från speciallärare för att möta upp de elever som var i behov av stöd. Utifrån det elevunderlag vi hade i åk 9 under det gångna året så känner vi ändå att vi har gjort ett gott jobb och lyckats. Det gröna arbetslaget har under året fortsatt att jobba uteslutande med ämnesveckor och de har ett rullande 5-veckorsschema som de följer. Elevenkäterna visar att eleverna är mycket nöjda med detta arbetssätt och de skattar dessa veckor högre än eleverna i de övriga arbetslagen, som bara har haft SID 18 (57) fem veckor under hela läsåret. Vi kommer att utveckla detta över hela skolan läsåret 2013-2014. Klassrumsobservationer har genomförts i alla arbetslag och det har varit mycket uppskattat, man har valt att titta på ledarskapet i klassrummet utifrån lite olika utgångspunkter, men huvudsaken har varit att alla ska känna sig bekväma med att få besök och att få objektiv återkoppling från en kollega. Skolwebbens planeringsverktyg kommer vi inte att använda, men alla lärare skriver pedagogiska planeringar efter en gemensam mall och dessa läggs ut på skolans nya hemsida. Elevens ansvar och inflytande NÄMNDMÅL: 2.2.3 Samtliga elever i stadens kommunala skolor ska ha ett reellt inflytande över, ansvar för och förståelse för sitt eget lärande Indikator Andel elever som enligt skolundersökningen åk 8 är nöjda med Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena Periodens utfall Årsmål Period 57 % 80 % 2013 ÅTAGANDE: Vi åtar oss att utveckla arbetet med de elevaktiva utvecklingssamtalen. Förväntat resultat Att alla elever håller i sina egna utvecklingssamtal samt att samtalens kvalitet höjs i och med det. Öka elevaktiviteten samt stärka elevens självkänsla i samband med att eleven själv presenterar sin lärandeutveckling. Arbetssätt Eleverna förbereder sina samtal tillsammans med sina vårdnadshavare genom att läsa omdömena hemma och i skolan. På mentorstiden tränar de på att leda samtalet tillsammans med sina kompisar samt planerar sin nya individuella utvecklingsplan, IUP genom att läsa sina omdömen och sin gamla IUP. Under utvecklingssamtalet tillsammans med vårdnadshavarna, genomför eleven sitt samtal och för anteckningar, tillsammans med mentorn. Resursanvändning Mentorstiden samt lektioner används för att förbereda samtalet. Föreläsare Ulrika Gigård under vecka 44, 2012. SID 19 (57) Uppföljning Eleverna utvärderar resultatet i skolans enkät och brukarenkäten. Utveckling Eleverna blir mer förtrogna med sitt lärande och sin kunskapsutveckling. Tanken är att eleverna ska se hur de aktivt kan använda sina omdömen. Resultat Elever och lärare har uppskattat att eleverna tar ett större ansvar för sitt lärande. Inför utvecklingssamtalen har alla elever varit i datasalen och läst igenom sina omdömen, vilket har lett till att eleverna har varit mycket mer förberedda än tidigare. Mentorstiden har använts till att förbereda sig och att träna inför samtalet med en kompis. Det positiva med samtalen var att eleverna var förberedda på vilka mål de skulle sätta upp inför kommande termin. Eleverna visade upp goda exempel både i pappersform och digitalt. Samtalen utvecklades under året och visade sig gå bättre under våren jämfört med hösten. Det som kan utvecklas är att eleverna samlar på sig sina resultat i en pärm, som ska finnas i hemklassrummet och som de har med sig till samtalet med föräldrar och mentor. I brukarenkäten som genomfördes i åk 8 är 57 % av eleverna nöjda med Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena. I skolans egen enkät svarar 69 % av alla elever att de Alltid eller Oftast på frågan Jag får veta vad jag behöver kunna för att nå målen i ämnet. Detta ser vi som ett utvecklingsområde och hoppas att arbetet med de elevaktiva samtalen kommer att höja nöjdhetsgraden. ÅTAGANDE: Vi åtar oss att utveckla arbetet med kamratbedömning. Förväntat resultat Eleven utvecklar förmågan att själv bedöma sina resultat utifrån andras kommentarer och ställa egen och andras bedömning i relation till de egna arbetsprestationerna och förutsättningarna. Arbetssätt Sättet att bedöma varandra skiljer sig åt beroende på ämnet och arbetssättet. Arbetet sker både i grupp och skriftligt. Resursanvändning Lärarna använder sin planeringstid för att efter kunskapskraven få in kamratbedömning under lektionerna. SID 20 (57) Uppföljning Skolans elevenkät, som genomförs under våren. Utveckling Genom att bedöma varandra blir eleverna mer medvetna om sitt eget lärande. Resultat Ämneslagen har jobbat med kamratbedömning i olika former. Alla har betonat att det inte är en bedömning som eleverna jobbar med i första hand, utan en bra form för respons och ett sätt att hjälpa varandra att utvecklas i ämnet. De olika former för kamratbedömning ämneslagen använt sig av är; smågrupper inom klassen, där eleverna fått ge varandra mycket positiv respons samt visa vad som kan utvecklas. En annan form har varit att nior har gått in till åttor och redovisat om böcker de just läst. Åttorna fick sedan ge respons till läraren som vidarebefordrat till grupperna i nian. Vi upplever att det är viktigt att inte kalla arbetssättet kamratbedömning utan istället kamratrespons. Eftersom eleverna ger varandra positiv feedback och inte ett betyg upplevs det inte så svårt att visa upp sina alster för andra i klassen. Ett annat sätt att avdramatisera är att ge texterna en siffra istället för att namnet står där, så att eleverna inte vet vems text de ger respons på. Bedömning och analys Elever och lärare är mycket positiva till arbetet med elevaktiva samtal och kamratbedömning. Eleven får syn på sitt eget lärande och det leder till utveckling i att tänka kreativt, kritiskt och analytiskt. Genom att bli mer förtrogna med sitt lärande och sin egen utveckling stärks elevens självkänsla. Elevaktiva samtal och kamratrespons kommer vi att jobba vidare med och utveckla under kommande läsår. Samverkan NÄMNDMÅL: 2.2.4 a Samverkan med andra aktörer ska öka såväl inom närområdet som internationellt ÅTAGANDE: Vi åtar oss att utveckla samverkan med vårdnadshavarna. Förväntat resultat Vårdnadshavarna får olika forum för att föra fram sina åsikter, frågor och idéer. Skolan får ta del av vårdnadshavarnas synpunkter. Verksamhetens mål blir tydligare för vårdnadshavarna. SID 21 (57) Vi vill att Skolwebbens verktyg ska användas aktivt av vårdnadshavarna samt att de ska ta del av all dess funktioner. Arbetssätt Under hösten 2012 startar skolan Träffpunkt Åsö, där vi kommer att erbjuda föreläsningar och seminarier, som vårdnadshavare har önskat. Vi är tydliga med att vi förutsätter att vårdnadshavarna kommer förberedda till utvecklingssamtal genom att ha loggat in på Skolwebben och läst sitt barns omdömen och övrig information som finns där. Under läsåret startar vi även ett Skolråd en gång per termin, där vi inbjuder vårdnadshavare och elever att tillsammans med skolledningen diskutera skolans arbete. Resursanvändning Vårdnadshavarnas synpunkter tas till vara vid arbetet med Arbetsplanen, Likabehandlingsplanen och utvärdering av skolans genomförda enkäter. Uppföljning Vi kan se vilka vårdnadshavare som är inloggade i Skolwebben samt vi får även en uppfattning av det när vi genom utvecklingssamtalen och ser vilka som har tagit del av sitt barns omdömen. Utveckling 100 % av vårdnadshavarna är aktiva i Skolwebben och tar del av omdömen, planeringar, IUP, åtgärdsprogram samt för meddelande om ogiltig frånvaro via mail. Resultat Under läsåret startade vi flera olika mötestillfällen för föräldrar att träffa oss i skolan. Vi startade Skolråd, där vi bjöd in alla föräldrar till ett frukostmöte 2ggr/termin. På detta möte deltog elever, skolledning och pedagogisk personal och de frågor som diskuterades var resultat av skolans enkäter, likabehandlingsplanen och andra frågor som föräldrarna önskade att diskutera med oss i skolan. Träffpunkt Åsö startade under hösten med en föreläsning av Mentor Sverige. Detta var mycket uppskattat och vi kommer att fortsätta att bjuda in till föreläsningar i aktuella ämnen. Vi uppmanade föräldrarna att komma med synpunkter och idéer på innehåll. När det gäller Skolwebben så nådde vi inte målet att 100% av föräldrarna var inne och tog del av planeringar och annan info, detta har lett till att vi kommer att flytta planeringarna till hemsidan under kommande läsår. SID 22 (57) Under hösten kopplade vi in oss på MOOF-meddelande om ogiltig frånvaro, det innebär att föräldrarna får ett mail om deras barn har ogiltig frånvaro. Detta har fungerat bra och det har gjort att vår ogiltiga frånvaro har sjunkit stadigt. Vi har också haft åhörardagar, där alla föräldrar kan vara med i skolan under en skoldag. Förra hösten hade vi nästan 100 föräldrar med barn i åk7, som besökte oss. Förutom dessa träffar som är skolövergripande hålls även föräldramöten med respektive klass 2ggr/läsår. I åk 7 och åk 8 närvarar även fältassistent och kurator för att informera om projektet Effekt samt hur elevernas kvällar ser ut i området. Allt detta sammantaget har gjort att vi känner att samarbete är gott, men att det hela tiden kan utvecklas och det samarbetet vill vi fortsätta med i samråd med föräldrarna. NÄMNDMÅL: 2.2.4 b Samverkan med andra aktörer ska öka såväl inom närområdet som internationellt ÅTAGANDE: Vi åtar oss att utveckla arbetet med lärarstudenter, VFU. Förväntat resultat Att vi på Åsö utvecklar studenternas pedagogiska förmåga och gör dem medvetna om hur en lärares uppdrag ser ut på Åsö Grundskola. Arbetssätt Handledare utses av en VFU-samordnare, som också följer upp hur studenterna utvecklas. Resursanvändning Lärare handleder studenter och avsätter egen tid för att medverka i trepartssamtal med lärare från högskolan. Uppföljning Fem lärare går under läsåret på en fortbildning för handledare 7,5 poäng. Utveckling Fortbildningen för handledare ger oss möjlighet att bli mentorer för nyutexaminerade lärare. Resultat Under året har fem lärare gått en handledarutbildning och alla har fullgjort den utbildningen. Uppdraget att vara handledare för nyutexaminerade lärare kommer SID 23 (57) att ligga på vår förstelärare tillsammans med rektor och de kommer att utveckla detta uppdrag tillsammans. ÅTAGANDE: Vi åtar oss att utveckla kontakten med aktörer i närområdet. Förväntat resultat Att vi på olika sätt knyter aktörer i närområdet till ett samarbete med skolan. Arbetssätt Skapande skola har gett oss möjligheten att samarbeta med Boulevard Teatern mitt över gatan. Resursanvändning Klasser använder ämnesveckor då de intensivarbetar med årets projekt om Shakespeare i samverkan med Boulevard Teaterns teaterpedagoger. Uppföljning Efter avslutat arbete under våren 2012 utvärderar eleverna och lärarna arbetet och dess resultat. Utveckling Eleverna får upptäcka nya uttryckssätt som de kommer att ha användning för i sitt skolarbete. Exempelvis vid redovisningar. Resultat Samarbetet med Boulevard Teatern har varit mycket lyckat under läsåret. Våra ämnesveckor gör det möjligt att intensivarbeta med teaterpedagogerna, vilket har visat sig mycket givande. Eleverna har i utvärderingar uppskattat detta samrabete och velat ha mer av det. Vi har samarbetat både med Skapande skola och Shakespeareprojekt, men även tillsammans med Boulevard Teaterns pedagoger i klasser som har behövt extra hjälp med att bygga relationer. ÅTAGANDE: Vi åter oss att utveckla arbetet med den ideella organisationen Mentor, Sverige. Förväntat resultat Elever med behov av en extra vuxen ska få möjlighet att träffa en via Mentor Sverige. SID 24 (57) Arbetssätt Vår kontaktperson från Mentor Sverige informerar föräldrarna under föräldramöten. Vi har en föreläsning anordnad av Mentor på vår Träffpunkt Åsö. Kontakten med elevens mentor sköts via Mentor Sverige. Resursanvändning Kontaktpersonen besöker skolans alla klasser samt har enskilda samtal med intresserade elever. Uppföljning Vi följer upp hur kontakterna fungerar genom att prata med eleverna och genom täta kontakter med Mentor Sverige. Utveckling De elever som har behov av en extra vuxen ska ha kännedom om hur de knyter kontakten. Vår kontaktperson kommer till skolans flera gånger per termin och rör sig i korridorerna, så att eleverna lätt kan ta kontakt. Resultat Hösten inleddes med att vår kontaktperson på Mentor var ute i alla klasser och informerade om deras verksamhet. Informationen skedde också under föräldramöten i alla klasser. Efter denna information var Mentors kontaktperson i skolan och tog upp intresseanmälningar från elever. Samarbetet har varit mycket lyckat och när vårterminen slutade hade ca 25 elever fått en egen mentor, som de under året hade träffat regelbundet. Eleverna var mycket nöjda med sina kontakter och det har spridit sig på skolan och gjort att fler elever har blivit intresserade. Vi kommer att fortsätta med detta samarbete under kommande läsår. Vi har även bjudit in Mentor Sverige att hålla i en föreläsning för föräldrar om föräldraskap på vårt forum Träffpunkt Åsö. Bedömning och analys Samverkan med föräldrarna har skett i ny form och det har varit positivt och föräldrarna har uppskattat de nya mötestillfällena. Under året tog vi emot många lärarstudenter. Utvärderingen av denna verksamhet visar att studenterna är mycket nöjda och upplever tiden på Åsö som inspirerande. De upplever att det goda samarbetet med skolans pedagoger har gett dem en bra grund att bygga vidare på. Vi har fortsatt vårt givande Skapande skolaarbete med vår granne Boulevard teatern och deras dramapedagoger och skådespelare. Temat har varit Shakespeare och eleverna har fått prova på nya uttrycksformer tillsammans. Klasser som har SID 25 (57) haft svårigheter med att bygga relationer har vi prioriterat i detta samarbete och det har varit mycket fruktbart. Samarbetet med Mentor Sverige visade sig vara en lyckträff och under året har vi fått mentorer till elever i alla årskurser. Eleverna har fått en extra vuxen att träffa på fritiden och att dela glädje och bekymmer med. Övrig uppföljning Sammanfattande analys Normer och värden Likabehandlingsplanen har gjort att det finns en tydlig struktur i vårt arbete tillsammans. Personalen har i och med handlingsplanen blivit mer medveten om vad deras uppdrag är. Vi har också fått bra återkoppling på planen i och med de Skolråd som skolan har bjudit in vårdnadshavarna till. Eleverna i skolans elevråd har suttit och gått igenom planen och haft synpunkter och åsikter på den, vilka vi har använt oss av i våra utvärderingar. Detta är något som vi måste bli ännu bättre på och hoppas att med en ny struktur av elevråd kunna diskutera dessa frågor mer på djupet med eleverna och även få ut dem i klasserna under mentorstid. Tryggheten hos eleverna har höjts under året och en bidragande orsak är att vi har satt in nya lås på toaletterna, vilket har upplevts som tryggare för eleverna. Vi har också samlat hela personalen och gått igenom och pratat om elever som tar lite extra plats i korridorer och matsalar. Personalen har delgett varandra kunskap om dessa elever och det har resulterat i att alla har fått kännedom om dem och vet vilket förhållningssätt man ska ha för att få en bra relation trots att man inte undervisar eleverna. Vi har kopplat in tjänsten MOOF-meddelande om ogiltig frånvaro, vilket innebär att vårdnadshavarna direkt får ett mail när deras barn kommer sent eller är ogiltigt frånvarande. Detta tillsammans med skolans handlingsplan har ytterligare stärkt vårt arbete mot frånvaro. Kunskap och Lärande/Bedömning och betyg Resultaten i nationella proven i engelska och matematik har stigit, men skolans meritvärde och antal elever med fullständiga betyg har sjunkit något. Detta trots att vi under året har lagt ner mycket resurser från speciallärare för att möta upp de elever som var i behov av stöd. Utifrån det elevunderlag vi hade i åk 9 under det gångna året så känner vi ändå att vi har gjort ett gott jobb och lyckats. Det gröna arbetslaget har under året fortsatt att jobba uteslutande med ämnesveckor och de har ett rullande 5-veckorsschema som de följer. Elevenkäterna visar att eleverna är mycket nöjda med detta arbetssätt och de skattar dessa veckor högre än eleverna i de övriga arbetslagen, som bara har haft SID 26 (57) fem veckor under hela läsåret. Vi kommer att utveckla detta över hela skolan läsåret 2013-2014. Klassrumsobservationer har genomförts i alla arbetslag och det har varit mycket uppskattat, man har valt att titta på ledarskapet i klassrummet utifrån lite olika utgångspunkter, men huvudsaken har varit att alla ska känna sig bekväma med att få besök och att få objektiv återkoppling från en kollega. Skolwebbens planeringsverktyg kommer vi inte att använda, men alla lärare skriver pedagogiska planeringar efter en gemensam mall och dessa läggs ut på skolans nya hemsida. Elevens ansvar och inflytande Elever och lärare är mycket positiva till arbetet med elevaktiva samtal och kamratbedömning. Eleven får syn på sitt eget lärande och det leder till utveckling i att tänka kreativt, kritiskt och analytiskt. Genom att bli mer förtrogna med sitt lärande och sin egen utveckling stärks elevens självkänsla. Elevaktiva samtal och kamratrespons kommer vi att jobba vidare med och utveckla under kommande läsår. Samverkan Samverkan med föräldrarna har skett i ny form och det har varit positivt och föräldrarna har uppskattat de nya mötestillfällena. Under året tog vi emot många lärarstudenter. Utvärderingen av denna verksamhet visar att studenterna är mycket nöjda och upplever tiden på Åsö som inspirerande. De upplever att det goda samarbetet med skolans pedagoger har gett dem en bra grund att bygga vidare på. Vi har fortsatt vårt givande Skapande skolarbete med vår granne Boulevard teatern och deras dramapedagoger och skådespelare. Temat har varit Shakespeare och eleverna har fått prova på nya uttrycksformer tillsammans. Klasser som har haft svårigheter med att bygga relationer har vi prioriterat i detta samarbete och det har varit mycket fruktbart. Samarbetet med Mentor Sverige visade sig vara en lyckträff och under året har vi fått mentorer till elever i alla årskurser. Eleverna har fått en extra vuxen att träffa på fritiden och att dela glädje och bekymmer med. SID 27 (57) Prioriterade åtgärder för utveckling Under läsåret 2013-2014 kommer skolan att arbeta med följande utvecklingsområden: Vi åtar oss att öka tryggheten för eleverna Vi åtar oss att utveckla värdegrundsarbetet med hjälp av ”Plan mot diskriminering och kränkande behandling” Vi åtar oss att utveckla elevinflytandet Vi åtar oss att utveckla arbetssättet med ämnesveckor Vi åtar oss att fördjupa arbetet med formativ bedömning Vi åtar oss att utveckla arbetet med kamratbedömning Vi åtar oss att ge eleverna möjlighet att nå målen utifrån sina egna behov Vi åtar oss att utveckla ledarskapet i klassrummet Vi åtar oss att utveckla arbetet med de elevaktiva utvecklingssamtalen Vi åtar oss att utveckla kommunikationen och samarbetet med vårdnadshavarna Vi åtar oss att utveckla arbetet med studie- och yrkesorientering Kvalitetsredovisning upprättad av Rektor Margot Valegård Biträdande rektor Christina Lindgren Bilagor Elev- och föräldrainfo 2012 2013 Handlingsplan för hantering av elevers frånvaro vt 2012 Åsö Grundskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Åsölektion Flödesschema elevärende EHT Årshjul systematiskt kvalitetsarbete SID 28 (57) Åsö Grundskola en skola för kunskap och kreativitet, med omtanke och tydlighet, där alla får lyckas. Elev- och föräldrainformation Läsåret 2013-2013 SID 29 (57) Välkommen till Åsö Grundskola! I denna informationsfolder presenteras kortfattad information till elever och förälder. På skolans hemsida finns mer information samt schema, planeringar, prov/inlämningsschema, matsedel, information om läroplanen, Lgr 11. Om ni inte har tillgång till hemsidan, www.asogrundskola.stockholm.se kan ni beställa utförligare information från expeditionen 08-508 404 80. I slutet av häftet finns en blankett, med kontaktinformation som båda vårdnadshavarna ska fylla i och skicka tillbaka till skolan. Har ni synpunkter och förbättringsförslag är jag mycket tacksam för dessa. Vänliga hälsningar! Margot Valegård Rektor Åsö Grundskola [email protected] SID 30 (57) Vision för Åsö Grundskola Åsö, en skola för kunskap och kreativitet, med omtanke och tydlighet, där alla får lyckas. När våra elever lämnar Åsö vill vi att de tänker kreativt, kritiskt och analytiskt samt upplever att de utvecklats tillsammans och lärt sig av andra människor Ledningsdeklaration ● Att alla elever trivs ges möjlighet utveckla elevernas lärande och trivsel ● Att all personal utvecklas i sin yrkesroll ● Att alla arbetar med skolans styrdokument ● Att alla arbetar mot våra utvecklingsmål ● Att elever och personal har en god arbetsmiljö ● Att det råder en god samverkan mellan personal, elever och föräldrar Under läsåret 2013-2014 kommer skolan att arbeta med följande utvecklingsområden: Vi åtar oss att öka tryggheten för eleverna Vi åtar oss att utveckla värdegrundsarbetet med hjälp av ”Plan mot diskriminering och kränkande behandling” Vi åtar oss att utveckla elevinflytandet Vi åtar oss att utveckla arbetssättet med ämnesveckor Vi åtar oss att fördjupa arbetet med formativ bedömning Vi åtar oss att utveckla arbetet med kamratbedömning Vi åtar oss att ge eleverna möjlighet att nå målen utifrån sina egna behov Vi åtar oss att utveckla ledarskapet i klassrummet Vi åtar oss att utveckla arbetet med de elevaktiva utvecklingssamtalen Vi åtar oss att utveckla kommunikationen och samarbetet med vårdnadshavarna Vi åtar oss att utveckla arbetet med studie- och yrkesorientering SID 31 (57) Organisation Margot Valegård Rektor Per Eftring pedagog Intagning av elever, Schema Christina Lindgren bitr. rektor IT, Trygghetsgruppen, Arbetsmiljö Anna Nilsson Lindgren, bitr.rektor/ SYV Elevhälsa ocstudievägledning Arbetslags- och klassorganisation Skolan är indelad i mindre enheter och arbetslag, vilket gynnar både elever och lärare. Skolan är dessutom lokalmässigt anpassad till arbetslagen, där varje arbetslag har sina klassrum och personalarbetsrum i anslutning till elevernas skåphall. Vår uppdelning är gjord i olika ”färgarbetslag”, det gröna, röda, lila och blå arbetslaget. De klasser som ingår i resp arbetslag är som följer: Gröna 7A, 7B, 8A, 9A, 9B Lila 7C, 7D, 8C, 8D, 9C, 9D Blå 7E, 7F, 8E, 8F, 9E Höstterminen 2013 Läsåret börjar: Tisdag 20 augusti Lov: 31 oktober – 1 november Terminens sista dag: Fredag 20 december Röda 7G, 8G, 8H, 9G, 9H Elevhälsan Kurator, Skolsköterska, SYV Specialpedagog Speciallärare SID 32 (57) Vårterminen 2014 Vårterminens första dag: Tisdag 7 januari Sportlov (v.9): 24 – 28 februari Påsklov: (v.16): 14 – 17 april Lov vid Kristi Himmelsfärdsdag: 30 maj Läsår slutar: Onsdag 11 juni Studiedagar Utöver lovdagarna lägger skolorna ut fem studiedagar för planering och fortbildning av lärare. Ofta används studiedagarna för att göra hela höstlovsveckan ledig. Åsö Grundskolas hemsida: www.aso.grundskola.stockholm.se Vi är väldigt stolta över vår nya hemsida och vill att ni så ofta som möjligt går in och tar del av all den info som finns där. Nytt för i år är att vi kommer att lägga ut lärarnas ämnesplaneringar under respektive klass. På hemsidan hittar ni också klassens prov/inlämningsschema.Vi har som policy att klassen har max två inlämningar och prov/vecka. Det kan förekomma fler om klassen har beslutat att flytta ett redovisningstillfälle eller om ditt barn har varit sjuk och måste ta igen. Varje vecka läggs det också ut ett veckobrev med aktuell information samt det går också att se vilken mat ert barn har ätit eller ska äta i veckan. Skolwebben, htpp://skolwebb.stockholm.se För att kunna logga in på ditt barn sida behöver du en e-legitimation, den får du via din bank. Kontakta din bank för mer info. SID 33 (57) Samtliga skolor i Stockholm stad använder skolwebben för frånvaroregistrering. Här kan ni även anmäla sjukfrånvaro. Ni ansvarar själva för att hålla er informerade genom Skolwebben. På Åsö har vi även kopplat på funktionen, MOOF, meddelande om ogiltig frånvaro, vilket innebär att vårdnadshavare får mail om ditt barn har sen ankomst eller är frånvarande från lektion. Detta mail skickas endast en gång/dag, även om det blir ytterligare ogiltig frånvaro. Stockholms medborgarsupport Telefon: 08-508 00 508 E-post: [email protected] Idrott och hälsa För att kunna delta aktivt i undervisning ska du ha med idrottskläder, handduk och skor. I omklädningsrummet finns det skåp att låna för att förvara kläder i under lektionen. Du ansvar själv för att ta med dig hänglås. Hur stöttar du som förälder ditt barn i skolarbetet? Nedanstående punkter kan vara en hjälp för dig som förälder i samarbetet med skolan. Närvaro, är A och O för ett gott studieresultat är närvaro. Du som förälder/ vårdnadshavare är ansvarig för att ditt barn kommer till skolan. Förstärk skolans auktoritet Prata med barnet om skolan – fråga hur det har varit. Delta i aktiviteter som skolan/klassföräldrar inbjuder till. Besök ditt barn i skolan, tillbringa en dag eller några timmar i skolan och följ arbetet. Visa att du tycker att skolan är viktig! Om du tycker att det inte fungerar i skolan, kontakta skolledningen! Inga barn blir bättre elever av att höra SID 34 (57) föräldrar klaga på skolan. Däremot kan vi säkert hjälpas åt att förbättra skolan. Hjälp ditt barn att planera skolarbetet Ta reda på om ditt barn har läxor eller prov. Köp en kalender till ditt barn och hjälp till med tidsplanering så att det finns tid för både skolarbete och fritid. Stöd ditt barn vid hemarbete och uppmuntra om uppgifterna är svåra. Köp mappar att förvara material i. Håll kontakt med skolan om hur det går för ditt barn Under utvecklingssamtalen får du reda på vad ditt barn kan och om det är något ditt barn behöver arbeta extra med. Ta gärna kontakt med mentorn mellan utvecklingssamtalen om du vill veta hur det går eller om det är något du undrar över eller som bekymrar dig. Håll kontakt med andra föräldrar Det finns ett stort värde i att lära känna föräldrarna till ditt barns kamrater. Ett fungerande kontaktnät mellan föräldrar är mycket värt, ibland är det ju andra föräldrar man behöver prata med. Lägg dig i – men var konstruktiv I skolan ser vi gärna att du engagerar dig. Du får gärna komma med förslag och idéer på hur saker kan förbättras. SID 35 (57) Regler för Åsö Grundskola 2013-2014 Du går på Åsö Grundskola för att skaffa dig goda kunskaper. Det kommer att leda till att du får bra betyg och därmed större möjligheter att komma in på och klara av den gymnasieutbildning du väljer. Om du och alla andra på skolan följer vår gemensamma värdegrund och våra regler, får vi de allra bästa förutsättningarna för en bra studiemiljö. Jag behandlar andra såsom jag själv vill bli behandlad, dvs med vänlighet och respekt. Jag är på rätt plats, i rätt tid och med rätt utrustning. Jag tar ansvar för min utbildning. Jag stör inte andra och har respekt för andras arbete. Jag håller skolan ren och snygg. Jag bryr mig om när någon far illa och kontaktar ängel eller någon vuxen. Jag har rätt att få den hjälp jag behöver för mitt lärande. Jag följer de anvisningar jag får av skolans personal. Jag följer de anvisningar som gäller för en ”Rökfri skola”. Detaljregler Läraren bestämmer placeringen i klassrummet. Väskor och ytterkläder förvaras på anvisad plats. Inget godis, glass, läsk etc. inne i skolan. I matsalen använder jag bricka för att hjälpa till att hålla snyggt på borden. Inga ytterkläder eller huvudbonader på i klassrummet, aulan eller matsalen. SID 36 (57) Mobiltelefoner används ej under lektionstid, om inte undervisande pedagog godkänner det som ett hjälpmedel. Skolan frånsäger sig allt ansvar och utredning av stulna mobiler eller andra värdesaker, utan hänvisar detta till polisen. Fotografering är förbjuden på skolans område. SID 37 (57) SKÅPKONTRAKT 2013/2014 Elevskåpen är skolans egendom och ska endast användas till skolmateriel. Som elev på Åsö grundskola får du låna ett skåp som får användas till förvaring av böcker och andra för skolarbetet nödvändiga hjälpmedel. Dessutom kan du självklart förvara ytterkläder, ”gympagrejor” och annat du behöver för ditt skolarbete. Om du målar, klottrar eller på annat sätt förstör ditt skåp blir du ersättningsskyldig. Det är heller inte tillåtet med dekaler etc på skåpet. Eleven ansvarar för att skåpet hålls snyggt och klotterfritt. Bryter någon sig in i skåpet, ersätter skolan inte det förstörda hänglåset eller det som stjäls. Skolan ansvarar inte för värdesaker som du förvarar i ditt skåp. De ska polisanmälas av vårdnadshavare. På idrottslektionen uppmanar vi alla elever att låsa in sina värdesaker i ett skåp som idrottslärarna tillhandahåller, uppe i idrottshallen.Vi ansvarar inte för värdesaker och kläder som lämnas i omklädningsrummet. Vi kan, vid behov, kontrollera innehållet i skåpet om vi misstänker att det kan finnas olagliga föremål. Skåpet öppnas då och polis tillkallas.Vårdnadshavare underrättas vid dessa tillfällen. SID 38 (57) Handlingsplan för hantering av elevers frånvaro Skollagen 7 kap, 17§”…om en elev i grundskolan utan giltigt skäl uteblir från den obligatoriska verksamheten, ska rektor se till att elevens vårdnadshavare samma dag informeras om att eleven varit frånvarande.” Syfte: Att kartlägga elevernas frånvaro och ta reda på bakomliggande orsaker är viktigt för att hjälpa eleverna till en god närvaro. Mål: Åsö grundskola eftersträvar 100% närvaro för att ge eleverna bästa möjligheter att uppnå goda studieresultat. 1. Frånvaron ska föras in i skolwebben dagligen av undervisande pedagog. 2. Pedagogen meddelar administratören, senast efter första lektionen, om eleven ej är närvarande. Administratören ringer vårdnadshavaren och för statistik på anmälda elever och samtal som rings. Återkopplar en gång per månad till hela kollegiet via mejl. 3. Frånvaro kontrolleras regelbundet av mentor. Vid ogiltig frånvaro ska vårdnadshavare kontaktas via telefon eller e-post som ska bekräftas av mottagaren. Förslag på text i e-postmeddelandet: ” Kalle har varit ogiltigt frånvarande från skolans lektioner idag. Var snäll och prata om detta hemma och återkom med svar. Vänliga hälsningar…” 4. Vid upprepad hög frånvaro diskuteras elevens situation inom arbetslaget och mentor bokar möte med vårdnadshavare och kontaktar EHT vid behov av stöd på detta möte. 5. Om eleven har fortsatt hög frånvaro efter möte med vårdnadshavare gör mentor en EHT-anmälan. 6. Blir elevens situation ohållbar måste andra individuella lösningar hittas, t.ex. kontakter med preventionsenheten, socialtjänsten, BUP, annan form av skolgång m.fl. 7. EHT går regelbundet igenom en sammanställning av hög ogiltig frånvaro samt från administratören rapporterade upprepade sena ankomster. SID 39 (57) Åsö Grundskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 /w EPDw UKLTE1O Verksamhetsformer som omfattas av planen: Grundskola Ansvariga för planen: Ansvarig för att planen utvärderas och revideras varje år är biträdande rektor i samarbete med Trygghetsgruppen. Ytterst ansvarig för planen är rektor Margot Valegård. Vår vision: Skolan rustar eleverna för framtiden. I detta ingår inte bara kunskaper och färdigheter, utan även förståelse för och ett bestående avståndstagande från diskriminering, trakasserier och kränkningar. Vi vill skapa en miljö där hänsyn, gott uppförande och ömsesidig respekt präglar umgängestonen. Vi vill att alla elever känner sig trygga, sedda och att ingen utsätts för diskriminering, trakasserier eller kränkningar. Planen gäller från 2013-03-20 Planen gäller till 2014-03-30 Elevernas delaktighet: Vi genomför en årlig elevenkät om trygghet och trivsel i skolan. Ansvariga vuxna går igenom resultaten med arbetslagen, elevskyddsombud, Åsö Änglar (elevkamratstödjare) och övriga elever. Elevskyddsombud och Åsö Änglar deltar i arbetet med att utvärdera och revidera planen. Alla elever informeras om utvärderingen och uppmanas säga till om de har förslag på förbättringar. Vårdnadshavarnas delaktighet: Vårdnadshavarna informeras om och diskuterar planen på Skolråd och i Föräldraföreningen. Planen ligger på hemsidan. Föräldrar uppmanas att ta del av planen och kontakta skolan om det är något de vill utveckla. Personalens delaktighet: SID 40 (57) All personal informeras om planen vid varje läsårsstart. All personal är med och utvärderar resultatet av elevenkäten och är delaktiga i utvärdering och revidering av den nya planen. Vi genomför en personalenkät om trygghet och trivsel i skolan under läsåret 2013-2014. Förankring av planen: Vi förankrar planen på lärarkonferenser, klassråd, skolråd och möten med Föräldraföreningen. Planen publiceras på hemsidan. Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats: Utvärderingen har i huvudsak skett i Trygghetsgruppen. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Trygghetsgruppen och biträdande rektor. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Arbetslaget har från hösten 2012 fått ett större ansvar för att själva ta tag i och lösa trakasserier och annan kränkande behandling. Det är två personer i varje arbetslag som har huvudansvar för detta, en för Trygghetsarbetet och dokumentationen och en för Ängelarbetet. Denna förändring är vi nöjda med. Dock behöver vi utveckla våra rutiner för dokumentation. Vi behöver även utveckla vår uppföljning och revidering tillsammans med personal, elever och föräldrar. Årets plan ska utvärderas: Senast 2014-03-30 Beskriv hur årets plan ska utvärderas: I augusti ser Trygghetsgruppen tillsammans med bitr rektor över enkätfrågorna Trygghet och trivsel, som sedan går ut efter höstlovet. Elevenkäter genomförs efter höstlovet med alla elever. Statistik över antal anmälningar tas fram av Trygghetsgruppen. I mars utvärderas resultatet av enkäten i Trygghetsgruppen och arbetslagen. Ansvarig för att årets plan utvärderas: Christina Lindgren SID 41 (57) Främjande insatser Kränkande behandling och diskriminering Mål och uppföljning: All personal på skolan ska ha kännedom om vilka diskrimineringsgrunderna i lagtexten är. Vidare ska all personal vara förtrogna med skyldigheter och arbetssätt kring kränkande behandling. Insats: Trygghetsgruppen informerar personalen vid läsårsstart. Ansvarig: Christina Lindgren Datum när det ska vara klart: 2013-08-31 Mål och uppföljning: Eleverna på skolan ska ha kännedom om diskrimineringsgrunderna och vara förtrogna med begreppet kränkande behandling. Insats: Introdagar med gemensamma och utarbetade moment i samband med skolstart där diskrimineringsgrunder och kränkande behandling belyses. Mentorerna arbetar med att skapa trivsel och trygghet i klasserna. Detta följs kontinuerligt på mentorstid. Lärarna i samhällskunskap har ett uppdrag i LGR11 att jobba med diskriminering, mänskliga rättigheter och barnens rättigheter. Förslagsvis i åk7. Ansvarig: Christina Lindgren Datum när det ska vara klart: 2014-03-30 SID 42 (57) Samtalsmetodik Mål och uppföljning: All personal på skolan ska fortbildas under hösten 2013 i samtalsmetodik. Målet är att allt arbete på skolan ska knytas till skolans ledord: Omtanke och tydlighet. Insats: Studiedagar under hösten 2013. Samt arbete med litteratur under läsårets pedagogiska konferenser. Ansvarig: Margot Valegård Datum när det ska vara klart: 2014-06-15 Kartläggning Kartläggningsmetoder: ÅTERKOMMANDE MÖTEN Trygghetsgruppen träffas varannan vecka. Ärkeänglarna träffas varannan vecka. Ärkeänglarna träffar sina Änglar varje vecka. Elevskyddsombuden träffas varje vecka. På arbetslagsmöten tas punkten Trygghet upp. ENKÄTER Åsö enkäten; Trygghet och trivsel. Stockholms Stads "Brukarenkät" Trivselenkäter i klasser vid behov (klassbarometer) TRYGGHETSVANDRINGAR SID 43 (57) Änglarna genomför, minst en gång om året. INCIDENTRAPPORTER Vi dokumenterar trakasserier och kränkande behandling i arbetslaget. Det finns en pärm för detta i varje arbetslag. Trygghetsgruppsansvariga ansvarar för detta. Vi rapporterar Kränkande behandling till registrator. Områden som berörs i kartläggningen: Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion Hur eleverna har involverats i kartläggningen: Enkäter (individuellt) Möten (änglar och elevskyddsombud) Hur personalen har involverats i kartläggningen: Arbetslagsmöten, en stående punkt på arbetslagskonferenserna. Resultat och analys: En övervägande majoritet av eleverna säger att de trivs och känner sig trygga i skolan. Dock är det många som inte känner sig trygga på skolans toaletter och alltför många som inte har förtroende för änglarna i sin klass. Eleverna upplever att vi som jobbar på skolan respekterar dem, men det är färre som upplever att vi lyssnar på dem. (Se nedan) SID 44 (57) Trivs du i skolan? Ja, alltid 151 39,6%% Ja, oftast 193 50,7% Ibland 30 7,9% Nej 7 1,8% Känner du dig trygg i skolan? Ja, alltid 174 45,7% Ja, oftast 179 47,0% Ibland 18 4,7% Nej 10 2,6% Har du någon vuxen, i skolan, som du kan prata med om du får problem? Ja 265 69,6% Nej 116 30,4% Känns det tryggt att gå på skolans toalett? Ja 226 59,3% Nej 155 40,7% Upplever du att vi som jobbar på skolan lyssnar på dig? Ja, alltid 54 14,2% Ja, oftast 193 50,7% Ibland 114 29,9% Nej 20 5,2% Upplever du att vi som jobbar på skolan respekterar dig som elev? Ja, alltid 126 33,1% Ja, oftast 179 47,0% Ibland 65 17,1% Nej 11 2,9% Har du förtroende för Änglarna i din klass? Stort förtroende 101 26,5% Ganska stort förtroende 171 44,9% Lite förtroende 109 28,6% Tror du att Änglarnas arbete bidrar till att öka tryggheten på skolan? Ja 112 26,5% Nej 104 44,9% Vet inte 165 28,6% SID 45 (57) Upplever du att vi som jobbar på skolan aktivt jobbar för att motverka kränkningar och trakasserier? Ja 161 42,3% Nej 56 14,7% Vet inte 164 43,0% Förebyggande åtgärder Elever som sprider otrygghet i korridorer och skolgård. Mål och uppföljning: Vi ska ha färre kommentarer om äldre elever som gör vardagen otrygg för yngre elever samt bättre siffror på trygghetsfrågan elevenkäten: Trygghet och trivsel. Åtgärd: Identifiera de elever som skapar otrygghet och arbeta målinriktat för att förändra deras beteende och attityd mot andra. Rastvakter under snösäsongen. Motivera åtgärd: I elevenkäten uttrycker många elever att vissa äldre elever sprider otrygghet. Vintersäsongen och mulningen är en bidragande orsak till otrygghet. Ansvarig: Christina Lindgren Datum när det ska vara klart: 2014-03-30 Otrygghet vid snöfall Mål och uppföljning: Eleverna ska känna sig trygga när de går över skolgården eller vid skolans slut. Mentor följer upp med klassen. SID 46 (57) Åtgärd: Lärarna schemaläggs så att de rastvaktar under dagtid samt att det också rör sig lärare vid utgångarna vid skolans slut. Alla lärare tar med sig mobiltelefonen ut och telefonlista till alla elever. Konsekvensen när man kränker någon annan är att vi ringer föräldrarna och de får komma och hämta sitt barn. Motivera åtgärd: Det har blivit en tradition för eleverna att mula yngre elever, därför känner vi att vi måste stoppa det. Ansvarig: Christina Lindgren Datum när det ska vara klart: 20131015 SID 47 (57) Rutiner för akuta situationer Policy: På Åsö grundskola råder nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling: Som vuxen på Åsö grundskola måste du reagera och agera direkt när du bevittnar en händelse på eller inom skolans område som kan vara trakasseri, annan kränkande behandling, mobbning eller diskriminering. Du måste även agera om en elev kommer och berättar för dig att den blivit utsatt eller att en kamrat blivit utsatt. Några tecken på att en elev blivit utsatt för trakasseri, kränkande behandling, mobbning, diskriminering, som du som vuxen måste vara uppmärksam på, kan vara: - Att eleven inte har kamrater i klassen, eller inte tas i försvar av de andra - Att eleven är trött, blek eller håglös och lätt blir sjuk - Att eleven inte vill gå till skolan och ofta kommer för sent till lektioner - Att eleven undviker att vistas i t.ex. korridorer med andra elever Personal som elever och föräldrar kan vända sig till Elever och föräldrar kan vända sig till all personal på skolan. Det kan vara mentorn, kuratorn, skolsyster, en lärare i trygghetsgruppen, någon i skolledningen eller vilken personal som helst, som man känner förtroende för. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever När personal på skolan får kännedom om att en elev kan vara utsatt för trakasserier eller kränkande behandling av andra elever ska denne skyndsamt se till att frågan utreds i ett enskilt samtal med den utsatte. Personalen i trygghetsgruppen har ansvar för att detta sker i respektive arbetslag. När diskriminering och trakasserier konstateras så jobbar vi efter följande modell: Steg 1 Enskilt samtal med den/de som mobbar. Efter varje samtal beslutas om tid för uppföljning. Föräldrarna informeras efter samtalet. Steg 2 Om ingen positiv förändring skett kallas mobbande elev med föräldrar till samtal med trygghetsgruppen och rektor. Steg 3 Om inte mobbningen upphör leder detta till polisanmälan. Polisanmälan kan även ske direkt om det är frågan om grova trakasserier eller kränkande behandling eller om det är en elev som tidigare utsatt andra. SID 48 (57) Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal: När personal på skolan får kännedom om att en elev kan vara utsatt för diskriminering eller kränkande behandling av annan personal på skolan ska denne skyndsamt se till att frågan utreds i ett enskilt samtal med den utsatte. Skolledningen ska informeras och ansvarar för detta. Rutiner för uppföljning: Normalt sker uppföljning en vecka efter samtalet. I elev-elev fall ansvarar de trygghetsansvariga i arbetslaget och i elev-personal fall ansvarig rektor. Rutiner för dokumentation: I varje arbetslag finns en pärm märkt "Trygghetsgruppen" där dokumentation sparas. Anmälan sker till utbildningsförvaltningens registrator med rektors underskrift på Rutiner vid kränkande behandling. Ansvarsförhållande: Den lärare som ansvarar för antimobbningsarbetet i arbetslaget ser till att enstaka kränkningar och mobbning blir dokumenterat. SID 49 (57) Begrepp Diskriminering Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Direkt diskriminering Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på just detta program. Indirekt diskriminering Indirekt diskriminering sker när en skola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna. Om exempelvis alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat. Trakasserier och kränkande behandling Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling nedan). Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar av till exempel ”kvinnliga”, ”homosexuella” eller ”bosniska” egenskaper. Det kan också handla om att någon blir kallad ”blatte”, ”mongo”, ”fjolla”, ”hora”, eller liknande. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att en elev eller student känner sig förolämpad, hotad, kränkt eller illa behandlad. Kränkande behandling Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. SID 50 (57) Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder eller meddelande på sociala medier (till exempel Facebook). Både skolpersonal och elever kan agera på ett sätt som kan upplevas som trakasserier eller kränkande behandling. Exempel på händelser som kan vara det som i lagen benämns kränkande behandling Carl blir ofta kontaktad via msn av elever på skolan. Där kallar de honom ”pucko” och ”tjockis”. De har också lagt ut bilder av Carl på sociala medier. Bilderna har tagits i duschen efter gymnastiken. Lisa är stökig i klassrummet och vill inte lugna ner sig trots lärarens tillsägelse. Ett gräl som uppstår emellan dem slutar med att läraren ger Lisa en örfil. Oliver har slutat fråga om han får vara med och leka på rasterna. Han är hellre ensam än att behöva höra de andra säga att han inte får vara med. Skolans personal tror att Oliver är ensam för att han tycker om det. ”Han är en ensamvarg”, säger klassläraren. Oliver orkar inte förklara hur det egentligen ligger till. Sexuella trakasserier Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Det kan handla om beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt anspelande. Det kan också handla om sexuell jargong. Det är personen som är utsatt som avgör vad som är kränkande. Repressalier Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när en elev, exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. SID 51 (57) Diskrimineringsgrunder Diskrimineringsgrunderna Kön Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man. Exempel på händelser som kan vara diskriminering och trakasserier Maria vill göra sin praktik på en målarfirma, men studie- och yrkesvägledaren avråder henne med argumentet ”Det är för hårt arbete för en tjej”. [diskriminering] Pedro blir retad av kompisarna på fritidshemmet för att han är den ende killen som valt att gå med i dansgruppen. [trakasserier på grund av kön] Några elever på skolan sprider ett rykte om Karin, att hon beter sig som en hora och hånglar med vem som helst. [sexuella trakasserier] Könsidentitet eller könsuttryck Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är en avvikelse från ”det normala”. Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier Jorge blir förlöjligad och hånad av en grupp killar i skolan eftersom han sminkar sig med mascara och läppglans. [trakasserier] Kim, som identifierar sig som intergender, söker upp skolkuratorn på sitt gymnasium för att tala om problem i familjen. Skolkuratorn ifrågasätter Kims könsidentitet och istället för att få prata om sina problem hemma, måste Kim förklara och försvara vad intergender betyder och innebär. [diskriminering] Alex, som klär sig i kjol och klänning, blir utföst av de andra tjejerna från skolans tjejtoalett eftersom de tycker att Alex är för mycket kille för att få gå in där. [trakasserier] SID 52 (57) Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier En skola med många elever med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förtur åt etniskt svenska barn vid antagning av nya elever för att inte få en alltför segregerad elevgrupp. [diskriminering] Thomas, som är svart, får många kommentarer från de andra eleverna om sitt hår och sin hudfärg. Många vill ta och känna på honom. Klassföreståndaren avfärdar honom med att ”Ja, men du vet ju att du är annorlunda. Det är klart att de andra är nyfikna på dig. De menar ju inget illa”. [trakasserier] Maria är bäst i klassen på svenska. Hon är aktiv på lektionerna och har alla rätt på proven. Läraren vill inte ge Maria betyget A, då svenska inte är hennes modersmål.[diskriminering] Religion eller annan trosuppfattning Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion faller utanför. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier Vincent, vars familj är med i Pingstkyrkan, blir ofta retad för det av några klasskamrater. De säger det på skämt, men han tycker inte att det är roligt. [trakasserier] Läraren nekar Leila att bära huvudduk på SFI-undervisningen med motiveringen ”Huvudduk är ett tecken på kvinnoförtryck”. Det innebär att Leila utestängs från sin utbildning. [diskriminering] Rebecka är judinna. En dag har någon ristat ett hakkors på hennes skåp. [trakasserier] SID 53 (57) Funktionsnedsättning Med funktionshinder menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. DO använder sig av Handisams beteckning funktionsnedsättning – och inte funktionshinder eftersom hindren finns i samhället och inte hos personen. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier På skolavslutningen ropade skolans rektor upp alla elever individuellt och tackade av var och en förutom särskoleklassen, som hon ropade upp som grupp. [diskriminering] Elenas pappa har en CP-skada. Hon blir arg och ledsen när andra elever i skolan ropar ”Din pappa är jävla CP.” [trakasserier] Patrik, som har ADHD, blir utkörd från klassrummet för att han inte kan sitta still. Han lämnar hela tiden sin plats. En dag klarar lärarvikarien inte av situationen utan skickar hem Patrik med orden ”ADHD-barn borde inte få gå på högstadiet!” [diskriminering och trakasserier] Sexuell läggning Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier som har samband med sexuell läggning Några elever i skolan brukar vara elaka mot Johanna på många olika sätt. Oftast kallar de henne ”äckliga lebb”. [trakasserier] Det har gått bra i skolan för James tills hans två pappor kom på besök. Efter det har han svårt att få vara med i grupparbeten och ibland får han jobba ensam. James vill inte vända sig till sin lärare eftersom läraren ser att de andra fryser ut honom, men inte gör något. [trakasserier] På skolan ordnas en avslutningsbal. Elin och Anna, som är ett par, får inte dansa den första uppvisningsdansen tillsammans. [diskriminering] Ålder Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i skolan. SID 54 (57) Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en tillämpning av skollagen. Exempel på händelser som kan vara trakasserier: Malte är ett år yngre än sina klasskamrater och blir ofta retad på grund av detta. [trakasserier] Agnes pappa är mycket äldre än de andra papporna i hennes klass. Hon blir sårad när de andra klasskamraterna skämtar om det. Hon har sagt ifrån att hon blir ledsen, men de fortsätter i alla fall. [trakasserier] SID 55 (57) Åsölektion Syftet: • Skapa en studiestruktur som stödjer eleverna i deras lärande, sociala utveckling och skolgång. • Eleverna ska känna till målen för lektionen/arbetsområdet • Det ska finnas en respekt för arbetsro och studier 1. Läraren står i dörren, hälsar positivt på eleverna och kollar att allt material är med. Dörren låses vid lektionsstart och elev som kommer sent släpps in av läraren vid lämpligt tillfälle, normalt 10 minuter efter lektionsstart. 2. Eleverna kommer in, samlas ihop. Tystnad, koncentration och upprop, där man samtidigt möter varje elevs blick. Lektionen har en tydlig startpunkt. 3. Lektionen startar. Målen för lektionen och arbetsområdet presenteras och kommuniceras med eleverna. Detta skrivs på tavlan. 4. Återkoppling av lektionen, målen och innehåll i slutet av lektionen. 5. Läxan skrivs på tavlan och kommuniceras även muntligt. 6. Lektionen avslutas med att eleverna ställer i ordning, kollar bänkar, städar och ställer sig upp vid sin plats innan de går ut. Läraren ansvarar för att klassrummet är i ordning före nästa lektion. SID 56 (57) Insatser utanför skolan BUP SOC. HAB. LÄK. Undervisningen anpassas efter elevens behov. IUP upprättas i samband med utvecklingssamtal. Ansvarig: Mentor Tillräcklig insats Arbetslaget kartlägger och dokumenterar elevens behov, använd mallen för pedagogisk utredning/kartläggningg. Ev handlingsplan i ämne upprättas. Tillräcklig insats Utredning inom skolan EHT samverkar och föreslår åtgärder Ev ÅP upprättas, följs upp och utvärderas av lärare/EHT tillsammans med elev och vårdnadshavare Pedagogisk Medicinsk/psykiatrisk Tillräcklig insats Psykologisk Skolsocial Nytt ÅP upprättas/revideras, följs upp och utvärderas av lärare/EHT tillsammans med elev och vårdnadshavare Studieoch yrkesvägledning eller vidare insatser Tillräcklig insats SID 57 (57) Systematiskt kvalitetsarbete på Åsö grundskola