Kvalitetsredovisning Åsö grundskola hösten 2012-2013

UTBILDNINGSNÄMNDEN
ÅSÖ GRUNDSKOLA
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DNR 82/2013-1635
SID 1 (57)
2013-09-20
Handläggare: Margot Valegård
Telefon: 08-508 404 81
Kvalitetsredovisning
2012-2013
Åsö Grundskola
SID 2 (57)
Kvalitetsredovisning
Inledning
Åsö grundskola är en skola med elever i år 7-9 som är lokalintegrerad i
skolbyggnaden Åsö utbildningscentrum. Vi utgör en av fem skolformer i samma
byggnad. De andra är Åsö vuxengymnasium, Bernadottegymnasiet, Språkcentrum
och Sifa (Stockholms intensivsvenska för akademiker).
Vårt huvudsakliga upptagningsområde är elever från Björngårdsskolan och
Storkyrkoskolan. Dessutom söker många elever från Katarina Södra och Tullgård
till oss. Även elever från andra stadsdelar och andra kommuner söker till vår
skola. Vi utgör ett bra alternativ för elever som vill pröva något nytt efter sex-sju
år på samma skola.
Skolan var under läsåret 2012-2013 uppdelad i fyra arbetslag. Arbetslagen hade
vardera 120-144 elever och 9-12 lärare. Dessutom utgjorde elevhälsoteamet
tillsammans med speciallärare ett arbetslag
Under läsåret hade vi 480 elever på skolan, som fördelades på 21 klasser med upp
till 24 elever per klass. Denna klasstorlek har varit en framgångsfaktor för
verksamheten. I varje årskurs fanns profilklasser i matematik och
idrottsledarskap.
Skolans ledning består av rektor och två biträdande rektorer varav en biträdande
på heltid och en biträdande kombinerad med studie- och yrkesvägledartjänst.
Skolans operativa ledningsgrupp är sammansatt av skolledningen och
arbetslagsledare från de fyra arbetslagen samt en från elevhälsoteamet.
Grundtanken med arbetslag är att en grupp lärare har ansvaret för elevernas
skoldag där det hela tiden finns en närhet för eleverna till ansvariga och
undervisande lärare.
På Åsö startar och genomförs varje lektion enligt modellen Åsölektion. Formen
skapar en studiestruktur som stödjer eleverna i deras lärande, sociala utveckling
och skolgång. Eleverna ska känna till målen för lektionen/arbetsområdet samt det
ska finnas en respekt för arbetsro och studier.
Vid ett tillfälle i veckan har eleverna HSL, hela skolan läser. Elever och lärare
läser tyst tillsammans under 30 minuter. Att läsa tillsammans ger en god grund för
elevernas utveckling av läsning vilket gynnar alla ämnen på skolan. Under detta
pass träffas Änglar och elevråd. Dessutom har alla elever på skolan mentorstid,
där mentorn och eleven följer upp elevernas studier och jobbar ihop klassen.
Under läsåret hade klassen klassråd varannan vecka, där en representant från
klassen förde med sig information från elevrådet. På skolan har vi elevråd
SID 3 (57)
med representanter från varje klass och ett antal elevskyddsombud från varje
årskurs. Under kommande läsår kommer vi att lägga en ny struktur för elevrådet.
Det är många elever på Åsö som väljer att läsa ett tredje språk, C-språk, som kan
väljas både i år 8 och år 9. Skolan erbjöd också eleverna att läsa, engelska 5 och
matematik 1C på gymnasienivå, vilket var populärt på skolan.
Vi har ett väl utbyggt elevhälsoteam där skolledning, skolsköterska, skolkurator,
studie- och yrkesvägledare, specialpedagog samt två speciallärare ingår.
Resultaten följs upp och åtgärder sätts in utifrån ett årshjul.
Under en längre tid har Åsö jobbat med schemabrytande veckor så kallade
ämnesveckor där eleverna arbetar koncentrerat med ett ämne under en vecka med
en lärare och detta fortsatte vi att jobba med även under detta läsår. Ett av skolans
arbetslag jobbar med ämnesveckor hela tiden vilket är mycket uppskattat av både
elever, lärare och föräldrar.
Skolans materiella förutsättningar är bra. Vi har en god organisation vad gäller
elevdatorer på skolan. Det finns en stor datasal med 24 datorer. Utöver detta hade
varje arbetslag en mobil dataenhet bestående av 8-10 datorer, som kan tas med in i
klassrummen. Dessa har trådlös uppkoppling vilket gör att eleverna har lätt att
komma åt sina arbeten på nätverket och de kan även lätt komma ut på internet.
Antalet datorer kommer under kommande läsår att utökas till 25 datorer per
arbetslag samt 25 datorer till no,bild och musiken. Skolan är utrustad med datorer
och activboards i 30 klassrum. Pedagogisk personal har egna arbetsplatser med
datorer, bärbara eller stationära efter individuella önskemål.
Vi har ett välutrustat bibliotek placerat mitt i skolan, med en bibliotekarie på 60%.
Där finns två datorer och plats att sitta och jobba med skolarbete. Biblioteket är
öppet mellan 9.30–14.30 varje dag, förutom onsdag.
Personalarbetsrummen är placerade i anslutning till elevernas skåphallar och
klassrum, vilket gör att det hela tiden finns en närhet till vuxna samt att vuxna hela
tiden rör sig bland eleverna. Detta ökar tryggheten för eleverna.
Åsö Grundskolas vision är:
Åsö, en skola för kunskap och kreativitet, med omtanke och tydlighet, där
alla får lyckas.
När våra elever lämnar Åsö vill vi att de:
-tänker kreativt, kritiskt och analytiskt
-upplever att de utvecklats tillsammans och lärt sig av andra människor
Ledningsdeklaration
● Att alla elever ges möjlighet att lyckas med sina studier
SID 4 (57)
● Att all personal utvecklas i sin yrkesroll
● Att alla arbetar mot verksamhetens mål utifrån skolans styrdokument
● Att alla arbetar med våra utvecklingsmål
● Att alla; elever och personal har en god arbetsmiljö
● Att det råder en god samverkan mellan personal, elever och föräldrar
Utöver de nationella styrdokumenten har vi egna dokument på skolan, vår
personalhandbok som innehåller bland annat handlingsplaner och
likabehandlingsplan.
.
Kvalitetsredovisningen är framtagen utifrån analys av en mängd olika resultat och
utvärderingar under läsåret.
Skolundersökning i år 8 för Stockholms skolor samt skolans egna elevenkäter med
frågor kring undervisningen, trygghet och trivsel som är framtagna i websurvey.
Synpunkter och analyser från, elever, vårdnadshavare och personal ligger till
grund för vår kvalitetsredovisning. Under våra olika konferenser har vi haft
diskussion kring resultaten av betyg, nationella prov, Stockholmsprovet i
matematik för årskurs 8 samt andra jämförelsetal.
Arbetet på skolan har under läsåret genomförts utifrån målen i arbetsplanen. Vi har
följt upp och utvärderat målen tillsammans med elever, personal och
vårdnadshavare på Skolråd och med föräldraföreningen .
Dessutom har vi följt upp utvecklingen på skolan med all personal under våra
medarbetarsamtal och lönesamtal.
Rektor tillsammans med biträdande rektor ansvarar för upprättande av
kvalitetsredovisningen utifrån ovan nämnda underlag.
SID 5 (57)
Åtgärder för utveckling från föregående
kvalitetsredovisning
Under läsåret åtar vi oss att utveckla följande områden:












Vi åtar oss att utveckla implementeringen av ”Plan mot diskriminering och
kränkande behandling”
Vi åtar oss att öka tryggheten för eleverna
Vi åtar oss att utöka antalet ämnesveckor över hela skolan
Vi åtar oss att fördjupa arbetet med Lgr 11
Vi åtar oss att ge eleverna möjlighet att nå målen
Vi åtar oss att utveckla ledarskapet i klassrummet
Vi åtar oss att öka användningen av Skolwebbens planeringsverktyg
Vi åtar oss att utveckla arbetet med de elevaktiva utvecklingssamtalen
Vi åtar oss att utveckla arbetet med kamratbedömning
Vi åtar oss att utveckla samarbetet med vårdnadshavarna
Vi åtar oss att utveckla arbetet med lärarstudenterna, VFU
Vi åtar oss att utveckla arbetet med den ideella organisationen Mentor
Mål/Åtaganden
SID 6 (57)
Normer och värden
Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling
Arbetet på skolan med likabehandling/kränkande behandling har under läsåret
förankrats av Trygghetsgruppen hos personalen under studiedagar, konferenser,
APT, elevrådet, elevskyddsombuden samt Skolrådet.
Under läsåret 2012-2013 har vi fortsatt att använda och utvecklat DOs mall, mot
diskriminering och kränkande behandling. Trygghetsgruppens arbete sker genom
ängelverksamheten och trygghetsarbetet på skolan.
Eleverna har utvärderat lärarnas arbete, änglarnas arbete och Trygghetsgruppens
arbete i skolans elevenkät. Enkäten revideras något under året för att få en
tydligare bild.
Eleverna åk 7-9, svarade följande på frågorna:
Trivs du i skolan?
Ja, alltid 151 39,6%%
Ja, oftast 193 50,7%
Ibland 30 7,9%
Nej 7 1,8%
Känner du dig trygg i skolan?
Ja, alltid 174 45,7%
Ja, oftast 179 47,0%
Ibland 18 4,7%
Nej 10 2,6%
Har du någon vuxen, i skolan, som du
kan prata med om du får problem?
Ja 265 69,6%
Nej 116 30,4%
Känns det tryggt att gå på skolans toalett?
Ja 226 59,3%
Nej 155 40,7%
Upplever du att vi som jobbar på skolan lyssnar på dig?
Ja, alltid 54 14,2%
Ja, oftast 193 50,7%
Ibland 114 29,9%
Nej 20 5,2%
Upplever du att vi som jobbar på skolan
respekterar dig som elev?
SID 7 (57)
Ja, alltid 126 33,1%
Ja, oftast 179 47,0%
Ibland 65 17,1%
Nej 11 2,9%
Har du förtroende för Änglarna i din klass?
Stort förtroende 101 26,5%
Ganska stort förtroende 171 44,9%
Lite förtroende 109 28,6%
Tror du att Änglarnas arbete bidrar till
att öka tryggheten på skolan?
Ja 112 26,5%
Nej 104 44,9%
Vet inte 165 28,6%
Upplever du att vi som jobbar på skolan aktivt
jobbar för att motverka kränkningar och trakasserier?
Ja 161 42,3%
Nej 56 14,7%
Vet inte 164 43,0%
NÄMNDMÅL:
2.2.2 Samtliga elever i stadens kommunala skolor möter dagligen en
god fysisk och psykosocial arbetsmiljö
Indikator
Periodens utfall Årsmål Period
Ogiltig frånvaro i grundskolan
3%
3%
2013
Andel elever som enligt skolundersökningen åk 8 är nöjda
med Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna
49 %
80 %
2013
Andel elever som enligt skolundersökningen åk 8 är nöjda
med Jag känner mig trygg i skolan
87 %
95 %
2013
ÅTAGANDE:
Vi åtar oss att utveckla implementeringen av "Plan mot diskriminering
och kränkande behandling"
Förväntat resultat
Plan mot diskriminering och kränkande behandling ska utvecklas så att det
framgår hur all personal främjar likabehandling i sitt dagliga arbete. Det ska även
framgå hur vi arbetar förebyggande mot diskriminering och kränkande behandling
samt hur vi arbetar när diskriminering eller kränkande behandling har inträffat.
SID 8 (57)
Arbetssätt
Trygghetsgruppen jobbar aktivt med arbetslagen och mentorerna.
På varje arbetslagsmöte finns en stående punkt där man tar upp eventuella
trakasserier i klasserna och hur man ska lösa det.
Varannan vecka har klasserna mentorstid, då man jobbar med att informera
eleverna om vad som gäller på skolan samt jobba för att motverka trakasserier och
kränkningar samt stärka klassens sammanhållning.
Trygghetsgruppen jobbar aktivt med samtal med elever som utsätter andra för
trakasserier och kränkningar.
Resursanvändning
En dag avsätts för Trygghetsgruppen som planerar för vidare arbete med planen
samt hur arbetet under mentorstiden för att förebygga och informera ska utvecklas.
Uppföljning
Plan mot diskriminering och kränkande behandling utvärderas mot Skolverkets
checklista varje år.
Skolans elevenkät genomförs under hösten 2012.
Utveckling
Alla elever och all personal ska känna sig väl förtrogna med skolans plan.
Resultat
Vi har under året diskuterat planen på Skolrådet, med föräldrar samt på Elevrådet
med elever, men känner att vi behöver utveckla uppföljningen och revideringen
med dem ännu mer.
Vi har lyckats förankra planen hos personalen på ett mer tillfredsställande sätt,
men den behöver vara mer levande under läsåret eftersom det kommer ny personal
kontinuerligt.
ÅTAGANDE:
Vi åtar oss att öka tryggheten hos eleverna.
Förväntat resultat
Alla elever ska känna sig trygga på Åsö, både i och utanför klassrummen.
Arbetssätt
Trygghetsgruppens arbete blir mer synligt. Alla mentorer informerar sina klasser
om Trygghetsgruppens arbete samt om skolans Handlingsplan mot diskriminering
och kränkande behandling.
Änglarna utformar dilemmafrågor, varje månad, som alla klasser diskuterar under
mentorstiden.
Varje arbetslag formulerar metoder i arbetsplanen för att öka tryggheten.
SID 9 (57)
Metoderna är att alla i arbetslaget ska röra sig oftare ute bland eleverna, man tar
ett gemensamt ansvar för att avvärja aktiviteter som skapar otrygghet, öka
samarbetet mellan eleverna i arbetslaget genom bland annat faddergrupper.
All personal på skolan medverkar i att Handlingsplanen mot frånvaro efterlevs på
alla plan. En viktig del i Handlingsplanen är samverkan med vårdnadshavare.
Resursanvändning
Personalen arbetar aktivt utifrån ledorden omtanke och tydlighet. Markerar för
elever när deras beteende inte är godtagbart samt leder dem rätt med omtanken om
dem och deras miljö.
Mentorstiden används för att stärka klasserna och skolans Änglar diskuterar och
för vidare till Trygghetsgruppen om elever är utanför eller känner sig otrygga.
Uppföljning
Skolans klotterbarometer aktiveras under hösten och där syns det i forma av
pengaavdrag om skolans miljö har förstörts.
Skolans enkät och trygghetsgruppens enkäter. Ängelmöten varje vecka.
Utbildningsförvaltningens brukarenkät.
Utveckling
Det syns att vi hela tiden strävar efter att eleverna ska känna sig trygga och känna
att omtanke och tydlighet präglar vårt agerande i alla situationer.
Under året har toaletterna gjort säkrare samt skåphallarna har rustats upp.
Skolans ledord Omtanke och tydlighet måste levandegöras bland personalen.
Resultat
Vi ser att resultatet i Brukarenkäten gällande trygghet har ökat från 77 % till 87 %.
Resultatet i skolans egen enkät ligger kvar på samma höga resultat, 93 %.
En återkommande fråga är skolans toaletter och att eleverna har känt sig otrygga
där. Under året har vi satt in extra lås vilket har gjort att siffran på tryggheten på
toaletterna har ökat med ca 5 %, från 55 % till 59 %.
När det gäller Lugn och ro på lektionerna har 72 % av elever från alla årskurser
svarat Alltid och Oftast på frågan.
Andelen ogiltig frånvaro har minskat stadigt tack vare vårt idoga arbete från flera
håll; elevhälsa, administratör, mentor samt MOOF-meddelande om ogiltig
frånvaro, mail skickas hem.
När enkäten med eleverna genomfördes hade vi mycket snö och därav blev det
tydligt i kommentarsfältet att de yngre eleverna kände sig otrygga ute på
skolgården där de kunde mulas av de äldre eleverna. Vi upprättade ett
rastvaktsschema både under skoltid och vid skoldagens slut för att komma åt
problemet. Inför snön 2013-2014 är vi på grund av detta mer förberedda med en
handlingsplan.
SID 10 (57)
Bedömning och analys
Likabehandlingsplanen har gjort att det finns en tydlig struktur i vårt arbete
tillsammans. Personalen har i och med handlingsplanen blivit mer medveten om
vad deras uppdrag är. Vi har också fått bra återkoppling på planen i och med de
Skolråd som skolan har bjudit in vårdnadshavarna till. Eleverna i skolans elevråd
har suttit och gått igenom planen och haft synpunkter och åsikter på den, vilka vi
har använt oss av i våra utvärderingar. Detta är något som vi måste bli ännu bättre
på och hoppas att med en ny struktur av elevråd kunna diskutera dessa frågor mer
på djupet med eleverna och även få ut dem i klasserna under mentorstid.
Tryggheten hos eleverna har höjts under året och en bidragande orsak är att vi har
satt in nya lås på toaletterna, vilket har upplevts som tryggare för eleverna. Vi har
också samlat hela personalen och gått igenom och pratat om elever som tar lite
extra plats i korridorer och matsalar. Personalen har delgett varandra kunskap om
dessa elever och det har resulterat i att alla har fått kännedom om dem och vet
vilket förhållningssätt man ska ha för att få en bra relation trots att man inte
undervisar eleverna.
Vi har kopplat in tjänsten MOOF-meddelande om ogiltig frånvaro, vilket innebär
att vårdnadshavarna direkt får ett mail när deras barn kommer sent eller är ogiltigt
frånvarande. Detta tillsammans med skolans handlingsplan har ytterligare stärkt
vårt arbete mot frånvaro.
Kunskap/Bedömning och betyg
NÄMNDMÅL:
2.2.1 Samtliga elever i stadens kommunala skolor ska ges
förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt utifrån
läroplansmålen
Indikator
Periodens utfall Årsmål Period
Andel elever i år 9 med behörighet till de nationella
programmen
94 %
100 %
2013
Andel elever i år 9 som uppnått målen i alla ämnen, vid
vårterminens slut.
77 %
93 %
2013
Andel elever som uppnått godkänd nivå på det nationella
provet i matematik i år 6
2013
Andel elever som uppnått godkänd nivå på det nationella
provet i svenska/svenska som andraspråk i årskurs 6
2013
Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella
provet i matematik i år 9
96 %
93 %
2013
SID 11 (57)
Indikator
Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella
provet i svenska i år 9
Meritvärde i årskurs 9
Periodens utfall Årsmål Period
96 %
99 %
2013
232 Poäng
253
Poäng
2013
ÅTAGANDE:
Vi åtar oss att fördjupa arbetet med Lgr 11.
Förväntat resultat
Alla lärare ska känna sig förtrogna med kunskapskraven. Eleverna upplever att de
vet vad som krävs och vad de behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena.
Alla lärare genomför tydliga pedagogiska planeringar och förmedlar dess innehåll
till eleverna, så att det blir tydligt och lätt att följa.
Arbetssätt
Ämneskonferenserna ägnar tid varje möte åt att fördjupa arbetet. Arbetet utvecklas
genom kontinuerlig dialog med eleverna.
Resursanvändning
Ämneskonferenser varannan vecka används samt studiedagar. Gemensamma
konferenser med avlämnande skolor åk 6 samt med mottagande gymnasier.
Löpande dialog med eleverna genom återkoppling av deras resultat; feed-back och
feed-forward.
Uppföljning
Skolans elevenkät kring undervisningen samt i dialog med eleverna och i
ämneslaget.
Utveckling
Under varje ämneskonferens diskuteras frågor som dyker upp. Planeringar och
elevexempel används som underlag.
Resultat
Skolans utvecklingsgrupp har diskuterat och arbetat fram ett underlag för
pedagogiska planeringar utifrån Lgr11 och hur vi kvalitetssäkrar våra
bedömningar.
Ämneskonferensen har haft en stående punkt på dagordning att diskutera
bedömning i ämnet.
Vi bjöd in Pernilla Lundgren från Utbildningsförvaltningen som inspirerade
lärarna när hon berättade om bedömning och vikten av att utveckla formativ
SID 12 (57)
bedömning. Hon tryckte också på alla beståndsdelar som feedback, motivation och
lärandefrågor.
ÅTAGANDE:
Vi åtar oss att ge eleverna möjlighet att nå målen
Förväntat resultat
95 % av eleverna ska nå gymnasiebehörighet i årskurs 9
Arbetssätt
Elevhälsans personal möts en gång i veckan och besöker arbetslagen en gång i
veckan vid behov. Då diskuteras elevärenden och behov av stöd till enskild elev,
klass eller pedagog beslutas. Stöd till elever i behov fokuserar på att utveckla
elevens färdigheter och kompensatoriska arbetssätt. Speciallärare och
specialpedagog handleder och stöder eleverna i klassrummet och vid behov
enskilt. Skolsköterska och kurator bidrar med medicinska, psykologiska och
psykosociala insatser för eleverna genom att samverka med elevernas nätverk
inom och utanför skolan samt med externa resurser såsom BUP, socialförvaltning
och ätstörningskliniker.
Resursanvändning
Elevhälsans gemensamma resurser: Specialpedagog, speciallärare, kurator,
skolsköterska och studievägledare samt vid behov psykolog.
Uppföljning
Kontinuerlig uppföljning av elevernas resultat under läsårets gång. Enskild
uppföljning för elev efter varje kortare stödperiod.
Utveckling
Elevhälsan strävar efter högre kompetens inom kartläggning och upprättande av
åtgärdsprogram inom hela kollegiet. Under läsåret 12-13 avslutas utbildning i
åtgärdsprogram i regi av Skolstöd.
SID 13 (57)
Resultat
Andel elever med gymnasiebehörighet
2008
2009
2010
2011
2012
2013
Alla
94%
98%
96%
96%
97%
94%
Flickor
91%
96%
94%
96%
98%
93%
Pojkar
92%
100%
99%
96%
96%
96%
2008
2009
2010
2011
2012
2013
Alla
77%
82%
82%
86%
85%
77%
Flickor
93%
81%
81%
88%
86%
84%
Pojkar
73%
83%
83%
84%
83%
72%
2008
2009
2010
2011
2012
2013
Alla
239
235
245
238
253
232%
Flickor
256
236
247
246
261
246%
Pojkar
225
234
243
231
245
221%
Elever med fullständigt betyg
Meritvärde
Andel elever som uppnått kravnivån på Nationella prov i år 9 i matematik
2008
2009
2010
2011
2012
2013
Alla
83%
93%
85%
75%
93%
96%
Flickor
80%
89%
77%
68%
94%
91%
Pojkar
86%
97%
94%
80%
93%
99%
Andel elever som uppnått kravnivån på Nationella prov i år 9 i engelska
2008
2009
2010
2011
2012
2013
Alla
92%
91%
96%
94%
98%
100%
Flickor
91%
90%
95%
96%
96%
SID 14 (57)
Pojkar
93%
94%
96%
93%
99%
Andel elever som uppnått kravnivån på Nationella prov i år 9 i svenska
2008
2009
2010
2011
2012
2013
Alla
93%
94%
94%
94%
99%
96%
Flickor
92%
95%
92%
96%
100%
97%
Pojkar
95%
94%
96%
93%
99%
95%
Det har skett en ständig förbättring mellan 2008 till 2012. 2013 skedde det dock en
liten försämring av några resultat. Vi ser en tydlig positiv trend i matematiken och
engelskan i de NP.
Matematiken har gått från 83 % till 96 %, svenskan från 93 % till 96 % och
engelskan från 92 % till 100 %. Det finns ingen tydlig skillnad mellan resultatet
hos pojkar och flickor, förutom i matten, där pojkarna stadigt har legat högre. När
det gäller betygen så ligger däremot flickorna högre.
84 % av flickorna hade våren 2013 fullständiga betyg jämfört med pojkarna som
hade 72 %. Gymnasiebehörigheten låg högre för pojkarna med 96 % och flickorna
93 %.
Hösten 2012 fick vi många nya elever i åk 9 med stora behov av stöd. Trots detta
lyckades vi bra med att hjälpa dessa elever, men vi hann inte ändå fram. Två av
eleverna gick på sommarskola och blev på så sätt behöriga.
I skolans egen elevenkät, som genomförs varje år, utvärderar eleverna
undervisningen genom att svara på frågor om undervisningen hos lärarna på
individnivå. Resultatet diskuteras därefter på medarbetarsamtalen med lärarna.
Eftersom det inte går att redovisa enskilda resultat redovisas det totala resultatet.
På den övergripande frågan "Hur nöjd är du med undervisningen på Åsö?" ger
91 % av eleverna Åsö betyget 3-5 av 5 möjliga.
De goda resultaten är frukten av ämneslagens arbete med att hitta metoder utifrån
elevernas förkunskaper och arbetet med olika lärstilar. Ämneslagen samt
arbetslagen har också analyserat föregående termins betyg, för att hitta metoder
för att fånga upp elever som riskerar att inte få betyg samt för att ge förutsättningar
även för de som har höga ambitioner.
Elevhälsan besöker arbetslagen varje vecka, enligt ett rullande schema. Under de
besöken följer man upp de elever som inte når målen. Man diskuterar de
pedagogiska kartläggningar, som arbetslaget har genomfört och utifrån dessa
planerar man vilka åtgärder, som bör sättas in.
Arbetet med kompensatoriska hjälpmedel har lett till att samtliga datorer på skolan
bland annat har programvara som Talsyntes och stavningsprogram i svenska och
SID 15 (57)
engelska. Skolan använder sig av Inläsningstjänst och beställer daisyskivor till all
litteratur för att tillgodose behov hos elever med stödbehov.
Alla klassrum är utrustade med Activboard vilket gör det möjligt att använda sig
av digitala läromedel och arbetssätt samt att skriva ut åhörarkopior till eleverna
som har dyslexi, så att de slipper anteckna. Eleverna har också möjlighet att få
lektionsanteckningarna utskrivna efter lektionen eller på USB.
ÅTAGANDE:
Vi åtar oss att utveckla arbetet med ämnesveckor på hela skolan.
Förväntat resultat
Förbättrat studieresultat, en lugnare arbetsmiljö och en jämnare arbetsbelastning
för både elever och personal.
Arbetssätt
Under våren 2013 kommer vi att använda ämneskonferenser och pedagogiska
konferenser för att utveckla arbetet. Projektet som genomförs i Gröna med utökat
antal ämnesveckor kommer att ge oss hjälp genom sina erfarenheter.
Resursanvändning
Ämneskonferenser
Arbetslagskonferenser
Studiedagar och pedagogiska konferenser
Uppföljning
Eleverna utvärderar ämnesveckornas betydelse varje år i skolan enkät.
Utveckling
Vi vill utveckla skolan bort från det traditionella tänket med korta lektioner och
förflyttning.
Resultat
Vi har fortsatt att jobba med arbetssättet ämnesveckor och ett arbetslag jobbar
enbart med det. I skolans enkät så ligger elevernas omdöme om ämnesveckor på
3-4, på en skala 1-5, men i det arbetslag där man enbart arbetar på det sättet ligger
omdömet på 4-5, med betoning på 5.
ÅTAGANDE:
Vi åtar oss att utveckla ledarskapet i klassrummet.
Förväntat resultat
Elever och personal får en inspirerande miljö, där lärande och struktur är i fokus.
Elever och personal upplever att lärandemiljön gör att fler elever utvecklar sina
förmågor, så långt som möjligt, utifrån läroplanens mål.
SID 16 (57)
Arbetssätt
Lärarna, i arbetslaget, besöker varandras lektioner och gör observationer utifrån
modellen, Åsölektion. Efter besöket diskuterar man vad man har sett och vad man
ska utveckla.
Resursanvändning
Lärarna gör upp ett schema under arbetslagsmötet och genomför besöken och
återkopplingen under den reglerade arbetstiden.
Uppföljning
Arbetslagen följer upp kontinuerligt under läsåret samt skolledningen följer upp
under resultatdialoger en gång/termin.
Resultat
Klassrumsobservationerna genomfördes inom arbetslagen främst under hösten
2012, men i många fall fortsatte observationerna även under våren. Det har
fungerat lite olika, men de allra flesta har genomfört sina observationer och alla
upplevde det som positivt. Många anser att det är bra att gå till lektioner med
samma ämne som man själv undervisar i, men man insåg även vikten av att se hur
eleverna fungerar och lär sig i ett annat ämne än det man själv undervisar i.
Det har varit lätt att genomföra observationer i de arbetslag som har haft en
specifik frågeställning innan de gått in i klassrummet. Många använde
Åsölektionen som underlag i observationen medan andra använde andra modeller
för att titta på ledarskapet.
Ett arbetslag har börjat jobba utifrån Dylan Williams teorier om Formativ
bedömning och har observerat hur det har gått att applicera dessa teorier i våra
klassrum. Såsom att inte använda handuppräckning utan använda pinnar med
namn, som man drar och låter därför frågan slumpvis gå ut i klassrummet.
I det arbetslag där man jobbar med ämnesveckor fullt ut så går man mycket in och
ut under varandras lektioner och alla känner sig bekväma med det.
Ämnesveckorna har gjort att eleverna känner sig trygga och att man som lärare ser
alla elever samt att man hela tiden har en dialog med varandra om klasserna.
ÅTAGANDE:
Vi åtar oss att öka användningen av Skolwebbens planeringsverktyg.
Förväntat resultat
Att alla lärare använder verktyget till att lägga ut planeringar. Att alla elever och
föräldrar blir förtrogna med Skolwebben och går in och tar del av planeringarna.
SID 17 (57)
Arbetssätt
Lärarna går in på Skolwebben och utgår från Lgr11, när de skriver in sina
planeringar.
Resursanvändning
Ämneskonferenser och studiedagar används till att delge varandra sätt att utforma
matriser. Lärarnas planeringstid används kontinuerligt, eftersom planeringarna
läggs ut vid starten av varje arbetsområde.
Planeringarna läggs i en bank, där alla har möjlighet att komma åt dem och låna av
varandra.
Uppföljning
Verktyget utvärderas kontinuerligt samt utvecklas på ämneskonferenser och
pedagogiska konferenser.
Utveckling
Planeringsverktyget utformas i samarbete med skolan Lgr 11 gruppen och
utvärderas efter hand, för att göras så användarvänlig som möjligt.
Resultat
Alla lärare startade hösten med att efter en tydlig mall, framarbetad av alla lärare
tillsammans, skriva sina LPP för att sedan lägga ut dem i skolwebben. Redskapet
har hela tiden upplevts som svårjobbat och icke-användarvänligt. Vi utvärderade
och hälften av lärarna ville fortsätta och det gjorde vi också.
Utbildningsförvaltningen lovade att verktyget skulle förbättras och göras mer
användarvänligt under gång, men så blev inte fallet.
Det vi också upptäckte var att det var otroligt få föräldrar som var inne och tog del
av planeringarna. Detta ledde till att vi i slutet av vårterminen bestämde oss för att
inte använda planeringsverktyget läsåret 2013-2014. Vi kommer att fortsätta att
använda mallen för planeringarna, men vi kommer att lägga ut planeringarna på
vår hemsida under läsåret 2013-2014.
Bedömning och analys
Resultaten i nationella proven i engelska och matematik har stigit, men skolans
meritvärde och antal elever med fullständiga betyg har sjunkit något. Detta trots
att vi under året har lagt ner mycket resurser från speciallärare för att möta upp de
elever som var i behov av stöd. Utifrån det elevunderlag vi hade i åk 9 under det
gångna året så känner vi ändå att vi har gjort ett gott jobb och lyckats.
Det gröna arbetslaget har under året fortsatt att jobba uteslutande med
ämnesveckor och de har ett rullande 5-veckorsschema som de följer.
Elevenkäterna visar att eleverna är mycket nöjda med detta arbetssätt och de
skattar dessa veckor högre än eleverna i de övriga arbetslagen, som bara har haft
SID 18 (57)
fem veckor under hela läsåret. Vi kommer att utveckla detta över hela skolan
läsåret 2013-2014.
Klassrumsobservationer har genomförts i alla arbetslag och det har varit mycket
uppskattat, man har valt att titta på ledarskapet i klassrummet utifrån lite olika
utgångspunkter, men huvudsaken har varit att alla ska känna sig bekväma med att
få besök och att få objektiv återkoppling från en kollega.
Skolwebbens planeringsverktyg kommer vi inte att använda, men alla lärare
skriver pedagogiska planeringar efter en gemensam mall och dessa läggs ut på
skolans nya hemsida.
Elevens ansvar och inflytande
NÄMNDMÅL:
2.2.3 Samtliga elever i stadens kommunala skolor ska ha ett reellt
inflytande över, ansvar för och förståelse för sitt eget lärande
Indikator
Andel elever som enligt skolundersökningen åk 8 är nöjda
med Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika
ämnena
Periodens utfall Årsmål Period
57 %
80 %
2013
ÅTAGANDE:
Vi åtar oss att utveckla arbetet med de elevaktiva
utvecklingssamtalen.
Förväntat resultat
Att alla elever håller i sina egna utvecklingssamtal samt att samtalens kvalitet höjs
i och med det. Öka elevaktiviteten samt stärka elevens självkänsla i samband med
att eleven själv presenterar sin lärandeutveckling.
Arbetssätt
Eleverna förbereder sina samtal tillsammans med sina vårdnadshavare genom att
läsa omdömena hemma och i skolan. På mentorstiden tränar de på att leda
samtalet tillsammans med sina kompisar samt planerar sin nya individuella
utvecklingsplan, IUP genom att läsa sina omdömen och sin gamla IUP. Under
utvecklingssamtalet tillsammans med vårdnadshavarna, genomför eleven sitt
samtal och för anteckningar, tillsammans med mentorn.
Resursanvändning
Mentorstiden samt lektioner används för att förbereda samtalet.
Föreläsare Ulrika Gigård under vecka 44, 2012.
SID 19 (57)
Uppföljning
Eleverna utvärderar resultatet i skolans enkät och brukarenkäten.
Utveckling
Eleverna blir mer förtrogna med sitt lärande och sin kunskapsutveckling. Tanken
är att eleverna ska se hur de aktivt kan använda sina omdömen.
Resultat
Elever och lärare har uppskattat att eleverna tar ett större ansvar för sitt lärande.
Inför utvecklingssamtalen har alla elever varit i datasalen och läst igenom sina
omdömen, vilket har lett till att eleverna har varit mycket mer förberedda än
tidigare. Mentorstiden har använts till att förbereda sig och att träna inför samtalet
med en kompis.
Det positiva med samtalen var att eleverna var förberedda på vilka mål de skulle
sätta upp inför kommande termin. Eleverna visade upp goda exempel både i
pappersform och digitalt. Samtalen utvecklades under året och visade sig gå bättre
under våren jämfört med hösten.
Det som kan utvecklas är att eleverna samlar på sig sina resultat i en pärm, som
ska finnas i hemklassrummet och som de har med sig till samtalet med föräldrar
och mentor.
I brukarenkäten som genomfördes i åk 8 är 57 % av eleverna nöjda med Jag vet
vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena. I skolans egen enkät
svarar 69 % av alla elever att de Alltid eller Oftast på frågan Jag får veta vad jag
behöver kunna för att nå målen i ämnet. Detta ser vi som ett utvecklingsområde
och hoppas att arbetet med de elevaktiva samtalen kommer att höja
nöjdhetsgraden.
ÅTAGANDE:
Vi åtar oss att utveckla arbetet med kamratbedömning.
Förväntat resultat
Eleven utvecklar förmågan att själv bedöma sina resultat utifrån andras
kommentarer och ställa egen och andras bedömning i relation till de egna
arbetsprestationerna och förutsättningarna.
Arbetssätt
Sättet att bedöma varandra skiljer sig åt beroende på ämnet och arbetssättet.
Arbetet sker både i grupp och skriftligt.
Resursanvändning
Lärarna använder sin planeringstid för att efter kunskapskraven få in
kamratbedömning under lektionerna.
SID 20 (57)
Uppföljning
Skolans elevenkät, som genomförs under våren.
Utveckling
Genom att bedöma varandra blir eleverna mer medvetna om sitt eget lärande.
Resultat
Ämneslagen har jobbat med kamratbedömning i olika former. Alla har betonat att
det inte är en bedömning som eleverna jobbar med i första hand, utan en bra form
för respons och ett sätt att hjälpa varandra att utvecklas i ämnet. De olika former
för kamratbedömning ämneslagen använt sig av är; smågrupper inom klassen, där
eleverna fått ge varandra mycket positiv respons samt visa vad som kan utvecklas.
En annan form har varit att nior har gått in till åttor och redovisat om böcker de
just läst. Åttorna fick sedan ge respons till läraren som vidarebefordrat till
grupperna i nian.
Vi upplever att det är viktigt att inte kalla arbetssättet kamratbedömning utan
istället kamratrespons. Eftersom eleverna ger varandra positiv feedback och inte
ett betyg upplevs det inte så svårt att visa upp sina alster för andra i klassen.
Ett annat sätt att avdramatisera är att ge texterna en siffra istället för att namnet
står där, så att eleverna inte vet vems text de ger respons på.
Bedömning och analys
Elever och lärare är mycket positiva till arbetet med elevaktiva samtal och
kamratbedömning. Eleven får syn på sitt eget lärande och det leder till utveckling i
att tänka kreativt, kritiskt och analytiskt.
Genom att bli mer förtrogna med sitt lärande och sin egen utveckling stärks
elevens självkänsla.
Elevaktiva samtal och kamratrespons kommer vi att jobba vidare med och
utveckla under kommande läsår.
Samverkan
NÄMNDMÅL:
2.2.4 a Samverkan med andra aktörer ska öka såväl inom närområdet
som internationellt
ÅTAGANDE:
Vi åtar oss att utveckla samverkan med vårdnadshavarna.
Förväntat resultat
Vårdnadshavarna får olika forum för att föra fram sina åsikter, frågor och idéer.
Skolan får ta del av vårdnadshavarnas synpunkter. Verksamhetens mål blir
tydligare för vårdnadshavarna.
SID 21 (57)
Vi vill att Skolwebbens verktyg ska användas aktivt av vårdnadshavarna samt att
de ska ta del av all dess funktioner.
Arbetssätt
Under hösten 2012 startar skolan Träffpunkt Åsö, där vi kommer att erbjuda
föreläsningar och seminarier, som vårdnadshavare har önskat.
Vi är tydliga med att vi förutsätter att vårdnadshavarna kommer förberedda till
utvecklingssamtal genom att ha loggat in på Skolwebben och läst sitt barns
omdömen och övrig information som finns där.
Under läsåret startar vi även ett Skolråd en gång per termin, där vi inbjuder
vårdnadshavare och elever att tillsammans med skolledningen diskutera skolans
arbete.
Resursanvändning
Vårdnadshavarnas synpunkter tas till vara vid arbetet med Arbetsplanen,
Likabehandlingsplanen och utvärdering av skolans genomförda enkäter.
Uppföljning
Vi kan se vilka vårdnadshavare som är inloggade i Skolwebben samt vi får även
en uppfattning av det när vi genom utvecklingssamtalen och ser vilka som har
tagit del av sitt barns omdömen.
Utveckling
100 % av vårdnadshavarna är aktiva i Skolwebben och tar del av omdömen,
planeringar, IUP, åtgärdsprogram samt för meddelande om ogiltig frånvaro via
mail.
Resultat
Under läsåret startade vi flera olika mötestillfällen för föräldrar att träffa oss i
skolan. Vi startade Skolråd, där vi bjöd in alla föräldrar till ett frukostmöte
2ggr/termin. På detta möte deltog elever, skolledning och pedagogisk personal och
de frågor som diskuterades var resultat av skolans enkäter, likabehandlingsplanen
och andra frågor som föräldrarna önskade att diskutera med oss i skolan.
Träffpunkt Åsö startade under hösten med en föreläsning av Mentor Sverige. Detta
var mycket uppskattat och vi kommer att fortsätta att bjuda in till föreläsningar i
aktuella ämnen. Vi uppmanade föräldrarna att komma med synpunkter och idéer
på innehåll.
När det gäller Skolwebben så nådde vi inte målet att 100% av föräldrarna var inne
och tog del av planeringar och annan info, detta har lett till att vi kommer att flytta
planeringarna till hemsidan under kommande läsår.
SID 22 (57)
Under hösten kopplade vi in oss på MOOF-meddelande om ogiltig frånvaro, det
innebär att föräldrarna får ett mail om deras barn har ogiltig frånvaro. Detta har
fungerat bra och det har gjort att vår ogiltiga frånvaro har sjunkit stadigt.
Vi har också haft åhörardagar, där alla föräldrar kan vara med i skolan under en
skoldag. Förra hösten hade vi nästan 100 föräldrar med barn i åk7, som besökte
oss.
Förutom dessa träffar som är skolövergripande hålls även föräldramöten med
respektive klass 2ggr/läsår. I åk 7 och åk 8 närvarar även fältassistent och kurator
för att informera om projektet Effekt samt hur elevernas kvällar ser ut i området.
Allt detta sammantaget har gjort att vi känner att samarbete är gott, men att det
hela tiden kan utvecklas och det samarbetet vill vi fortsätta med i samråd med
föräldrarna.
NÄMNDMÅL:
2.2.4 b Samverkan med andra aktörer ska öka såväl inom närområdet
som internationellt
ÅTAGANDE:
Vi åtar oss att utveckla arbetet med lärarstudenter, VFU.
Förväntat resultat
Att vi på Åsö utvecklar studenternas pedagogiska förmåga och gör dem medvetna
om hur en lärares uppdrag ser ut på Åsö Grundskola.
Arbetssätt
Handledare utses av en VFU-samordnare, som också följer upp hur studenterna
utvecklas.
Resursanvändning
Lärare handleder studenter och avsätter egen tid för att medverka i trepartssamtal
med lärare från högskolan.
Uppföljning
Fem lärare går under läsåret på en fortbildning för handledare 7,5 poäng.
Utveckling
Fortbildningen för handledare ger oss möjlighet att bli mentorer för
nyutexaminerade lärare.
Resultat
Under året har fem lärare gått en handledarutbildning och alla har fullgjort den
utbildningen. Uppdraget att vara handledare för nyutexaminerade lärare kommer
SID 23 (57)
att ligga på vår förstelärare tillsammans med rektor och de kommer att utveckla
detta uppdrag tillsammans.
ÅTAGANDE:
Vi åtar oss att utveckla kontakten med aktörer i närområdet.
Förväntat resultat
Att vi på olika sätt knyter aktörer i närområdet till ett samarbete med skolan.
Arbetssätt
Skapande skola har gett oss möjligheten att samarbeta med Boulevard Teatern mitt
över gatan.
Resursanvändning
Klasser använder ämnesveckor då de intensivarbetar med årets projekt om
Shakespeare i samverkan med Boulevard Teaterns teaterpedagoger.
Uppföljning
Efter avslutat arbete under våren 2012 utvärderar eleverna och lärarna arbetet och
dess resultat.
Utveckling
Eleverna får upptäcka nya uttryckssätt som de kommer att ha användning för i sitt
skolarbete. Exempelvis vid redovisningar.
Resultat
Samarbetet med Boulevard Teatern har varit mycket lyckat under läsåret. Våra
ämnesveckor gör det möjligt att intensivarbeta med teaterpedagogerna, vilket har
visat sig mycket givande. Eleverna har i utvärderingar uppskattat detta samrabete
och velat ha mer av det.
Vi har samarbetat både med Skapande skola och Shakespeareprojekt, men även
tillsammans med Boulevard Teaterns pedagoger i klasser som har behövt extra
hjälp med att bygga relationer.
ÅTAGANDE:
Vi åter oss att utveckla arbetet med den ideella organisationen
Mentor, Sverige.
Förväntat resultat
Elever med behov av en extra vuxen ska få möjlighet att träffa en via Mentor
Sverige.
SID 24 (57)
Arbetssätt
Vår kontaktperson från Mentor Sverige informerar föräldrarna under
föräldramöten. Vi har en föreläsning anordnad av Mentor på vår Träffpunkt Åsö.
Kontakten med elevens mentor sköts via Mentor Sverige.
Resursanvändning
Kontaktpersonen besöker skolans alla klasser samt har enskilda samtal med
intresserade elever.
Uppföljning
Vi följer upp hur kontakterna fungerar genom att prata med eleverna och genom
täta kontakter med Mentor Sverige.
Utveckling
De elever som har behov av en extra vuxen ska ha kännedom om hur de knyter
kontakten. Vår kontaktperson kommer till skolans flera gånger per termin och rör
sig i korridorerna, så att eleverna lätt kan ta kontakt.
Resultat
Hösten inleddes med att vår kontaktperson på Mentor var ute i alla klasser och
informerade om deras verksamhet. Informationen skedde också under
föräldramöten i alla klasser. Efter denna information var Mentors kontaktperson i
skolan och tog upp intresseanmälningar från elever.
Samarbetet har varit mycket lyckat och när vårterminen slutade hade ca 25 elever
fått en egen mentor, som de under året hade träffat regelbundet. Eleverna var
mycket nöjda med sina kontakter och det har spridit sig på skolan och gjort att fler
elever har blivit intresserade. Vi kommer att fortsätta med detta samarbete under
kommande läsår.
Vi har även bjudit in Mentor Sverige att hålla i en föreläsning för föräldrar om
föräldraskap på vårt forum Träffpunkt Åsö.
Bedömning och analys
Samverkan med föräldrarna har skett i ny form och det har varit positivt och
föräldrarna har uppskattat de nya mötestillfällena.
Under året tog vi emot många lärarstudenter. Utvärderingen av denna verksamhet
visar att studenterna är mycket nöjda och upplever tiden på Åsö som inspirerande.
De upplever att det goda samarbetet med skolans pedagoger har gett dem en bra
grund att bygga vidare på.
Vi har fortsatt vårt givande Skapande skolaarbete med vår granne Boulevard
teatern och deras dramapedagoger och skådespelare. Temat har varit Shakespeare
och eleverna har fått prova på nya uttrycksformer tillsammans. Klasser som har
SID 25 (57)
haft svårigheter med att bygga relationer har vi prioriterat i detta samarbete och
det har varit mycket fruktbart.
Samarbetet med Mentor Sverige visade sig vara en lyckträff och under året har vi
fått mentorer till elever i alla årskurser. Eleverna har fått en extra vuxen att träffa
på fritiden och att dela glädje och bekymmer med.
Övrig uppföljning
Sammanfattande analys
Normer och värden
Likabehandlingsplanen har gjort att det finns en tydlig struktur i vårt arbete
tillsammans. Personalen har i och med handlingsplanen blivit mer medveten om
vad deras uppdrag är. Vi har också fått bra återkoppling på planen i och med de
Skolråd som skolan har bjudit in vårdnadshavarna till. Eleverna i skolans elevråd
har suttit och gått igenom planen och haft synpunkter och åsikter på den, vilka vi
har använt oss av i våra utvärderingar. Detta är något som vi måste bli ännu bättre
på och hoppas att med en ny struktur av elevråd kunna diskutera dessa frågor mer
på djupet med eleverna och även få ut dem i klasserna under mentorstid.
Tryggheten hos eleverna har höjts under året och en bidragande orsak är att vi har
satt in nya lås på toaletterna, vilket har upplevts som tryggare för eleverna. Vi har
också samlat hela personalen och gått igenom och pratat om elever som tar lite
extra plats i korridorer och matsalar. Personalen har delgett varandra kunskap om
dessa elever och det har resulterat i att alla har fått kännedom om dem och vet
vilket förhållningssätt man ska ha för att få en bra relation trots att man inte
undervisar eleverna.
Vi har kopplat in tjänsten MOOF-meddelande om ogiltig frånvaro, vilket innebär
att vårdnadshavarna direkt får ett mail när deras barn kommer sent eller är ogiltigt
frånvarande. Detta tillsammans med skolans handlingsplan har ytterligare stärkt
vårt arbete mot frånvaro.
Kunskap och Lärande/Bedömning och betyg
Resultaten i nationella proven i engelska och matematik har stigit, men skolans
meritvärde och antal elever med fullständiga betyg har sjunkit något. Detta trots
att vi under året har lagt ner mycket resurser från speciallärare för att möta upp de
elever som var i behov av stöd. Utifrån det elevunderlag vi hade i åk 9 under det
gångna året så känner vi ändå att vi har gjort ett gott jobb och lyckats.
Det gröna arbetslaget har under året fortsatt att jobba uteslutande med
ämnesveckor och de har ett rullande 5-veckorsschema som de följer.
Elevenkäterna visar att eleverna är mycket nöjda med detta arbetssätt och de
skattar dessa veckor högre än eleverna i de övriga arbetslagen, som bara har haft
SID 26 (57)
fem veckor under hela läsåret. Vi kommer att utveckla detta över hela skolan
läsåret 2013-2014.
Klassrumsobservationer har genomförts i alla arbetslag och det har varit mycket
uppskattat, man har valt att titta på ledarskapet i klassrummet utifrån lite olika
utgångspunkter, men huvudsaken har varit att alla ska känna sig bekväma med att
få besök och att få objektiv återkoppling från en kollega.
Skolwebbens planeringsverktyg kommer vi inte att använda, men alla lärare
skriver pedagogiska planeringar efter en gemensam mall och dessa läggs ut på
skolans nya hemsida.
Elevens ansvar och inflytande
Elever och lärare är mycket positiva till arbetet med elevaktiva samtal och
kamratbedömning. Eleven får syn på sitt eget lärande och det leder till utveckling i
att tänka kreativt, kritiskt och analytiskt. Genom att bli mer förtrogna med sitt
lärande och sin egen utveckling stärks elevens självkänsla.
Elevaktiva samtal och kamratrespons kommer vi att jobba vidare med och
utveckla under kommande läsår.
Samverkan
Samverkan med föräldrarna har skett i ny form och det har varit positivt och
föräldrarna har uppskattat de nya mötestillfällena.
Under året tog vi emot många lärarstudenter. Utvärderingen av denna verksamhet
visar att studenterna är mycket nöjda och upplever tiden på Åsö som inspirerande.
De upplever att det goda samarbetet med skolans pedagoger har gett dem en bra
grund att bygga vidare på.
Vi har fortsatt vårt givande Skapande skolarbete med vår granne Boulevard teatern
och deras dramapedagoger och skådespelare. Temat har varit Shakespeare och
eleverna har fått prova på nya uttrycksformer tillsammans. Klasser som har haft
svårigheter med att bygga relationer har vi prioriterat i detta samarbete och det har
varit mycket fruktbart.
Samarbetet med Mentor Sverige visade sig vara en lyckträff och under året har vi
fått mentorer till elever i alla årskurser. Eleverna har fått en extra vuxen att träffa
på fritiden och att dela glädje och bekymmer med.
SID 27 (57)
Prioriterade åtgärder för utveckling
Under läsåret 2013-2014 kommer skolan att arbeta med följande
utvecklingsområden:











Vi åtar oss att öka tryggheten för eleverna
Vi åtar oss att utveckla värdegrundsarbetet med hjälp av ”Plan mot
diskriminering och kränkande behandling”
Vi åtar oss att utveckla elevinflytandet
Vi åtar oss att utveckla arbetssättet med ämnesveckor
Vi åtar oss att fördjupa arbetet med formativ bedömning
Vi åtar oss att utveckla arbetet med kamratbedömning
Vi åtar oss att ge eleverna möjlighet att nå målen utifrån sina egna behov
Vi åtar oss att utveckla ledarskapet i klassrummet
Vi åtar oss att utveckla arbetet med de elevaktiva utvecklingssamtalen
Vi åtar oss att utveckla kommunikationen och samarbetet med
vårdnadshavarna
Vi åtar oss att utveckla arbetet med studie- och yrkesorientering
Kvalitetsredovisning upprättad av
Rektor Margot Valegård
Biträdande rektor Christina Lindgren
Bilagor






Elev- och föräldrainfo 2012 2013
Handlingsplan för hantering av elevers frånvaro vt 2012
Åsö Grundskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Åsölektion
Flödesschema elevärende EHT
Årshjul systematiskt kvalitetsarbete
SID 28 (57)
Åsö Grundskola
en skola för kunskap och
kreativitet,
med omtanke och tydlighet,
där alla får lyckas.
Elev- och föräldrainformation
Läsåret 2013-2013
SID 29 (57)
Välkommen till Åsö Grundskola!
I denna informationsfolder presenteras kortfattad information till
elever och förälder. På skolans hemsida finns mer information samt
schema, planeringar, prov/inlämningsschema, matsedel, information om
läroplanen, Lgr 11.
Om ni inte har tillgång till hemsidan,
www.asogrundskola.stockholm.se kan ni beställa utförligare
information från expeditionen 08-508 404 80.
I slutet av häftet finns en blankett, med kontaktinformation som båda
vårdnadshavarna ska fylla i och skicka tillbaka till skolan.
Har ni synpunkter och förbättringsförslag är jag mycket tacksam för
dessa.
Vänliga hälsningar!
Margot Valegård
Rektor Åsö Grundskola
[email protected]
SID 30 (57)
Vision för Åsö Grundskola
Åsö, en skola för kunskap och kreativitet, med omtanke och tydlighet, där alla
får lyckas.
När våra elever lämnar Åsö vill vi att de tänker kreativt, kritiskt och analytiskt samt upplever att de
utvecklats tillsammans och lärt sig av andra människor
Ledningsdeklaration
● Att alla elever trivs ges möjlighet utveckla elevernas lärande och trivsel
● Att all personal utvecklas i sin yrkesroll
● Att alla arbetar med skolans styrdokument
● Att alla arbetar mot våra utvecklingsmål
● Att elever och personal har en god arbetsmiljö
● Att det råder en god samverkan mellan personal, elever och föräldrar
Under läsåret 2013-2014 kommer skolan att arbeta med följande
utvecklingsområden:











Vi åtar oss att öka tryggheten för eleverna
Vi åtar oss att utveckla värdegrundsarbetet med hjälp av ”Plan
mot diskriminering och kränkande behandling”
Vi åtar oss att utveckla elevinflytandet
Vi åtar oss att utveckla arbetssättet med ämnesveckor
Vi åtar oss att fördjupa arbetet med formativ bedömning
Vi åtar oss att utveckla arbetet med kamratbedömning
Vi åtar oss att ge eleverna möjlighet att nå målen utifrån sina
egna behov
Vi åtar oss att utveckla ledarskapet i klassrummet
Vi åtar oss att utveckla arbetet med de elevaktiva
utvecklingssamtalen
Vi åtar oss att utveckla kommunikationen och samarbetet med
vårdnadshavarna
Vi åtar oss att utveckla arbetet med studie- och yrkesorientering
SID 31 (57)
Organisation
Margot Valegård
Rektor
Per Eftring
pedagog
Intagning av elever,
Schema
Christina Lindgren
bitr. rektor
IT, Trygghetsgruppen,
Arbetsmiljö
Anna Nilsson Lindgren,
bitr.rektor/ SYV
Elevhälsa
ocstudievägledning
Arbetslags- och klassorganisation
Skolan är indelad i mindre enheter och arbetslag, vilket gynnar både
elever och lärare. Skolan är dessutom lokalmässigt anpassad till
arbetslagen, där varje arbetslag har sina klassrum och
personalarbetsrum i anslutning till elevernas skåphall.
Vår uppdelning är gjord i olika ”färgarbetslag”, det gröna, röda, lila och
blå arbetslaget. De klasser som ingår i resp arbetslag är som följer:
Gröna
7A, 7B, 8A,
9A, 9B
Lila
7C, 7D,
8C, 8D,
9C, 9D
Blå
7E, 7F, 8E,
8F, 9E
Höstterminen 2013
Läsåret börjar: Tisdag 20 augusti
Lov: 31 oktober – 1 november
Terminens sista dag: Fredag 20 december
Röda
7G, 8G, 8H,
9G, 9H
Elevhälsan
Kurator,
Skolsköterska, SYV
Specialpedagog
Speciallärare
SID 32 (57)
Vårterminen 2014
Vårterminens första dag: Tisdag 7 januari
Sportlov (v.9): 24 – 28 februari
Påsklov: (v.16): 14 – 17 april
Lov vid Kristi Himmelsfärdsdag: 30 maj
Läsår slutar: Onsdag 11 juni
Studiedagar
Utöver lovdagarna lägger skolorna ut fem studiedagar för planering och
fortbildning av lärare. Ofta används studiedagarna för att göra hela höstlovsveckan
ledig.
Åsö Grundskolas hemsida:
www.aso.grundskola.stockholm.se
Vi är väldigt stolta över vår nya hemsida och vill att ni så ofta som
möjligt går in och tar del av all den info som finns där. Nytt för i år är
att vi kommer att lägga ut lärarnas ämnesplaneringar under respektive
klass.
På hemsidan hittar ni också klassens prov/inlämningsschema.Vi har
som policy att klassen har max två inlämningar och prov/vecka. Det
kan förekomma fler om klassen har beslutat att flytta ett
redovisningstillfälle eller om ditt barn har varit sjuk och måste ta igen.
Varje vecka läggs det också ut ett veckobrev med aktuell information
samt det går också att se vilken mat ert barn har ätit eller ska äta i
veckan.
Skolwebben, htpp://skolwebb.stockholm.se
För att kunna logga in på ditt barn sida behöver du en e-legitimation,
den får du via din bank. Kontakta din bank för mer info.
SID 33 (57)
Samtliga skolor i Stockholm stad använder skolwebben för
frånvaroregistrering. Här kan ni även anmäla sjukfrånvaro. Ni ansvarar
själva för att hålla er informerade genom Skolwebben.
På Åsö har vi även kopplat på funktionen, MOOF, meddelande om
ogiltig frånvaro, vilket innebär att vårdnadshavare får mail om ditt barn
har sen ankomst eller är frånvarande från lektion. Detta mail skickas
endast en gång/dag, även om det blir ytterligare ogiltig frånvaro.
Stockholms medborgarsupport
Telefon: 08-508 00 508
E-post: [email protected]
Idrott och hälsa
För att kunna delta aktivt i undervisning ska du ha med idrottskläder,
handduk och skor. I omklädningsrummet finns det skåp att låna för att
förvara kläder i under lektionen. Du ansvar själv för att ta med dig
hänglås.
Hur stöttar du som förälder ditt barn i
skolarbetet?
Nedanstående punkter kan vara en hjälp för dig som förälder i
samarbetet med skolan.
 Närvaro, är A och O för ett gott studieresultat är närvaro. Du
som förälder/ vårdnadshavare är ansvarig för att ditt barn
kommer till skolan.
 Förstärk skolans auktoritet
Prata med barnet om skolan – fråga hur det har varit. Delta i aktiviteter
som skolan/klassföräldrar inbjuder till. Besök ditt barn i skolan,
tillbringa en dag eller några timmar i skolan och följ arbetet. Visa att
du tycker att skolan är viktig! Om du tycker att det inte fungerar i
skolan, kontakta skolledningen! Inga barn blir bättre elever av att höra
SID 34 (57)
föräldrar klaga på skolan. Däremot kan vi säkert hjälpas åt att förbättra
skolan.
 Hjälp ditt barn att planera skolarbetet
Ta reda på om ditt barn har läxor eller prov. Köp en kalender till ditt
barn och hjälp till med tidsplanering så att det finns tid för både
skolarbete och fritid. Stöd ditt barn vid hemarbete och uppmuntra om
uppgifterna är svåra. Köp mappar att förvara material i.
 Håll kontakt med skolan om hur det går för ditt barn
Under utvecklingssamtalen får du reda på vad ditt barn kan och om det
är något ditt barn behöver arbeta extra med. Ta gärna kontakt med
mentorn mellan utvecklingssamtalen om du vill veta hur det går eller
om det är något du undrar över eller som bekymrar dig.
 Håll kontakt med andra föräldrar
Det finns ett stort värde i att lära känna föräldrarna till ditt barns
kamrater. Ett fungerande kontaktnät mellan föräldrar är mycket värt,
ibland är det ju andra föräldrar man behöver prata med.
 Lägg dig i – men var konstruktiv
I skolan ser vi gärna att du engagerar dig. Du får gärna komma med
förslag och idéer på hur saker kan förbättras.
SID 35 (57)
Regler för Åsö Grundskola 2013-2014
Du går på Åsö Grundskola för att skaffa dig goda kunskaper. Det
kommer att leda till att du får bra betyg och därmed större
möjligheter att komma in på och klara av den gymnasieutbildning du
väljer.
Om du och alla andra på skolan följer vår gemensamma värdegrund
och våra regler, får vi de allra bästa förutsättningarna för en bra
studiemiljö.
 Jag behandlar andra såsom jag själv vill bli behandlad, dvs med
vänlighet och respekt.
 Jag är på rätt plats, i rätt tid och med rätt utrustning.
 Jag tar ansvar för min utbildning. Jag stör inte andra och har
respekt för andras arbete.
 Jag håller skolan ren och snygg.
 Jag bryr mig om när någon far illa och kontaktar ängel eller
någon vuxen.
 Jag har rätt att få den hjälp jag behöver för mitt lärande.
 Jag följer de anvisningar jag får av skolans personal.
 Jag följer de anvisningar som gäller för en ”Rökfri skola”.
Detaljregler




Läraren bestämmer placeringen i klassrummet.
Väskor och ytterkläder förvaras på anvisad plats.
Inget godis, glass, läsk etc. inne i skolan.
I matsalen använder jag bricka för att hjälpa till att hålla snyggt
på borden.
 Inga ytterkläder eller huvudbonader på i klassrummet, aulan
eller matsalen.
SID 36 (57)
 Mobiltelefoner används ej under lektionstid, om inte
undervisande pedagog godkänner det som ett hjälpmedel.
Skolan frånsäger sig allt ansvar och utredning av stulna mobiler
eller andra värdesaker, utan hänvisar detta till polisen.
 Fotografering är förbjuden på skolans område.
SID 37 (57)
SKÅPKONTRAKT
2013/2014
Elevskåpen är skolans egendom och ska endast användas till
skolmateriel.
 Som elev på Åsö grundskola får du låna ett skåp som får användas
till förvaring av böcker och andra för skolarbetet nödvändiga
hjälpmedel. Dessutom kan du självklart förvara ytterkläder,
”gympagrejor” och annat du behöver för ditt skolarbete.
 Om du målar, klottrar eller på annat sätt förstör ditt skåp blir du
ersättningsskyldig. Det är heller inte tillåtet med dekaler etc på
skåpet. Eleven ansvarar för att skåpet hålls snyggt och klotterfritt.
 Bryter någon sig in i skåpet, ersätter skolan inte det förstörda
hänglåset eller det som stjäls. Skolan ansvarar inte för värdesaker
som du förvarar i ditt skåp. De ska polisanmälas av vårdnadshavare.
 På idrottslektionen uppmanar vi alla elever att låsa in sina
värdesaker i ett skåp som idrottslärarna tillhandahåller, uppe i
idrottshallen.Vi ansvarar inte för värdesaker och kläder som lämnas
i omklädningsrummet.
 Vi kan, vid behov, kontrollera innehållet i skåpet om vi misstänker
att det kan finnas olagliga föremål. Skåpet öppnas då och polis
tillkallas.Vårdnadshavare underrättas vid dessa tillfällen.
SID 38 (57)
Handlingsplan för hantering av elevers frånvaro
Skollagen 7 kap, 17§”…om en elev i grundskolan utan giltigt skäl uteblir från den
obligatoriska verksamheten, ska rektor se till att elevens vårdnadshavare samma dag
informeras om att eleven varit frånvarande.”
Syfte: Att kartlägga elevernas frånvaro och ta reda på bakomliggande orsaker är viktigt för
att hjälpa eleverna till en god närvaro.
Mål: Åsö grundskola eftersträvar 100% närvaro för att ge eleverna bästa möjligheter att
uppnå goda studieresultat.
1. Frånvaron ska föras in i skolwebben dagligen av undervisande pedagog.
2. Pedagogen meddelar administratören, senast efter första lektionen, om eleven ej
är närvarande. Administratören ringer vårdnadshavaren och för statistik på
anmälda elever och samtal som rings. Återkopplar en gång per månad till hela
kollegiet via mejl.
3. Frånvaro kontrolleras regelbundet av mentor. Vid ogiltig frånvaro ska
vårdnadshavare kontaktas via telefon eller e-post som ska bekräftas av
mottagaren. Förslag på text i e-postmeddelandet: ” Kalle har varit ogiltigt
frånvarande från skolans lektioner idag. Var snäll och prata om detta hemma och
återkom med svar. Vänliga hälsningar…”
4. Vid upprepad hög frånvaro diskuteras elevens situation inom arbetslaget och
mentor bokar möte med vårdnadshavare och kontaktar EHT vid behov av stöd på
detta möte.
5. Om eleven har fortsatt hög frånvaro efter möte med vårdnadshavare gör mentor
en EHT-anmälan.
6. Blir elevens situation ohållbar måste andra individuella lösningar hittas, t.ex.
kontakter med preventionsenheten, socialtjänsten, BUP, annan form av skolgång
m.fl.
7. EHT går regelbundet igenom en sammanställning av hög ogiltig frånvaro samt
från administratören rapporterade upprepade sena ankomster.
SID 39 (57)
Åsö Grundskolas plan mot
diskriminering och kränkande
behandling 2013-2014
/w EPDw UKLTE1O
Verksamhetsformer som omfattas av planen:
Grundskola
Ansvariga för planen:
Ansvarig för att planen utvärderas och revideras varje år är biträdande rektor i samarbete med
Trygghetsgruppen.
Ytterst ansvarig för planen är rektor Margot Valegård.
Vår vision:
Skolan rustar eleverna för framtiden. I detta ingår inte bara kunskaper och färdigheter, utan även
förståelse för och ett bestående avståndstagande från diskriminering, trakasserier och kränkningar.
Vi vill skapa en miljö där hänsyn, gott uppförande och ömsesidig respekt präglar umgängestonen.
Vi vill att alla elever känner sig trygga, sedda och att ingen utsätts för diskriminering, trakasserier
eller kränkningar.
Planen gäller från 2013-03-20
Planen gäller till 2014-03-30
Elevernas delaktighet:
Vi genomför en årlig elevenkät om trygghet och trivsel i skolan. Ansvariga vuxna går igenom
resultaten med arbetslagen, elevskyddsombud, Åsö Änglar (elevkamratstödjare) och övriga elever.
Elevskyddsombud och Åsö Änglar deltar i arbetet med att utvärdera och revidera planen.
Alla elever informeras om utvärderingen och uppmanas säga till om de har förslag på förbättringar.
Vårdnadshavarnas delaktighet:
Vårdnadshavarna informeras om och diskuterar planen på Skolråd och i Föräldraföreningen.
Planen ligger på hemsidan. Föräldrar uppmanas att ta del av planen och kontakta skolan om det är
något de vill utveckla.
Personalens delaktighet:
SID 40 (57)
All personal informeras om planen vid varje läsårsstart. All personal är med och utvärderar
resultatet av elevenkäten och är delaktiga i utvärdering och revidering av den nya planen.
Vi genomför en personalenkät om trygghet och trivsel i skolan under läsåret 2013-2014.
Förankring av planen:
Vi förankrar planen på lärarkonferenser, klassråd, skolråd och möten med Föräldraföreningen.
Planen publiceras på hemsidan.
Utvärdering
Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats:
Utvärderingen har i huvudsak skett i Trygghetsgruppen.
Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Trygghetsgruppen och biträdande rektor.
Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Arbetslaget har från hösten 2012 fått ett större ansvar
för att själva ta tag i och lösa trakasserier och annan kränkande behandling.
Det är två personer i varje arbetslag som har huvudansvar för detta, en för Trygghetsarbetet och
dokumentationen och en för Ängelarbetet. Denna förändring är vi nöjda med. Dock behöver vi
utveckla våra rutiner för dokumentation.
Vi behöver även utveckla vår uppföljning och revidering tillsammans med personal, elever och
föräldrar.
Årets plan ska utvärderas:
Senast 2014-03-30
Beskriv hur årets plan ska utvärderas:
I augusti ser Trygghetsgruppen tillsammans med bitr rektor över enkätfrågorna Trygghet och
trivsel, som sedan går ut efter höstlovet.
Elevenkäter genomförs efter höstlovet med alla elever.
Statistik över antal anmälningar tas fram av Trygghetsgruppen.
I mars utvärderas resultatet av enkäten i Trygghetsgruppen och arbetslagen.
Ansvarig för att årets plan utvärderas:
Christina Lindgren
SID 41 (57)
Främjande insatser
Kränkande behandling och diskriminering
Mål och uppföljning:
All personal på skolan ska ha kännedom om vilka diskrimineringsgrunderna i lagtexten är. Vidare
ska all personal vara förtrogna med skyldigheter och arbetssätt kring kränkande behandling.
Insats:
Trygghetsgruppen informerar personalen vid läsårsstart.
Ansvarig:
Christina Lindgren
Datum när det ska vara klart:
2013-08-31
Mål och uppföljning:
Eleverna på skolan ska ha kännedom om diskrimineringsgrunderna och vara förtrogna med
begreppet kränkande behandling.
Insats:
Introdagar med gemensamma och utarbetade moment i samband med skolstart där
diskrimineringsgrunder och kränkande behandling belyses.
Mentorerna arbetar med att skapa trivsel och trygghet i klasserna. Detta följs kontinuerligt på
mentorstid.
Lärarna i samhällskunskap har ett uppdrag i LGR11 att jobba med diskriminering, mänskliga
rättigheter och barnens rättigheter. Förslagsvis i åk7.
Ansvarig:
Christina Lindgren
Datum när det ska vara klart:
2014-03-30
SID 42 (57)
Samtalsmetodik
Mål och uppföljning:
All personal på skolan ska fortbildas under hösten 2013 i samtalsmetodik. Målet är att allt arbete
på skolan ska knytas till skolans ledord: Omtanke och tydlighet.
Insats:
Studiedagar under hösten 2013. Samt arbete med litteratur under läsårets pedagogiska konferenser.
Ansvarig:
Margot Valegård
Datum när det ska vara klart:
2014-06-15
Kartläggning
Kartläggningsmetoder:
ÅTERKOMMANDE MÖTEN
Trygghetsgruppen träffas varannan vecka.
Ärkeänglarna träffas varannan vecka.
Ärkeänglarna träffar sina Änglar varje vecka.
Elevskyddsombuden träffas varje vecka.
På arbetslagsmöten tas punkten Trygghet upp.
ENKÄTER
Åsö enkäten; Trygghet och trivsel.
Stockholms Stads "Brukarenkät"
Trivselenkäter i klasser vid behov (klassbarometer)
TRYGGHETSVANDRINGAR
SID 43 (57)
Änglarna genomför, minst en gång om året.
INCIDENTRAPPORTER
Vi dokumenterar trakasserier och kränkande behandling i arbetslaget. Det finns en pärm för detta i
varje arbetslag. Trygghetsgruppsansvariga ansvarar för detta. Vi rapporterar Kränkande behandling
till registrator.
Områden som berörs i kartläggningen:
Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion
Hur eleverna har involverats i kartläggningen:
Enkäter (individuellt)
Möten (änglar och elevskyddsombud)
Hur personalen har involverats i kartläggningen:
Arbetslagsmöten, en stående punkt på arbetslagskonferenserna.
Resultat och analys:
En övervägande majoritet av eleverna säger att de trivs och känner sig trygga i skolan. Dock är det
många som inte känner sig trygga på skolans toaletter och alltför många som inte har förtroende för
änglarna i sin klass.
Eleverna upplever att vi som jobbar på skolan respekterar dem, men det är färre som upplever att vi
lyssnar på dem.
(Se nedan)
SID 44 (57)
Trivs du i skolan?
Ja, alltid 151 39,6%%
Ja, oftast 193 50,7%
Ibland 30 7,9%
Nej 7 1,8%
Känner du dig trygg i skolan?
Ja, alltid 174 45,7%
Ja, oftast 179 47,0%
Ibland 18 4,7%
Nej 10 2,6%
Har du någon vuxen, i skolan, som du
kan prata med om du får problem?
Ja 265 69,6%
Nej 116 30,4%
Känns det tryggt att gå på skolans toalett?
Ja 226 59,3%
Nej 155 40,7%
Upplever du att vi som jobbar på skolan lyssnar på dig?
Ja, alltid 54 14,2%
Ja, oftast 193 50,7%
Ibland 114 29,9%
Nej 20 5,2%
Upplever du att vi som jobbar på skolan
respekterar dig som elev?
Ja, alltid 126 33,1%
Ja, oftast 179 47,0%
Ibland 65 17,1%
Nej 11 2,9%
Har du förtroende för Änglarna i din klass?
Stort förtroende 101 26,5%
Ganska stort förtroende 171 44,9%
Lite förtroende 109 28,6%
Tror du att Änglarnas arbete bidrar till
att öka tryggheten på skolan?
Ja 112 26,5%
Nej 104 44,9%
Vet inte 165 28,6%
SID 45 (57)
Upplever du att vi som jobbar på skolan aktivt
jobbar för att motverka kränkningar och trakasserier?
Ja 161 42,3%
Nej 56 14,7%
Vet inte 164 43,0%
Förebyggande åtgärder
Elever som sprider otrygghet i korridorer och skolgård.
Mål och uppföljning:
Vi ska ha färre kommentarer om äldre elever som gör vardagen otrygg för yngre elever samt bättre
siffror på trygghetsfrågan elevenkäten: Trygghet och trivsel.
Åtgärd:
Identifiera de elever som skapar otrygghet och arbeta målinriktat för att förändra deras beteende
och attityd mot andra.
Rastvakter under snösäsongen.
Motivera åtgärd:
I elevenkäten uttrycker många elever att vissa äldre elever sprider otrygghet.
Vintersäsongen och mulningen är en bidragande orsak till otrygghet.
Ansvarig:
Christina Lindgren
Datum när det ska vara klart:
2014-03-30
Otrygghet vid snöfall
Mål och uppföljning:
Eleverna ska känna sig trygga när de går över skolgården eller vid skolans slut.
Mentor följer upp med klassen.
SID 46 (57)
Åtgärd:
Lärarna schemaläggs så att de rastvaktar under dagtid samt att det också rör sig lärare vid
utgångarna vid skolans slut. Alla lärare tar med sig mobiltelefonen ut och telefonlista till alla
elever.
Konsekvensen när man kränker någon annan är att vi ringer föräldrarna och de får komma och
hämta sitt barn.
Motivera åtgärd:
Det har blivit en tradition för eleverna att mula yngre elever, därför känner vi att vi måste stoppa
det.
Ansvarig:
Christina Lindgren
Datum när det ska vara klart:
20131015
SID 47 (57)
Rutiner för akuta situationer
Policy:
På Åsö grundskola råder nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling.
Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och
kränkande behandling:
Som vuxen på Åsö grundskola måste du reagera och agera direkt när du bevittnar en händelse på
eller inom skolans område som kan vara trakasseri, annan kränkande behandling, mobbning eller
diskriminering. Du måste även agera om en elev kommer och berättar för dig att den blivit utsatt
eller att en kamrat blivit utsatt. Några tecken på att en elev blivit utsatt för trakasseri, kränkande
behandling, mobbning, diskriminering, som du som vuxen måste vara uppmärksam på, kan vara:
- Att eleven inte har kamrater i klassen, eller inte tas i försvar av de andra
- Att eleven är trött, blek eller håglös och lätt blir sjuk
- Att eleven inte vill gå till skolan och ofta kommer för sent till lektioner
- Att eleven undviker att vistas i t.ex. korridorer med andra elever
Personal som elever och föräldrar kan vända sig till Elever och föräldrar kan vända sig till all
personal på skolan. Det kan vara mentorn, kuratorn, skolsyster, en lärare i trygghetsgruppen, någon
i skolledningen eller vilken personal som helst, som man känner förtroende för.
Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever När personal på skolan får
kännedom om att en elev kan vara utsatt för trakasserier eller kränkande behandling av andra
elever ska denne skyndsamt se till att frågan utreds i ett enskilt samtal med den utsatte. Personalen
i trygghetsgruppen har ansvar för att detta sker i respektive arbetslag.
När diskriminering och trakasserier konstateras så jobbar
vi efter följande modell:
Steg 1
Enskilt samtal med den/de som mobbar. Efter varje samtal beslutas om tid för uppföljning.
Föräldrarna informeras efter samtalet.
Steg 2
Om ingen positiv förändring skett kallas mobbande elev med föräldrar till samtal med
trygghetsgruppen och rektor.
Steg 3
Om inte mobbningen upphör leder detta till polisanmälan.
Polisanmälan kan även ske direkt om det är frågan om grova trakasserier eller kränkande
behandling eller om det är en elev som tidigare utsatt andra.
SID 48 (57)
Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av
personal:
När personal på skolan får kännedom om att en elev kan vara utsatt för diskriminering eller
kränkande behandling av annan personal på skolan ska denne skyndsamt se till att frågan utreds i
ett enskilt samtal med den utsatte. Skolledningen ska informeras och ansvarar för detta.
Rutiner för uppföljning:
Normalt sker uppföljning en vecka efter samtalet. I elev-elev fall ansvarar de trygghetsansvariga i
arbetslaget och i elev-personal fall ansvarig rektor.
Rutiner för dokumentation:
I varje arbetslag finns en pärm märkt "Trygghetsgruppen" där dokumentation sparas.
Anmälan sker till utbildningsförvaltningens registrator med rektors underskrift på Rutiner vid
kränkande behandling.
Ansvarsförhållande:
Den lärare som ansvarar för antimobbningsarbetet i arbetslaget ser till att enstaka kränkningar och
mobbning blir dokumenterat.
SID 49 (57)
Begrepp
Diskriminering
Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och
behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck,
etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning,
eller ålder.
Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt.
Direkt diskriminering
Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till någon
av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst
gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på just detta program.
Indirekt diskriminering
Indirekt diskriminering sker när en skola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som
verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med
diskrimineringsgrunderna.
Om exempelvis alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever som på
grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat.
Trakasserier och kränkande behandling
Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet
och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling
nedan).
Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande
generaliseringar av till exempel ”kvinnliga”, ”homosexuella” eller ”bosniska” egenskaper. Det kan
också handla om att någon blir kallad ”blatte”, ”mongo”, ”fjolla”, ”hora”, eller liknande. Det
gemensamma för trakasserier är att de gör att en elev eller student känner sig förolämpad, hotad,
kränkt eller illa behandlad.
Kränkande behandling
Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet,
men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund.
SID 50 (57)
Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som
kränker en elevs värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning
och kränkande bilder eller meddelande på sociala medier (till exempel Facebook).
Både skolpersonal och elever kan agera på ett sätt som kan upplevas som trakasserier eller
kränkande behandling.
Exempel på händelser som kan vara det som i lagen benämns kränkande behandling



Carl blir ofta kontaktad via msn av elever på skolan. Där kallar de honom ”pucko” och
”tjockis”. De har också lagt ut bilder av Carl på sociala medier. Bilderna har tagits i
duschen efter gymnastiken.
Lisa är stökig i klassrummet och vill inte lugna ner sig trots lärarens tillsägelse. Ett gräl
som uppstår emellan dem slutar med att läraren ger Lisa en örfil.
Oliver har slutat fråga om han får vara med och leka på rasterna. Han är hellre ensam än
att behöva höra de andra säga att han inte får vara med. Skolans personal tror att Oliver är
ensam för att han tycker om det. ”Han är en ensamvarg”, säger klassläraren. Oliver orkar
inte förklara hur det egentligen ligger till.
Sexuella trakasserier
Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier.
Det kan handla om beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt
anspelande. Det kan också handla om sexuell jargong. Det är personen som är utsatt som avgör vad
som är kränkande.
Repressalier
Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att
eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av
trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när en elev, exempelvis som vittne,
medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling.
SID 51 (57)
Diskrimineringsgrunder
Diskrimineringsgrunderna
Kön
Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering och trakasserier



Maria vill göra sin praktik på en målarfirma, men studie- och yrkesvägledaren avråder
henne med argumentet ”Det är för hårt arbete för en tjej”. [diskriminering]
Pedro blir retad av kompisarna på fritidshemmet för att han är den ende killen som valt att
gå med i dansgruppen. [trakasserier på grund av kön]
Några elever på skolan sprider ett rykte om Karin, att hon beter sig som en hora och
hånglar med vem som helst. [sexuella trakasserier]
Könsidentitet eller könsuttryck
Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte
identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att
tillhöra ett annat kön.
Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller
könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det
som skyddas är en avvikelse från ”det normala”.
Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara
såväl homo-, bi- som heterosexuella.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier



Jorge blir förlöjligad och hånad av en grupp killar i skolan eftersom han sminkar sig med
mascara och läppglans. [trakasserier]
Kim, som identifierar sig som intergender, söker upp skolkuratorn på sitt gymnasium för
att tala om problem i familjen. Skolkuratorn ifrågasätter Kims könsidentitet och istället
för att få prata om sina problem hemma, måste Kim förklara och försvara vad intergender
betyder och innebär. [diskriminering]
Alex, som klär sig i kjol och klänning, blir utföst av de andra tjejerna från skolans
tjejtoalett eftersom de tycker att Alex är för mycket kille för att få gå in där. [trakasserier]
SID 52 (57)
Etnisk tillhörighet
Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg
eller annat liknande förhållande.
Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same,
svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier



En skola med många elever med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förtur åt etniskt
svenska barn vid antagning av nya elever för att inte få en alltför segregerad elevgrupp.
[diskriminering]
Thomas, som är svart, får många kommentarer från de andra eleverna om sitt hår och sin
hudfärg. Många vill ta och känna på honom. Klassföreståndaren avfärdar honom med att
”Ja, men du vet ju att du är annorlunda. Det är klart att de andra är nyfikna på dig. De
menar ju inget illa”. [trakasserier]
Maria är bäst i klassen på svenska. Hon är aktiv på lektionerna och har alla rätt på proven.
Läraren vill inte ge Maria betyget A, då svenska inte är hennes
modersmål.[diskriminering]
Religion eller annan trosuppfattning
Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens
proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med
en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet.
Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med
religion faller utanför.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier




Vincent, vars familj är med i Pingstkyrkan, blir ofta retad för det av några klasskamrater.
De säger det på skämt, men han tycker inte att det är roligt. [trakasserier]
Läraren nekar Leila att bära huvudduk på SFI-undervisningen med motiveringen
”Huvudduk är ett tecken på kvinnoförtryck”. Det innebär att Leila utestängs från sin
utbildning. [diskriminering]
Rebecka är judinna. En dag har någon ristat ett hakkors på hennes skåp. [trakasserier]
SID 53 (57)
Funktionsnedsättning
Med funktionshinder menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller
begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller
sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå.
DO använder sig av Handisams beteckning funktionsnedsättning – och inte funktionshinder
eftersom hindren finns i samhället och inte hos personen.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier



På skolavslutningen ropade skolans rektor upp alla elever individuellt och tackade av var
och en förutom särskoleklassen, som hon ropade upp som grupp. [diskriminering]
Elenas pappa har en CP-skada. Hon blir arg och ledsen när andra elever i skolan ropar
”Din pappa är jävla CP.” [trakasserier]
Patrik, som har ADHD, blir utkörd från klassrummet för att han inte kan sitta still. Han
lämnar hela tiden sin plats. En dag klarar lärarvikarien inte av situationen utan skickar
hem Patrik med orden ”ADHD-barn borde inte få gå på högstadiet!” [diskriminering och
trakasserier]
Sexuell läggning
Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell
läggning.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier som har samband med sexuell
läggning




Några elever i skolan brukar vara elaka mot Johanna på många olika sätt. Oftast kallar de
henne ”äckliga lebb”. [trakasserier]
Det har gått bra i skolan för James tills hans två pappor kom på besök. Efter det har han
svårt att få vara med i grupparbeten och ibland får han jobba ensam.
James vill inte vända sig till sin lärare eftersom läraren ser att de andra fryser ut honom,
men inte gör något. [trakasserier]
På skolan ordnas en avslutningsbal. Elin och Anna, som är ett par, får inte dansa den
första uppvisningsdansen tillsammans. [diskriminering]
Ålder
Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd.
Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i
olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder.
Skyddet gäller alltså även i skolan.
SID 54 (57)
Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en
tillämpning av skollagen.
Exempel på händelser som kan vara trakasserier:


Malte är ett år yngre än sina klasskamrater och blir ofta retad på grund av detta.
[trakasserier]
Agnes pappa är mycket äldre än de andra papporna i hennes klass. Hon blir sårad när de
andra klasskamraterna skämtar om det. Hon har sagt ifrån att hon blir ledsen, men de
fortsätter i alla fall. [trakasserier]
SID 55 (57)
Åsölektion
Syftet:
• Skapa en studiestruktur som stödjer eleverna i deras
lärande, sociala utveckling och skolgång.
• Eleverna ska känna till målen för
lektionen/arbetsområdet
• Det ska finnas en respekt för arbetsro och studier
1. Läraren står i dörren, hälsar positivt på eleverna och
kollar att allt material är med. Dörren låses vid
lektionsstart och elev som kommer sent släpps in av
läraren vid lämpligt tillfälle, normalt 10 minuter efter
lektionsstart.
2. Eleverna kommer in, samlas ihop. Tystnad,
koncentration och upprop, där man samtidigt möter
varje elevs blick. Lektionen har en tydlig startpunkt.
3. Lektionen startar. Målen för lektionen och
arbetsområdet presenteras och kommuniceras med
eleverna. Detta skrivs på tavlan.
4. Återkoppling av lektionen, målen och innehåll i slutet
av lektionen.
5. Läxan skrivs på tavlan och kommuniceras även
muntligt.
6. Lektionen avslutas med att eleverna ställer i ordning,
kollar bänkar, städar och ställer sig upp vid sin plats
innan de går ut. Läraren ansvarar för att klassrummet
är i ordning före nästa lektion.
SID 56 (57)
Insatser
utanför
skolan
BUP
SOC.
HAB.
LÄK.
Undervisningen anpassas
efter elevens behov.
IUP upprättas i samband
med utvecklingssamtal.
Ansvarig: Mentor
Tillräcklig
insats
Arbetslaget kartlägger
och dokumenterar elevens
behov, använd mallen för
pedagogisk
utredning/kartläggningg.
Ev handlingsplan i ämne
upprättas.
Tillräcklig
insats
Utredning inom skolan
EHT samverkar och
föreslår åtgärder
Ev ÅP upprättas, följs upp
och utvärderas av
lärare/EHT tillsammans med
elev och vårdnadshavare
Pedagogisk
Medicinsk/psykiatrisk
Tillräcklig
insats
Psykologisk
Skolsocial
Nytt ÅP upprättas/revideras, följs
upp och utvärderas av lärare/EHT
tillsammans med elev och
vårdnadshavare
Studieoch yrkesvägledning
eller
vidare insatser
Tillräcklig
insats
SID 57 (57)
Systematiskt kvalitetsarbete på Åsö grundskola