Länsförsäkringsbolagens Forskningsfond
Finns det samband mellan psykosociala faktorer och trafikolyckor?
Det finns samband mellan psykosociala faktorer
och trafikolyckor. Sambanden är dock komplexa.
Psykosocial belastning i vuxen ålder kan bero på
neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, varför dessa
problem måste identifieras redan i förskole- och
skolåldern för att man skall kunna sätta in särskilt
stöd. Läkarintyg i stället för egen hälsodeklaration
vid ansökan om körkortstillstånd kan diskuteras,
anpassad körkortsutbildning vid behov samt stöd
från sjukvården när en skada väl inträffat.
INLEDNING
Visst körbeteende innebär risktagande i trafiken, såsom t ex för hög
hastighet, alkohol- eller drogpåverkan och att inte anpassa körningen
till rådande förhållanden. Förarna skall inte fråntas sitt ansvar, men
inblandning i och orsakande av trafikolyckor bland personer med hög
psykosocial belastning kan ha samband med brister och oförmåga
hos förarna, samt svårigheter att se konsekvenser av sitt körbeteende
och sin livsstil. Det finns även förare som följt trafikregler och
anpassat körningen efter rådande förhållanden, som knappast kunnat
undgå iblandning i en trafikolycka pga. att motparten orsakat den.
Syfte
Syftet var att identifiera psykosociala faktorer som ökar risken att
skadas i trafikolycka.
RESULTAT
Singelolyckor var vanligare i studien (49 %) än bland dödsolyckor i
Sverige 2011 (30 %). I 26 fall (för fem kvinnor) ledde olyckorna till
åtal. Åtal var relaterat till tidigare psykisk ohälsa. Alkoholprov togs i
51 fall, varav tolv visade 1,1 – 2,4 promille (11 män och en kvinna).
Tre av männen var även drogpåverkade. Fem saknade körkort (en
kvinna). Ytterligare sex män hade tidigare haft indraget körkort.
Tidigare kriminalitet var relaterat till alkoholpåverkan vid olyckan.
Singelolycka var relaterat till manligt kön, lägre ålder, lägre
utbildning än högskola, psykisk instabilitet, ej sovit de senaste 15
timmarna före olyckan, alkoholpåverkan och olyckstid 23-06. Personer med utländsk härkomst (minst en förälder ej född i Sverige) hade
i något högre utsträckning än andra tidigare psykisk ohälsa samt
lägre psykisk och social stabilitet, men utländsk härkomst var i övrigt
ingen riskfaktor.
SLUTSATSER
Det finns komplexa samband mellan psykosociala faktorer och
trafikolyckor, som delvis analyserats i denna studie. Psykosocial
belastning i vuxen ålder kan bero på funktionsnedsättning och problem redan under tidig barndom och uppväxt. Psykiatriska diagnoser,
missbruk och kriminalitet är vanligare bland personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning än bland andra. Resurser och metoder för att tidigt upptäckta och stödja individer med dessa svårigheter
bör förbättras. Läkarintyg istället för egen hälsodeklaration vid ansökan om körkortstillstånd även för lägre körkortsbehörighet kan övervägas. Att avhjälpa problemen i vuxen ålder är begränsade, men
sjukvården bör ge stöd när en skada väl har inträffat i samband med
behandlingen av trafikskadan.
MATERIAL OCH METOD
Åttiotvå trafikskadade personer intervjuades, 59 män (72 %), inlagda
för vård på Uddevalla sjukhus juni 2006 - juli 2009. Medelåldern var
37 år för män och 41 år för kvinnor. De skadade intervjuades ca 1
timma i samband med sjukhusvistelsen. En sammanfattande
bedömning av psykisk och social stabilitet gjordes på en skala från 1
till 9, där nivå 1 motsvarar sårbar/instabil, nivå 5 utan anmärkning
och nivå 9 resursstark/stabil. Vid bedömning av psykisk stabilitet
togs hänsyn till bl.a. pågående och tidigare psykisk ohälsa, livsstress,
suicidalitet, missbruk och riskbenägenhet. I bedömningen av social
stabilitet togs hänsyn till bl.a. utbildning, försörjning, ekonomi,
boende, relationer, fritidsintressen och tidigare kriminalitet. Då föraregenskaper har stor betydelse för uppkomsten av singelolyckor
användes detta och åtal pga av olyckan bla som mått.
Läs mer
Den fullständiga rapporten hittar du på
www.lansforsakringar.se/forskning
Kontakter
1+2
Anna-Lena Andersson, socionom, med.dr.
[email protected]
Mobil 070-560 93 22
2
Olle Bunketorp, överläkare, docent
1. Kuratorsavdelningen, Uddevalla sjukhus, Område Medicin,
NU-sjukvården
2. Avdelningen för Ortopedi, Kliniska vetenskaper,
Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet
