Rom 12:1-2 Därför uppmanar jag er, bröder, vid Guds barmhärtighet

Anpassa er inte
Rom 12:1-2
Därför uppmanar jag er, bröder, vid Guds barmhärtighet, att frambära era kroppar som ett levande och heligt offer
som behagar Gud – er andliga gudstjänst. Och anpassa er inte efter den här världen , utan låt er förvandlas genom
förnyelsen av ert sinne så att ni kan pröva vad som är Guds vilja: det som är gott och fullkomligt och behagar honom. Att plocka svamp kan vara väldigt njutningsfyllt och rogivande. Att strosa i skogen och känna lugnet och tystnaden,
komma bort från vardagsstressen en stund och bara vara i Guds natur och andas in livets lugn utan elektricitet med
datorer och TV, tyvärr gör jag det alldeles för sällan men när jag väl gör det tänker jag alltid att jag borde göra det
oftare. Jag är ingen van svampplockare utan siktar in mig på kantareller, de är de enda jag är säker på. Dessutom älskar
jag svamp. Inte alla som gör det, men jag älskar verkligen svamp i olika former. Tänk en god köttbit med kantarellsås,
eller stekt fisk med murkelsås, varma mackor med champinjonstuvning eller brynta nyplockade trattkantareller på en
knäckemacka, passion kallas väl det? Jag har märkt en sak, att ibland kan man få gå länge i skogen utan att hitta en
enda svamp, men när man sen väl hittat en och några så ser man dem överallt.
Det finns ju också en fara för mig som lite okunnig i svampskogen att plocka fel sorts svamp och det otäcka är att det
faktiskt finns svampar som är väldigt lika den svamp jag är ute efter. Det finns de som är väldigt lika våra ätliga svampar
och får man i sig av dem så kan man bli riktigt svårt sjuk. Har man inte kunskap om svamp så kan det förstås vara rent
av farligt att plocka, tillaga och äta av dem. Man måste känna till vilken svamp som är ätlig. Vi kanske har fått den
kunskapen från hemmet i vår barndom, eller i skolan, men vi kan också som vuxna läsa på lite innan vi går ut och
plockar av den. Det som är så fint är ju också att ju mer vi kan desto fler svamp törs vi äta eftersom vi lärt oss fler
sorter som är ätliga. Vi kan lära oss att urskilja och se de små skillnaderna i giftiga och ätliga svampar. En del giftiga
svampar är dödliga och en del kan orsaka mindre skador i vår kropp och dess organ. Det är också så att giftet i
svampen inte gör att vi får utslag eller tappar armar och ben, utan de angriper våra inre organ, njurar etc. Vet ni att
det finns giftiga svampar som växer bland de ätliga svamparna, de trivs i samma mark och liknar dem dessutom. Därför
är det viktigt att ha de där ”svampplockarögonen”.
Paulus skriver till församlingen i Rom, Anpassa er inte efter denna världen, utan låt er förvandlas genom förnyelsen av
era tankar, så att ni kan avgöra vad som är Guds vilja: det som är gott, behagar honom och är fullkomligt.
Förvandlas genom förnyelse, men hur förvandlas vi då? Därför ber jag er, bröder, vid Guds barmhärtighet, att
frambära er själva som ett levande och heligt offer som behagar Gud. Det skall vara er andliga gudstjänst
Vår andliga Gudstjänst, det ska alltså vara en Gudstjänst i vår andlighet. Vår Andes Gudstjänst. Den Ande som vi fått
ska tjäna Gud och inte nåt annat, ingen Mammongud, Bittergud eller Bekvämlighetsgud, utan den Gud som
förhärligade sig genom sin son som undervisade oss och dog och uppstod för oss. Det gäller församlingen likväl som du
som enskild individ som är en sten i församlingen. Det står att vi ska frambära oss själva, ja det är en rad där vi ska
stanna upp och tänka efter. Oss själva, det är ju du och jag, Vi ska frambära oss som offer, offer åt Gud.
- Älskade barn, har du framburit dig som offer.
- Hur frambär du dig som offer?
Kan vi inte frambära en kompis istället, eller en sak? I gamla testamentet offrade de ju får och kor, men nu ska vi offra
oss själva, ska det verkligen vara nödvändigt?
”förvandlas genom förnyelsen av era tankar, så att ni kan avgöra vad som är Guds vilja: det som är gott, behagar
honom och är fullkomligt.”
Älskade broder och syster, att frambära oss själva som offer åt Gud är enda sättet att få förnyelse i tanke. Att behaga
Gud är fullkomligt, det finns alltså inget mer, det är det bästa. Jag är vägen sanningen och livet, säger Jesus. Livet är
fullkomlighet och det uppnår vi genom att själva vara offer åt Gud. Inte offer som det är synd om, inte offer som är
utslagna och drabbade av modlöshet. Inte offer som slagits till marken och som har ångest över morgondagen, inte
offer som känner modlöshet, utan offer för att fullkomnas genom Jesus Kristus.
I tidernas begynnelse kan vi läsa i 1 Mosebok 22 hur Abraham sattes på prov av Gud.
”Ta din ende son, honom som du älskar, Isak, och gå till landet Moria och offra honom där som brännoffer på ett berg
som jag skall visa dig.”
Det står inte något om att Abraham tvivlade eller föll i gråt, men han måste ju ha undrat vad Gud ville med detta, eller
kan det ha varit så att han kände Gud så bra och litade så på honom att han visste: Att säger Gud detta så ska jag göra
det? På vägen till offerplatsen frågade Isak sin pappa.
"Far!" Han svarade: "Ja, min son?" Han sade: "Vi har eld och ved, men var är lammet till brännoffret?" 8 Abraham
svarade: "Gud kommer att utse åt sig lammet till brännoffret, min son." Så fortsatte de sin vandring tillsammans.
När de kommit fram till den plats som Gud hade sagt till Abraham, byggde han ett altare där och gjorde i ordning
veden. Sedan band han sin son Isak och lade honom på altaret ovanpå veden. Och Abraham räckte ut handen och tog
kniven för att slakta sin son. Då ropade Herrens ängel till honom från himlen: "Abraham! Abraham!" Han svarade: "Här
är jag." Då sade han: "Lyft inte din hand mot pojken och gör honom ingenting. Nu vet jag att du fruktar Gud, då du inte
ens har undanhållit mig din ende son." Abraham såg sig omkring och fick då bakom sig syn på en bagge som hade
fastnat med hornen i ett snår. Abraham gick dit och tog baggen och offrade den till brännoffer i stället för sin son. Och
Abraham kallade platsen Herren förser . I dag säger man: Berget där Herren förser . (Berget där Herren förser sig. enl.
1917 års övers.)
Hörde du? ”På berget där Herren förser” eller förser sig. Herren längtar efter att vi ska förse honom, att vi ska ära
honom, att vi ska förse Honom med det han vill ha för att på så vis lära känna honom och välsignas genom det och vi
får umgås med honom. Det är ingen slump att berättelsen om Abrahams prövning står i början av Bibeln. Alla
prövningar som kommer efteråt är oftast prövningar för personen själv och handlar inte om att offra sitt barn.
Abraham lydde Gud och han slapp offra sin son, men han var beredd att göra det p.g.a. att Gud sagt det. Gud vill att du
ska ha Abrahams prövningar i åtanke när du går igenom olika prövningar. Kanske du inte alltid förstår varför saker och
ting sker, men sluta aldrig lita på Gud, lämna honom inte, utan ha förtröstan och var ett heligt offer.
Gud vill ha vår tid. Han vill att vi ska sköta vårt hem, vårt arbete, vår kropp och familj, men Gud står alltid först. Ge Gud
tid. Jag tror att du som är förälder till småbarn och tonåringar ska lyssna speciellt just här. Gud visade för Abraham att
han skulle offra sin son för att se om han, Gud gick först i Abrahams liv.
Inte ska man offra sina barn?
Nej, men det liv ni lever avspeglas på era barn. Lever ni för Gud och är Gudfruktiga, ber ni ihop hemma, ber ni
bordsbön och aftonbön med era barn? Ja då kan den barnatron räcka långt och förhoppningsvis livet ut. Men om ni
säger;
”Jag har inte tid med Gud för mina barn tar så mycket tid och kraft”
Ja då kommer era barn få lida för det. Det handlar inte om att försaka, eller offra sina barn, utan att sätta Gud först och
att ha med honom i vardagen, att leva för honom och försöka leva efter hans vilja och jag vill säga att man offrar sina
barn till världen om man INTE sätter Gud först. Festande och gottande i köttsliga begär avspeglar sig på barnen. Vi vet
vad som lätt händer, inte alltid men i många fall, med barn som finns i familjer med missbruk och misär. Det avspeglas i
brist på kärlek genom hat och våld, droger, kriminalitet och psykisk ohälsa. Och även om man inte har några större
problem med det ena eller det andra så är det stor risk att på det sätt du lever, hur du är mot människor och talar om
människor också speglar av sig på dina barn. Det är värt att offra din TV tid, är föreningen du med i viktigare än Gud? Ja
du kanske behöver ett intresse för att må bra och för att inte bli isolerad, men glöm inte bort Gud. Vi vill inte anpassa
oss efter denna värld och bli förgiftade av de oätliga svamparna för att vi inte ser dem. Det finns så mycket där ute som
lockar och drar, nöje, prylar, begär av olika slag, makt och bekvämlighet i detta rika land.
Matt 4:1-11
Sedan fördes Jesus av Anden ut i öknen för att frestas av djävulen. När han hade fastat i fyrtio dagar och fyrtio nätter
blev han till slut hungrig. Då kom frestaren fram och sade till honom: "Om du är Guds Son, så befall att de här stenarna
blir bröd." Jesus svarade: "Det står skrivet: Människan lever inte bara av bröd, utan av varje ord som utgår från Guds
mun ." Då tog djävulen med honom till den heliga staden och ställde honom på tempelmurens krön och sade: "Om du är Guds
Son, så kasta dig ner! Det står ju skrivet: Han ska befalla sina änglar, och de ska bära dig på sina händer så att du inte
stöter din fot mot någon sten ." Jesus sade till honom: "Det står också skrivet: Du ska inte fresta Herren din Gud ." Sedan tog djävulen med honom upp på ett mycket högt berg och visade honom världens alla riken och deras
härlighet, och han sade till honom: "Allt detta ska jag ge dig, om du faller ner och tillber mig." Då sade Jesus till honom:
"Gå bort, Satan! Det står skrivet: Herren din Gud ska du tillbe, och endast honom ska du tjäna ." Då lämnade djävulen honom, och änglar kom fram och betjänade honom.
Fienden vill lura oss med sina fula knep, han är så fräck så han till och med citerar Guds ord. Han vill plåga oss, han
hatar oss och vill binda oss. Vi är Guds skapelseverk av sin avbild och Satan som står i motsatsförhållande till Gud vill
styra våra liv. Han vill hålla oss fast i begär och han är duktig på att hitta på knep. Det första han frestar Jesus med är
stenarna som skulle bli till bröd, antagligen för att Jesus är svagast för just det, hungern, då han fastat så länge. Han vill
bryta samverkan med Gud och då vi har en bra relation med Jesus är vi som farligast för Satan. Han avskyr när vi ber,
han avskyr när församlingens böneliv fungerar bra, då människor blir döpta och frälsta. Han fördärvar vårt sinne och
våra tankar och han lyckas bättre när vi slappnar av. Ett annat exempel är när Jesus berättar för lärjungarna om sitt
lidande, det lidande som skall frälsa människor, även då vill Djävulen fresta Jesus, denna gång genom människor.
Matt 16:22-23
Då tog Petrus honom åt sidan och började tillrättavisa honom: "Gud bevare dig, Herre! Det där ska aldrig hända
dig." Men Jesus vände sig om och sade till Petrus: "Gå bort från mig , Satan! Du vill få mig på fall, för dina tankar är inte
Guds utan människors."
Samma Petrus uppmanar oss senare i sitt brev genom den helige Andes vägledning.
1 Pet 5:8-11
Var nyktra och vakna. Er fiende djävulen går omkring som ett rytande lejon och söker efter någon att sluka. Stå emot
honom, orubbliga i tron, och tänk på att era bröder här i världen går igenom samma lidanden. Efter en liten tids lidande
ska all nåds Gud, som har kallat er till sin eviga härlighet i Kristus, upprätta, stödja, styrka och befästa er. Hans är
makten i evighet. Amen.
Om Satan vill binda, trycka ner och styra oss till fördärvet vill Jesus istället leda oss rätt, han vill att vi ska blomma ut
och vara fria och lyckliga i anden utan begär. Om du tycker att Jesus är dålig på att tjata på dig om Bibelläsningen och
att Satan är bättre på att påminna dig om köttsliga nöjen och andlig bekvämlighet så förstår du varför. Vi har vår fria
vilja. När han kommer med sina lömska angrepp, ryt ifrån och vänd dig till Gud. Var stark och låt Bibeln bli ditt svärd.
Ef 6:10-18
Till sist, bli starka i Herren och i hans väldiga kraft. Ta på er hela Guds vapenrustning, så att ni kan stå emot djävulens
listiga angrepp. Vi kämpar inte mot kött och blod, utan mot furstarna, mot makterna, mot världshärskarna här i
mörkret och mot ondskans andemakter i himlarymderna. Ta därför på er hela Guds vapenrustning, så att ni kan stå
emot på den onda dagen och stå upprätt när ni fullgjort allt.
Stå alltså fasta, med sanningen som bälte runt höfterna och klädda i rättfärdighetens pansar. Bär som skor på era
fötter den beredskap som fridens evangelium ger. Ta dessutom trons sköld, med den kan ni släcka den ondes alla
brinnande pilar. Ta emot frälsningens hjälm och Andens svärd, som är Guds ord. Gör detta under ständig bön och
åkallan och be alltid i Anden. Var därför vakna och håll ut i bön för alla de heliga.
Sannerligen vi behöver förvandlas genom förnyelse och göra Guds vilja. Han som älskar oss, han som längtar efter dina
böner, efter att du lyssnar och talar hans ord. Han ska öppna dina ögon så att Bibelverserna går in i ditt hjärta genom
den helige Ande, Hjälparen. Han vill lägga sina ord i din mun och han vill att de orden bär frukt, att du får be för
syndare som omvänder sig och förnyar sig. Han som sträcker ut sin hand och ropar ditt namn, han vill lära känna dig
och umgås med dig. Han sitter med pennan i sin hand och väntar på att få skriva in ditt namn i livets bok, han vill att du
offrar dig och blir hans tjänare. Hans planer och vägar är större än dina vägar, Han som tog steget längre än Abraham,
han som offrade sin son, han offrade sin son Jesus, han som uppstod och han gjorde det för din skull så att du skall
kunna få förnyelse genom honom. Amen!
(Alexander Grenehed 2015.03.18)