LEADER SYDÖSTRA SKÅNE
CHECKLISTA HORISONTELLA MÅL
Samtliga projekt i LEADER Sydöstra Skåne ska genomsyras av tre horisontella mål och bidra till att de uppnås.
Dessa mål följer Sveriges jämställdhetsmål, Skånes
miljömål och principen om icke-diskriminering, det vill
säga den svenska diskrimineringslagen. De horisontella
målen utgör drivkrafter för hållbar tillväxt och ska beaktas
under hela projekttiden, från att idén föds till det att
projektet slutredovisas.
Huvudområden för dessa tre horisontella mål är:
• Jämställdhet
• Tillgänglighet
• Likabehandling och icke-diskriminering
• Hållbar utveckling
LEADER SYDÖSTRA SKÅNES HORISONTELLA MÅL
Horisontellt mål 1: Främja ekonomisk jämställdhet genom att stärka både kvinnor och
mäns företagande och möjlighet till anställning
En ökning av kvinnors företagande och sysselsättningsgrad är avgörande för sydöstra Skånes utveckling och
framtid. Ökad lönsamhet i småföretagen på landsbygden är avgörande både för att öka jämställdheten och för att
möjliggöra att nya jobb skapas i området.
Horisontellt mål 2: Främja lokalt engagemang bland kvinnor och män, unga och gamla
oavsett bakgrund och därmed främja en jämn fördelning av makt och inflytande samt öka
tryggheten för alla
För att öka framtidstron och det lokala engagemanget i leaderområdet är det av stor vikt att skapa ett område
som är inkluderande, tillgängligt och attraktivt för alla. Där människor trivs, känner sig trygga och känner att de
har inflytande ökar engagemanget. Upplevelsen av inflytande och delaktighet har också en direkt inverkan på
folkhälsan. Genom att öka engagemanget bland unga och människor med utländsk bakgrund kan området komma
att blir mer attraktivt för dessa grupper att bo i.
Horisontellt mål 3: Främja hållbar utveckling för områdets natur och miljö genom ökade
insatser kring dessa frågor
Naturen är en av våra viktigaste resurser, därför är det av stor vikt att ha med ett miljötänk i stort sett all verksamhet
och alla projekt. Även projekt som har som huvudsyfte att arbeta med företagsamhet, kompetensutveckling eller
sysselsättning kan med fördel ha ett tydligt miljöperspektiv.
För att säkerställa och visa på att ni i projektgruppen
tar hänsyn till de horisontella målen är det lämpligt att
gå igenom följande checklistor redan i idéstadiet för att
få med dessa frågeställningar i både projektplan och
ansökan. Fundera på hur ert projekt kan arbeta med
de horisontella målen för att göra projektet bättre och
nytänkande.
JÄMSTÄLLDHET
ORDLISTA
5. Vilken målgrupp har projektet? Kan ni bredda
målgruppen och nå ut till fler personer med olika
kön? Vilka risker medför det om ni väljer bort vissa
perspektiv eller grupper? Kan ni anpassa ert språk
och era kommunikationskanaler till nya grupper?
Jämställdhet – Jämställhet handlar om att kvinnor
och män (jfr. jämlikhet) ska ha samma möjligheter och
rättigheter. Jämställdhet mellan kvinnor och män förutsätter en jämn fördelning av makt och inflytande, samma
möjligheter till ekonomiskt oberoende, lika villkor och
förutsättningar i fråga om företagande, arbete, arbetsvillkor samt utvecklingsmöjligheter i arbetet, lika tillgång
till utbildning och möjligheter till utveckling av personliga
ambitioner, intressen och talanger, delat ansvar för hem
och barn samt frihet från könsrelaterat våld.
Könsmönster – Förstärks då flickor och pojkar eller
kvinnor och män behandlas på olika sätt till följd av föreställningar om att de är olika. Ett traditionellt könsmönster kan vara att flickor och kvinnor förväntas vara mer
omhändertagande medan pojkar och män förväntas
vara mer fysiskt aktiva.
6. Kommer projektets resultat till nytta för båda könen?
Bidrar det till att bryta traditionella könsmönster?
7. Har projektet tydliga mål relaterade till jämställdhet?
Hur följer ni upp det?
8. Vilka aktörer i er närhet arbetar med jämställdhet?
Finns det möjlighet till erfarenhetsutbyte och kunskapsöverföring?
9. Följer ni upp hur insatserna eller metoderna påverkar
projektet? Ser ni till att effekterna av ert arbete går att
mäta? Exempel på frågor om uppföljning kan vara:
- Vilka nya målgrupper har ni nått?
- Hur ser könsfördelningen ut?
- Hur har attityder förändrats?
10.Ställer ni krav på kompetens inom jämställdhet i alla
upphandlingar?
CHECKLISTA
TÄNK PÅ!
Ta hjälp av frågorna nedan för att beskriva hur arbetet
för jämställdhet är relevant i ert projekt. Låt beskrivningen
utgå från hur det ser ut i leaderområdet i dag och redogör för hur projektet kan integrera och följa upp arbetet
med jämställdhet.
Förutfattade meningar och attityder kan skada arbetet
i projektet, t.ex. om förväntningar och bemötande ser
olika ut.
1. Vilken kompetens kring jämställdhet finns i projektgruppen?
2. Vilka personer eller grupper berörs av projektet, hur
ska projektet få in deltagare av båda könen?
3. Vilka branscher i berörs av projektet? Vilka grupper
av personer arbetar i dessa branscher – utifrån
kön? Vilka grupper arbetar inte i dessa branscher?
Och varför ser det ut så?
4. Vilka företag deltar i projektet? Vilka driver dessa
företag?
Insatser som handlar om att arbeta med värderingar i en
organisation kan främja jämställdhet.
Lyft gärna goda exempel och lev som ni lär!
TILLGÄNGLIGHET
ORDLISTA
3. Vilken målgrupp har projektet? Kan ni bredda målgruppen och nå ut till fler personer med eller utan
funktionsnedsättningar? Vilka risker medför det om
ni väljer bort vissa perspektiv eller grupper? Kan ni
anpassa ert språk och era kommunikationskanaler
till nya grupper?
Tillgänglighet – Begreppet tillgänglighet är ett samlat
begrepp för tillgänglighet och användbarhet. Det handlar om miljön, men även om utformning av inredning,
produkter och tjänster samt information i ett helhetsperspektiv.
Användbarhet – Det att ge personer med funktionsnedsättningar möjlighet att i sin livssituation; vara delaktiga i samhällets utbud och aktiviteter, använda tjänster,
besöka lokaler, ta del av samhällsinformation och leva
så självständigt som möjligt.
Funktionsnedsättning – En nedsättning av en fysisk,
psykisk eller intellektuell förmåga. En funktionsnedsättning kan både vara synlig eller dold.
4. Hur ska projektets resultat bidra till ökad tillgänglighet för personer med funktionsnedsättningar?
5. Har projektet tydliga mål relaterade till tillgänglighet?
Hur följer ni upp det?
6. Vilka aktörer i er närhet arbetar med tillgänglighet?
Finns det möjlighet till erfarenhetsutbyte och kunskapsöverföring?
7. Följer ni upp hur insatserna eller metoderna påverkar
projektet? Ser ni till att effekterna av ert arbete går att
mäta? Exempel på frågor om uppföljning kan vara:
- Vilka nya målgrupper har ni nått?
- Hur har attityder förändrats?
- Har tillgängligheten ökat eller uppfyllts?
Funktionshinder – Det som uppstår när en person med
funktionsnedsättning möter hinder i vardagsmiljön. Det
kan till exempel handla om brister i den fysiska miljön,
i bemötande, allmänna kommunikationsmedel och
information.
8. Ställer ni krav på kompetens inom tillgänglighet och
användbarhet för personer med olika funktionsnedsättningar i alla upphandlingar?
Termerna funktionsnedsättning och funktionshinder används i enlighet med Socialstyrelsens rekommendationer.
TÄNK PÅ!
CHECKLISTA
Ta hjälp av frågorna nedan för att beskriva hur arbetet
för ökad tillgänglighet är relevant i ert projekt. Låt beskrivningen utgå från hur det ser ut i leaderområdet i dag
och redogör för hur projektet kan integrera och följa upp
arbetet med tillgänglighet.
1. Vilken kompetens kring tillgänglighet finns i projektgruppen?
2. Vilka personer eller grupper ingår i projektet, hur ska
projektet få in deltagare med eller utan funktionsnedsättningar som kan bidra med nya infallsvinklar
och en bättre analys av möjligheter?
Okunskap, negativa attityder och fördomar kan leda till
att nödvändiga förbättringar av tillgängligheten inte blir
genomförda och till brister i bemötande. Brister i rutiner
kan skapa strukturella hinder.
Se förutsättningar, möjligheter och resurser när ni
planerar för att öka tillgängligheten och delaktigheten.
Det gäller att tänka efter före, planera, genomföra
åtgärder och sedan följa upp samt utvärdera.
Säkerställ att alla projektets aktiviteter, evenemang,
lokaler, inklusive inredning och utrustning, samt
kommunikation och information, kommer att beaktas ur
ett tillgänglighetsperspektiv.
Lyft gärna goda exempel och lev som ni lär!
LIKABEHANDLING OCH ICKE-DISKRIMINERING
ORDLISTA
6. Kan en bransch, eller arbetsgivare, missa att attrahera bra arbetskraft för att de har ett rykte om sig
att ha en stereotyp jargong som inte alla känner
sig bekväma i? Kan projektet ha insatser kring att
bemöta det, och ta upp vikten av att arbeta med
värderingar och arbetsmiljön?
Likabehandling och icke-diskriminering – Det att alla
människor ska ha samma möjligheter till utbildning, jobb
och service oavsett kön, könsöverskridande identitet
eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller
ålder.
Diskriminering – Det att någon missgynnas eller behandlas sämre än andra av osakliga grunder.
CHECKLISTA
7. Hur kan projektet arbeta med deltagande företag
och föreningar för att attrahera nya grupper av kunder, medlemmar eller samarbetspartners?
8. Vilka aktörer i er närhet arbetar med likabehandling
och icke-diskriminering? Finns det möjlighet till
erfarenhetsutbyte och kunskapsöverföring?
9. Följer ni upp hur insatserna eller metoderna påverkar projektet? Ser ni till att effekterna av ert arbete
går att mäta? Exempel på frågor om uppföljning kan
vara:
- Vilka nya målgrupper har ni nått?
- Hur har attityder förändrats?
10.Ställer ni krav på kompetens inom likabehandling
och icke-diskriminering i alla upphandlingar?
Ta hjälp av frågorna nedan för att beskriva hur arbetet
för likabehandling och icke-diskriminering är relevant i
ert projekt. Låt beskrivningen utgå från hur det ser ut i
leaderområdet i dag och redogör för hur projektet kan
integrera och följa upp arbetet med likabehandling och
icke-diskriminering.
1. Vilken kompetens kring likabehandling och icke-diskriminering finns i projektgruppen?
2. Vilka kompetenser och erfarenheter behövs i ert
projekt? Vilka personer eller grupper ingår i projektet, hur ska projektet få in deltagare med olika
bakgrunder som kan bidra med nya infallsvinklar
och en bättre analys av möjligheter?
3. Vilken målgrupp har projektet? Kan ni bredda målgruppen och nå ut till fler personer med olika kön
och bakgrunder. Vilka risker medför det om ni väljer
bort vissa perspektiv eller grupper? Kan ni anpassa
ert språk och era kommunikationskanaler till nya
grupper? Kan nya målgrupper besöka projektets
lokaler?
4. Kommer projektets resultat till nytta för flera olika
grupper? Hur då?
5. Har projektet tydliga mål relaterade till likabehandling, lika möjligheter och icke-diskriminering? Hur
följer ni upp det?
TÄNK PÅ!
En människa kan riskera att utsättas för diskriminering
av mer än ett skäl. Exempelvis visar statistik att utrikes
födda kvinnor har svårare att få jobb än både svensk
födda kvinnor och utrikes födda män.
Förutfattade meningar och attityder kan skada arbetet i
projektet.
Kommunikationen är viktig, använd genomtänkt och
inkluderande kommunikation istället för svårbegriplig text
och stereotypa bilder.
Lyft gärna goda exempel och lev som ni lär!
HÅLLBAR UTVECKLING
ORDLISTA
- Sparar energi?
- Minskar utsläppen?
- Använder mer miljöanpassade transporter?
Hållbar utveckling – En utveckling som innebär att vi
ska leva på ett sätt så att vi tillgodoser våra behov utan
att äventyra kommande generationers behov. För att
uppnå en hållbar utveckling behöver alla tre dimensionerna av hållbarhet finnas med: ekologisk, social och
ekonomisk hållbarhet.
Livscykelperspektiv – Är att tänka i ett helhetsperspektiv från vagga till grav. Hur kan man minska den totala
miljöpåverkan under t.ex. en produkts livscykel; från
behov till råvara via tillverkning och användning till avfall,
inklusive transporter och energiåtgång.
Ekosystemtjänster – Är funktioner i ett ekosystem som
är till nytta för människor. Dessa tjänster produceras av
ekosystemen och är ”gratis”. Exempel på ekosystemtjänster är: biologisk mångfald, pollinering, fotosyntes,
luft- och vattenrening, skadedjursreglering, skydd mot
naturkatastrofer som översvämningar och jordskred,
grönytor för rekreation, reducering av partikelhalter och
växthusgaser samt bildandet av bördig jord.
CHECKLISTA
Ta hjälp av frågorna nedan för att beskriva hur arbetet för
bättre miljö och hållbar utveckling är relevant i ert projekt.
Låt beskrivningen utgå från hur det ser ut i leaderområdet i dag och redogör för hur projektet kan integrera och
följa upp arbetet med miljö och hållbarhet.
3. Tar projektet fram nya innovativa produkter, tjänster
och lösningar som minskar påfrestningen på miljön?
Om ja, hur? Använd gärna ett livscykelperspektiv.
För vilka/vilken målgrupp är dessa produkter, tjänster och lösningar till för?
4. Hur planerar ni att följa upp vilka konsekvenser projektet har för miljön, på kort och lång sikt? På vilket
sätt kommer effekterna av projektet att mätas? Vad
ska följas upp? T.ex. användningen av resurser, energi, energislag, markanvändningen och biologisk
mångfald.
5. Vilka aktörer i er närhet arbetar med miljö- och
hållbarhetsfrågor? Finns det möjlighet till erfarenhetsutbyte och kunskapsöverföring?
6. Arbetar ni med miljö- och sociala krav vid upphandlingar? Vilka krav ställs? Hur följs detta upp?
7. Har projektet någon positiv eller negativ inverkan på
ekosystemtjänster i regionen?
8. Har nya innovativa produkter, tjänster och lösningar
baserade på ekosystemtjänster, och/eller stärkandet av ekosystemtjänster, tagits fram?
TÄNK PÅ!
Att minska eller att helt undvika konsumtion är den
främsta åtgärden för att minska miljöpåverkan.
Vid konsumtion kan ett livscykelperspektiv underlätta för
att se en produkts eller en tjänsts hela miljöpåverkan.
1. Vilka naturresurser är projektet beroende av? Exempelvis: skog, mineraler, vind, vatten, fossila bränslen. Vad händer om tillgången till dessa ändras?
Hur kan projektet bidra till mer hållbar användning
av naturresurserna?
Miljöproblem ska i första hand förebyggas och miljövänligt beteende främjas. I andra hand är det viktigt att
miljöanpassa olika verksamheter. Först i tredje hand
är det viktigt att kompensera för de miljöskador som
orsakas.
2. Hur kan projektet bidra till resurseffektivitet hos målgruppen? Kan projektet utveckla leaderområdets
aktörer så att de exempelvis:
Tänk på hur ni reser i projektet, underlätta att resa
kollektivt eller att samåka till projektaktiviteter.
- Använder mindre material?
- Använder och återanvänder material på ett
effektivare sätt?
Gör studiebesök eller bjud in någon från en tidigare
lyckad insats.
Lyft gärna goda exempel och lev som ni lär!
LÄSTIPS
ESI-support – Stöd i arbetet med att integrera jämställdhet, tillgänglighet, icke-diskriminering och ekologisk hållbarhet
http://www.esisupport.se/
På tal om kvinnor och män – Lathund om jämställdhet 2016 (Statistiska Centralbyrån)
http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Publiceringskalender/Visa-detaljerad-information/?publobjid=27674
Kvinnor & män i Skåne 2015 (Länsstyrelsen Skåne)
http://www.lansstyrelsen.se/skane/SiteCollectionDocuments/Sv/manniska-och-samhalle/jamstalldhet/fickbok-Skane-2015_
WEBB.pdf
Jämställ.nu – Fakta och nyheter om jämställdhet, praktiska exempel och konkreta verktyg för jämställdhetsarbete
http://www.jamstall.nu/
Gör! – Samlade metoder för jämställdhetsintegrering från ESF-jämt (Länsstyrelsen i Örebro län i samarbete med övriga
Länsstyrelser)
http://www.lansstyrelsen.se/stockholm/Sv/publikationer/2013/Pages/gor-jamstalldhetsintegrering.aspx
Jämställdhetsstrategi för Skåne 2014-2016 (Länsstyrelsen Skåne)
http://www.lansstyrelsen.se/skane/Sv/publikationer/2014/Pages/jamstalldhetsstrategi-for-skane.aspx
Alla ska med – En guide till inkluderande kommunikation (Länsstyrelsen Skåne)
http://www.lansstyrelsen.se/skane/Sv/publikationer/2016/Pages/alla-ska-med.aspx
Frågor och svar om funktionsnedsättning och funktionshinder (Socialstyrelsen)
http://www.socialstyrelsen.se/fragorochsvar/funktionsnedsattningochfunktio
Riktlinjer för tillgänglighet (Myndigheten för delaktighet)
http://www.mfd.se/publikationer/rapporter/riktlinjer-for-tillganglighet-riv-hindren/
Klarspråk lönar sig – handbok för ett effektivt klarspråksarbete (Anneli Hedlund, Norstedts juridik, 2013)
http://www.sprakochfolkminnen.se/sprak/klarsprak/att-skriva-klarsprak/handbocker-och-lastips/klarsprak-lonar-sig.html
Att skriva bättre – en webbutbildning (Institutet för språk och folkminnen)
http://www.sprakochfolkminnen.se/sprak/klarsprak/att-skriva-klarsprak/webbutbildningen-att-skriva-battre.html
Klarspråk (Institutet för språk och folkminnen)
www.sprakochfolkminnen.se/sprak/klarsprak
Vad är diskriminering? (Diskrimineringsombudsmannen)
http://www.do.se/om-diskriminering/vad-ar-diskriminering/
FN:s Globala mål för hållbar utveckling 2030
http://www.globalamalen.se/om-globala-malen/
Skånska åtgärder för miljömålen 2016-2020 (Länsstyrelsen Skåne)
http://www.lansstyrelsen.se/skane/SiteCollectionDocuments/Sv/publikationer/2016/Skanska_atgarder_for_miljomalen_2016-2020.pdf
Att ta miljöhänsyn och social hänsyn i upphandling (Upphandlingsmyndigheten)
http://www.upphandlingsmyndigheten.se/hallbarhet/
LEADER Sydöstra Skåne | [email protected]
www.leadersydostraskane.se | www.facebook.com/leadersydostraskane
