unga vuxna

 UNGA VUXNA
Seminarierapport om definition, karakteristika och behov med
fokus på sexuell hälsa.
RFSU Malmö
www.rfsu.se/malmo
Författare: Emma Skarpås
Medförfattare: Elinor Hansson
Layout: Emma Skarpås
Illustrationer: Eva Fallström
2012-06-01
2 Innehållsförteckning
1. Vaddå unga vuxna?
2. Presentation av deltagare i samtalet
3. Unga vuxna
3.1 Åldersdefinition
3.2 Inte enhetlig grupp
3.3 Sexuell hälsa
3.4 Mottagande prevention och hälso- och sjukvård
4. Fick vi svar på våra frågor?
5. Fortsatt arbete
6. Litteratur
Inledning
Denna rapport är resultatet av ett seminarium med fokus på unga vuxna och sexuell hälsa
som genomfördes i mars 2011. RFSU Malmö arrangerade seminariet och medverkade gjorde
ett elva forskare, preventörer, kliniker, lärare och tjänstemän som på olika sätt möter gruppen.
En detaljerad presentation görs i kapitel två. Men först fördjupar vi varför vi överhuvudtaget
har ett seminarium om unga vuxna. I kapitel tre försöker vi definiera och ringa in vem som
utgör gruppen unga vuxna och belyser sexuell hälsa och hälso- och sjukvård. Därefter
försöker vi reda ut de frågor vi hade initialt i arbetet och sammanfatta framtida frågor och
utmaningar. Rapporten är tänkt att läsas som en introduktion till hur vi idag arbetar med
samt vilka utmaningar som står framför oss när vi fokuserar på unga vuxnas sexuella hälsa.
3 1. Vaddå unga vuxna?
Sedan ett tag tillbaka presenteras unga vuxna som en bland flera preventionsgrupper för
hiv/STI-smitta av Smittskyddsinstitutet (SMI). I Region Skåne har RFSU (Riksförbundet för
Sexuell Upplysning) Malmö Kompetenscenter Sexualitet ett särskilt ansvar för gruppen när
det kommer till hiv/STI. Men vem är de egentligen, unga vuxna?
Ofta definieras gruppen utifrån ålder, men flera olika åldersintervall används. Och om
åldersdefinitionen är ett sätt att definiera, vilka andra faktorer karakteriserar gruppen? I vårt
arbete har vi sett tendenser till gemensamma nämnare, som givetvis inte stämmer in på alla
unga vuxna. I vårt sökande efter en definition, måste vi först ställa oss frågan: är unga vuxna
en grupp som man kan likställa med andra prioriterade målgrupper för hiv/sti-prevention,
exempelvis män som har sex med män (MSM) eller ungdomar?
Unga vuxna är en spretig grupp, där flera har hög mobilitet, i arbete, studier, eller för nöjes
skull. Vissa arbetar eller studerar, andra inte. Dagens unga vuxna, till skillnad från samma
ålderskategori under andra tidsperioder, lever också med tidsspecifika faktorer. Ett exempel är
att dagens unga vuxna skulle kunna betraktas som en postaidsgeneration, en generation som
inte nära upplevt de kampanjer och budskap som spreds massivt under 1980-talet. Hur
påverkar detta risktagande och njutning? Ett annat exempel är att vi idag har, och får, allt fler
val att välja mellan. Skolor, resor, musikinriktning och relationer. Idag finns många alternativ
lättillgängliga, inte minst via internet och de så kallade sociala medierna. Många val, vad gäller
både det direkt sexuella men även annat i livet, kan skapa tvivel, grupptryck, krav och
prestationsångest – väljer jag det rätta?
Vad gäller den sexuella hälsan, som inte är en isolerad företeelse skild från den generella
hälsan, påverkas denna starkt av flera av ovan nämnda saker. Därtill är mottagningar för
rådgivning och testning i sexualitetens namn viktiga – hur ser det ut för unga vuxna?
Ungdomsmottagningarna tar emot de yngre i gruppen, men sedan måste en viktig övergång
till andra instanser ske, och hur fungerar det? Och är det skillnad på hur det fungerar för
unga män och kvinnor?
Detta resonemang kring unga vuxna och sexuell hälsa, leder fram till ett antal frågor som det
finns behov av att belysa.
•
•
•
Vilka utgör gruppen och vad karaktäriserar gruppen som sådan?
Hur når vi dem? Finns det skillnader på att nå ungdomar respektive unga vuxna?
Vilka behov har gruppen vad gäller sexuell hälsa? Hur tar vi reda på gruppens behov?
4 2. Presentation av deltagare i samtalet
Till samtalet samlades elva personer med olika perspektiv och erfarenheter av gruppen unga
vuxna. Gruppen handplockades strategiskt utifrån strävan att hitta företrädare för olika
professioner och geografisk hemort för att kunna utgöra ett brett register ifråga om
erfarenheter av unga vuxna, således fanns personer som mött unga vuxna i allmänhet såväl
som personer som mött unga vuxna i sammanhang som rör sexualitet. Samtalet
modererades av Jack Lukkerz och nedtecknades av Emma Skarpås, båda verksamma inom
RFSU Malmö Kompetenscenter Sexualitet.
Mikael Andersson, RFSL Rådgivningen
Skåne. Mikael arbetar med prevention riktat
främst gentemot män som har sex med män
(MSM) och möter såväl unga som äldre.
Koordinerar också RFSL Rådgivningen Skånes
uppsökare och deras arbete i hela regionen.
hälsovetenskap verksam vid
ungdomsmottagningen (UM) Triangeln i
Malmö. Johnny arbetar främst med samtal
med unga killar och uppskattar att han har
runt 1800 besök varje år.
Johanna Jäghagen, kurator och master i
sexologi, Centrum för Sexuell Hälsa (CSH),
Malmö. Johanna arbetar med individuella
samtal på CSH sedan fyra år tillbaka och möter
framförallt personer mellan 20-35 år.
Jens Boman, smittskyddsläkare, Region
Skåne. Jens har mångårig erfarenhet av
forskning och metodutveckling av preventivt
arbete vad gäller sexuell hälsa.
Vidareutvecklade motiverande samtal (MI) som
metod vid sitt tidigare arbete som
smittskyddsläkare i Västerbotten.
Jack Lukkerz, socionom och auktoriserad
sexualrådgivare (NACS) RFSU Malmö. Jack har
arbetat med rådgivning och utbildning flera år
och har särskild kompetens kring
funktionsnedsättningar.
Eva Elmerstig, lektor på Malmö Högskola,
inriktning sexologi. Kursansvarig för kurser i
prevention och klinisk sexologi. Har tidigare
arbetat på ungdomsmottagning med samtal
kring sexuell problematik. Forskar på ämnet
samlagssmärta, ideal och varför man fortsätter
har samlag fast det gör ont.
Niklas Ohlsson, socionom, Verksam inom
Försäljning av sexuella tjänster (FAST), Malmö.
Niklas har i flera år arbetat med sexsäljare,
framförallt kvinnor men även män. Just nu
fokuserar han på mobilitet och kommersiell
sexualitet i Sverige, Danmark, Thailand.
Lotta Green Dahlberg, verksamhetschef för
ett samverkansprojekt mellan
socialförvaltningen Lund, primärvården, Barn
och ungdomspsykiatrin, Vuxenpsykiatrin samt
Finsamförbunden i Lund, Lomma och Kävlinge.
Jeanette Perchun, vägledare och lärare i
socialpsykologi, Fridhems Folkhögskola, Svalöv.
Jeanette möter i sitt arbete framförallt
personer i åldersgruppen 18-30år. Hon har
samtal som ofta handlar om relationer och
identitet.
Elinor Hansson, socionom och auktoriserad
sexualrådgivare (NACS) RFSU Malmö. Elinor
har arbetat med hiv/stiprevention i ett tjugotal
år. Idag möter hon framförallt unga genom de
frågor hon besvarar via RFSUs (och tidigare
även Komikondom.com) frågelåda på nätet.
Emma Skarpås, folkhälsovetare med
vidareutbildning i sexologi, verksam i RFSU
Malmös hiv/STI-preventiva arbete. Emma har
framförallt arbetat med utvärdering och
dokumentation av organisationens verksamhet.
Jonny Harborg, sjukskötare med
vidareutbildning i sexologi, andrologi och
5 3. Unga vuxna
Samtalet om unga vuxna kretsade kring definitioner, prevention, sexuell hälsa, genus och
hälso- och sjukvård. Nedan redovisas de i delområden, för överskådlighetens skull.
3.1 Åldersdefinition
Smittskyddsinstitutet har lagt fram en strategi vid namn ”Nationella strategin mot hiv/aids och
vissa andra smittsamma sjukdomar (prop. 2005/06:60)”. Enligt denna är ungdomar och unga
vuxna några av de grupper som är centrala för det förebyggande arbetet vad gäller sexuell
hälsa. I strategin behandlas ungdomar och unga vuxna allt som oftast inte separat utan ihop.
Åldersintervallen för målgrupperna unga och unga vuxna delas in i 10–13 år, 14–19 år och
20–29 år. Sistnämnda grupp benämns unga vuxna. De åldersdefinitioner som förekommer
vad gäller unga vuxna varierar dock i andra dokument, rapporter och uppsatser. Såväl
intervallet 18-30år som 20-29år används frekvent.
Det är värt att fundera på om åldersdefinitionen är den bästa. I nationella strategin omskrivs
gruppen unga vuxna som särskilt viktig att arbeta förebyggande med.
”Särskilt gruppen unga vuxna har på senare tid uppmärksammats därför att dess levnadsförhållanden har försämrats, framför allt avseende arbetsmarknad, ekonomi och bostad, vilket är allvarligt ur samhällssynpunkt med tanke på att antalet unga vuxna ökar de närmaste åren. I Folkhälsorapporten 2003 från Stockholms läns landsting noteras en negativ utveckling av hälsan hos unga vuxna. Exempel på detta är försämring i det psykiska välbefinnandet, en ökning av alkoholkonsumtionen samt ökning av överviktsproblemen. Många unga vuxna väljer att vänta med att ha varaktiga relationer samt att bli föräldrar. Alltfler lever i ensamhushåll eller i tillfälliga samboskap. Många ger sig ut på längre resor eller studerar i andra länder. Till denna utsträckta ungdomstid hör att fler har möjlighet att gå in och ur ett större antal sexuella relationer. Unga vuxna är även mer benägna att byta partner än både tonåringar och äldre vuxna individer och har i större utsträckning än andra oskyddat sex.” (Prop. 2005/06:60) Mikael Andersson från RFSL Rådgivningen Skåne framhöll under seminariet att detta
beteendemönster inte nödvändigtvis är kopplat till ålder. Han möter i sitt arbete MSM
som mycket väl uppfyller dessa beteendemässiga ”krav” men är ett tiotal år äldre.
En annan anledning till att ungdomar och unga vuxna är en prioriterad målgrupp för
hiv/sti-prevention är faktumet att ålderskategorin förekommer frekvent i statistik vad
gäller klamydia. Jens Boman, smittskyddsläkare, visar under seminariet statistik över
klamydia i Skåne 2010. Där kan en majoritet av klamydian skönjas i åldrarna upp till
24 år. Ur endast ett statistiskt klamydiaperspektiv finns alltså inte belägg för att se
personer mellan 25-30år som en riskgrupp. I alla fall inte på samma sätt som
personer mellan 20-24år. Som synes i illustrationen nedan finns även en tydlig
skillnad mellan män och kvinnor, framförallt i de yngre åren, mer om denna senare.
Klamydia i Skåne 2010. Antal fall per åldersgrupp och kön (Melchert-Cacia & Nilsson, 2011).
3.2 Inte enhetlig grupp
Om vi skulle bortse från åldersdefinitionen, skulle vi kunna säga att unga vuxna är vuxna som
beter sig som unga? Frågan kom upp under diskussionen kring vem som bör inkluderas i
gruppen. Jeanette Perchun, folkhögskollärare, menar att identitetsprocessen har förlängts,
bland annat genom att en ökad arbetslöshet och bostadsbrist inte transporterar unga till
vuxenlivet på samma sätt som arbete och bostad gör. Hon brukar ha en lektion som kretsar
kring ”vem är jag?” och där ser väldigt få i gruppen sig som vuxna. Medelåldern på eleverna
är 24-25år. Perchun berättar att de brukar ange ansvarstagande som vuxet, och att vara
vuxen är att vara lite ”tråkig”. Man ser sig hellre som ung stavat i termer av att resa och leva
livet.
Men lever unga vuxna på samma sätt under hela perioden från 20-29år? Jens Boman,
smittskyddsläkare, hänvisar till en australiensisk longitudinell studie där man sett att de som
vid studiens början hade fem sexpartners eller fler under de senaste sex månaderna, var inte
samma personer vid de återkommande uppföljningarna. Av männen tillhörde 0,5 % gruppen
som hade fem partners eller fler vid samtliga testtillfällen, av kvinnorna var det 0,9 %. De som
vid något tillfälle testtillfälle ingick i denna ”core group” rapporterade in högre förekomst av
STI. De som ingick i målgruppen för central prevention fluktuerade således. Konklusionen är
att det sexuella beteendet varierar över tid, vilket försvårar arbetet med, och inom,
målgrupper (Humblet, 2003).
7 Eva Elmerstig, lektor på Malmö Högskola, har i sin forskning sett stora skillnader mellan killar
och tjejers idealbilder av femininitet och maskulinitet i sexuella situationer. Tjejerna vill leva
upp till ett femininitetsideal som innehåller tryck på att alltid vilja ha samlag och kunna
tillfredsställa partnerns behov. Killarna däremot har ett ideal i relationer, och ett annat vid
one-night-stands. Att se hur dessa ideal och genusskillnader påverkar risktagande är en viktig
faktor att beakta för preventionen.
3.3 Sexuell hälsa
Vad sexuell hälsa är har diskuterats länge, och en väl använd definition är den från
Världshälsoorganisationen, WHO. ”Sexuell hälsa är ett tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt
välbefinnande i relation till sexualitet. Det kräver en positiv och respektfull inställning till
sexualitet och sexuella relationer, liksom möjligheten att få njutbara och säkra sexuella
erfarenheter, fria från tvång, diskriminering och våld.”
Men vad är då sexuell hälsa när det kommer till unga vuxna? Som vi tidigare konstaterat är
unga vuxna en heterogen grupp, där troligen flera olika synsätt råder kring vad sexuell hälsa
är. Jens Boman, smittskyddsläkare, menar att ett sätt att se sexuell hälsa är att konstatera att
det i alla fall är frånvaro av sexuell ohälsa (exempelvis STI och oönskade graviditeter).
Samtidigt bör positiva komponenter vägas in för att skapa ett mer holistiskt synsätt. Det finner
vi stöd för i WHO’s definition, men också i studier om hur vi kommunicerar bäst kring
sexualitet och prevention (se t.ex. Forsberg 2007; Skarpås 2010) Njutning är en viktig del av
sexuell hälsa, men troligtvis också en av anledningarna till att människor ibland utsätter sig för
risk för sexuell ohälsa. Känslor av kärlek och sökande efter spänning och njutning påverkar
exempelvis riskkalkylering och benägenhet att tänka i termer av skydd. Kan njutning och säkra
sexuella erfarenheter gå hand i hand, har vi nått långt i det promotiva arbetet. Men hur når vi
dit? Samtida studier (exempelvis Tikkanen, Abelsson & Forsberg, 2011) visar att stor del av de
samlag som genomförs bland unga, görs utan kondom, men inom relationer. Är de då att
beteckna som säkra? Samma studie visar att flera har erfarenhet av andra sexuella praktiker
än samlag, är dessa säkrare?
3.4 Mottagande prevention och hälso- och sjukvård
En viktig faktor för sexuell hälsa är att det finns någon att vända sig till när det behövs. Fram
tills man fyller 23år kan man i Skåne avgiftsfritt gå till UM (Ungdomsmottagning). Därefter får
man vända sig till den allmänna sjukvården, eller riktade mottagningar såsom CSH (Centrum
för Sexuell Hälsa). Övergången mellan UM – CSH eller motsvarande behöver ske smidigt, då
det är i en period i livet då många är sexuellt aktiva. Det är också i detta åldersspann vi finner
högst incidens av klamydia. En hög tillgänglighet och ett bra bemötande är av yttersta vikt för
att hälsa- och sjukvården skall lyckas fånga upp och behålla unga vuxna.
Det är också värt att belysa ett genusperspektiv på såväl prevention som klinisk verksamhet
vad gäller unga vuxna och sexuell hälsa. Stora skillnader mellan prevention och klinisk
8 verksamhet kan se vad gäller kvinnor och män. Det finns kliniska mottagningar där kvinnor
kallas till cellprovtagning vartannat år efter att de fyllt 25 år och en smidig övergång kan ske
via detta forum till gynekolog när kvinnornas ålder är för hög för UM. Å andra sidan ges
riktlinjer för det hiv/STI-preventiva aktörerna att inte arbeta direkt gentemot kvinnor som har
sex med kvinnor (KSK). Detta trots att det finns studier som visar på en överlappning mellan
just denna grupp och MSM. Till MSM finns riktad information kring prevention till unga genom
ett flertal kanaler. RFSL Rådgivningen Skåne arbetar exempelvis både uppsökande via nätet
och där MSM möts. Däremot har en frånvaro av män generellt konstaterats inom det kliniska
verksamhetsfältet. Vart går män efter att de fyllt 23år, och vem kallar dem till sig med jämna
intervall för att överbrygga avståndet mellan UM och andra mottagningar?
Ser vi hela människan när de väl besöker vården, var en fundering som kom upp under
seminariet. Sexualiteten är tätt förknippad med andra hälsorelaterade delar av livet såsom
psykosocial hälsa, känsla av samhörighet, prestationskrav och trygghet. Ett dåligt psykiskt eller
socialt mående kan lätt ta sig i uttryck som sexuellt riskbeteende. Trygga människor med
rimliga krav på sig själva och sin omgivning är mindre benägna att ta risker. Hur bra är
vårdapparaten på att se och koppla ihop detta?
4. Fick vi svar på våra frågor?
Inför seminariet skickade vi ut ett antal frågor som ringade in den problematisering av
målgruppen unga vuxna som vi ville göra. Här försöker vi sammanställa de svar och luckor
som vi fann under seminariet.
Vilka utgör gruppen och vad karaktäriserar gruppen som sådan?
Ung vuxen är ett begrepp, en benämning, myntad av andra än subjekten. Ser sig unga vuxna
som unga vuxna? Tveksamt. Men finns det gemensamma nämnare? Troligtvis.
Vi kan konstatera att något slags åldersdefinition skulle ringa in gruppen till personer mellan
ungefär 20-29år. Detta motsvarar i Sverige knappt 1,3 miljoner människor (SCB,
20110906). Unga vuxna ses under seminariet som en otroligt heterogen grupp, som
måhända ryms bättre inom andra benämningar än sett utifrån ett åldersintervall. Tankarna
går mot beteende och identitet. Är unga vuxna, snarare personer som är vuxna men beter sig
som ungdomar - än personer 20-29 år? Eller har unga vuxna andra identiteter som är
viktigare än sin ålder? Kritik lyftes mot begreppet unga vuxna som sådant, kan det tänkas
vara normativt – ”på vägen mellan ungdom och kärnfamilj”?
Jeanette Perchun belyste exempel från sin vardag där hon ser att sexuell läggning ses allt
mindre statisk, kanske mindre viktig att benämna? Idag pratar forskare (Sven-Axel Månsson,
Kristian Daneback m.fl.) exempelvis om flytande sexualiteter, ett slags mer rörlig sexuell
läggning. Där ses identitet och beteende inte nödvändigtvis synonymt, och definitivt inte
statiskt. I samtida studier (Tikkanen, Abelsson & Forsberg, 2011; Larsdotter 2009) kan vi se
att denna teori görs gällande. Tikkanen, Abelsson & Forsberg, 2011 såg att runt 15 % av
9 tjejerna i deras studie på drygt 15000 ungdomar och unga vuxna betraktar sig som
bisexuella. Larsdotter såg komplexitet och enorm variation (politisk lesbisk, lesbisk med inslag
av bipraktik, emotionellt heterosexuell) när hon frågade efter sexuell läggning bland de ca 800
KSK i hennes studie.
Hur når vi unga vuxna? Är det skillnad på att nå ungdomar och unga vuxna?
Seminariegruppen kommer fram till att idag når vi unga vuxna via ett antal preventiva
instanser, både inom det preventiva arbetet innan/ovetandes om de har en STI) och när de
söker vård. Det förebyggande arbetet som riktas till unga vuxna är främst i informations- och
kampanjform, men även rådgivning förekommer. Riktade satsningar görs framförallt på
universitet, men även i nattklubb-, qruising-, och konsertmiljö. De senare miljöerna har
ansetts viktiga då man kommer nära tillfällen där sexuella kontakter knyts, så kallade ”varma
miljöer”. En utmaning i detta preventiva arbete är att nå ut med preventiva budskap till fler
unga vuxna än de som rör sig i lättidentifierade miljöer vilket exempelvis högskolor utgör. En
annan utmaning är att arbeta med fler/andra budskap och metoder än (kondom)tillgänglighet
i nöjesmiljö som ofta är rörig, högljudd och där målgruppen ibland blir alltför alkoholpåverkad.
De vårdrelaterade insatserna söker individen oftast upp själv, och då möter preventionen de
unga exempelvis på mottagningar som CSH, UM och inom ramen för socialtjänst. Även
frivilligorganisationerna möter unga vuxna i exempelvis rådgivande samtal IRL och via telefon
och chat. Ett problem som konstateras är att UM, som knyter de unga till sig i tidig ålder, inte
tar emot dem efter att de fyllt 23 år. Övergången till andra mottagningar, som exempelvis
CSH, är inte alltid smidig. Ser man till att förstföderskor generellt är strax under 30 år, är det
många år av sexuell aktivitet som behöver bemötas av preventionen. Arbete för att inte låta
övergången mellan mottagningar utgöra en tröskel är önskvärt.
Som synes är det stor skillnad på att nå ungdomar och unga vuxna. Till skillnad från
ungdomar, som till stor del kan nås genom satsningar gentemot skola, fritidsgårdar och andra
insamlande arenor, är unga vuxna spridda på ett mycket mer komplext sätt. Statistik från
SCB tydliggör arenan skola/universitet på ett bra sätt. Av alla som fyller 18år i Sverige 2003
gick 90 % på gymnasiet. Fem år senare har ungefär 37 % av dessa fortsatt sina studier på
högskola/universitet (SCB, 2009). Detta ger oss vid handen att gissningsvis runt 37 % av varje
årskull (antalet är beroende av andra faktorer så som tillväxt, jobbmöjligheter osv.) borde,
åtminstone under ett par år, återfinnas inom högskolor/universitet. Genom samma typ av
insamlande arena når preventionen alltså 90 respektive 37 procent av en årskull, beroende
på om vi arbetar med de unga som är 18år eller 23år. Väl eftertänkta insatser gentemot
resterande välkomnas.
Diskussioner om konkret prevention på oväntade platser lyftes. I taxin på väg hem från
klubbar, i annonser på nätet. Dessa insatser är inte heller ålders- eller livssituationsbaserade,
utan möter alla, dessutom i ”varma miljöer”.
10 Vilka behov kan gruppen tänkas ha vad gäller sexuell hälsa? Hur tar vi reda
på gruppens behov?
Under seminariet ger Elinor Hansson, sexualrådgivare på RFSU Malmö, några exempel på
frågor som inkommit till RFSUs frågelåda. Dessa skulle kunna utgöra indikatorer på behov
som uttryckts av unga vuxna. Vi ska dock minnas att det inte säger något om omfattningen av
behoven. Elinor beskriver personer som hör av sig och är osäkra på risker i samband med
olika sexuella praktiker exempelvis golden showers och oralsex. Hon beskriver frågeställare
som är utomlands och inte litar på landets råd och prevention, och undrar vart man vänder
sig när man kommer till Sverige. Hon beskriver också frågor om sexmissbruk och
webbcamsex. Själv tycker hon sig se flera exempel som skulle kunna betecknas som
postaidsgenerationsfrågor, Ibland är kunskapen låg, men framförallt är strategierna vad gäller
säkrare sex få. Och ofta är det endast oönskad graviditet man försöker skydda sig mot.
Jens Boman visade statistik över klamydia i åldersspannet som inkluderar unga vuxna, och vi
kan se att det finns ett stort behov av prevention vad gäller just klamydia i den yngre delen av
unga vuxna (20-24år).
Flera i seminariegruppen lyfte unga vuxnas behov av att ventilera hela livssituationen, med allt
vad val, hälsa, karriär, relationer och sexualitet heter. Det är många val, och de flesta vill inte
välja bort något, vilket skapar mycket stress. Det är viktigt att de som möter unga vuxna inte
lägger mer press på dem, utan poängterar ”good enough” konstaterade Johanna Jäghagen.
Hos yrkesverksamma krävs kunskap för att kunna genomföra bra samtal, med riktad
information. Om denna finns på olika vård- hälso- och sociala inrättningar diskuterades, och
gruppen var tveksam. Fokus på att överföra kunskap om unga vuxna och sexuell hälsa till
andra yrkesverksamma än de som direkt arbetar med sexualhälsa är önskvärt, menade Lotta
Green Dahlberg.
5. Fortsatt arbete
Sammantaget konstaterade seminariegruppen att unga vuxna som grupp behöver fokuseras
och bemötas i högre grad av yrkesverksamma. Sammanslagningen med ungdomar är inte
alltid lyckosam, då flera faktorer skiljer sig åt mellan grupperna. Fokus behöver läggas på vilka
preventionsarenor som möter den heterogena gruppen unga vuxna, utanför högskolan och
pubmiljöer.
En hel del frågeställningar hann inte med att diskuteras under seminariet. Några av dessa
behöver belysas framöver, såsom vilka resurser finns att bemöta unga vuxna i allmänhet och
det identifierade behovet av en bredare syn på sexuell hälsa i gruppen? Hur ser exempelvis
sexuell hälsa kopplat till arbetsliv och livet i stort hos unga vuxna ut? Vilka preventionsaktörer
finns som direkt arbetar med gruppen unga vuxna och hur fördelas roller och resurser?
11 6. Litteratur
Forsberg, M. (2007) Ungdomars sexuella hälsa. Internationella kunskapssammanställningar
och svenska erfarenheter av förebyggande arbete. Socialstyrelsen.
Humblet, O., Paul, C. & Dickson, N. (2003) High-Risk Sexual Behaviour in a Birth Cohort
Between Sexual Debut and Age 26.
Melchert-Cacia, L. & Nilsson, M. (2011) Statistik klamydia i Skåne 2010. Smittskydd Skåne.
Nationella strategin mot hiv/aids och vissa andra smittsamma sjukdomar (prop. 2005/06:60)
SCB (2009) Få svenska 19-åringar studerar vidare direkt efter gymnasiet. Välfärd, Nr 4,
2009.
SCB (2010) Sveriges folkmängd (i ettårsklasser) 1860-2010. Hämtat 20110906 via
www.scb.se
Skarpås (2010) Dundermycket sexualundervisning. Falluckor och preventiva resultat i ett
försök att göra teori till praktik. RFSU-Gruppen Malmö, Malmö.
Tikkanen, R., Abelsson, J. & Forsberg, M (2011) UngKAB09. Göteborgs universitet.
12