Linköpings Universitet
Statsvetenskap 2
Självständigt arbete 7.5 hp
HT-13
Kampen mot HIV i Sydafrika
En beskrivande studie om hur minskad spridning av HIV är möjlig genom att stärka
kvinnors sociala ställning
The Fight Against HIV in South Africa
A descriptive study of how reducing transmission of HIV is possible by strengthen
women’s social status
Av
Elisabeth Kindeland
Handledare: Ester Andréasson
Antal ord: 7684
1
Sammanfattning
Uppsatsens syfte är att undersöka om det är möjligt att hindra fortsatt spridning av HIV i
Sydafrika genom att stärka kvinnans ställning i samhället. Det har undersökts genom
variabler, hittat med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Den oberoende variabeln som använts
är stärka kvinnans roll i det sydafrikanska samhället och den beroende variabeln är minska
spridningen av HIV samt undervariablerna skolgång för flickor, kunskap om sex/HIV för
kvinnor och kondomtillgång för kvinnor. Min geografiska avgränsning är Sydafrika samt till
viss del södra Afrika och mitt urval av källor är publicerade senaste 15 åren. Uppsatsen inleds
med bakgrundsinformation om HIV/AIDS i Afrika.
En genusbaserad teori angående större fokus på kvinnors hälsa har präglat undersökning.
Empirin beskriver problematiken i att vara kvinna i det sydafrikanska samhället, hälsomässigt,
socioekonomiskt och politiskt. Resultatet visar att genom att ge flickor skolgång och högre
utbildning minskar risken för HIV. Det är även väsentligt att informera kvinnor om sex och
HIV för att hindra spridningen. Min undersökning visar att genom förändra det sydafrikanska
samhällets nuvarande sexuella normer blir kvinnan mindre utsatt för hivsmitta. Studien
avslutas genom att knyta ihop teorin med empirin samt en slutsats.
2
Innehållsförteckning
1. Bakgrund ................................................................................................................................ 4
1.1 Syfte ................................................................................................................................. 5
1.2 Frågeställningar ................................................................................................................ 5
1.3 Begreppsförklaring ........................................................................................................... 6
1.4 Avgränsning ..................................................................................................................... 6
1.5 Material ............................................................................................................................ 7
1.6 Disposition ....................................................................................................................... 8
2. Val av strategi och design ...................................................................................................... 8
3. Metod ..................................................................................................................................... 9
3.1 Kvalitativ textanalys ......................................................................................................... 9
3.2 Variabler ......................................................................................................................... 10
3.2.1 Beroende och oberoende variabel ........................................................................... 10
3.3 Annan alternativ metod .................................................................................................. 11
3.4 Teorianknytning ............................................................................................................. 12
3.5 Reliabilitet och validitet ................................................................................................. 13
4. Kvinnan i ett mansdominerat samhälle ................................................................................ 14
4.1 Skolgång för flickor visar positiva resultat .................................................................... 15
4.2 Kunskap om sex och HIV är makt för kvinnor .............................................................. 17
4.3 Kondomanvändning skyddar mot HIV .......................................................................... 19
5. Analys ................................................................................................................................... 21
6. Slutsats ................................................................................................................................. 23
7. Referenser............................................................................................................................. 24
3
1. Bakgrund
I slutet av år 1990 uppskattade World Health Organization (WHO) att 8-10 miljoner
människor levde med sjukdomen HIV/AIDS. I Afrika söder om Sahara med bara tio procent
av världens befolkning bodde 25-50 procent av alla smittade.1 I slutet av år 2012 uppskattade
WHO att antalet smittade hade stigit till 35, 3 miljoner människor 2 och idag Sydafrika lever
6,1 miljoner människor med HIV. 3
I Afrika är den största smittoorsaken främst genom heterosexuellt samlag och det påverkar
fler kvinnor än män. I Afrika söder om Sahara är 59 procent av alla vuxna med sjukdomen
kvinnor och dessa kvinnor uppfyller tre fjärdedelar av alla kvinnor världen över med HIV.
Den största riskgruppen är unga kvinnor i åldern 15-24. Till exempel är omkring 21 procent
av alla kvinnor i den ålder smittade av HIV, jämfört med sju procent av män i samma ålder.
Efter dåliga nyheter i åratal visar statistik på att antalet smittade minskar, från år 2001 med
2,2 miljoner nya smittade till år 2009 med 1,8 miljoner. Dock fortsätter Afrika ha den största
andelen smittade och över en tredjedel hivsjuka lever i södra Afrika. Enligt UNAIDS lever
5,6 miljoner människor i Sydafrika med HIV och är det land med största antalet smittade i
världen. (2009) 4
En anledning till att så många människor i Afrika blir smittade med HIV är för det är en hög
frekvens med sex utanför äktenskapet. Ett stort problem i det afrikanska samhället är de
sexuella normerna. Normen är att männen är biologiskt programmerade att ha sex med många
kvinnor. Männen i Afrika har många kvinnliga sexuella partners vilket leder till en stor
spridning av sjukdomen. Ett annat problem är den rörlighet av befolkning som sker i Afrika.
Allt fler män drar sig till storstäderna för att arbeta vilket leder till fler tillfälliga sexuella
kontakter samt prostitution för kvinnor som söker ekonomisk överlevnad. En annan riskfaktor
är att andra sexuellt överförbara sjukdomar förblir obehandlade vilket gör att HIV smittar
lättare. Detsamma gäller även fattigdom, näringsfattig mat och parasitsjukdomar som
försämrar kroppens immunförsvar. Undersökningar visar att inom prostitution och vid
tillfälliga sexuella kontakter är kondomanvändningen låg och i många länder är mer än hälften
av de prostituerade smittade med HIV. 5
1
Gordon & Gordon, 2013, s. 228
WHO ”HIV/AIDS (2013-12-17)
3
UNAIDS “South Africa” (2013-12-17)
4
Gordon & Gordon, 2013, s. 228
5
Gordon & Gordon, 2013, s. 229
2
4
Även i ett sydafrikanskt samhälle är det en norm att mannen ska ha sex med många kvinnor
medan kvinnan själv ofta blir socialt utfryst om hon har flera sexpartners. En kvinna anses
också ofta som oren, vid till exempel menstruation. En färsk undersökning gällande både män
och kvinnor visar att det finns utbredda idéer om att kvinnor är mottagare av sexuell, moralisk
och fysisk smuts. För män anses kondomanvändning onödig vid samlag med en moraliskt ren
kvinna och dessa kvinnor är således i större riskzon för att bli smittade med HIV. 6
Det är med denna problematik i åtanke som jag har valt att genomföra en b-uppsats som
undersöker kvinnans roll i förhållande till spridningen av HIV. Jag anser att samhällets tankar
och normer kring genus och jämlikhet kan vara viktig aspekt i bekämpningen av den dödliga
sjukdomen HIV. I min uppsats undersöker jag om det är möjligt att förhindra spridningen av
smittan genom att ändra normen för kvinnor när det kommer till sex, kunskap och
kondomanvändning.
1.1 Syfte
Mitt syfte med denna b-uppsats är att undersöka hur det går att förhindra fortsatt spridning av
sjukdomen HIV i Sydafrika genom att stärka kvinnans ställning i samhället. Som bakgrund
problematiseras HIV i Afrika samt Sydafrika. I förhållande till denna problematik förklaras
kvinnans nuvarande ställning i Sydafrika. Resultatet av min undersökning baseras främst på
hur det är möjligt stärka kvinnans ställning i Sydafrika och visas genom mina tre
undervariabler. I slutet av arbete kopplar jag resultatet till min teori angående hälsa och
jämlikhet.
Under min studie har jag hittat variabler som jag har valt att ha som delfrågor i mitt arbete.
Dessa variabler har jag hittat genom min deduktiva teori som man kan läsa om i kapitel 3.4
Teorianknytning.
1.2 Frågeställningar
Min huvudfråga är:
- Är det möjligt minska spridningen av HIV genom att stärka kvinnans ställning i det
sydafrikanska samhälle?
6
Jewkes, Levin, Penn-Kekana & Loveday, 2003 s. 126
5
Mina delfrågor är:
- Går det att påverka spridningen av HIV genom skolgång för flickor i Sydafrika?
- Går det att påverka spridningen av HIV genom kunskap om sex för kvinnor i Sydafrika?
- Går det att påverka spridningen av HIV genom kondomtillgång för kvinnor i Sydafrika?
1.3 Begreppsförklaring
HIV/AIDS
HIV och AIDS är en sjukdom som orsakas av humant immunbristvirus, vilket är ett
retrovirus. Retrovirus utmärks genom att virus lagras i kroppens arvsmassa vilket leder till att
personer med sjukdomen bär på viruset resten av livet. För att ställa en diagnos om en person
har sjukdomen HIV är att det hittas antikroppar mot hivviruset i blodet. Den personen som har
antikropparna diagnosernas då som hivpositiv. Det tar tre månader från det att personen blir
smittad till att HIV kan upptäckas genom blodprov. Det är under dessa tre månader som man
är som mest smittsam. Hivviruset kan överföras via kroppsvätskor som till exempel blod.
Dock är det vanligaste smittvägarna samlag eller när narkomaner delar sprutor. Idag anses det
bästa sättet att skydda sig mot sexuellt överförd smitta vara genom att använda kondom. 7
Det kan emellertid dröja flera år från det tillfälle då en person blivit smittad tills att denne blir
sjuk. Som hivsmittad blir immunförsvaret kraftigt nedsatt eftersom HIV skadar eller förstör
celler som är essentiella för kroppens immunförsvar. Sjukdomen AIDS, ”acquired immune
defiency syndrome” utvecklas när immunförsvaret är kraftigt nedsatt och kroppen inte längre
kan stå emot vissa andra sjukdomar, till exempel tumörsjukdomar. Symptomen en smittad
person visar beror främst på sjukdomar orsakade av nedsatt immunförsvar. Den smittade
avlider om inte bromsmediciner mot viruset ges. 8
Jag ha valt att använda mig av begreppet hiv med versaler, alltså HIV.
1.4 Avgränsning
Min geografiska avgränsning jag valt är Sydafrika och södra Afrika. Problemen med HIV
finns också ofta i andra länder i södra Afrika vilket gör att jag använt mig av studier som inte
är i just Sydafrika. Jag har valt att angripa forskningsproblemet ur ett nutida perspektiv och
inriktar mig på forskning från senaste 15 åren. Fokuset kommer främst att ligga på
7
8
Hiv.se “Om hiv” (2013-12-03)
Hiv.se “Om hiv” (2013-12-03)
6
genusperspektivet när det kommer till att minska spridningen av HIV, i detta fall att stärka
kvinnans samhällsställning. Mitt resultat baseras på hur man genom vissa medel kan stärka
kvinnans roll och på så sätt minska spridningen av HIV. Detta har undersökts genom hur
skolutbildning för flickor stärker dem, kunskap om sex och HIV ger makt för kvinnor och
bättre kondomtillgång för kvinnor skyddar mot HIV.
1.5 Material
När en forskare tittar över sitt källmaterial måste denne tänka över vissa aspekter och de är
äkthet, oberoende, samtidighet och tendens. Det finns två typer av källmaterial, kvarlevor och
berättelser. Kvarlevorna är fysiska spår av de mänskliga förhållandena eller händelser. Den
andra, mer relevant för min studie är berättelser. Berättelserna är om mänskliga aktiviteter och
kan vara alla slags typer av historiska påståenden som finns i till exempel pressmaterial,
radioinspelningar, hemsidor, intervjuer, reportage och så vidare. 9
I mitt arbete har jag använt mig av flera olika typer av källor som forskningsartiklar, statliga
organs hemsidor och litteratur. Jag har använt mig av sökmotorn Scopus genom Linköpings
universitets hemsida som är en multidisciplinär databas med över 15 000 tidsskrifter och 5000
databaser inom främst naturvetenskap, samhällsvetenskap, medicin och teknik. 10 Genom
vissa sökord har jag fått fram de forskningsartiklar jag ansåg var relevant för min studie. Jag
tänkte på att artiklarna skulle vara samtida i och med min avgränsning jag valt. Artiklarna från
Scopus är forskning som erkänts godkänd vilket gör att de kan anses som oberoende och äkta.
11
Jag har även använt mig av World Health Organizations (WHO) och Sidas hemsida för att få
information. WHO är Förenta Nationernas organisation som arbetar med hälsa för
medlemsländerna 12, och Sida är Sveriges statliga organisation som arbetar för att minska
fattigdomen i världen på uppdrag av Sveriges regering och riksdag. 13 Även UNAIDS som jag
använt mig av arbetar på uppdrag av FN och då specifikt med frågor som rör HIV/AIDS. 14
Eftersom dessa hemsidor är statliga förutsätter jag att informationen jag tar del av är äkta och
oberoende. Det är dessa hemsidor jag använt mig av för att få statistik vilket gör det mer
9
Esaiasson (red.), 2012, s 279 f
Linköpings universitets bibliotek ”Databaser” (2013-12-30)
11
Essiasson (red.), 2012 s. 282 ff
12
WHO “About WHO” (2013-12-30)
13
Sida “Vårt uppdrag” (2013-12-30)
14
UNAIDS ” United Nations Declarations and Goals” (2013-12-30)
10
7
samtida än till exempel litteratur eftersom hemsidor kontinuerligt kan uppdateras. Två andra
hemsidor jag använt är hiv.se och Nationella sekretariatet för genusforsknings hemsida.
Förutom metodlitteratur har jag använt April A. Gordon och Donald L. Gordons bok
Understanding Contemporary Africa för att få information om kvinnans roll i det afrikanska
samhället samt HIV/AIDS i Afrika. Denna källa är inte helt samtida och därför har jag valt att
inte använda den statistik som författarna skrivit. Jag anser dock att källan är äkta och
oberoende. Med det menar jag att litteraturen kan bekräftas genom annan information och att
den är trovärdig eftersom den fanns att låna på Linköpings universitets bibliotek. 15
Mina källor jag har tillhandahållit mig av är många primärkällor. Det är viktigt att man som
forskare tänker på vart man får sitt material och att primärinformationen inte ska bekräftas av
en sekundärkälla. Jag har i mitt arbete ofta tagit del av forskningsartiklar från Sydafrika och
statistik från WHO och UNAIDS. Eftersom dessa är primärkällor är den mesta av
informationen till hög grad trovärdig. 16
1.6 Disposition
Uppsatsens första del inleds med bakgrundsinformation om HIV/AIDS och därefter syfte,
frågeställningar, begreppsförklaring, studiens avgränsning och källkritik. Uppsatsens andra
del handlar om vilken typ av metod jag använt mig av samt strategi och design. Den andra
delen innehåller också en diskussion av kring alternativ till andra val av metod, reliabilitet och
validitet samt studiens teorianknytning. Därefter kommer mitt kapitel som är skrivit utifrån
mitt resultat. I det här avsnittet beskrivs kvinnans roll i det mansdominerade sydafrikanska
samhället. Efter det beskrivs tre åtgärder som kan stärka kvinnans roll som utbildning,
kunskap samt kondomanvändning som på så sätt kan minska hivspridningen. I analysen
anknyter jag min teori om att större fokus på kvinnors hälsa främjar hela samhällets hälsa och
minskar spridningen av hiv. I slutsatsen besvaras mina frågor och en diskussion om vidare
forskning.
2. Val av strategi och design
För att svara på min forskningsfråga använder jag mig av en beskrivande studie. En
beskrivande studie avser att förklara hur, när och vilka aktörer till exempel kan minska
spridningen av HIV. Denna typ av strategi anser jag vara den bäst lämpliga eftersom jag vill
15
16
Essiasson (red.), 2012 s. 281
Essiasson (red.), 2012 s. 287
8
förklara hur det går att minska spridningen av HIV i Sydafrika genom att stärka kvinnan.
Dock finns det jag som forskare måste tänka på när jag använder mig av beskrivande studie är
att jag inte bara kan presentera intressant material utan att jag måste göra något av det
materialet jag analyserat. 17
Essiasson (red.) förklarar vidare att när man använder sig av beskrivande studie ska tänka på
att till exempel besvara frågorna vem, vad, hur och varför. Det här har jag tänkt på under tiden
jag har analyserat mitt material. Det finns även större krav på att man använder sig av teorier
när man genomför en beskrivande studie. Detta är för att det blir lättare att motivera sin
forskning om den är kopplad till en teori. 18 (Nedan finns ett teorikapitel där jag kopplar min
undersökning till en genusbaserad teori.)
När jag har arbetat med min beskrivande studie har jag förvisso inte förklarat varför till
exempel spridningen av HIV har minskat utan jag har förklarat hur det går att minska
spridningen av HIV. Jag har även tänkt på att inte ta ställning i de frågor texterna handlar om
utan jag har tagit ett ställningstagande i hur texterna ska tolkas och förstås. 19
3. Metod
För att genomföra mitt arbete har jag använt mig av kvalitativ forskning. Kvalitativ forskning
syftar på att tolka ord och inte siffror när forskaren samlar in och analyserar data. 20
3.1 Kvalitativ textanalys
Jag har valt att använda mig av kvalitativ textanalys och i detta fall kvalitativ innehållsanalys.
När jag använt mig av innehållsanalys har min roll som forskare fått stor betydelse i tolkning
och konstruktion av texterna. Under arbetets gång har jag analyserat en stor mängd texter, till
exempel forskningsartiklar och böcker för att hitta ett bakomliggande tema. Genom
innehållsanalys är det viktigt att jag har försökt finna en mening med de kategorier jag senare
hittat, och även förstått kontexten inom dessa kategorier. 21
Ett annat skäl till varför jag valt denna metod är för att texterna inte alltid handlar just det
tema jag letar efter. Genom textanalysen har jag hittat den helhet som jag sökt. Under tiden
som jag har analyserat mina texter har jag tänkt på att logiskt ordna innehållet. På så vis har
jag hittat kategorier som jag använder mig av som undervariabler. De undervariabler jag hittat
17
Essiasson (red.), 2012 s. 36
Essiasson (red.). 2012, s. 37
19
Beckman, 2005, s. 51 f
20
Bryman, 2010, s. 651
21
Bryman, 2010, s. 651 & s 505
18
9
och som jag valt att tillämpa i min undersökning är skolgång för flickor, kunskap om sex och
HIV för kvinnor och kondomtillgång för kvinnor. Den kvalitativa textanalysen har även hjälpt
mig att hitta den oberoende variabeln, stärka kvinnans ställning i sydafrikanskt samhälle och
den beroende variabeln minska spridningen av HIV i Sydafrika. Det är dessa variabler jag
hittat genom att analysera texterna jag läst. 22
3.2 Variabler
I min undersökning har jag valt mig att använda mig av variabler. Variabler är kortfattat
egenskaper, en eller flera, vilka kan varieras i olika enheter, 23 och är inte bara till för
kvantitativa undersökningar utan också för kvalitativa. Grundtanken med variabler är att den
verklighet forskaren studerar i slutändan ska förenklas och sammanfattas till en form av
datamatris. Genom att använda mig av variabler kan jag upprätta ett tydligt analysschema för
mitt arbete. Under arbetets gång har jag kunnat definiera variabler och analysenheter som jag
anser är viktiga för min uppsats De analysenheter som jag har valt att använda mig av är HIV
i Sydafrika och kvinnors ställning. Dessa två är de undersökningsobjekt jag vill använda mig
av för att lösa mitt forskningsproblem. 24
3.2.1 Beroende och oberoende variabel
När man använder sig av variabler finns det en distinktion mellan beroende och oberoende
variabel. Den beroende variabeln är den variabel som beskriver förändringen hos
analysenheternas egenskap som forskaren vill förklara. Den beroende variabel jag använder
mig av är minska spridningen av HIV i Sydafrika. 25 Den variabeln valde jag eftersom det är
mitt forskningsproblem jag vill lösa. Det är genom den oberoende variabeln jag vill undersöka
på vilka särskilda vis man kan hindra spridningen av HIV.
Min oberoende variabel är stärka kvinnans ställning i ett sydafrikanskt samhälle. Detta är
variabeln som jag tror kan förklara förändringen i den beroende variabeln (hiv i Sydafrika).
Oberoende variabler kan också ibland kallas för förklarings- eller orsaksvariabler. I mitt fall
anser jag att den oberoende variabeln, stärkt kvinnas ställning, kan förklara hur det går att
minska spridningen av HIV i Sydafrika. 26 Denna oberoende variabel har jag valt eftersom det
22
Essiasson (red.), 2012, s. 210 ff
Bryman , 2010, s. 656
24
Essiasson (red.), 2012, s. 44 ff
25
Essiasson (red.), 2012 , s. 50 f
26
Essiasson (red.), 2012 , s. 51 f
23
10
finns forskning som tyder på att kön och jämlikhet är en viktig aspekt i arbetet för att
förhindra fortsatt spridning av HIV. 27
Oberoende variabel
Beroende variabel
Stärka kvinnans ställning i sydafrikanskt samhälle
Minska spridningen av HIV i
Sydafrika
Undervariabler
Skolgång för flickor
Kunskap om sex och HIV för kvinnor
Kondomtillgång för kvinnor
Det är med hjälp av den här tabellen jag har undersökt mina resultat. Jag har använt mig av
mina undervariabler jag hittat genom min teori och sedan undersökt om det påverkar den
beroende variabeln. Undervariablerna är hittade genom att använda mig av teorin angående
hälsa och genus. Mina undervariabler har undersökts utifrån den oberoende variabeln, ag har
alltså försökt hitta studier som bekräftar att mina undervariabler kan minska spridningen av
hiv (beroende variabeln).
3.3 Annan alternativ metod
Jag har avsiktligt valt att inte genomföra en intervju som är väldigt vanligt vid kvalitativ
forskning. När forskare använder sig av intervjuer är det informantens egna uppfattningar och
synsätt som spelar roll och är då ofta mindre strukturerat. Det hade varit väldigt intressant för
min undersökning att genomföra en intervju. Genom att intervjua en person som till exempel
arbetar med projekt som främjar sexualkunskap för kvinnor i Sydafrika hade jag kunnat få
kunskap om personens samt projektets tankar och idéer. Syftet med kvalitativa intervjuer är
att få detaljerade och fylliga svar av informanten. 28 Jag tror att jag skulle få svårt att hitta en
informant att genomföra en intervju med face to face eftersom min avgränsning är Sydafrika,
ett land som är väldigt långt bort.
Vid vissa fall finns det forskare som gör intervjuer med informanter över internet. Jag anser
att det skulle kunnat vara en möjlighet för mig eftersom det hade varit lättare att få tag på en
värdefull informant över internet. En intervju via e-mail handlar om skriftliga frågor och svar
27
28
Jewkes, Levin, Penn-Kekana & Loveday 2003 s. 132
Bryman, 2010, s 412 f
11
vilket inte ger rum för några följdfrågor. Vid en intervju via e-mail kan man inte heller skriva
ner något kroppsspråk vilket kan göra intervjun plattare, dock finns det de informanter som
vågar vara mer öppna och ärliga över internet. Jag hävdar ändå att min undersökning klarar
sig bra utan en intervju. Intervjuer får alltid olika bra kvalitet och resultat så i detta fall anser
jag att kvalitativ textanalys och variabler räcker. 29
En annan typ av strategi jag skulle kunnat använda mig av är förklarande studie istället för
beskrivande studie. Vid förklarande studier söker forskaren orsaksförklaring och mönster i
tillvaron den studerar. Den typen av studie söker ett samband mellan verkan och orsak. Om
jag hade använt mig av förklarande studie hade min undersökning blivit omvänd. Jag hade
undersökt varför spridningen av HIV fortsätter i den takt den gör. Genom den här typen av
undersökning hade jag hittat orsaker istället för eventuella lösningar. Snarare än att beskriva
lösningar, bättre kondom användning och utbildning hade jag förklarat orsakerna, dålig
kondomanvändning och dålig utbildning i mitt slutresultat. 30 Jag väljer att istället fokusera på
lösningarna än orsakerna till spridningen av HIV i Sydafrika även om orsakerna spelar roll i
b-uppsatsen.
3.4 Teorianknytning
För att koppla mitt arbete till en teori använder jag mig av deduktiv metod. Deduktiv metod är
den vanligaste formen inom samhällsvetenskapen när det kommer till att hitta teorier. När
man använder sig av deduktiv metod utgår man från ett visst område och teoretiska
överväganden leder till den informationen som undersöks. Deduktiv metod är en form av
hypotesbildning. 31 Genom att använda mig av deduktiv metod har jag lättare kunnat hitta
kategorier under min textanalys som stödjer det faktum att bättre villkor för kvinnor kan
förhindra fortsatt spridning av HIV i Sydafrika.
Flera forskare och professorer vid Nationella sekretariatet för genusforskning anser att ett
genusperspektiv behövs på hälsa. Goldina Smirthwaite som är doktorand inom Genus och
medicin vid Linköpings universitet anser att genusperspektiv inom vården behövs av två skäl:
kvalitet och rättvisa. Hon hävdar att kvinnor och män ska ha rätt till samma vård oavsett
könets egna förutsättningar. Eftersom män alltid varit en norm i samhället har kvinnor mer att
vinna på. En annan forskare, Kerstin Edin som är med. Dr och forskareassistent för Folkhälsa
och klinisk medicin vid Umeå Universitet anser att ojämlikhet påverkar hälsan negativt.
Kaijser & Öhlander (red.), 2011, s. 91 f
Beckman, 2005, s. 81 ff
31
Bryman, 2010, s. 26
29
30
12
Enligt henne finns genus i och genom kroppen vilket påverkar hur vi tar eller undviker risker
samt hur människor söker den vård de behöver. 32
Improve women’s health – improve the world 33
Så avslutar WHO i sin rapport Women and Health som handlar om hur kvinnors förbättrade
hälsa kan förbättra hälsan för alla. Kvinnors hälsa och deras behov har länge varit en
angelägenhet för WHO men har idag blivit ett brådskadande problem som de prioriterar.
WHO poängterar att det finns ett akut behov av politiska dialoger på nationell, regional och
internationell nivå om kvinnors hälsa och effektivitet. Kvinnor lever i regel längre än män
men detta betyder inte att de lever hälsosammare liv. Graviditet och barnfödande som kräver
sjukvård utgör stora hälsorisker för kvinnor. Ofta har kvinnor svårare att få sjukvård på grund
av samhällets ojämlikhet mellan könen. WHO skriver även att kvinnor globalt är mer utsatta
för att smittas av HIV på grund av biologiska faktorer, könsojämlikhet och speciellt i kulturer
som begränsar kvinnors kunskap om sex. 34
WHO avslutar sin studie med att trots att rapporten belyser skillnaderna mellan män och
kvinnor är den inte bara om kvinnor eller för kvinnor. Att fokusera på kvinnors hälsa är en
nödvändighet och en effektiv metod för att stärka hälsosystemen överlag, vilket i slutändan
gynnar alla. 35
Improving women’s health matters to women, to their families, communities and societies at large
36
Jag har således valt att använda mig av ett jämlikt genusperspektiv som teori för att undersöka
om det går att minska spridningen av HIV. Dessa forskare anser att genusperspektivet och
jämlikhet mellan kvinnor och män påverkar folkhälsan positivt. Även WHO hävdar att
förbättrad hälsa för kvinnor förbättrar hälsan för alla människor. Jag kommer att applicera
denna teori på mitt resultat.
3.5 Reliabilitet och validitet
När forskare genomför studier måste denne tänka på reliabilitet och validitet. Enligt Essiasson
(2012) är det mest centrala men också det svåraste problemet som finns för
samhällsvetenskapen när det kommer till empiri. Under tiden jag har genomfört min studie
har jag tänkt på att ha god begreppsvaliditet vilket betyder frånvaro av systematiska fel. Jag
Nationella sekretariatet för genusforskning ” Enkäten: Varför behövs genusperspektiv på hälsa?” (2013-12-04)
Citat ur WHO “Women and health” (2009) s. 6
34
WHO “Women and health” (2009) s. 1 f
35
WHO “Women and health” (2009) s. 6
36
Citat ur WHO “Women and health” (2009) s. 6
32
33
13
har tänkt på att vara noggrann när jag skriver ut statistik så jag inte skriver fel siffror.
Begreppsvaliditet är också att jag använt mig av en rimlig teori och att jag i detta fall använt
mig av rätt typ av variabler för att göra studien. Jag anser att min teori om fokus på
kvinnohälsa är rimlig och att mina undersökningsvariabler utbildning, kunskap och
kondomanvändning svarar på mina frågor. 37
För att få god resultatsvaliditet är det viktigt att reliabiliteten är hög. Bristande reliabilitet
betyder att forskaren gjort slumpässiga och osystematiska fel. Detta orsakas främst av
slarvfel. Min studie är väl genomläst och jag har försökt att vara uppmärksammad under mitt
skrivande för att inte göra slumpmässiga fel. Tillsammans med begreppsvaliditeten och en
hög reliabilitet får jag god resultatsvaliditet. Resultatsvaliditet är att jag svarar på det jag säger
att jag ska svara på, alltså att jag svarar på min huvudfråga och delfrågor. Detta anser jag att
jag har gjort och anser att min undersökning har blivit en bra uppsats. 38
4. Kvinnan i ett mansdominerat samhälle
Idag är det afrikanska samhället väldigt mansdominerat. Det är mannen som har auktoritet i
familjen, kontroll över de ekonomiska resurserna och har den formella makten i de politiska
systemen. Olikt kvinnor i väst som ofta har rättsligt stöd för att kompensera för deras
ekonomiska beroende av männen får kvinnor i Afrika klara sig utan det. Kvinnan i Afrika har
inte garanterad rätt till mannens inkomst eller egendom och inte heller rätten till barnen vid
skilsmässa eller bortgång. 39
I södra Afrika arbetar fortfarande de flesta män och kvinnor inom lantbruk men det gäller
främst kvinnor. Det uppskattas att kvinnor gör 70-80 procent av lantbruksarbetet och
producerar upp till 90 procent av baslivsmedlet. Trots detta är det bara 7-8 procent av
kvinnorna som äger land eller har arrende. Det finns även studier som visar att kvinnor arbetar
fler timmar ute på fältet än männen - åtta timmar för kvinnorna och sex timmar för männen.
Inte nog med att de arbetar fler timmar, det är också de som spenderar timmar på att laga mat,
samlar ved och vatten samt matar djuren. Eftersom kvinnorna ofta inte äger marken får de lite
hjälp för att lätta deras bördor och effektivisera arbetet. När det kommer till välgörenhet för
37
Essiasson (red.), 2012, s. 57 ff
Essiasson (red.), 2012 , s. 63
39
Gordon & Gordon, 2013, s. 312
38
14
lantbrukare är det fokuserat på männen, eftersom det är dem som äger marken och hjälpen är
till för dem som har laglig rätt till marken. 40
Allt fler länder i Afrika arbetar för att jämna ut olikheterna mellan män och kvinnor inom
agrarkulturen. Det estimeras att skördens avkastning skulle vara 20-25 procent högre om
kvinnor skulle få samma utbildning och erfarenhet som männen. Det finns också
undersökningar som tyder på att de afrikanska länder som investerat mest i agrarkulturen
också har minskat hungern som mest. Trots att antalet arbetande kvinnor inom den
professionella arbetssektorn stiger har de fortfarande svårt att få arbete. Det är lättare få
anställning som man eftersom kvinnor vanligen har brist på tillräcklig utbildning, begränsad
tillgång till pengar och deras krav på hushållsarbete. De flesta kvinnor får jobb inom den
informella jobbsektorn, så som hemmabryggare av alkohol och prostitution. 41
Som tidigare nämnt är det en norm i det sydafrikanska samhället att männen har ett biologiskt
behov att ha sex med många kvinnor vilket också ofta leder till prostitution. 42 Den sexuella
manligheten är definierad just av hur många partners mannen haft. En kvinnas redan låga
status ökar om hon är ensamstående och hennes sociala värde är bevisad genom om hon kan
behålla en manlig partner eller inte. Dessutom handlar det om kvinnans möjliga ekonomiska
fördel med ett förhållande med en man. Ensamstående kvinnor anses vara potentiella
inkräktare och de blir tämligen isolerade från samhället. Med de rådande omständigheterna
som flera partnerskap är det höga insatser att ha en, kanske en delad, manlig partner. Trots
detta är många kvinnor rädda för att bli övergivna. På grund av det är det många kvinnor som
känner att det är svårt att föreslå kondom eller att avstå från sex. 43
4.1 Skolgång för flickor visar positiva resultat
Allt mera börjar skolgång för barn och unga anses vara ett ”socialt vaccin” för en lösning i att
förhindra spridning av HIV. I södra Afrika är andelen smittade lägst bland barn i lågstadiet
vilket gör att barnen är framtidens hopp. Ifall dessa barn kan få kunskap och förmågor att
kunna göra nödvändiga hälsosamma val om deras sexliv så kanske det går att vända den
pandemin som hotar att drabba nästa generation. Fler och fler studier visar på att skolgång
reducerar risken för att smittas av HIV än tidigare i epidemin. 44
40
Gordon & Gordon, 2013, s. 312 f
Gordon & Gordon, 2013, s. 313 ff
42
Gordon & Gordon, 2013, s. 230
43
Jewkes, Levin, Penn-Kekana & Loveday 2003 s. 126
44
Jukes, Simmons & Bundy, 2008, s. 41
41
15
Socialt, kulturellt och biologiskt har flickor lättare att bli smittade av HIV än pojkar. Rent
fysiologiskt har kvinnor lättare att få HIV av en smittad manlig partner, än en man som har
samlag med en smittad kvinna. Flickor är också i större risk för att bli sexuellt utnyttjade. För
många flickor är sex första gången ofta påtvingad eller under våld. På grund av den
socioekonomiska osäkerhet som kvinnor besitter kan ett riskfyllt val som att ha samlag med
en äldre partner vara ett rationellt beslut. Emellertid måste mäns sexuella beteende förändras
parallellt med kvinnors men eftersom kvinnor är i större risk för smitta är det kritiskt att det
finns utbildningsprogram som fokuserar särskilt på dem. 45
Jukes, Simmons och Bundy (2008) genomför en studie som visar hur skolgång för flickor
minskar risken för HIV på flera olika sätt i Sydafrika. Enligt andra studier sammanfattar de att
utbildning överlag ger en högre status och välstånd i samhället för kvinnor. Denna högre
status leder till att dessa kvinnor har ett annat sexuellt nätverk än outbildade kvinnor.
Sannolikheten för att ha säkert sex, således använda kondom, diskutera familj och ha kontroll
i sexuella relationer är större när kvinnan är utbildad. En stor orsak till detta är att kvinnor
som har utbildning bland annat får bättre självkänsla. Det leder till att kvinnorna känner att de
kan ha kontroll över sina egna val och deras beteende. 46
En undersökning som genomfördes i Sydafrika visade att kvinnor har olika sociala identiteter
om det gått ut skolan eller inte. Sociala normer om att mannen är den som ska ha kontroll över
sexlivet är utbrett i Sydafrika. Utbildning kan leda till en ändring av dessa sociala normer
vilket leder till bättre kondomanvändning. En studie i Zimbabwe där man studerade kvinnliga
medlemmar i olika sociala grupper, som bland annat politiska organisationer och
kyrkogrupper, visade att kvinnor i välfungerande sociala grupper var 1.3 gånger mer sannolikt
att undvika att smittas av HIV än de som inte var medlemmar i en välfungerande grupp.
Utbildade kvinnor har även ett mindre nätverk av sexuella kontakter än kvinnor som hoppat
av skolan. 47
Det finns teorier som menar att det är ett samband mellan kunskap och vår möjlighet att förstå
konsekvenserna av vårt handlande. Skolgång för flickor leder till att de sannolikt blir mer
exponerade av förebyggande information om HIV genom skolan men också via media.
Skolan kan även ge förståelse för hur HIV smittar biologiskt vilket kan förhindra hivsmitta.
Som teorin säger, handlande (t ex oskyddat sex) ger konsekvenser (t ex hivinfektion).
45
Jukes, Simmons & Bundy, 2008, s. 41 f
Jukes, Simmons & Bundy, 2008, s. 41 ff
47
Jukes, Simmons & Bundy, 2008, s. 43 ff
46
16
Utbildade kvinnor går också oftare och kollar sig för andra sexuellt överförbara sjukdomar.
En studie genomförd i Sydafrika mellan studenter och icke-studenter visar att antalet
sexpartners var färre hos studenterna än för icke-studenterna. 48
Överlag visade Jukes, Simmons och Bundys studie att utbildning kan ändra sexuellt beteende.
Dock kan det vara svårt att använda sig av lärare för att ge information om hur man förhindrar
hivsmitta eftersom det är känslig information. Emellertid tycker de att skolor ska ta till
externa agenturer som ger information vilket har en mer positiv effekt. Utbildning ger större
chans till att bestämma över sitt beteende som till exempel avhållsamhet och säkert sex. 49
4.2 Kunskap om sex och HIV är makt för kvinnor
I Sydafrika är föräldrar är ofta motvilliga till att ge information om sex till sina barn eftersom
de rädda att de uppmuntrar till sexuella aktiviteter. Normen är att kvinnan inom sexuella
relationer är förväntade att ge vad deras partner har för behov och önskningar. Kvinnor frågar
sällan män om kondom eftersom sexet ska handla om männens sexuella njutning. Många
kvinnor känner att de inte kan diskutera sex öppet med deras partner. Detsamma gäller att
fråga om kondom eftersom de är rädda för att anses promiskuösa. 50
I ett sydafrikanskt samhälle är det mannen som anses var överhuvudet i familjen. Det gäller
som tidigare nämnt också i sexlivet. Normen är att mannen dominerar över kvinnan som ska
vara passiv vilket gör det svårt för kvinnan att bestämma över sin egen kropp. Det är också
vanligt att kvinnor blir tvingade till sex eller hotade till det. 51 Det är väldokumenterat i
Sydafrika att kvinnor har svårare för att få information om sex, HIV, preventivmedel och att
få behandling för smittan. 52
Jewkes, Levin och Penn-Kekana (2003) genomförde en studie där de undersökte där de
frågade hur ofta kvinnan och hennes partner diskuterade kondomer, sex och HIV med
varandra. Reslutat visade att kvinnor som bland annat var yngre, nära i ålder med sin partner,
var ogifta, deras partner och dem själva hade högre utbildning diskuterade HIV med sina
partners. Dessa kvinnor kände också ofta att deras förhållande var bra men att de inte hade
någon att prata med om deras relationsproblem. Många av kvinnorna hade också haft fler än
en partner senaste året men trodde inte att deras partner hade en annan kvinna vid sidan av.
48
Jukes, Simmons & Bundy, 2008, s. 44 ff
Jukes, Simmons & Bundy, 2008, s. 52
50
Jewkes, Levin, Penn-Kekana & Loveday, 2003, s. 126
51
Kaufmana, Sheferb, Crawforda, Simbayic & Kalichmana, 2007, s. 434
52
Spragau, 2008 s. 341
49
17
När det kom till diskussion om kondomanvändning gällde detsamma för dessa kvinnor
förutom att de visste deras partner hade andra flickvänner. 53
För att kvinnor ska kunna diskutera sex och HIV med sina partners måste kunskap finnas och
de sexuella normerna ändras. Studier i Sydafrika visar att män är överrepresenterade i antalet
sexpartners och har ett mer riskfyllt beteende än kvinnor. Männens attityd- och
beteendenormer visade sig vara felaktigt när det handlade om deras uppfattning kring det
riskfyllda beteendet. Normer är starkt kopplad till information och kunskap vid sociala
handlingar som till exempel sex. Genom att ändra normer kan också förhöja de förbyggande
insatser runt HIV. Personer som diskuterar HIV är också mer benägna att använda kondom.
Det är emellertid viktigt att kommunikationen finns mellan individerna. 54
Courtenay Spargue (2008) genomförde en studie där hon undersöker hur arbetsplatser i
Sydafrika arbetar med hivförebyggande program som har fokus på kvinnor. För att nå ut med
information om HIV är arbetsplatsen en väg att gå som allt mer har börjat erkännas som rätt
metod. Departementet för hälsa i Sydafrika publicerade år 2007 rapporten HIV & AIDS
and STI Strategic Plan for South Africa 2007–2011 som beskriver den viktiga innebörden
med program för företag som ger män kunskapen och stärker kvinnors makt i avsikt att
reducera kvinnors utsatthet för framtida hivinfektion. Spargues studie handlar om företag
verkligen använder sig av dessa program i deras arbetspolitik. Globalt sett har feminisering av
HIV fått ett genombrott. Idag är 41 procent av den hivsmittade arbetskraften kvinnor och
många länder arbetar med fokus på kön. Dessa internationella utvecklingssteg är dock en
stark skillnad från programmen som finns på arbetsplatserna i Sydafrika. 55
Enligt en enkätundersökning gjord år 2005 gjord för sydafrikanska företag hade 81 procent av
finansiella tjänstefirmor, 50 procent av fabriks- och transport samt 60 procent av
malmföretagen riktlinjer för HIV/AIDS. Dessa riktlinjer varierade starkt i kvalitet och
omfattning. Av företag som hade färre än 100 anställda erbjöd 29 procent ett program som
arbetar för medvetenhet om HIV och 13 procent hade riktlinjer för HIV. Företagen som
använde sig av dessa program hade två likartade kännetecken, icke-diskriminering var en
grundläggande princip och företagen verkade vara könsneutrala. Riktlinjerna företagen ofta
använde sig av fokuserade på enformighet, således genom att ignorera könsolikheter när det
53
Jewkes, Levin, Penn-Kekana & Loveday, 2003, s. 128
Cain, Pitpitan, Eaton, Carey, Carey, Mehlomakulu, Harel, Simbayi, Mwaba & Kalichman, 2013, s. 886 ff
55
Spragau, 2008 s. 342 ff
54
18
kom till hälsa. Detta kan vara rätt tillvägagångssätt men kan förhindra företag till att
introducera könsspecifika program som är hivrelaterade. 56
Det största ungdomsprogrammet som arbetar med att förbygga HIV i Sydafrika är loveLife,
som skapades i slutet av år 1999. De arbetar mycket med media och utbildning. LoveLife har
flera program som vänder sig till samtida individuella faktorer, till exempel låg självkänsla,
sociala faktorer, till exempel attityder som sänker kvinnors sociala ställning samt strukturella
faktorer som till exempel fattigdom och arbetslöshet som tillsammans är riskfaktorer för HIV.
57
4.3 Kondomanvändning skyddar mot HIV
Sociala normer är en stor orsak till att kondom inte används i Sydafrika. En anledning är att
det råder stor negativitet kring män att använda kondom. Eftersom normen är att sex handlar
om männens njutning känner de sig inte maskulina om de använder kondom. En studie gjord
bland män i Sydafrika visade att många män kände sig ”omacho” (omanliga) när de använder
kondom eftersom det gör sexet mindre skönt. Många män ansåg också att kondom endast ska
användas när de har sex med prostituerade. 58 Som tidigare nämnt anses det också inte
nödvändigt att använda kondom med en kvinna som anses som moraliskt ren. En kvinna anses
till exempel som oren under menstruation. Idén om oren eller smutsighet kommer från den
patologiska inhemska sjukvården och gammal trollkonst. Färska studier visar att dessa idéer
har skapat konstruktioner att smutsiga kvinnor är mottagare av sexuellt överförbara sjukdomar
och kvinnor som är moraliskt rena inte riskerar att smittas av dessa sjukdomar. De moraliskt
rena kvinnorna är i större risk för smitta på grund av detta. 59
I en studie genomförd av Catherine Campbell (2000) intervjuas 21 kvinnor som arbetar som
prostituerade i ett guldgruvningsdistrikt. Bakgrunden till undersökningen är bland annat att
studera hur kvinnor i denna utsatta situation ser på kondomanvändning. De afrikanska
guldgruvorna har 300 000 anställda män. Männen bort oftast i enkönshostel nära
guldgruvorna. Med denna förutsättning har prostitutionen fått ett stort uppsving i dessa
områden. Kvinnorna som kommer från fattiga slumområden i Sydafrika, men också i
56
Spragau, 2008 s. 345
Peltzer, Ramlagan, Chirinda, Mlambo & Mchunu, 2012, s. 653
58
Kaufmana, Sheferb, Crawforda, Simbayic & Kalichmana, 2007, s. 435
59
Jewkes, Levin, Penn-Kekana & Loveday, 2003, s. 126
57
19
närliggande länder, hittar boende i skjulliknande bostäder. En enkätundersökning visade att 25
procent av gruvarbetarna och 69 procent av prostituerade var hivsmittade. 60
De intervjuade kvinnorna pratade ofta om deras utsatta bakgrundsförhållande och orsakerna
till att varför de var tvungna att sälja sex. Alla kvinnor tyckte att arbetet var obehagligt och
om de inte kände sig tvungna för att kunna överleva skulle de inte göra det. De berättar att de
sålde sex öppet och att om de inte hittade en buske eller liknande utförde samlaget offentligt –
för 2,5 dollar. Kvinnan la sig ner varpå mannen tog av sig byxorna halvvägs och det hela var
över på tre-fem minuter. De intervjuade visste riskerna för att bli smittade av HIV och skulle
föredra om de kunde använda kondom med alla kunder. Dock vägrade nästan alla kunder att
använda kondom efter som de föredrog ”hud mot hud-sex” för deras njutning och hälsas skull.
Principen när det kommer till att sälja sex är att mannen alltid har rätt så om mannen avstod
från att ha kondom släppte kvinnan ämnet och genomförde samlaget ändå. Ifall en kvinna var
för enträgen till kondomanvändning kunde mannen alltid gå till en annan kvinna, och de
prostituerade förlorade en kund och därmed pengar. 61
Catherine MacPhail och Catherine Campbell genomförde år 2001 en studie i kåkstaden
Khutsong utanför Johannesburg, Sydafrika, där de undersökte ungdomars syn på sex och
kondomer. Inom vissa områden i Sydafrika finns det finansierat av staten tillgång till gratis
kondomer genom auktoritära kliniker. Förutom gratis kondomer finns det många affärer som
tillhandahåller kondomer av märket Lovers Plus. Det finns också kondomer att köpa från
andra märken i affärerna. Bland de deltagande ungdomarna kom tillgången av kondomer från
flera källor, allt från vänner, skolor och återförsäljare. Dock fick majoriteten kondomer från
klinikerna. De manliga deltagarna sa att de använder sig av återförsäljare och Lovers Plus när
de hade pengar men detta sätt ofta inte var tillförlitlig då de ofta inte hade råd. Trots bra
tillgång till kondomer i ungdomarnas bostadsområde var det deltagare som nämnde att de
hade oskyddat sex på grund av brist av tillgång till kondomer. 62
Att få tag på kondomer var ofta mer problematiskt för unga kvinnor på två nivåer. För det
första ansåg många tjejer att de upplevde negativ attityd från vårdpersonal på lokala kliniker
vilket hindra dem från att få gratis kondomer. Många av de unga kvinnorna berättade att de
inte längre gick till klinikerna på grund av de dåliga erfarenheterna med personalen.
Kvinnorna sade att personalen kunde skrika på dem, bli arga när de tog kondomer och
60
Campbell, 2000, s. 479
Campbell, 2000, s. 487 ff
62
MacPhail & Campbell, 2001, s. 1621
61
20
ifrågasätta vad de behövde kondomerna till. För det andra, på grund av sociala normer om det
är okej att kvinnan kan bära med sig kondomer. Deltagare nämnde skvallret som var en
konstant källa till konflikter i kåkstäderna och att kvinnor som bar kondomer riskerade att
anses som en slampa eller promiskuös. Vissa manliga deltagare bekräftade denna uppfattning
genom att påstå att de inte skulle lita på kvinnor som hade med sig kondomer. En av de
manliga deltagarna som var mellan 21-25 år gammal säger, 63
Yah, it will worry a guy if a girl carries lots of condoms. He will worry that when he’s not there, what is
she using them for? It means that I’m not alone in having sex with her
64
De kvinnliga deltagarna erkände detta problem men var också medvetna om att kvinnorna
som övervann denna sociala misstro för kvinnor som bar kondomer skyddade sig själva mot
graviditeter och sjudomar. Många äldre deltagare sa att de ignorerade de sociala normerna om
att bära kondom och ersatte dem med egna normer. 65
Sociala normer och med detta sociala grupper har också inverkan på kondomanvändningen.
Medlemskap av en social grupp kan ge stöd till individers beslut att använda skydd som går
emot normerna. Till exempel, på en klinik i Sydafrika som ger ut kondomer hade nästan 50
procent av individerna som skaffade kondomer fått kondomer av andra under tidigare månad.
Den procenthalten höjdes med utbildningsnivå. 66
5. Analys
Både WHO och Nationella sekretariatet för genusforskning anser att det ska läggas fokus på
genusperspektivet när det kommer till hälsa och sjukvård. Om världen förbättrar kvinnors
hälsa förbättrar världen också allas hälsa. Kvinnor är idag i större risk att smittas av HIV inte
bara på grund av sociala normer utan också biologiskt och idag det finns fler smittade kvinnor
än män i Sydafrika. Ett större fokus på kvinnornas hälsa, smittade som osmittade skulle ha
stor inverkan på hela landets hälsa.
Under min undersökning har jag ofta stött på problematiken kring sociala normer och sex i
Sydafrika. Männen ska ha så många sexuella partners som möjligt och samlaget handlar
63
MacPhail & Campbell, 2001, s. 1621
Citat ur MacPhail & Campbell, 2001, s. 1621
65
MacPhail & Campbell, 2001, s. 1621 f
66
Jukes, Simmons & Bundy, 2008, s. 44
64
21
endast om honom. Kvinnans roll är att vara undergiven och fokus ligger bara på mannens
sexuella njutning. Kvinnan känner ofta att hon inte kan ha med sig kondomer eller fråga om
dem vilket reducerar användningen. Kvinnan är inte bara underlägsen mannen vid sexuella
normer utan också i familjen, arbetslivet och politiken. Det här sammantaget gör att kvinnor
är i större risk att smittas av HIV.
Teorin jag har använt mig av är att när länder börjar lägga fokus på genusperspektivet inom
hälsa och andra aspekter förbättras hela landet. Flera studier jag har tagit del av stödjer det här
påståendet. Undersökningar visar till exempel att kvinnor med högre utbildning diskuterar sex
och HIV i större utsträckning, får bättre förståelse för konsekvenser som hivsmitta vid
oskyddat sex, bättre självkänsla, har färre antal sexpartners och kondomanvändningen stiger.
Utbildning stärker kvinnan och gör henne oberoende av mannen och kan på så sätt bestämma
över hennes eget liv i större utsträckning. Kvinnor som på egen hand börjar skapa egna
normer som går emot samhällets skyddar sig till större grad genom kondomanvändning.
Det är också viktigt att män och kvinnor får kunskap om hiv och sex. Som det sägs, kunskap
är makt. Genom att ge kunskap om HIV på arbetsplatser, skolor och genom media får
individer makten att bestämma om de vill riskera att smittas av hiv. Det är viktigt att speciellt
kvinnan får information eftersom de löper större risk att smittas av HIV.
Efter min studie i hur det är möjligt att stärka kvinnans roll i det sydafrikanska samhället
genom utbildning, kunskap och kondomanvändning och på så sätt minska hivspridningen
stämmer den teori jag arbetat efter. Genom att ha ett genusperspektiv i arbetet mot fortsatt
spridning samt förbättra kvinnans liv och ställning förhindras hivsmittan. Det är viktigt att i
ett tidigt skede i flickors men även pojkars liv utbilda om sex och HIV men också att hålla
flickor kvar i skolan. Genom samma utbildning för både flickor och pojkar blir könsrollerna i
mer jämvikt och på så sätt kan det vara möjligt att ändra de sexuella normerna. Kvinnor kan
inte ensam förändra ett mansdominerat samhälle utan det måste ske tillsammans med männen.
Att förbättra kvinnans ställning är att förbättra samhällets hälsa i Sydafrika. Genom att ändra
de sexuella normerna samt göra sex och samlevnad jämställt blir ansvaret gemensamt och inte
enbart mannens beslut. Att ge kvinnan makt att bestämma över sitt eget sexliv är att förbättra
hennes hälsa. Det är viktigt att ge kunskap till kvinnor såväl som män om de sociala orsakerna
till hivsmitta för att kunna förbättra Sydafrikas generella hälsa. Jämställdhet gynnar inte bara
kvinnan utan också mannen. Som WHO avslutar sin rapport avslutar jag min analys –
förbättra kvinnans hälsa och förbättra världen!
22
6. Slutsats
Jag har under arbetets gång funnit att det är möjligt att minska spridningen av HIV i Sydafrika
genom att stärka kvinnors ställning i samhället. Genom att ge flickor skolgång och högre
utbildning blir kvinnor mer oberoende männen och kan oftare bestämma över sitt sexliv.
Studier tyder också på att kvinnor med utbildning har färre sexuella partners, använder
kondom i högre grad och får bättre självkänsla. Det är också viktigt att ge kvinnor kunskap
om sex och HIV för att minska spridningen för att på så sätt ändra sexuella normer.
Undersökningar visar att kvinnor som har kunskap om HIV oftare använder kondom. Genom
att ge bättre tillgång till kondomer för kvinnor och reducera negativa synen på kvinnor som
bär kondomer kommer de att användas mer.
Idag är det fler kvinnor än män som har HIV och genom att stärka kvinnans roll skyddas
kvinnan mot smittan. I samhället har kvinnan också generellt en lägre ställning som till
exempel socioekonomsikt och politiskt. Min studie visar att det är möjligt att ändra den
katastrofala utveckling spridningen av HIV går mot genom att skydda och stärka kvinnor.
Jag vill avsluta min studie med att belysa fortsatt forskning till detta ämne. Fortsatt forskning
skulle kunna vara att undersöka männens syn på sex och HIV samt hur man kan ändra
mansdominansen kring sexuella normer. Min studie har skrivits från kvinnans synsätt och lite
fokus har egentligen lagts på mannen. Därför skulle det vara intressant att utveckla denna
studie och undersöka ämnet utifrån männen och deras roll i detta samhälliga problem.
Annan intressant forskning är också att diskustera jämställdheten mellan man och kvinna vid
behandling för personer med HIV/AIDS. Är det någon skillnad i vem som får behandling mot
sjukdomen? Detta kan vidare utvecklas till hur samhället ser på män respektive kvinnor och
om det råder diskriminering mellan könen för smittade individer.
23
7. Referenser
Tryckta källor:
Litteratur
Beckman, Ludvig, Grundbok i idéanalys: det kritiska studiet av politiska texter och idéer,
Santérus, Stockholm, 2005
Bryman, Alan, Samhällsvetenskapliga metoder, 2., [rev.] uppl., Liber, Malmö, 2011
Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik & Wängnerud, Lena
(red.),Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad, 4., [rev.] uppl.,
Norstedts juridik, Stockholm, 2012
Gordon, April A. & Gordon, Donald L. (red.), Understanding contemporary Africa, 5. ed.,
Lynne Rienner Publishers, Inc., Boulder, Colo., 2013
Kaijser, Lars & Öhlander, Magnus (red.), Etnologiskt fältarbete, 2., [omarb. och utök.] uppl.,
Studentlitteratur, Lund, 2011
Artiklar
Cain, Demetria V,. Pitpitan, Eileen, Eaton, Lisa, Carey, Kate B., Carey, Michael P.,
Mehlomakulu, Vuyelwa, Harel, Ofer, Simbayi, Leickness C., Mwaba, Kelvin, Kalichman och
Seth C. “Collective Efficacy and HIV Prevention in South African Townships” J Community
Health, vol. 38 (2013) s. 885–893
Campbell, Catherine. “Selling sex in the time of AIDS: the psycho-social contextof condom
use by sex workers on a Southern African mine”, Social Science & Medicine, vol. 50 (2000)
s. 479-494
Jewkesa, Rachel K., Levinb, Jonathan B., Penn-Kekanac och Loveday, A. “Gender
inequalities, intimate partner violence and HIV preventive practices: findings of a South
African cross-sectional study” Social Science & Medicine, vol. 56 (2003) s. 125–134
24
Jukes, Matthew, Simmons, Stephanie, och Donald Bundy. “Education and vulnerability: the
role of schools in protecting young women and girls from HIV in southern Africa” AIDS, vol.
22:4, s. 41–S56
Kaufmana, Michelle R., Sheferb, Tamara, Crawforda, Mary, C. Simbayic, Leickness och
Kalichmana Seth C. “Gender attitudes, sexual power, HIV risk: a model for understanding
HIV risk behavior of South African men” AIDS Care,vol. 20, No. 4, (2008) s. 434-441
MacPhaila, Catherine och Campbell, Catherine. “‘I think condoms are good but, aai, I hate
those things’: condom use among adolescents and young people in a Southern African
township” Social Science & Medicine vol. 52 (2001) s. 1613–1627
Peltzer, K, Ramlagan, S, Chirinda, Mlambo, W. G, och Mchunu, G. “A community-based
study to examine the effect of a youth HIV prevention programme in South Africa”
International Journal of STD & AIDS, vol. 23 (2012) s. 653-658
Sprague, Courtenay. “Women's health, HIV/AIDS and the workplace in South Africa”
Journal of AIDS Research, vol. 7:3 (2008) s. 341-352
Rapport
World Health Organization ”Executive Summary, Women and Health – Today’s evidence
tomorrows agenda” (2009)
Elektroniska källor:
Hiv.se “Om hiv” http://hiv.se/om-hiv/ (2013-12-03)
Linköpings universitet bibibliotek ”Databaser”
http://www2.bibl.liu.se/soka/databaser/dbdetail.aspx?source_001=12296561 (2013-12-30)
Nationella sekretariatet för genusforskning ”Enkäten: Varför behövs genusperspektiv på
hälsa?” http://www.genus.se/meromgenus/teman/halsans+villkor/enkaten--varfor-behovsgenusperpektiv-pa-halsa-/ (2013-12-04)
Sida ”Om oss” http://www.sida.se/Svenska/Om-oss/vart-uppdrag/ (2013-12-30)
UNAIDS ”South Africa” http://www.unaids.org/en/regionscountries/countries/southafrica/
(2013-12-17)
25
UNAIDS ” United Nations Declarations and Goals”
http://www.unaids.org/en/aboutunaids/unitednationsdeclarationsandgoals/ (2013-12-30)
World Health Organization “HIV/AIDS” http://www.who.int/hiv/en/ (2013-12-17)
26
