Forskning
Från idé till offentliggörande
Konstantin Kougioumtzis
Institutionen för pedagogik och didaktik
Idrottshögskolan
Göteborgs Universitet
Disposition
uppsats/avhandling
• Idé
• Inledande steg
• Förkunskaper
• Det riktiga arbetet
• Det inre arbetet
• Offentliggörandet
2
Idé
Idrottsämne
Idrottslärare
·
Upplevelser av
Uppfattningar om
Jämförelse mellan
Vardagssituationen
Den pedagogiska rollen
Sverige & Grekland
Faktorer som påverkar
Framtidvisioner
Syntes
Bakgrundsfaktorer
Lärarutbildningen, läroplan, m.m
·
·
Idrott som medel
·
Idrott som ändamål
Undervisningen
Eleverna, lokalerna & redskap
3
Inledande steg
• Signifikanta strukturer
– Uppdragsforskning
• Skolverket, Folkhälsoinstitutet
– Egeninitierad forskning
• Uppsatser
• Forskarutbildning
• Ansökningar till forskningsfinansiärer
• Signifikanta personer
– Handledare
– Professor
– Nättverkskoordinator
4
Förkunskaper
• Avhandling
– Introduktionskurs
– Metodkurs: bl.a. SPSS & intervjuteknik
– Teorikurser: samhälls- & individorienterade teorier
• Ber
– Specialisering: Idrottsvetenskap & inlärningsteorier
• Uppsats
– Riktlinjer för uppsatser
– Metod
– Litteratursökning
– Teori
5
På fältet: Det riktiga arbetet
• Litteratursökning
• Teorianknytning
• Instrument
• Urval
• Datainsamling
• Dataanalys
6
Litteratursökning: uppsatsskrivning
• http://www.uppsatser.se/
• http://www.ub.gu.se/
7
www.uppsatser.se
8
www.ub.gu.se/sok/samsok
(välj snabbsökning)
9
www.ub.gu.se/sok/bocker
(välj Gu katalogen, uppmärksamma e-böcker)
10
Teorianknytning
• Vilken är din uppfattning?
– Fenomenet förklaras/förstås med hjälp av strukturer
– Fenomenet förklaras/förstås med hjälp av individens
handlingar
• Vilken teori har man använt tidigare?
– Vill du repetera eller nyansera?
• Frukostbordtekniken:
– Specificera nyckelord.
– Läs författare som anses vara populära i dessa nyckelord
11
Instrument
• Frågeformulär (enkät)
– Bakgrundsfrågor (ålder, kön, utbildning m.m.)
– Vilka frågor har man använt i tidigare formulär.
– Vilka frågor vill jag lägga till.
– Hinner jag med en pilotundersökning (reliabilitet)
– Hinner jag med att testa ett par personer (validitet)
• Intervjutemana (semistrukturerade intervjuer)
– Det tar 6 timmar att transkribera 60 minuters intervju
– Vilka intervjufrågor eller temana har man använt tidigare
– Vilka frågor/temana vill jag lägga till?
– Hinner jag med en testintervju (intervjuarens kvalifikation)
12
Urval & datainsamling
• Vilka personer kan ge mig den information, jag behöver
• Enkät
– Hur många svar behöver jag (15 svar per kategori dvs.
man, kvinna, gammal, ung dvs. 60)
– Med hjälp av e-post kan jag nå hela Sverige, men kommer
de att svara (svarsfrekvens – generaliserbarhet)
– Att dela ut själv ger bättre svarsfrekvens, men har jag råd
• Intervju
– Mättnadsnivå vid uppsatser 6 – 8 intervjuer.
– Fallstudier
13
Svarsfrekvens
Skolenheter med åtminstone ett ifylld frågeformulär
(v)
SE
1-6
I
II
III
IV
7-9
I
II
III
300 100 120
80
300 100 120
80
IV
Fr
11
113
45
44
24
138
49
48
41
Ut
14
146
54
61
31
176
61
67
48
Fr
20
220
75
92
53
241
78
98
65
%
73
75
77
66
80
78
82
81
Gr
300
75
75
75
75
300
75
75
75
75
Fr
14
42
13
10
7
12
42
3
12
16
11
Ut
15
116
30
28
28
30
119
16
38
33
32
Fr
18
198
52
48
51
47
192
35
55
52
50
Tel
23
214
55
59
51
49
211
50
58
52
51
71
73
79
68
65
70
67
77
69
68
%
14
Dataanalys
• Enkät
– Vill jag bara beskriva?
– Vill jag korrelera variabler?
– Vill jag etablera skillnader mellan grupper?
• ANOVA
• Intervjuer
– Utgår från dina temana: försök beskriva hur
intervjupersonerna förhåller sig till dessa
• Citat, sammanfattande texter, sammanfattande tabeller
– Utgår från personer: De flesta har en viss uppfattning,
några befinner sig nära den uppfattningen. Däremot några
ställer sig emot
• Citat, sammanfattande texter, sammanfattande tabeller
15
Skrivandet: Det inre arbetet
• Tänk först, skriv sedan.
• Skrivtekniker
– Kapitelvis.
– Helheten.
• Några tips
– Läs noggrant
• tidigare forskning. Då kommer du att se de “pärlor” som finns
i de egna data.
• Din teori. Då kommer dina meningar att hänga samman på ett
kvalificerat sätt
– Pendling
• Pendla mellan tidigare data och dina egna data
• Mellan helheten av din uppsats och enstaka kapitel.
16
Offentliggörandet
• Ämnet/förhållningssätt: samhällsrelevans
• Syfte: Klart formulerade frågeställningar
• Litteraturgenomgång:
– Graden av förankring i tidigare forskning är viktig
– Det skall framgå klart att författaren trängt in i litteratur
– In en C-uppsats bör man ha läst åtminstone aktuell nationell
forskning
•
Teori: man bör vara klar om varför man har valt just den teori
• Metod: Klar redovisning och motivering av den vetenskapliga
metoden
• Resultat: Redovisning som ansluter sig till frågeställningarna
och ger läsaren insyn
• Diskussion: Koppling till problemställning Tydlig anteckna
författarens egna bidrag.
• Formalia: Hantverkarkraven. Kreativitet vs fantasi
17
Komparativa pedagogiska studier
• Att göra det främmande bekant och det bekanta främmande
• En kategorisering av Chabbott & Elliott (2003)
– Typ I-studier: storskaliga projekt (jfr olika OECD projekt)
– Typ II-studier: samarbete inom organisationer i
åtminstone två länder med kunskapsöverföring och
policyändringar i sikte.
– Typ III-studier: Fördjupningsstudier med ett begränsat
antal länder i fokus. Stark teoretisk förankring och ett
tydligt försök att utveckla nya teoretiska verktyg.
18
Lärarprofessionen
• Begreppet profession kan utmynna i
– En professionalisering dvs. ett yrkes position och status &
– En professionalism dvs. ett yrkes interna kvaliteter.
• Ett utvidgat professionsbegrepp
– Professionalisering är något mer än bara statuskamp mellan
yrken. Yrkesförutsättningar kan påverka anpassning till
samhällskrav och ha en inverkan på position och status.
– Professionalism är något mer än bara ”mätbara” interna
kvaliteter eftersom det som eftersträvas är till viss del socialt
konstruerat.
• Lärarprofessionen i termer av förutsättningar och
strävanden
– Yrkesförutsättningar: de olika utbildningsreformerna utlöser
händelseförlopp med yttre begränsningar och
ansvarsfördelning
– Yrkessträvanden: Lärare spelar både en direkt och en
förmedlande roll vid elevens identitetsbygge genom egna
traditioner och som bärare av samhällsideologier.
19
Koder för arbetsmiljöer
• Arbetsdimension i termer av klassifikation och
inramning
– Arbetare är klart skilda från varandra och utför
distinkta handlingar dvs. klassifikationen är stark
• Till skillnad från svag klassifikation
– Arbetsgivaren behåller ensamrätten att definiera
arbetsuppgiften dvs. inramningen är stark
• Till skillnad från svag inramning
20
Koder för undervisningsmiljöer
• Undervisningsdimension som klassifikation och
inramning
– De olika idrottspraktikerna uppfattas vara klart
skilda från varandra samtidigt som några premieras
dvs. klassifikationen är stark (jfr snäv
aktivitetsutbud)
• Till skillnad från svag klassifikation (jfr brett
aktivitetsutbud)
– Elevers medverkan och inflytande är låga dvs.
inramningen är stark
• Till skillnad från svag inramning
– Det finns tydliga procedurer för bedömning och
betygssättning dvs. pedagogiken är synlig
• Till skillnad från dold eller osynlig pedagogik
21
Datainsamling
Idrottslärare
(Id-lä)
Grekland
(ett-ämneslärare)
Sverige
(inkl. flerämneslärare)
5000 id-lä
6000 id-lä
600 skolor
600 skolor
>70 % av skolorna
>80 % av skolorna
I genomsnitt
>80% av id-lä
I genomsnitt
>80 % av id-lä
Population ( n )
451 id-lä
707 id-lä
Skolår 1-5 & dimotiko
dvs. lägre skolår
214 id-lä
293 id-lä
Skolår 6-9 & gymnasio
dvs. högre skolår
237 id-lä
414 id-lä
8 id-lä
8 id-lä
Population ( N )
Stickprov
Svarsfrekvens A
(på skolnivå)
Svarsfrekvens B
(på en och samma skola)
Semistrukturerade
intervjuer med
22
Lärarkulturer
• Lärarkultur kopplas till
– ”övertygelser, värderingar, vanor och accepterade handlingssätt
inom ett lärarkollegium där alla tvingats förhålla sig till samma
krav och begränsningar under en längre tid” (Hargreaves,
1998, s. 176).
• Lärartraditioner innebär att:
– via specifika interaktionsmönster lär sig de nya lärare historiskt
genererade och kollektivt accepterade lösningar.
• Utbildningsreformer utmanar gällande lärartraditioner
• Spänningen mellan traditioner och reformer kan te sig olika
i varierande lärargrupper dvs. olika lärarkulturer kan
utvecklas
• En fokusering mot etablerade lärarkulturer kan avslöja
mekanismen varvid närmandet av traditioner och reformer
ske
23
Den yttre klassifikationen
• Samarbete: Frekvensen som skolkonferenser äger rum
samt sättet som id-lä bemöts av andra.
• Samverkan: Frekvensen som id-lä samverkan med andra
lärarspecialiseringar inom ramen för undervisning.
• Id-lä enkätsvar samt intervjuutsagor om status och position
används för beskrivningen.
• I hela den grekiska grundskolan är yttre klassifikation stark.
– Id-lä deltar sällan i skolkonferenser. De samverkar sällan med
andra. Dessutom upplever de ha låg status.
• I de lägre skolåren i Sverige är yttre klassifikation svag
– Id-lä deltar ofta i skolkonferenser och samverkar ofta.
Dessutom upplever de inte tydliga statusproblem.
• I de högre skolåren i Sverige är yttre klassifikation väldigt
svag.
– Id-lä deltar i skolkonferenser oftare än id-lä i de lägre skolåren
och samverkan i nästan samma grad. Noterbart: De upplever
ha samma status som övriga lärarspecialiseringar.
– Samarbetskrav verkar vara större än samarbetsbehov
24
Den yttre inramningen
• Graden som id-lä påverkas och/eller begränsas av olika
ramar dvs.
– policydokument (läroplan, lokal arbetsplan),
– undervisningstiden samt
– tillgång till lokaler och material för undervisning.
• Id-lä enkätsvar samt intervjuutsagor används för
beskrivningen.
• I hela den grekiska grundskolan är yttre inramning stark.
– Id-lä följer läroplanen noggrant. Dessutom saknas det lämpliga lokaler
och material för undervisning. Den tillgängliga tiden kan ibland vara ett
problem.
• I de lägre skolåren i Sverige är yttre inramning svag.
– Id-lä meddelar ha goda möjligheter att bestämma undervisningens
utformning.
• I de högre skolåren i Sverige är yttre inramning stark.
– Dessa id-lä begränsas av framför allt den tillgängliga tiden.
– Noterbart: Trots att dessa lärare ha högre status än idrottslärare i de
lägre skolåren, upplever de större problem att definiera den egna
undervisningen.
25
Idrottslärarnas arbetsmiljö
(yrkesförutsättningar)
Sverige
Grekland
Lägre skolår
Sverige
Yttre
Klassifikation
Svag
Väldigt svag
Stark
Stark
Yttre
inramning
Svag
Stark
Stark
Stark
Kodens art
Typisk
integrerad
En ”ny” kod?
Typisk Samlad
Typisk Samlad
Två lärarkulturer i Sverige
Lägre skolår Högre skolår
En lärarkultur i Grekland
26
Den inre klassifikationen
• Ett brett aktivitetsutbud ger flest elever en möjlighet att
finna mening samt hävda sig i ämnet medan Ett begränsat
aktivitetsutbud kan premiera de eleverna som är duktiga i
de valda aktiviteterna
• Id-lä enkätsvar relaterade till graden av användning samt
rankning av olika idrottspraktiker samt intervjuutsagor
används för beskrivningen
• I hela den grekiska grundskolan är inre klassifikation stark.
– Momentet bollspel dominerar nästan helt. Den bärande idén är tävling
och rangordning. Icke tävlingsbenägna elever kan marginaliseras.
• I hela den svenska grundskolan är inre klassifikation svag
– Det finns ett bredare aktivitetsutbud och olika bärande idéer gör sig
gällande (jfr fysisk träning, lek, friluftsliv).
27
Den inre inramningen
• Graden som eleverna påverkar bl.a. terminsplanering,
lektionsinnehåll, arbetssätt
• Id-lä enkätsvar samt intervjuutsagor används för beskrivningen
• I hela den grekiska grundskolan är inre inramning stark.
– Eleverna har inte stora möjligheter att påverka undervisningens
utformning.
• I de lägre skolåren i Sverige är inre inramning svag
– Eleverna kan påverka undervisningen mer än i Grekland men mindre
än i de högre skolåren i Sverige
•
I de högre skolåren i Sverige är inre inramning väldigt svag
– Elevers inflytande över stoffurvalet, tempot i undervisningen,
lektionsinnehållet och arbetssättet är större än i de andra tre
grupperna
28
Pedagogikformen
• Vid bedömning och betygssättning kan
– Procedurer vara klara eller oklara för eleverna (visibilitet)
– Samt det kan finnas många eller få kriterier (stringens)
• Enkätsvar samt intervjuutsagor används för beskrivningen
• I de högre skolåren i Grekland är pedagogiken synlig
– Hög visibilitet och stringens
• I de lägre skolåren i Sverige är pedagogiken osynlig
– Låg visibilitet och stringens
• I de högre skolåren i Sverige och i de lägre skolåren i
Grekland är pedagogiken något mellan synligt och osynligt
– Hög stringens och låg visibilitet
– I de lägre skolåren i Grekland: överseende mentalitet dvs.
betyg avviker från testresultat till elevens fördel
– I de högre skolåren i Sverige: ingripande mentalitet dvs. elever
informeras när de frågar eller när läraren vill ingripa vid t.ex.
oönskat elevbeteende.
29
Idrottslärarnas undervisningsmiljö
(yrkessträvanden)
Sverige
Grekland
Lägre skolår
Sverige
Inre
Klassifikation
Svag
Svag
Stark
Stark
Inre
inramning
Svag
Väldigt svag
Stark
Stark
Former av
pedagogik
Osynlig
Ingripande
Överseende
Synlig
Kodens art
Typisk
integrerad
En ”ny” kod?
En ”ny” kod
Typisk
Samlad
Två lärarkulturer i Sverige
Lägre skolår Högre skolår
Två lärarkulturer i Grekland
30
Idrottslärarprofessionen i Sverige
• Svenska skolgymnastikens utveckling
– Linggymnastik: tydligt makt- och kontrollutövning
– Bollspelsdominans: osynlig makt- och kontrollutövning
– Hälsoprofilering: ytterst förfinad makt- och kontrollutövning?
• Svenska idrottslärare har i de högre skolåren fått en
starkare professionell ställning sedan införandet av Lpo 94.
– Samtidigt begränsas de mer än idrottslärare i de lägre
skolåren.
– Svenska högstadielärare förmedlar en kod i enlighet med
Statens visioner om en professionsstyrning, där olika
professionella kan fatta beslut utifrån de för ögonblicket
rådande villkoren.
– Kan dessa idrottslärare blivit statens förlängda arm?
• Före Lpo 94 upplevde alla idrottslärare en osäker position i
hela grundskolan
– Numera är idrottslärare professionellt starka i de högre
skolåren, men mindre starka i de lägre skolåren
– Har Staten lyckats splittra gruppen?
– Har latenta motsättningar inom idrottslärarkåren kommit fram?
31
Tack för uppmärksamheten!
Ladda ner avhandlingen i pdf form för enbart läsning från
www.ped.gu.se/personal/konstantin.kougioumtzis/
Dessutom finns jag på
[email protected]
32
Undervisning och uppfostran
som sociala fenomen
•
Undervisning handlar om en process varvid elevens världsbild (kunskaper,
färdigheter) konstitueras och uppfostran relateras till praktiker där elevens
livsåskådning (normer, värderingar) konstrueras.
•
Genom kontakt med varierande världsbilder och distinkta livsåskådningar lär sig
eleven något om sin identitet, dvs. sin förmåga och position i omgivningen.
•
De kontext- och situationsbundna innebörderna av elevens förmåga och position
konstitueras och konstrueras varken slumpmässigt, opartiskt eller i relation till
allmängiltiga förebilder, utan är snarare föremål för processer inom ramen för den
samhälleliga produktionen och reproduktionen.
•
Varor, föremål och symboler skapas genom samhällelig produktion, medan
reproduktion innebär återskapande av kunskaper, färdigheter, värderingar och normer.
–
•
I grundskolan äger huvudsakligen en institutionaliserad form av kulturell reproduktion rum för
överföring av normer, värderingar och sociala sammanhang för återskapande av kunskaper
och färdigheter.
En utbildningsform är samtidigt en bärare av överföring av samhällsideologier och en
självständig mekanism påfallande präglad av den egna traditionen.
33
Professionalism och professionalisering
• Profession kan utmynna
– i en professionalism, fokuserande ett yrkes interna kvaliteter och
– en professionalisering som rör sig om ett yrkes strävanden efter
social position och status.
• Professionalism kan inte enbart handla om interna lärarkvaliteter,
utan skulle väl kunna förenas med lärarnas bidrag vid processerna
för kulturell reproduktion. Professionalisering bör förstås som något
mer än bara statuskamp mellan yrken, eftersom professionella
förutsättningar kan påverka anpassning till samhällskrav och därmed
ha en inverkan på position och status.
• En principspecificering på en professionsnivå skulle kunna utgöra
analysgrund för system- och individnivå.
• Principerna manifesteras genom de förutsättningar och de bidrag
som lärarna disponerar respektive strävar efter.
• Såväl förutsättningar som strävanden kan beskrivas genom lärarnas
egna ståndpunkter inom ramen för varierande lärarprofessionella
diskurser.
34
Utbildningsreformer och lärartraditioner
• Grundskolan kan beskrivas som ett fält för både konflikter
och beröringspunkter mellan olika agenter, och
huvudsakligen mellan nationalstaten och lärarprofessionen.
• Staten mobiliserar krafter mestadels genom
utbildningsreformer och lärarprofessionens replik är baserad
på den egna traditionen.
• Ett sätt att beskriva lärare uppstår genom begreppet
lärarkultur, som uppfattas vara ett resultat av tidigare
närmande eller ”drabbningar” mellan staten och lärarna
inom ramen för processer för samhällelig produktion och
reproduktion.
• Efter andra världskriget kopplas oftast lärarkulturer till en
profession som mynnar ut i centralt reglerade
förutsättningar och återskapande strävanden.
35
Mekanismer för produktion och reproduktion
• Samhällelig produktion och reproduktion kan kopplas till
processer för en överföring av uppsättningar ideologier från
eliten till underordnade samhällsgrupper.
• Överföringens syfte kopplas till en särskild samhällsordnings
kontinuitet och ett bevarande av specifika relationer mellan
dem som dominerar och dem som blir dominerade.
• I de olika arbetsmiljöerna gestaltas ledande
samhällsgruppers ideologier i specifika hierarkier och
relationer. Ideologierna reproduceras i de olika
undervisningsmiljöerna inte bara genom hierarkier och
relationer utan även genom former av pedagogik.
• Skapandet och återskapandet av normer, värderingar,
kunskaper och färdigheter genom ideologiskt påverkade
”produktiva” arbetsmiljöer och något traditionspräglade
”reproduktiva” undervisningsmiljöer förefaller vara ett
kontinuerligt händelseförlopp.
36
Lärarprofessionella koder
• En lärarprofessionell kod handlar om en beskrivning av typiska mönster hos
lärardiskurser, som utmynnar i en funktion för professionalisering och en
för professionalism.
• Professionaliseringsfunktionen kan därför kopplas till lärarprofessionella
diskurser som fokuserar yrkesförutsättningar.
– Lärarprofessionen som en arbetskultur, påfallande präglad av egna traditioner, utsätts inte
för en direkt makt- och kontrollutövning, utan de olika utbildningsreformerna utlöser
händelseförlopp med yttre begränsningar och ansvarsfördelning. En utbildningsreform
handlar om en ideologiskt laddad mekanism, som påverkar gällande lärartraditioner
huvudsakligen genom avgränsning och indelning på basis av maktfördelning och
kontrollprinciper. Dessa kan diskursivt närmas genom termerna yttre klassifikation
respektive yttre inramning. Termerna binds ihop till en kod för professionalisering som
betecknar tidstypiska drag hos en produktionsmekanism i termer av hierarkier och
relationer.
• Professionalism kan studeras utifrån lärarnas ståndpunkter om sådant de
strävar efter i samband med undervisning och uppfostran.
– Lärarprofessionen spelar som en undervisningskultur både en direkt och en förmedlande
roll vid elevens identitetsbygge genom egna traditioner och som bärare av ideologier.
Identitetsbygget handlar om en reproduktionsmekanism som påverkar elevens världsbild
och livsåskådning. Därmed kan mekanismen kopplas till underliggande mönster av
fördelning av makt och principer för kontroll. Dessa mönster manifesteras i giltiga
uppfattningar om kunskap, överföringsprocesser och elevbedömning, vilka diskursivt
angrips genom inre klassifikation, inre inramning och pedagogikform. Termerna beskriver
en kod för professionalism, typisk för en reproduktionsprocess som förmedlar hierarkier,
relationer och former av pedagogik.
37
Reproduktionens regeluppsättningar och ritualer
• Grundskolans kulturreproducerande funktion relateras
huvudsakligen till elevers identitetsbygge, som i princip sker
genom två uppsättningar av regler.
– En uppsättning gör sig gällande vid överföring av kunskaper och
färdigheter (instrumentell regeluppsättning),
– medan en annan kopplas till överföring av normer och värderingar
samt sociala former för överföring av kunskaper och färdigheter
(expressiv regeluppsättning).
– Den expressiva regeluppsättningen är en betydande process för
etablering och övervakning av konsensus i olika sociala sammanhang
och därför föremål för intensiv ritualisering.
• En ritual kan uppfattas som ett någorlunda bestående mönster av
kontext- och situations-bundna handlingar, vilka utgör grund för
konstitution, konstruktion och strukturering av meningsfulla
innebörder inom och bortom kontexten för utövandet av själva
handlingsmönstret.
– Ritualer som för samman elever benämns sammanhållande,
– medan ritualer av differentieringskaraktär rubriceras som särskiljande.
– Ritualiseringsprocesser i en skola handlar om uppsättningar av såväl
sammanhållande som särskiljande ritualer i varierande former och med
distinkta funktioner.
– Ritualernas funktion i grundskolan kan generellt sägas vara
förebyggandet av ett ifrågasättande av giltiga normer och värderingar.
38
Idrottsämnets kulturreproducerande roll
• Idrottsämnet skulle kunna uppträda som en arena för
kulturreproduktion särpräglad i relation till de övriga skolämnena.
– Undervisning och uppfostran som sker under en idrottslektion kan till
viss del betraktas som en intensiv ritualisering av expressiva
regeluppsättningar.
• Idrottsämnet som en intensiv ritualisering av åtminstone
expressiva regeluppsättningar kan beskrivas i termer av principer
för klassifikation, inramning och former av pedagogik vars olika
kombinationer uttrycks genom diskurser för prestation, för
kompetens, och för perfektion.
– En ”prestation” förmedlar påtvingad disciplin genom vertikala
hierarkier, positionsrelationer och tydliga former av pedagogik.
– En ”kompetens” signalerar dold makt och kontrollutövning via
horisontella hierarkier, personliga relationer och otydliga former av
pedagogik. Som ett bestående mönster av handlingar befinner sig den
första koden nära Linggymnastiken. De rutiner som kopplas till
utövandet av olika bollspel ger uttryck åt den andra koden.
– En ”perfektion” handlar snarare om ett fenomen i postmoderniteten
vars ritualisering ger tecken på en aktiv livsstil genom förmedlande
hierarkier, individuellt ansvar och nyanserade former av pedagogik. 39
