Uppsats på grundnivå

Uppsats på grundnivå
Independent degree project  first cycle
Historia C
LATINAMERIKA I SVENSKA LÄROBÖCKER I HISTORIA FÖR GYMNASIESKOLAN
(1954 – 2012)
Adrian Letelier
MITTUNIVERSITETET
Fakulteten för Humanvetenskap
Examinator: Per Sörlin, [email protected]
Handledare: Roland Anrup, [email protected]
Författare: Adrian Letelier, [email protected]
Utbildningsprogram: Historia C 30 hp
Huvudområde: Historia
Termin, år: Vt, 2015
1
Innehållsförteckning
1.
Inledning .......................................................................................................................................... 3
1.1 Inledning ........................................................................................................................................ 3
1.2 Syfte och frågeställningar .............................................................................................................. 4
1.3 Tidigare forskning .......................................................................................................................... 5
1.3.1 Läroböcker som forskningsobjekt .......................................................................................... 5
1.3.2 Latinamerika i läroböcker ....................................................................................................... 8
1.4 Material, avgränsningar och metod .............................................................................................. 9
1.4.1 Källmaterial............................................................................................................................. 9
1.4.2 Avgränsningar ....................................................................................................................... 11
1.4.3 Metod ................................................................................................................................... 11
1.5 Latinamerika och eurocentrism som begrepp ............................................................................ 13
2.
Undersökning ................................................................................................................................ 15
2.1 Latinamerika - Utrymme, historiska epoker och stoff................................................................. 15
2.2 Mötet med den ”nya världen” .................................................................................................... 21
2.3 Latinamerika efter 1945 .............................................................................................................. 27
3.
Sammanfattande slutdiskussion ................................................................................................... 32
Käll- och litteraturförteckning ............................................................................................................... 36
Bilaga 1 Tabeller (A – G)
Bilaga 2
2
1. Inledning
1.1 Inledning
Den 6 oktober 2014 utgav Svenska Dagbladet en debattartikel skriven av Stefan Amirell1. I
denna artikel belyser Amirell problematiken om att Sveriges historieundervisning i skolan lider
av brist på internationella och globala perspektiv. Väldigt kort och koncist kan man säga att
historia som ämnet har gjort en resa från att i början ha intagit ett nationalistiskt perspektiv som
fokuserade på kungar och krig för att senare bredda sig genom att behandla bredare social och
kulturhistoriska perspektiv, där vanliga människor började lyftas fram. Trots denna utveckling
och förändring, menar Amirell att fokus fortfarande ligger på den svenska och den
västerländska historien, medan för Afrikas, Asiens och Latinamerikas historia finns det ett
bristande intresse.2 Detta ter sig märkligt med tanke på att redan 1953 med gymnasiereformen
vidgades den geografiska ramen i historieundervisningen när allmän historia blev viktigare än
svensk historia.3
Om vi följer Amirells resonemang kan vi tänka oss att det bristande intresse för det som finns
utanför Europa kan skapa kunskapsluckor som kan förhindra eller försvåra för förståelsen av
andra kulturer, vilket är viktigt, inte minst i en globaliserad värld, där av bland annat
ekonomiska och handelsmässiga skäl, börjar utomeuropeiska länder att spela en allt viktigare
roll för Sveriges ekonomi. Vidare bör man tänka på hur det ser ut inom Sverige idag, där
befolkning med invandrarbakgrund har ökat under de senaste decennierna och utgör en del av
1
Stefan Amirell är forskare i historia vid Lunds universitet och redaktör för Historisk tidskrift.
.Amirelll, ”Brist på perspektiv ” Svenska Dagbladet . 6/10 2014. Artikeln finns tillgänglig digitalt via följande
länk: [http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/brist-pa-perspektiv-i-amnet-historia_3985235.svd]
3
För diskussion om denna gymnasiereform se Göran Andolf, Historien på gymnasiet. Undervisning och
läroböcker 1820 ̶ 1965 (Uppsala 1972), s. 94.
2
3
det svenska samhället samt att detta även präglat sammansättningen av gymnasielever. Att
tänka på hur utomeuropeiska världsdelar framställs i svensk undervisning blir säkerligen
viktigare i framtiden.
En aspekt som man har möjlighet att analysera inom undervisning är läroböcker, eftersom dessa
fortfarande spelar en stor roll i mötet som eleven har med ett ämne och dess stoff i skolan.
Läroböckerna i historia har alltid varit viktiga i avseende att förmedla föreställningar om
individer och samhällen. Dessutom blir läroböckerna i många fall för vissa ungdomar de enda
texter i vilka de får möjligheten att få en inblick i andra kulturer och i andra länders historia.
Därför blir det särskilt intressant att studera hur läroböckerna i historia har framställt en
världsdel som enligt debatten verkar vara mindre uppmärksammad i historieundervisningen. I
denna uppsats kommer jag att undersöka ett antal läroböcker i historia för gymnasieskolan med
fokusering på en av de världsdelar som inte verkar få så mycket uppmärksamhet, nämligen
Latinamerika.
1.2 Syfte och frågeställningar
Syftet med uppsatsen är att undersöka hur mycket utrymme ges i läroböckerna för att beskriva
latinamerikansk historia, kartlägga under vilka historiska epoker denna världsdel
uppmärksammas och se hur Latinamerika beskrivs i svenska läroböcker i historia för
gymnasieskolan. Uppsatsens intresse ligger också i att synliggöra den eventuella förändringen
som kan ha skett i hur Latinamerika framställts under de år som undersöks, det vill säga under
perioden 1954 – 2012.
Uppsatsens frågeställningar är följande:
1. Hur stort utrymme ägnar böckerna åt framställningen av Latinamerika och under vilka
historiska epoker det läggs mer fokus på denna världsdel?
2. Vilket slags innehåll är det som lyfts fram om Latinamerika?
3. Hur presenteras mötet mellan européerna och ursprungsbefolkningen i Latinamerika under
1500-talet?
4. Sker det någon förändring i hur Latinamerika framställs under perioden som undersöks?
4
1.3 Tidigare forskning
1.3.1 Läroböcker som forskningsobjekt
Läroböckerna kan studeras på många olika sätt. I doktorsavhandlingen Det osamtidigas
samtidighet indelar Niklas Ammert läroboksforskning i tre olika kategorier: process, struktur
och funktion4 Dessa tre indelningar baseras på vilken aspekt man har valt att fokusera på, när
man skall analysera en lärobok.
Den första aspekten är process som betonar idén att läroboken är en del i en process som pågår
från det att läroboksförfattaren börjar utveckla sina texter tills att det blir en färdig bok för
användning i klassrummet. Detta perspektiv genomsyras av idén att läroboken återspeglar den
tid, den historie- och samhällssyn som rådde när den skapades. Därför har sådan forskning
betonat att studera läroboken som ett resultat av de omständigheter som var aktuella då den
författades.5
Den andra aspekten är struktur, den belyser att olika strukturella förutsättningar kan ha påverkat
lärobokens skapelse, utformning, innehåll och perspektiv. Dessa strukturella komponenter kan
vara mycket varierande så som det politiska klimatet, marknadskrav, styrdokument eller
vetenskapliga paradigmer och det är omöjligt att säga till vilken nivå var och en av dessa
aspekter kan ha påverkat läroboken. Detta kommer i sin tur att påverka läroboksförfattaren när
han skriver sitt verk.6
Den tredje aspekten funktion betonar idén att läroboken bör studeras utifrån vad den förmedlar
till läsaren. Böckernas anses i detta perspektiv som kulturella artefakter som påverkar eleven.
Läroböckerna blir då ”en del av den socialisationsprocess där människors syn på dåtid, nutid
och framtid skapas”.7
Göran Andolfs undersökning Historien på gymnasiet. Undervisning och läroböcker 1820 ̶ 1965
8
väljer synen att se läroböcker som en produkt som återspeglar den samhällssyn som rådde när
4
Denna indelning bygger Ammert utifrån Klas Göran Karlssons modell som presenteras i ”Historiedidaktik:
begrepp, teori och analys”. Niklas Ammert, Det osamtidigas samtidighet (Lund 2008) s. 25.
5
Ammert (2008) s. 26.
6
Ammert (2008), s. 30.
7
Ammert (2008) s. 32.
8
Göran Andolf, Historien på gymnasiet. Undervisning och läroböcker 1820 ̶ 1965 (Uppsala 1972).
5
läroböckerna skapades. Andolfs undersökning har ett kvantitativt tillvägagångssätt. I denna
avhandling redovisar Andolf hur mycket utrymme det ges till en viss epok i böckerna. Andolf
undersöker också texterna och jämför de olika beskrivningar som finns i böckerna med
varandra. Andolf undersöker även det geografiska ramverk som finns representerat i de
läroböcker han undersöker. I detta avseende indelar Andolf läroböckernas innehåll i olika
geografiska områden och presenterar sina resultat i form av tabeller, i vilka det går att läsa hur
stort utrymme som ges åt varje geografiskt område i respektive lärobok. Andolf kallar detta för
den geografiska avvägningen som präglar läroböckerna.9 Ett utav de geografiska områdena i
Andolfs undersökning består av kategorisering spanskamerika, där enligt Andolfs resultat detta
behandlas på 1 -3 sidor i fem svenska böcker av de 22 historieläroböcker för gymnasieskolan
han undersöker och som kom ut mellan 1845 och 1963.10
Om hur författarna påverkar läroböckerna är något som Sture Långström har ägnat sig åt i sin
avhandling Författarröst och lärobokstradition.11 Genom att granska ett antal läroböcker och
intervjua författarna till dessa historieläroböcker prövar Långström ett antal hypoteser. Det
finns två aspekter som är värda att lyfta fram med avseende på denna uppsats. Den första
aspekten handlar om idén att läroböckerna har förändrats mycket från slutet av 1950-talet till
mitten att 1990-talet. Långström kommer fram till att det är både rätt och fel angående detta
påstående om förändringen, han menar att förändringar är mer tydliga om man jämför
böckernas grafiska form. Dessa har fått fler antal bilder och mindre text, men när det gäller
upplägg och innehåll är förändringen inte så påtaglig.12 Den andra aspekten handlar om att man
har minskat på svensk historia till fördel för ett mer internationellt perspektiv på historien.
Långström menar här att från 1950- talet fram till 1990 har svensk historia krympt sitt utrymme
med cirka 15 procent. 13
Staffan Selander i boken Lärobokskunskap14 är mer intresserad att analysera läroböckernas
form. Selander ger också exempel på hur böckernas bilder, texter och förklaringar kan
analyseras. Selander kommer fram till att man efter 1945 började först att inta en mer
9
För den geografiska avvägningen i läroböckerna se Andolf (1972), s. 34, 184.
Se tabell 5 i Andolf (1972), s. 187.
11
Sture Långström, Författarröst och lärobokstradition. En historisk didaktisk studie,(Umeå 1997).
12
Långström (1997), s. 220.
13
Långström (1997), s. 222.
14
Staffan Selander, Lärobokskunskap. Pedagogisk textanalys med exempel från läroböcker i historia 1841 –
1985, (Lund 1988).
10
6
pedagogisk ställning till frågan om hur man skulle framställa läroböckerna. Det är sådana tankar
som driver fram förändringar som resulterar i att böckerna får ändrad typografi, större antal
bilder, samt att frågor och uppgifter läggs till innehållet.15
Kenneth Nordgren har forskat kring läroböcker i historia ur ett interkulturellt perspektiv. Det
interkulturella perspektivet kan sägas utgå från idén att läroböckerna förmedlar och formar
läsarens syn på andra människor. Detta perspektiv har använts på senare tid för att belysa
etnocentrism, fördomar och stereotyper som kan komma fram i till exempel beskrivning av
andra folkgrupper i olika historiska texter. I en sammanställning gjord av Kenneth Nordgren, i
vilken han har jämfört fyra olika läroböcker i historia och tittat på vilket utrymme bilderna tar
utifrån en geografisk indelning, kommer Nordgren fram till att ca 66 procent av utrymmet
upptas av Västeuropa och Norden, medan andra delar av världen får en liten andel: Östeuropa
9 procent, Asien 7 procent, Nordamerika 6 procent, Mellanöstern 5 procent, Afrika 4 procent
och Sydamerika 3 procent. Nordgren menar att den ”utomeuropeiska världen får orimligt lite
utrymme i förhållande till geografisk yta och befolkningsmängd” 16
Mai Palmberg har skrivit Afrika i skolböckerna. 17Detta arbete granskar läroböcker i historia,
geografi, samhällskunskap, religion och engelska för att belysa om det fortfarande går att man
finna spår av fördomar om hur Afrika och afrikaner beskrivs i läroböcker i Sverige. Denna
granskning gjordes 1987, därför är det böcker utgivna under slutet av 1970-talet och första
hälften av 1980- talet som ligger i fokus för denna studie. Arbetet analyserar både text och bild.
Palmberg finner i denna granskning att en del av de gamla fördomarna om Afrika och afrikaner
hade försvunnit från böckerna, men att nya fördomar skapades. Dessa fördomar hade mycket
att göra med jämförelse mellan den rika och den fattiga världen, mellan I-länder och U-länder.
Palmberg beskriver några av dessa fördomar: u-hjälpen ses som ett slags frälsning som i-länder
bringar till Afrika, Afrikas framställning är full av hopplöshet som uppmanar till medlidande
och en framställning som bygger på att skapa skuldkänslor, inte solidaritet och respekt. 18
Åke Holmberg har skrivit Världen bortom västerlandet. Den svenska omvärldsbilden under
mellankrigstiden, ett omfattande arbete som granskar olika källor (bland annat tidningar,
skolböcker, reseskildringar) publicerade under mellankrigstiden i Sverige för att se hur dessa
15
Selander (1988), s. 120
Kenneth Nordgren, ”Interkulturella perspektiv i historieläroböcker” i Niklas Ammert (red) Att spegla världen.
Läromedelsstudier i teori och praktik. (Lund 2011), s. 141.
17
Mai Palmberg, Afrika i skolböcker- Gamla fördomar och nya, (Stockholm 1987).
18
Palmberg (1987), s. 26.
16
7
skapade uppfattningar om andra länder och folk.19 I ett avsnitt i denna bok kommer Holmberg
in på frågan om hur Latinamerikas indianer har framställs i olika skriftliga källor.20 Det handlar
främst om etnografiska texter. Holmberg utgår här från fördomarna som finns om
ursprungsbefolkningen i dessa texter. Han beskriver att det rådde en viss skillnad mot hur man
beskrev ”indianerna” från Mexiko jämför med ”indianerna” från Sydamerika. Indiankulturen i
Mexiko framställdes med en positiv laddning, medan övriga indianer framstod främst som
ociviliserade. För Holmberg ligger denna skillnad i att Mexiko under tiden hade genomgått en
revolution där indianbefolkningens roll lyftes fram, något som många västerlänningar blev
intresserade av.
1.3.2 Latinamerika i läroböcker
När det gäller ämnet Latinamerika i läroböcker är forskningen i Sverige mycket begränsad. Det
finns två uppsatser skrivna vid svenska lärosäten som är relevanta att lyfta fram, eftersom dessa
studerar svenska läroböcker i relation till Latinamerika.
Fredrik Rimfjäll har vid
Örebrouniversitet skrivit en uppsats i historia där han har för syfte att se hur Latinamerika har
beskrivits i några svenska historiska läroböcker för gymnasieskolan och undersöker detta
genom att se den eventuella relation som kan finnas mellan 60-talsradikalisering och den bild
av Latinamerika som återspeglas i läroböckerna. 21Perioden som undersöks är 1961−1979. Den
så kallade 60-talsradikaliseringen var en rörelse som hade sina rötter i det sena 1950-talet och
som hade sociala och politiska anknytningar i Sverige fram till slutet av 1970-talet. Perioden
karakteriserades av uppkomsten av en mängd sociala rörelser och organisationer såsom
vänsterorienterade studentrörelser, internationella solidaritetsrörelser och politiska partier.
Utifrån en kvalitativ textanalys av tio läroböcker i historia för gymnasieskolan kommer Rimfjäll
fram till att det undersökta materialet fram till 1969 inte kan sägas återspegla några politiska
värderingar i hur Latinamerika behandlas, men att böckerna som kom ut mellan 1969 – 1973
visar spår av radikaliseringsanda när det gäller framställningen av Latinamerika, resterande
perioden, menar Rimfjäll, presenterar böckerna Latinamerika med olika perspektiv och synsätt
19
Åke Holmberg, Världen bortom västerlandet del 2. Den svenska omvärldsbilden under mellankrigstiden,
(Göteborg 1993)
20
Holmberg (1993), s.213¬̶ 221.
21
Fredrik Rimfjäll, Latinamerika i historiska läroböcker för gymnasieskolan under perioden 1961 – 1979. Speglar
60-talsradikaliseringen av sig i läroböckerna med avseende på hur Latinamerika framställs? ( 2009).
8
samt att det inte finns heller några ensidiga politiska värderingar i texterna som redogör för
Latinamerika. Vidare har Rimfjäll kommit fram till att bilden som gavs av Latinamerika var
väldigt förenklad fram till 1966. Fram till det året var det också vanligt att Latinamerika
behandlades i anknytning till europeisk eller nordamerikansk historia En mer utvecklad bild av
Latinamerika kommer fram under perioden 1975 -1979, då mer innehållsrika framställningar
och varierande tolkningar framträder i de studerade läroböckerna. 22
En annan uppsats som belyser Latinamerika är Indígenas, conquista y esclavitud en América
Latina (Indianer, erövring och slaveri i Latinamerika) skriven av Robert Aman vid Karlstad
universitet.
23
Denna uppsats i spanska är en komparativ studie mellan svenska och
colombianska läroböcker i historia, i vilken Aman undersöker de skillnader och likheter som
kan förekomma i framställningen av tre olika historiska händelser om Latinamerika: indianer
och deras kultur, erövring och slaveri. Aman har som källor sex olika läroböcker, tre utgivna i
Sverige och tre utgivna i Colombia. Dessa publicerades mellan 1993 och 2007. Aman utgår
från ett interkulturellt perspektiv i sin tolkning och drar slutsatsen att både de svenska och de
colombianska läroböckerna präglas av eurocentrism i beskrivningen av indianerna, erövringen
och slaveri, eftersom det är det europeiska perspektivet på historien som är normen i
redogörelserna. Aman menar att den latinamerikanska identiteten har skapats av koloniseringen
och därför finns en tendens i Latinamerika att vilja likna den ”andre”, vilket innebär att man
förskönar det som förknippas med Europa eller europeisk kultur.24
1.4 Material, avgränsningar och metod
1.4.1 Källmaterial
Källmaterialet består av 25 läroböcker i historia för gymnasiet.25 Böckerna har publicerats
under perioden 1954-2012. Samtliga böcker har använts någon gång för undervisning i historia
i den svenska gymnasieskolan. Följande lärobokförslag kommer att vara representerade i
urvalet: Interskol, EG series, Liber AB, Natur och Kultur, Esselte Studium, Almqvist & Wiksell
förlag, Gleerups och Bonniers. Dessa är eller har varit väletablerade läroboksförlag i Sverige.
22
Rimfjäll (2009) s.35.
Robert Aman, Indígenas, conquista y esclavitud en América Latina (Karlstad 2007).
24
Aman (2007) s. 42.
25
För samtliga läroböckerna se källförteckningen i denna uppsats.
23
9
Materialet är inhämtat från två olika läromedelssamlingar. De äldre böckerna, fram till slutet
av 1980-talet, är inhämtade från Pedagogiska bibliotek i Göteborg och de nyare böckerna är
hämtade från läromedelsarkivet vid högskolebiblioteket i Halmstad. Urvalet av läroböckerna
har gjorts med kriteriet att de skall representera variation på olika bokförlag, utgivningsår samt
författare för den undersökta perioden. Varje decennium representeras av minst tre olika böcker,
med undantaget av 1950-talet, där det inte finns så mycket material tillgängligt och endast två
böcker har undersökts från den perioden. För att komplettera denna brist har jag valt läroboken
Repetitionskurs i Historia (1957) en bok som var avsedd för att repetera allt som ansågs vara
viktigt i historia för dåtidens gymnasieutbildning.
Från slutet av 1960- och fram till 1990-talet, blev det vanligt inom vissa bokförlag att alla
tidsepoker inte behandlades i en enda bok, utan man publicerade de historiska epokerna i olika
delar. I de fall där en enda bok inte har innehållit samtliga epoker i historien, har jag undersökt
mer än en bok för att täcka samtliga tidsepoker. Detta är fallet med boken Fyra epoker (1967)
som kompletterades med Historia 2 (1967). Historiens Huvudlinjer (1970-talet), där både del
1 och 2 granskades. Serien Historia på egen hand 1 världen under åtta sekler (1972) har
kompletterats med Historia på egen hand 2b industrialismens samhälle (1972) och Historia på
egen hand 2e kampen för demokrati och jämlikhet (1972).26 Utöver Vägar till nuet forntiden –
1800 (1985) har även Vägar till nuet Efter 1945 (1985) studerats.27 Under 1990-talet har
Människans historia 1(1990) kompletterats med Människans historia 2-3 (1995).
För perioden från och med 1980-talet har Gleerups och serien Alla tiders Historia28
uppmärksammats särskilt, eftersom denna serie verkar dominera marknaden i Sverige bland
alla läroböcker i historia för gymnasiet. Under insamlingen av materialet märkte jag att denna
serie är väldigt lätt att få tag i, eftersom den finns i de flesta bibliotek i Sverige. Enligt Stefan
Långströms uppgifter, hade bokserien Alla tiders historia, sedan andra halvan av 1980-talet
26
Del 2 i denna serie innehåller 6 olika fördjupningar i historien: 2a världen under två århundranden, 2b
industrialismens samhälle, 2c nationalism och internationalism, 2d de politiska idéernas utveckling, 2e Kampen
för demokrati och jämlikhet och 2f kulturen och samhället. Del 2b och 2e var de som innehöll intressanta texter
om Latinamerika.
27
I denna serie finns det även boken Vägar till nuet Efter 1800, den har uteslutits eftersom den inte innehåller
något stoff som berör Latinamerika.
28
Alla tiders historia publicerades för första gången 1983.
10
fram till mitten av 1990-talet, en dominerande ställning som utgick till 80 procent av den totala
marknadsandelen.29
1.4.2 Avgränsningar
Denna studie kommer att fokusera på den berättande texten i läroböckerna. Bilder kommer
inte att behandlas. Vidare är detta en studie som kommer att behandla vad läroböckerna
förmedlar till eleverna om Latinamerika. Alltså uppsatsens intresse ligger i läroböckernas
funktion. Böckerna som undersöks är läroböcker som publicerades mellan perioden 1954–
2012. Periodens början är året efter 1953 års gymnasiereform (1954), då allmän historia blev
viktigare inom historieundervisningen, och slutar det år i vilket den senaste publicerade
läroboken gavs ut (2012).
1.4.3 Metod
Uppsatsens undersökning bygger på både kvantitativ och kvalitativ metod. Att jag väljer att
använda mig av dels kvantitativ metod och dels kvalitativ metod beror på de frågor jag vill få
svar på. Jag är även intresserad att se på förändringen över tid i min undersökning. Sture
Långström påpekade i sin avhandling att denna förändring kan se lite annorlunda ut, beroende
på om det gäller bokens form och upplägg, eller om det handlar om lärobokens sätt att tolka
historien.30 I denna uppsats kan det handla om förändringar som att man väljer att ge mer eller
mindre sidor i en bok åt Latinamerika, eller att i en bok väljs att lyfta fram händelserna som
har anknytning till Latinamerika vid till exempel olika historiska epoker. En bok betonar
Latinamerika under 1700- talet medan en annan gör detta under 1800-talet. Sådana
förändringar är lätta att se genom beräkningar, men i fråga om förändringar som handlar om
tolkningar och perspektiv på historien, som kan vara fallet med mötet mellan européerna och
den indianska befolkningen under 1500-talet, tycker jag är svårare att se genom en kvantitativ
analys. För att se på förändringar som berör tolkningar och perspektiv på hur historien
berättas blir det lämpligare med en kvalitativ textanalys.
Det första som gjordes var att sammanställa texttabeller indelade i de decennier då läroböckerna
publicerades. Eftersom de flesta läroböcker redogör för historien kronologiskt indelades dessa
29
30
Långström (1997) s. 132.
Långström (1997) s. 220.
11
tabeller i historiska epoker där man satte in samtliga rubriker och underrubriker som behandlade
historiska händelser om Latinamerika i respektive bok.31Detta arbetssätt finns beskrivet i Stefan
Selanders bok. Under kapitlet 3 som har för titel ”Pedagogisk textanalys” ger Selander exempel
på hur man i praktiken kan analysera en pedagogisk text. 32 En första överblick av stoffurvalet
kan man få genom att granska böckernas innehållsförteckning. Selander menar att om man går
igenom innehållsförteckningar kan man ”få en första överblick över vilka epoker, händelser
och företeelser som anses viktiga” i en lärobok. 33 Jag arbetade på ett liknande sätt, men även
underrubrikerna som inte kommer med i innehållsförteckningar och ger inblick i stoffet som är
intressant för detta arbete har tagits med i tabellerna. Detta ger en bra överblick över stoffet
som behandlar Latinamerika och under vilken epok detta tas upp. Utifrån samma struktur har
man väldigt noggrant kunnat identifiera de sidorna i respektive bok som tar upp uppgifter som
redogör
för
historiska
händelser
som
har
anknytning
till
Latinamerika.34Denna
sidnummerstrukturering har lagts som grund för att bygga tabeller och diagram som illustrerar
i procentandel hur mycket utrymme böckerna ger åt Latinamerika i sitt innehåll och under
vilken epok detta behandlas.
Vidare har jag arbetat med att granska böckerna utifrån en djupare textanalys där två teman
kommer att stå i fokus: Européernas ankomst till Amerika och vad som sägs om Latinamerika
efter 1945. Dessa är två av de mer återkommande tema i samtliga böcker. Textanalysen har haft
till syfte att se förändringar i tolkningar och perspektiv om hur Latinamerika framställs under
den undersökta perioden. Analysen baseras på vetenskapliga tankar om Latinamerika och
begreppet eurocentrism som jag kommer att redogöra för i nästa avsnitt.
31
Samtliga texttabeller finns att se i bilaga 1 (tabell A-G) i slutet av denna uppsats.
Selander (1988) s. 44–90.
33
Selander (1988) s. 67.
34
Se bilaga 2 för tabell.
32
12
1.5 Latinamerika och eurocentrism som
begrepp
Det är nödvändigt att först klargöra vad som
menas med Latinamerika i denna uppsats
och tydliggöra begreppet eurocentrism, som
jag kommer att utgå ifrån när jag genomför
den kvalitativa textanalysen.
Latinamerika
Ordet Latinamerika började användas under
1850-talet och hade sitt ursprung i Frankrike.
Detta land hade intresse att förstärka sin
inflytelse i regionen och använde termen för
att betona det kulturella latinska arvet
(spanska, portugisiska, franska) som förenade
regionen.35
Latinamerika
inbegriper
en
geografisk världsdel i den amerikanska kontinenten vars territorium karaktäriseras av ha varit
gamla spanska eller portugisiska kolonier.36 (se kartan) Men Latinamerika är mycket mer än en
geografisk världsdel, där ett antal länder har ett gemensamt europeisk kolonialt förflutet, utan
denna världsdel är också en mångfald av olika kulturer och traditioner som har samspelat under
en lång historisk process. För Marshall C. Eakin startade denna process med Columbus
ankomst till Amerika, år 1492.37 Eakin menar att Latinamerika är dels indianernas historia,
europeisk historia och afrikansk historia, och några århundrade senare även asiaternas
historia.38 Detta med hänsyn till ursprungsbefolkningen som redan fanns i Amerika före
européernas ankomst och de senare inflyttningarna av européer, afrikaner och asiater till
Latinamerika. Detta är viktigt att ha med sig för att granska historiska händelser som behandlar
Latinamerikas historia, eftersom detta innebär att vi av dessa historiska händelser många gånger
kan ingå under andra beteckningar än just Latinamerika i läroböckerna.
För att göra
resonemanget tydligare kan jag exemplifiera med några exempel, slavhandeln till Amerika kan
dels handla om Nordamerikas historia, afrikansk historia, men lika väl om Latinamerikas
35
Marshall C. Eakin, The History of Latin Amerika. Collision of Cultures (Basinstoke 2007) s.3.
Haiti brukar räknas till Latinamerika, men i denna uppsats har jag bara undersökt historiska händelser som
har anknytning till dagens spansktalande länder och före detta portugisiska kolonier. Det vill säga de länder
som finns i ovanstående karta.
37
Eakin( 2007) s.3.
38
Eakin (2007) s. 1–15.
36
13
historia. Portugisernas och spanjorernas sjöresor ut i världen kan räknas både som europeisk
och som latinamerikansk historia. Vad jag menar här är att Latinamerika är ett brett begrepp
och beteckningar som Amerika, Sydamerika, Mellanamerika, Spanskamerika, Västindien och
alla historiska händelser som berör länderna som finns i föregående karta ingår i detta begrepp.
Eurocentrism
Ett annat begrepp som denna uppsats kommer att utgå ifrån i den kvalitativa analysen är
begreppet eurocentrism. Detta begrepp innebär att tolkningen av omvärlden utgår från ett
europeiskt/västerländskt perspektiv. Åke Holmberg menar att eurocentrism innebär att man ser
på världen utanför Europa som underlägsen. Denna attityd blomstrade under 1700-talet där
man ställde ”Europa-mäktig och civiliserat- mot den övriga världen- kuvad, o- eller
halvciviliserad”.39 Den peruanske forskaren Anibal Quijano menar att eurocentrism blev från
och med erövringen av Amerika ett slags universellt paradigm.40 Detta paradigm möjliggjorde
Västerlandets hegemoni i världen. Begreppet eurocentrism, menar Quijano, bär med sig olika
dikotomier i sättet att föreställa sig världen: primitiv-civiliserad, mystik-vetenskap, oförnuftigförnuftig, uråldrig-modern, Öst -Väst, där de sistnämnda termerna i varje dikotomi är positivt
laddade och utgör något önskvärt som associeras med Europa och europeisk kultur, medan de
förstnämnda termerna inom varje dikotomi är negativa egenskaper som tillskrivs folk och
kulturer utanför Västerlandet.41
39
Holmberg (1993) s. 19.
Anibal Quijano, ”Colonialidad del poder, eurocentrismo y América Latina” i Edgardo Lender (red) La
colonialidad del saber: eurocentrismo y ciencias sociales. Perspectivas latinoaméricanas. (Buenos Aires 2000). s.
201-246.
41
Quijano (2000) s. 211.
40
14
2. Undersökning
2.1 Latinamerika - Utrymme, historiska epoker och stoff
Tabell 1. Samtliga undersökta läroböcker och ungefärligt antal sidor och procent som innehåller händelser som har anknytning
till Latinamerika.
Titel
Författare
Bokens
Totala
antal sidor
Bokförlag/ År för
publicering
Latinamerika i
Sidor
Almqvist & Wiksell
1954
6
1,46
191
3
1,57
Bäcklin, E. Holmberg
Lendin, Valentin
Ivar Seth,
E Söderlund
Lars Hildingson
421
6
1,43
484
6
1,24
304
8
2,63
Historia 2 (tiden efter 1979)
Ragnar Matsson
280
6
2,14
Historiens huvudlinjer 1
Brolin, Dannert,
Åke Holmberg
Brolin, Dannert,
Åke Holmberg
Börje Bergström
Ivar Håkansson
Börje Bergström
Ivar Håkansson
Börje Bergström
Ivar Håkansson
Ander, Rodhe, Bergel,
Hællquist
Bergström,Löwgren
Hans Almgren
G Graninger, S Tägil
Kjell-Åke Carlsson
G Graninger, S Tägil
Kjell-Åke Carlsson
Bergström,Löwgren
Almgren
Åberg, G T Westin
Norman, Kjellin
Åberg, G T Westin
Norman, Kjellin
Bergström, Löwgren,
Almgren
Skrutkowska, Stattin
G T Westin, Norman
Sandberg, Karlsson,
Molin, Ohlandet
H Nyström, L Nyström
Örjan Nyström.
Hans A Larsson
Hans Almgren
Sten Elm
Birgitta Thulin
Ulf Jansson
Antonio Serra
210
7
3,33
272
6
2,21
403
10
2,48
128
7
5,50
158
14
8,86
289
12
4,15
454
25
5,50
218
10
4,60
156
8
5,13
376
16
4,25
256
6
2,34
256
14
5,10
472
25
5,30
360
12
3,33
598
15
2,50
364
9
2,47
238
7
2,94
368
13
3,53
255
9
3,52
Bäcklin, E. Holmberg,
Lendin, Valentin
Erik O. Löfgren
Liber Ab
1967
Almqvist & Wiksell
1970
Almqvist & Wiksell
1972
Historiens huvudlinjer 2
Liber AB
1972
Historia på egen hand 1
Världen under åtta sekler
Historia på egen hand
2b Industrialismens samh.
Historia på egen hand
2e kampen för demokrati
Historia för gymnasieskolans sociala linje 2
Alla tiders Historia
Bonnier
1957
Almqvist & Wiksell
1961
Bonniers
1962
Natur och Kultur
1967
Liber AB
1972
Liber AB
1972
Esselte Studium AB
1976
Gleerups
1984
Esselte Studium AB
1985
Esselte Studium AB
1985
Gleerups
1989
Vägar till nuet.
Forntid -1800
Vägar till nuet.
Efter 1945
Nya Alla tiders Historia
Natur och Kultur
1990
Människans historia 1
Natur och Kultur
1995
Människans historia 2-3
Gleerups
1995
Alla tiders
historia
Människan genom tiderna
Natur och Kultur
1997
Almqvist & Wiksell
2003
Epos kurs A och B
Gleerups
2008
Perspektiv på historien A
Gleerups
2008
Alla tiders
historia bas
Epok
Historia 1b
Den moderna tidens historia
Interskol
2011
Liber AB
2012
Procent
411
Allmän historia för
gymnasiet
Repetitionskurs i historia för
gymnasiet
Allmän historia för
gymnasiet
Allmän historia för
gymnasiet
Fyra Epoker
15
Latinamerika - Utrymme
De undersökta läroböckerna visar att Latinamerika belyses generellt i liten utsträckning i
relation till böckernas hela omfattning. Om vi utgår från uppgifterna som presenteras i tabell 1
(föregående tabell) kan vi se att antalet sidor som presenterar innehåll som har anknytning till
Latinamerika varierar från 3 sidor till 25 sidor under hela perioden. Procentuellt använder
läroböckerna mellan 1,24 och 8,86 procent av sitt totala omfång för att redogöra för
Latinamerika under den undersökta perioden. Läroböckerna som gavs ut under 1950-talet fram
till den som publicerades 1962, det vill säga boken Repetitionskurs i historia (1957) och
samtliga böcker med titeln Allmän historia för gymnasiet, ägnar ett par sidor åt att skildra
latinamerikansk historia, och detta utgjorde inte ens 2 procent av de teman som belystes i dessa
läroböcker. Det gick också att konstatera att böckerna Allmän Historia för gymnasiet (1954)
och Allmän historia för gymnasiet (1961) innehåller precis samma innehåll i frågan om
Latinamerika.
Det är först under slutet av 1960-talet och under 1970-talet som Latinamerika ges lite mer
utrymme i läroböckerna i historia för gymnasiet. Här bör man också ta hänsyn till att man
började publicera de historiska epokerna i olika delar, vilket gjorde att man hade två eller tre
olika böcker för att gå igenom alla de historiska epokerna. Det är just en bok från 1970-talet,
Historia på egen hand 2e kampen för demokrati i jämlikhet som publicerades 1972 som når det
högsta procentuella andelen (8,86 procent) i hur mycket utrymme det ges åt latinamerikansk
historia under hela den studerade perioden. I denna bok ägnas ett helt avsnitt åt revolutioner i
Mexiko och Cuba, och latinamerikansk historia blir exempel för revolutionär anda.42
Boken Historia för gymnasie-skolans sociala linje 2, som ägnar 12 sidor åt Latinamerika och
som publicerades 1976, utgör ett undantag i hur den är uppbyggd, eftersom den inte utgår från
en kronologisk indelning för att redogöra för innehållet. I denna bok presenteras stoffet tematisk
utifrån en geografisk indelning. Detta är väldigt intressant eftersom världsperspektivet spelar
en central roll i hur historien presenteras i denna bok och detta gör att varje världsdel får ett helt
kapitel som utrymme. Denna bok visar också att det är viktigt att tänka på hur splittrat innehållet
om Latinamerika presenteras i en bok. Vad jag menar här är att det inte blir samma kvalité om
boken ägnar 12 sidor åt att redogöra för många olika aspekter av Latinamerika delade i många
olika sidor, än om dessa 12 sidor utgör en väl bearbetad, kompakt och sammansatt text som har
för syfte att skildra Latinamerikas historia, vilket är fallet med Historia för gymnasie-skolans
42
Börje Bergström & Ivar Håkansson, Historia på egen hand 2e kampen för demokrati i jämlikhet (Stockholm
1972) s.51¬̶ 64.
16
sociala linje 2 (1976). För stor splittring i utrymmet som ges för latinamerikansk historia kan
tyda på förenkling i det som beskrivs medan sammansättning kan tyda på fördjupning och
nyanser.
Serien Alla tiders historia ger samma utrymme i 1984 och 1995 års upplagor åt att behandla
innehåll men anknytning till Latinamerika, det vill säga 25 sidor. Detta beror helt enkelt på att
båda versionerna innehåller nästan precis samma texter när det gäller latinamerikansk historia.43
Procentuellt blir det dock en liten förändring, eftersom 1995 års upplaga innehåller 18 sidor
mer än versionen från 1984 (472 sidor mot 454 sidor). Nya Alla tiders historia (1989) innehåller
16 sidor av Latinamerikansk historia. Egentligen är detta en förkortad version av den tidigare
upplagan från 1984. Angående Latinamerika stämmer innehållet nästan helt, man har endast
uteslutit delen som behandlar den rika och den fattiga världen.
Alla tiders Historia Bas (2008) utmärker sig för att ha kraftigt minskat sitt totala omfång i antal
sidor jämför med tidigare redovisade versioner av denna serie. Detta har att göra med att denna
version har hel ändrat sitt upplägg. Första delen visar historien kronologiskt, men senare delen
av boken ger tillgång till olika tematiska texter. Texten i Alla tiders historia bas (2008) som
behandlar Latinamerika är helt ny och bygger inte på tidigare versioner. Denna bok ägnar 7
sidor åt historiska händelser som har anknytning till latinamerikansk historia.
Procentuellt går det att se en tendens mot en minskning av innehållet som behandlar
Latinamerika från och med 1997 till 2012 med siffror som ligger mellan 2,47 och 3,53 procent,
jämfört med perioden 1976–1995, där de flesta läroböckerna ligger över dessa procentuella
siffror (med undantag för Människans historia 1 1990). Trots detta bör man ta hänsyn till att
antalet sidor varierar mellan 7–15 sidor under perioden 1997–2012, vilket är relativt högre antal
sidor jämfört med perioden 1954–1962, då endast mellan 3–6 sidor användes i de undersökta
läroböckerna för att beskriva Latinamerika.
43
Till Upplagan från 1995 han man tillagt ny information angående Latinamerika efter 1945. Detta är endast ett
par rader för att aktualisera denna upplaga, men i grunden är innehållet det samma.
17
Latinamerika - De historiska epokerna och stoffurvalet
Diagram. Böckernas innehåll om Latinamerika och dess kronologiska fördelning i ungefärliga procent
Den moderna tiders historia (2012)
Epok historia 1b (2011)
Alla tiders historia bas (2008)
Perspektiv på historien A bas (2008)
Epos kurs A och B (2003)
Människan genom tiderna (1997)
Alla tiders historia (1995)
Människans Historia 2-3 (1995)
Människans Historia 1(1990)
Nya alla tiders historia (1989)
Vägar till nuet Efter 1945 (1985)
Vägar till nuet Forntid - 1800 (1985)
Alla tiders historia (1984)
Historia för sociala linje 2 (1976)
Historia på egen hand 2e (1972)
Historia på egen hand 2b (1972)
Historia på egen hand 1( 1972)
Historiens huvudlinjer 2 (1972)
Historiens huvudlinjer 1 (1970)
Historia 2 (1967)
Fyra epoker (1967)
Allmän historia (1962)
Allmän historia (1961)
Repetitionskurs (1957)
Allmän histoira (1954)
11%
23%
43%
1500 - 1600
8%
31%
43%
37%
33%
33%
63%
20%
29%
16%
31%
30%
20%
17%
47%
50%
12%
20%
17%
12%
56%
71%
84%
6%
19%
44%
100%
30%
12%
17%
57%
40%
12%
56%
16%
50%
29%
14%
100%
10%
16%
60%
30%
84%
100%
100%
100%
84%
16%
100%
89%
100%
0%
Medeltid
89%
15%
14%
23%
10%
1700
20%
30%
1800- 1900
40%
1901-1945
50%
11%
60%
Efter 1945
70%
80%
90%
100%
Annat (definitioner)
Om vi utgår från diagrammet ser vi att källorna visar att historiska händelser som rör
Latinamerika tidigast börjar dyka upp under epoken medeltid. Utifrån materialet kan man också
konstatera att det finns två historiska epoker som är tydligt överrepresenterade i att innehålla
historiska händelser som har anknytning till Latinamerika. Dessa epoker är perioden 15001600 och tiden efter 1945.
Låt oss nu se vad som lyfts fram i varje epok. För perioden 1500–1600 är det som dominerar
européernas sjöresor ut i världen och hur dessa kom till en ”helt ny” världsdel: Amerika.
Samtidigt redogörs för hur denna världsdel erövrades och koloniserades. Tendensen är att
tillsammans med dessa upptäckter nämna eller presentera folket och kulturen som redan fanns
18
vid européernas ankomst till den amerikanska kontinenten. Undantaget utgörs av tre läroböcker
Historia på egen hand 1, Vägar till nuet forntiden – 1800 och Människans historia 1, då dessa
läroböcker väljer att ge en överblick över de kulturer som hade utvecklats utanför Europa och
placerar dessa teman i den tidiga medeltiden. Historia på egen hand 1 nämner ganska kort de
indiankulturerna i Syd- och Mellanamerika, medan Vägar till nuet forntiden – 1800 redogör för
inkafolket och Människans historia 1 redogör för både aztekerna och inkariket. Fram till 1962
brukar indiankulturerna nämnas utan att behandlas. Från och med slutet av 1960- talet ägnar
man mer utrymme åt att presentera indianska kulturer, men i den senaste publicerade läroboken
Den moderna tiders historia 2012 krymper detta helt. Anledningen till detta kan ligga i att
denna bok helt har fokuserat på att lyfta fram historiska händelser som ligger närmare vår tid.
Som vi har sett under medeltid lyfts endast stoff som behandlar indiankulturer fram. Epoken
1500–1600 rör sig runt teman: indiankulturerna, européernas sjöresor, erövring och
kolonisering av Amerika. Det finns vissa historiska gestalter som brukar lyftas fram
tillsammans med dessa händelser: Christofer Columbus (sjöman, upptäckte Amerika 1492),
Hernán Cortés (erövrade aztekernas rike i Mexiko) Francisco Pizarro (erövrade inkariket i
Peru) och Bartolomé de las Casas (spansk präst). I mindre utsträckning förekommer det två
indianledares namn Moctezuma (aztek), Manco Capac (inka).
Under perioden 1700- talet brukar latinamerikansk historia behandlas i anknytning till engelsk
och fransk kolonisering av Nordamerika, med tema slavhandeln som det huvudtema som
anknyter till Latinamerika. Läroböckerna brukar i det här avseende beskriva hur svarta afrikaner
säljs som slavar till Amerika, Västindien och Sydamerika. Även utbyte och handel av typiska
amerikanska varor brukar vara en del av det stoffet som lyfts fram under denna period. Endast
en lärobok (Historia för gymnasie-skolans sociala linje 2 1976) nämner ganska kort
indianuppror i Peru (1780) under ledningen av Tupac Amaru.44
Under epoken 1800–1900 belyses koloniernas självständighet från Spanien och bildandet av
olika nationer i Latinamerika som ett centralt tema. I anknytning till detta lyfts två historiska
gestalter Simon Bolivar och Jose de San Martin fram. Det är även vid den här tidsepoken som
termen Latinamerika börjar användas mer flitigt i de studerade läroböckerna, tidigare är det
vanligaste att man talar om Sydamerika, Mellanamerika, Amerika, Spanskamerika och
Västindien när man vill beskriva och förklara historiska händelser som rör latinamerikansk
44
Gunnar Ander, Birgit Rodhe, Sture Bergel, Karl-Reinhold Hællquist, & Inger Sondén- Hællquist, Historia för
gymnasieskolans sociala linje 2 (Stockholm 1976) s.74.
19
historia. En annan aspekt som förekommer under denna epok är USA:s imperialism, där
Monroedoktrinen från 1823 lyfts fram för att belysa USA:s intresse i Latinamerika.
Perioden mellan 1901–1945 är den period i historien där Latinamerika uppmärksammas minst.
Det är två läroböcker som uppmärksammar denna period: Historia på egen hand 2e kampen för
demokrati i jämlikhet som publicerades 1972 och Epok Historia 1b från 2011. Det som tas upp
under denna period är den mexikanska revolutionen. Läroboken från 1970-talet använder denna
händelse för att exemplifiera Latinamerikas revolutionära anda genom Emiliano Zapata.45
Läroboken från 2011 använder samma händelse för att lyfta fram den mexikanska lärarinnan
Juana de Mendozas roll i den mexikanska revolutionen som exempel för kvinnornas insats i
samhällsförändringarna i Latinamerika.46
Perioden efter 1945 ligger i andra plats gällande tidsepok där Latinamerika är mest närvarande
i läroböckerna. Det går att konstatera i källorna att denna historiska epok först börjar innehålla
latinamerikansk historia från och med läroboken Historia 2 (tiden efter 1789) som publicerades
1967. Det är från och med denna tidpunkt som Latinamerika förekommer i anknytning till ulandsproblematik. Ett annat tema är kubakrisen som behandlas i anknytning till kalla kriget.
Från och med boken Historia för gymnasieskolans sociala linje 2 (1976) börjar de undersökta
läroböckerna att redogöra för aktuell latinamerikansk historia i ett eget avsnitt. Här är tendensen
att välja Argentina, Brasilien, Chile och Kuba som exempel för att beskriva Latinamerikas
sociala, ekonomiska och politiska förhållandena. Det finns en tendens under 1980- och 1990talet att redogöra lite mer för den politiska utvecklingen i Latinamerika och ord som diktatur
och demokrati kan väldigt väl sammanfatta vad böckerna redogör för i detta avseende. Därför
kan de flesta historiska gestalter som uppmärksammas här kategoriseras som politiska aktörer:
Fidel Castro, Che Guevara, Juan Perón, Eva Perón, Salvador Allende, Augusto Pinochet,
Fulgencio Batista. En enda bok (Historia för gymnasieskolans sociala linje 2 1976)
uppmärksammar kulturella gestalter som Gabriella Mistral, Miguel Angel Asturias och Pablo
Neruda, samtliga är latinamerikaner som fått nobelpriset i litteratur.
Två läroböcker ägnar också några sidor åt att redogöra för definitioner: Historia för
gymnasieskolans sociala linje 2 (1976) som redogör för begreppet Latinamerika och Historia
på egen hand 2e kampen för demokrati i jämlikhet (1972) som definierar begreppet revolution.
45
46
Bergström & Håkansson. Historia på egen hand 2. Kampen om demokrati och jämlikhet (1972) s.56-58.
Sten Elm & Birgitta Thulin, Epok Historia 1b (Limhamn 2011) s.161.
20
2.2 Mötet med den ”nya världen”
I detta avsnitt presenteras en textanalys av innehållet i läroböckerna som behandlar
européernas ankomst, erövring och kolonisering av Latinamerika under 1500-talet.
I boken Allmän historia för gymnasiet 1961 som har samma innehåll som upplagan från 1954
gällande européernas ankomst till Amerika, beskrivs hur sydeuropéerna inledde en
”västerländsk expansion” i vilken Amerika blev europeiserat genom att ”Amerika blev de vita
erövrarnas språk, religion, etc.”
47
I boken Allmän historia för gymnasiet från 1962 beskrivs
portugisernas och spanjorernas resor till Amerika som ett resultat av dessa länders strävande
efter att finna ”sjövägen till Indien” 48. Själva kolonisationen framställs som en utvandring där
européerna förde med sig sitt språk, sin kultur och religion. Samtidigt menas i boken att det
skapades ett samhälle med en tydlig struktur där spanjorer, portugiser och deras ättlingar
(kreolerna) bildar ett härskande skikt, medan indianer och svarta utgör en underklass. Att dessa
europeiska nykomlingar även får en priviligierad ställning jämfört med andra grupper i
samhället problematiseras inte, utan det finns uttryck för uppfattningen att européernas
kolonisation i Latinamerika trots allt inte var helt negativ för ursprungsbefolkningen:
Invandrarna och deras mer eller mindre oblandade avkomlingar, kreolerna, levde som
härskarfolk bland de långt talrikare infödingarna.[- - -] Den spanska kolonisationen har länge
bedömts såsom utomordentligt grym och hänsynslös. Detta omdöme är säkert berättigat om
erövrartruppernas framfart. Men i övrigt torde de flesta av indianernas snarast ha haft det
bättre efter kolonisationen än dessförinnan. 49
Ovanstående citat utgår från föreställningen att än så länge har denna del av historien beskrivits
med en tendens att fokusera på orättvisan och grymheten i behandlingen av indianerna. Att
vissa härskande indianstammar, före européernas ankomst, hade varit grymma mot andra
indianer anges som argument för att spanjorernas behandling trots allt inte var så dålig mot
ursprungsbefolkningen.
Vidare ser man att läroböckerna som publicerades fram till 1962, men även Historiens
huvudlinjer 1 från 1970, utöver att presentera spanjorerna och portugiser som drivande aktörer,
behandlas konsekvenserna av kolonisationen genom att tolka vad detta innebar för Europa, och
47
Martin Bäcklin, Erik Holmberg, Waldemar Lendin & Hugo Valentin. Allmän historia för gymnasiet (Uppsala
1961) s. 146
48
Ivar Seth & E Söderlund, Allmän historia för gymnasiet (Stockholm 1962) s.152.
49
Seth & Söderlund (1962) s. 156.
21
det handlar inte så mycket om vad detta innebar för de koloniserade områdena. Följderna
sammanfattas i öppningen av nya handelsvägar, nya möjligheter för europeiska kapitalister, de
produkter som kom till Europa från Latinamerika (ex. tobak, bomull) och det stora tillflödet av
ädla metaller (silver och guld) som Spanien fick tack vare sin expansion. Som vi ser är alla
effekterna som Europa fick efter sin expansion till Amerika. Om ursprungsbefolkningen nämns
är dessa passiva aktörer i koloniseringsprocessen. Tendensen är i ovanstående redovisade
läroböcker att betrakta och tolka historien utifrån ett eurocentriskt perspektiv.
Om vi nu tittar på läroboken Fyra Epoker som kom ut 1967 ser vi att den bidrar med något nytt
jämfört med de tidigare publicerade läroböckerna genom att redogöra i ett särskilt avsnitt med
underrubriken ”Den nya världen” för de indianska kulturerna: Azteker, Maya och Inkafolket.50
Avsnittet beskriver indianernas jordbruksmetoder och påpekar att dessa var ganska enkla, men
att kulturprestationerna kunde bli beundransvärda. Med Mayafolket som exempel förklarar den
hur de mer avancerade indianska samhällena i Amerika kunde se ut:
Den vanliga samhällsformen var tydligen småstaten; I södra Mexico och norra
Centralamerika med dess stadskultur var det ett slags stadsstater med en utvecklad social
struktur. Där fanns präster, som jämte kulten sysslade med matematik och astronomi, och
krigiska, lysande utstyrda hävningar, skickliga konsthantverkare och byggmästare,
vittbefarna handelsmän samt den stora massan av bänder i sina hyddor omgivna av majsåkrar
och tobaksland.51
Som vi ser ger Fyra Epoker (1967) en överblick över de sociala strukturer som kunde
karakterisera de kulturer som fanns före européernas ankomst. När det gäller européernas
ankomst, erövring och kolonisering av Latinamerika blir bokens framställning inte så olik vad
tidigare böcker har redogjort för. Det vill säga Fyra Epoker (1967) beskriver erövringen och
kolonisering som en historisk företeelse där Latinamerika europeiserades: ”Spanjorer och
portugiser överförde till Amerika sina språk, sin religion, sitt samhällsskick och sin teknik”52
och Columbus ankomst till Amerika uppfattas som ”de verkligt stora upptäckterna” av en hel
ny kontinent.53
50
Lars Hildingson, Gunnar Kjellin & Gunnar T Westin, Fyra epoker Lärobok i historia för gymnasieskolan. 3 och
4-årig linje åk1 (Stockholm 1967) s. 107–108.
51
Hildingson et al (1967) s. 108.
52
Hildingson et al (1967) s. 101.
53
Hildingson et al (1967) s. 96.
22
Detta behandlas ungefär på samma sätt i Historia på egen hand 1 världen under åtta sekler
(1972). Några indianska kulturer behandlas under rubriken ”Indiankulturerna i den nya
världen”54 och i likhet med Fyra Epoker (1967) karaktäriseras dessa kulturer i Historia på egen
hand 1 (1972) som samhällen med avancerad organisation, men med mycket enkla
jordbruksverktyg: ”Aztekerna hade nått mycket långt beträffande samhällsorganisation och
stadsbyggande, men i likhet med förhållandena hos mayafolket var deras jordbruksredskap av
tämligen primitiv karaktär.”55 Det är intressant att se att jordbruksredskapet kategoriseras som
primitivt, trots att det inte blir tydligt i texten, görs säkert detta påstående i jämförelse med hur
jordbruksredskap såg ut under samma tid i Europa. Om så är fallet skulle detta eurocentriska
sätt att jämföra, göra oss blinda för det som egentligen är viktigt att veta, det vill säga om dessa
enkla redskap var effektiva och fyllde en god funktion inom de jordbruksmetoderna som
indianerna använde, eftersom geografin och klimatet i Latinamerika är annorlunda än Europa.
Läroböckerna Fyra Epoker (1967) och Historia på egen hand 1 (1972) bidrar med att beskriva
indiankulturerna i Amerika, men problematiserar inte mötet mellan kulturerna vid européernas
ankomst. Det som sker är att man inkluderar ursprungsbefolkningen genom att beskriva dem,
men samtidigt redogör för erövringen och koloniseringen på samma sätt som de tidigare
publicerade läroböckerna, vilket resulterar i att mötet mellan dessa kulturer beskrivs som två
skilda företeelser, utan så mycket anknytning till varandra. Detta osynliggör, enligt min mening,
den process som detta kulturmöte innebar.
En vändpunkt mot tidigare tolkningar kommer först fram med Historia för gymnasie-skolans
sociala linje 2 (1976). I denna lärobok ser vi det första exemplet på att man tolkar européernas
ankomst till Latinamerika som ett möte vilket leder till olika samhällsförändringar både för
ursprungsbefolkningen och de ankomna européerna: ”Aztekernas samhällen i Mexico och Inkaväldet i Peru, vilka spanjorerna mötte, hade byggts på ruinerna av äldre högt utvecklade
kulturer. Conquistadorerna saknade all förståelse för indiankulturerna […]”.56 Det talas om hur
spanjorerna betraktade den andre, att det inte fanns förståelse för den kulturen de mötte. Detta
sätt att beskriva dessa historiska händelser lyfter fram detta möte som en interaktion. Vidare
beskrivs här hur de ankomna spanjorerna ägnade sig åt att odla jord, bedriva boskapsskötsel
och handel i de koloniserade områdena. Hur dessa till slut blandade sig med indianska kvinnor
och hur dessa förbindelser skulle bidra till befolkningsökning och ändring av den demografiska
54
Börje Bergström & Ivar Håkansson. Historia på egen hand 1. Världen under åtta sekler. Läromedel i historia
för tre- och fyraåriga linjer (Stockholm 1972) s.145–147.
55
Bergström & Håkansson (1972) s. 146.
56
Ander et al (1976) s.73.
23
sammansättningen i Latinamerika.
Vidare synliggörs maktövertagande i samhället: ”De
spanskfödda herrarna förbehöll sig ensamrätten till de högsta ämbetena, till de största
jordagodsen och till förvaltningen av kronans monopol i Handel”.57 Mångfalden i själva
kolonisationen av Latinamerika tas också upp genom att belysa en del skillnader som kunde
förekomma i de områdena som koloniserades av portugiserna jämför med de spanska
kolonierna.58 Som vi ser i Historia för gymnasie-skolans sociala linje 2 leder mötet mellan
erövrarna och ursprungsbefolkningen till ändrade maktförhållandena där indianerna många
gånger drabbas av grymhet, men under denna process är inte alla likgiltiga till detta utan den
spanska prästen Bartolomé de Las Casas driver fram en debatt om hur illa indianerna
behandlades och om ”det kunde vara moraliskt berättigat för ett land att kolonisera ett annat”.59
Detta ledde till sist till lagar som hade för avsikt att skydda ursprungsbefolkningen.
Detta sätt att tolka dessa historiska händelser finns också närvarande i läroboken Vägar till nuet
Forntiden – 1800 från 1985. I denna bok redogörs under ett helt kapitel för 1500-talet.60 Redan
i inledningen till detta kapitel blir det tydligt att man tolkar denna del av historien som ett
fenomen där européerna skapade förbindelserna med andra delar av världen, men att detta
skedde utan att ta hänsyn till den befolkning man mötte:
Man får naturligtvis inte heller tro att européerna upptäckte ett i det närmaste folktomt
Amerika. Där fanns tvärtom flera högtstående kulturer. I stort sett var de dock så att
européerna med sina djärva framstötar för första gången möjliggjorde globala förbindelser.
På många håll tog de vad de ville ha eller tvingade fram ett handelsutbyte. Det var alltså en
kontakt helt på européernas villkor. Samtidigt spred de europeisk kultur och europeiskt
tänkande. Detta fick stora följder för både Europa, Asien, Afrika och Amerika. 61
Senare i samma kapitel finns det ett avsnitt med titeln ”Kontakt mellan världens kulturer”62, här
presenteras Europas historia i relation till andra kulturer i världen. I samma avsnitt under
rubriken
”Amerika
och
Europa”63
behandlas
mötet
mellan
européerna
och
ursprungsbefolkningen i den amerikanska kontinenten. Boken beskriver ganska utförligt
indiankulturerna som befolkade Latinamerika. Kulturella utryckmedel, arkitektoniska verk,
byggnadsteknik, samt sättet att försörja sig lyfts fram. Själva mötet mellan dessa kulturer
57
Ander et al (1976) s. 74.
Ander et al (1976) s.75.
59
Ander et al (1976) s. 74.
60
Göran Garinger, Sven Tägil & Kjell-Åke Carlsson, Vägar till nuet. Historia för gymnasieskolan. Forntiden –
1800 (Uppsala 1985) s. 104–137.
61
Garinger et al (1985) s. 104.
62
Garinger et al (1985) s. 131–137.
63
Garinger et al (1985) s. 134–137.
58
24
behandlas som en pågående process, där olika faktorer samspelade och påverkade varandra. En
sådan tolkning av dessa historiska händelser synliggör de maktförhållanden som skapades vid
kolonisationen av Latinamerika som inte bara påverkade den amerikanska kontinenten, utan
även maktbalansen i hela världen.
Boken Alla tiders historia (1984) 64 visar en mer traditionell bild, eftersom den inte fokuserar
så mycket på interaktionen i mötet mellan kulturerna när den redogör för erövring och
koloniseringen av Latinamerika utan i stället betonar den de sociala konsekvenserna som detta
förde med sig för den lokala befolkningen i kolonierna. Etniska hierarkier som uppstod efter
européernas ankomst till Latinamerika blir tydliga:
[…]conquistadorerna inrättade sig som maktfullkomliga feodalherrar. Indianerna betraktades
som ett lägre släkte, som tvingades arbeta på plantager och i gruvor. Större delen av
utvandrarna var män och då de gifte sig med indianskor uppstod en blandras, s k mestiser.
De betraktades som en andra rangens spanjorer 65
Denna bok redogör också för conquistadorernas ideal (”guld, evangelium och ära”) som
drivkraft för deltagande i erövringståg i den amerikanska kontinenten och ”överlägsen
vapenteknik” som förutsättning för att ta kontroll över utomeuropeiska folk.66
I Människans historia 1 (1990) berodde erövrarnas maktövertagande på att ”spanjorerna hade
från början ett starkt militärtekniskt och psykologiskt övertag”
67
Detta psykologiska övertag
förklaras med indianernas mytologi, som exemplifieras med aztekerna, då dessa trodde att
spanjorerna hade övernaturliga krafter och tog dem för gudar.68 Smittsamma sjukdomar som
fördes från Europa ses också som en orsak till befolkningsminskning i Latinamerika under
denna period. I tolkningen av indianernas och européernas möte förekommer en benägenhet att
betona indianbefolkningens lidande och exploatering. I denna läroboks text lyfts Bartolomé de
las casas fram för att konstatera att dessa grymheter begicks och inte för att belysa debatten och
reaktioner som detta orsakade i Spanien.69
64
Analysen av denna bok gäller också för Nya alla tiders historia 1989 och Alla tiders historia 1995, eftersom
texterna angående detta tema är samma i alla dessa versioner av serien.
65
Börje Bergström, Arne Löwgren, Arne & hans Almgren, Alla tiders historia. Grundbok i historia för
gymnasieskolans humanistiska och samhällsvetenskapliga linjer. (Malmö:1984) s. 102-106.
66
Bergström et al (1984) s. 103
67
Gunnar T Westin, Bengt Ohlson, Torbjörn Norman, Torbjörn, Gunnar Kjellin & Alf Åberg,
Människans historia 1, (Stockholm 1990) s. 105.
68
Westin et al (1990) s. 105.
69
Westin et al (1990) s. 106.
25
Epos (2003) bidrar med annorlunda tolkningar om hur spanjorerna kunde erövra kontinenten
så snabbt. Här ligger inte fokuseringen i ”överlägsen” vapenteknik eller några mytologiska
orsaker, man till och med minimerar betydelsen av det förstnämnda argumentet: ”Européerna
hade visserligen skjutvapen, men dessa var inte särskilt många eller effektiva”.70 Det som
betonas i stället är att spanjorernas strategi gick ut på att fånga indianledarna, vilket försvagade
indianernas eventuella motstånd.
Perpektiv på historien (2008) ger tydligt uttryck för att skildringen av historia gällande
européernas ankomst till Amerika har präglats av eurocentrism. I samband med detta ifrågasätts
att man talar om att ”upptäcka” världen:
När vi talar om ”geografiska upptäcker” i samband med européernas sjöfärder är det
egentligen ett konstigt sätt att beskriva vad som hände. Nästan alla delar av jorden var ju
redan befolkade med människor som varken behövde upptäcka sig själva eller den plats där
de bodde. Talet om ”upptäckter” visar att vi betraktar historien ur europeisk synvinkel. Man
måste inse att det finns andra perspektiv på historien än det som vi själva valt att följa”71
Vidare beskriver boken de negativa effekter som den europeiska erövringen medförde till
indianbefolkningen i Latinamerika. Därefter presenteras under en hel sida texten med rubriken
”Debatten om människorätt i Valladolid 1550”72, i vilken man beskriver de starka reaktioner
som den spanska prästen Bartolomé de las Casas rapporter om grymheterna mot indianerna
orsakade i Spanien. Denna historiska händelse skildras på ett sätt som kan fungera som
bakgrund för att starta en mångfacetterad debatt om denna del av historien.
Alla tiders historia bas (2008) beskriver mycket kort ”Columbus resa” till Amerika och redogör
för att Spanien var en betydande kolonialmakt i Latinamerika. 73 Här är skildringen fri från
uppfattningen att ”upptäcka”. Det som är intressant i denna bok är den tematiska texten
”Folkomflyttnigar i historien” där kolonisationen av Latinamerika tolkas utifrån ett
migrationsperspektiv.74 I denna text redogörs för hur européerna befolkade Amerika och vilka
effekter detta fick. Texten belyser processen i migrationen och tydliggör även kontinuitet i
denna, eftersom man följer migrationer till Amerika över alla epoker. Här ser vi exempel på hur
70
Robert Sandberg, Per-Arne Karlsson, Karl Molin, Karl & Ann-Sofie Ohlander, Epos för gymnasieskolans kurs A
och B (Stockholm 2003), s.138.
71
Hans Nyström, Lars Nyström & Örjan Nyström, Perspektiv på historien. A bas (Malmö 2008) s. 92.
72
Nyström et al (2008) s.93.
73
Hans Albin Larsson & Hans Almgren, Alla tiders historia Bas (Malmö 2008) s. 18.
74
Larsson & Almgren (2008), s. 205- 207.
26
utomeuropeiska historiska händelser kan tolkas på ett sätt som bidrar till att ge nya perspektiv
i rekonstruktionen av Europas historia.
Boken Epok Historia 1b (2011) behandlar européernas ankomst till Amerika väldigt kort. De
negativa effekterna av kolonisationen betonas och även att vapenteknik och sjukdomar blir
indianernas död: ”Cirka 90 procent av indianbefolkningen dog. [– – –] På kort tid dukade de
under för spanjorernas överlägsna vapen. Indianerna hade inte heller någon motståndskraft mot
de europeiska sjukdomar som orsakade massdöd”.75 Som sagt är texten i denna bok inte så
omfattande och ger en neutral beskrivning av händelserna utan att bidra med något nytt i
tolkningen av denna del av historien.
Den Moderna tiders historia (2012) väljer bara att beskriva Columbus resor och säger att
makten och rikedomar flyttar norrut och västerut.76 Moderna tiders historia ger en ytlig
beskrivning av händelserna. Detta beror på att boken kort sammanfattar hela perioden 15001600 talen och fokuserar sitt innehåll på senare historiska epoker.
2.3 Latinamerika efter 1945
Latinamerika efter 1945 börjar först att uppmärksammas i källorna år 1967 med boken Historia
2 (tiden efter 1789) (1967). I denna bok behandlas USA:s relation till Latinamerika. Det
beskrivs hur USA efter 1945 har antagit en ekonomisk dominerande roll i flera länder i
Latinamerika. USA:s intervention i Guatemala 1954 lyfts fram. Här förklaras hur USA sökte
och försäkrade Latinamerikas stöd efter andra världskriget genom att bilda OAS (Amerikanska
staternas organisation) där 20 latinamerikanska stater deltog. OAS hade för syfte att bedriva ett
gemensamt försvar mot angrepp och att tillsammans främja det ekonomiska, politiska och
kulturella samarbetet. 77
Huvudlinjer i historia 2a (1970) lyfter också fram USA:s relation till Latinamerika. Här
markeras att Förenta Staternas regering också periodvis har satsat stora summor på att hjälpa
denna världsdel. Latinamerika sätts in i en bipolär maktbalans mellan USA och Sovjetunionen.
Enligt denna lärobok skulle USA vara berett att stödja Latinamerika ekonomisk men detta
75
Elm & Thulin (Limhamn 2011) s. 68.
Ulf Jansson & Antonio Serra, Den moderna tidens historia (Stockholm 2012) s.32.
77
Ragnar Mattson, Historia 2 (tiden efter 1789) För gymnasiets ekonomiska och tekniska linjer (Stockholm
1967) s.225.
76
27
hindras genom att politikerna i Latinamerika söker stöd hos Sovjetunionen, eftersom många av
de latinamerikanska politiker som vill införa reformer och som kan bidra till utvecklingen i
Latinamerika brukar vara fientliga mot USA.78 Både Historia 2 (tiden efter 1789) och
Huvudlinjer i historia 2a redogör för Latinamerika som en del i u-landsproblematiken och
beskriver denna del som fattigare än industriländerna och säger att u-länderna också är känsliga
för priserna på råvarorna de säljer.
Historia på egen hand 2b Industrialismens samhälle (1972) är en lärobok avsedd för
fördjupning i historiekursen. Den redogör också för Latinamerika utifrån u-landsproblematiken.
Denna är den enda bok som problematiserar själva begreppet underutvecklat land. Boken
antyder att detta är ett begrepp som baseras på nationalinkomstberäkningen, vilket inte är rätt
mätningsmetod för länder som har ekonomier som baseras på natura och självhushållning.79
Gällande Latinamerika tas Peru som exempel. Perus underutveckling beror på olika faktorer:
det koloniala förflutna, beroende till utländska bolag (främst amerikanska), kapitalflykt,
ekonomi som baseras på att sälja råvaror och en liten överklass som koncentrerar den
ekonomiska och politiska makten. Inom samma läroboksserie ingår Historia på egen hand 2e
Kampen för demokrati och jämlikhet (1972). Här betonas den politiska utvecklingen i världen.
När det gäller Latinamerika efter 1945 belyses den kubanska revolutionen. Redogörelsen är
utförlig för att vara en gymnasiebok. Det som är intressant här är att texten belyser orsakerna
till revolutionen och kopplingen till USA utgör även här en bakomliggande faktor. Enligt boken
utmanade Fidel Castro Kubas ekonomiska beroende till USA. Det anknyts även till u-ländernas
problematik för att illustrera hur det såg ut under Batista perioden innan Castro tog makten:
”Ekonomiska framsteg gjordes- dock inte till fromma för majoriteten av folket. För dem var
tillvaron den vanliga bland u-ländernas eftersatta grupper: svält, arbetslöshet, misär.”80 Vidare
utan att öppet kalla Castro regimen för en diktatur antyder texten detta genom att beskriva olika
åtgärder mot yttrandefrihet som Castro regimen tagit och genom att säga att landet har 25 000
politiska fångar. Samtidigt påpekas att Castro regimen fortfarande ses med respekt hos
socialistiska vänstern världen över.81
Hittills ser vi att källorna belyser ett starkt beroende från Latinamerikas sida till USA både
ekonomiskt och politiskt. Vi ser även en tydlig dikotomi mellan rika, industrialiserade länder,
78
Per-Erik Brolin, Leif Dannert & Åke Holmberg, Historiens huvudlinjer 2a (Stockholm 1972) s.231.
Börje Bergström, & Ivar Håkansson, Historia på egen hand 2. Industrialismens samhälle. Del 2b av historia på
egen hand. (Stockholm 1972), s.59
80
Bergström & Håkansson (1972) Historia på egen hand 2e Kampen för demokrati och jämlikhet, s. 60.
81
Bergström & Håkansson (1972) Historia på egen hand 2e Kampen för demokrati och jämlikhet, s. 61.
79
28
i vilket Europa och Nordamerika ingår, i motsats till fattiga och mindre utvecklade länder, till
vilket Latinamerika, Asien och Afrika räknas. Uppfattningen om en fattig värld utanför
Västerlandet genomsyrade föreställningarna under den här perioden. Det är också intressant att
se att den politiska utvecklingen i Latinamerika, främst när det gäller Kuba, som kan säga en
hel del om vilken ställning texterna tar i fråga om att vara USA-vänlig.
Historia för gymnasie-skolans sociala linje 2 (1976) framställning karakteriseras av att den
betonar kontrasterna i Latinamerika. Skillnader och mångfalden blir tydligt: ”Latinamerika är
de väldiga kontrasternas kontinent, och förhållandena växlar kraftigt från den ena staten till den
andra, från den ena befolkningsgruppen till den andra.”82 Här talas det också om att
indianbefolkningen fortfarande utgör en betydande grupp som försöker bevara sin kultur och
sina språk. I denna framställning talas det inte om underutvecklade länder, men ändå belyses
och betonas de ekonomiska och sociala problem som har uppstått i Latinamerika. Många av
orsakerna till underutvecklingen tolkas i denna lärobok som effekter av den internationella
ekonomiska maktordningen:
”Under åren 1950– 65 investerade USA 3,8 miljarder dollar i Latinamerika men förde
samtidigt ut vinster från sina latinamerikanska investeringar med omkring 11,3 miljarder
dollar. Härigenom och även av andra orsaker blir Latinamerika ständigt fattigare, medan de
stora internationella företagen blir allt rikare och får allt större inflyttande”
83
I Vägar till nuet (1985) behandlas hur Latinamerika efter andra världskriget kom att betraktas
som en del av den fattiga världen:
Tillsammans med Asien och Afrika betraktades Latinamerika som en fattig värld i opposition
mot den rika världen och samtidigt beroende av den. Detta var någonting nytt. Man hade
tidigare sett Latinamerika som en förlängning av Europa, i synnerhet av det södra, katolska
Europa.84
Vidare betonas skillnader inom Latinamerika och skillnaden mellan Latinamerika och de andra
världsdelarna utanför Europa. Det sägs att staterna i Mellanamerika har haft ännu större
beroende till USA, eftersom de flesta länder i Mellanamerika är små länder och geografiskt
ligger också dessa länder närmare Nordamerika än Sydamerika. Skillnader med andra
82
Ander et al (1976) s.78.
Ander et al (1976) s.79.
84
Göran Garinger, Sven Tägil & Kjell-Åke Carlsson, Vägar till nuet. Historia för gymnasieskolan. Efter 1945
(Uppsala 1985) s. 117.
83
29
världsdelar utanför Europa ligger i att Latinamerika avkoloniserades 120 -150 år tidigare än de
koloniserade länderna i Afrika och Asien och att de flesta länder i Latinamerika har kommit
längre i utvecklingen.85
I serien Alla tiders historia86 (1995) ges en utförlig presentation av Latinamerika. Först ges en
snabb överblick över utvecklingen i de sociala förhållandena. Man beskriver att till långt in på
1900-talet har Latinamerika domineras av en liten vit överklass och att hälften av all jord ägdes
av storgodsägarna. Efter andra världskriget kom detta mönster att förändras långsamt, då
medelklassen och arbetarna fick mer inflyttande. I boken påpekas det att den katolska kyrkan
har ett starkt inflytande på samhällslivet. Det berättas om bondeuppror, kampen mot politisk
och ekonomisk förtryck och ekonomiskt beroende till USA. Framställningen fokuserar här på
de inre mekanismer som hindrar utvecklingen i Latinamerika. Utvecklingen under perioden
exemplifieras med Argentina, Brasilien, Chile och Kuba. Framställning är generellt väldigt
dyster med en betoning på det negativa: näringslivet är ensidigt, förändringar är långsamma och
det finns stora sociala problem. Det kubanska fallet framställs som ett land som har skapat sin
egen väg inom socialismen. I Alla tiders historias (1995) framställning används inte uttrycket
u-länder men däremot finns begreppet tredje världen, så att dikotomin fattiga och rika finns
närvarande.87 Trots att man redogör för olika aspekter i utvecklingen av Latinamerika, så finns
det en tendens att betona den politiska utvecklingen. I detta avseende är det saknad av demokrati
som står i fokus.
Människans historia 2-3 (1995) redogör utförligt för Latinamerika. Här belyses Latinamerika
politiska och ekonomiska beroende till USA. Även de ekonomiska, sociala kontrasterna inom
kontinenten tydliggörs. Denna lärobok belyser också indianernas dåvarande situation. Det finns
även två intressanta aspekter som inte har uppmärksammats i tidigare publicerade läroböcker.
Den första aspekten är att texten synliggör storstadsproblem i avseende att många bönder och
fattiga som bodde på landet migrerade till de större städerna för att kunna försörja sig. Den
andra aspekten är det inflytande som narkotikahandeln och narkotikamaffian haft för de
kokainproducerande länderna i regionen.88
85
Garinger et al (1985) s.117-121.
Här kommer redogörelsen att utgå från Alla tiders historia 1995 upplagan. Denna analys gäller också för 1984
och 1989 upplagan, eftersom ändringar i innehållet i denna del av historien är minimala och dessa påverkar
inte på något sätt hur denna del av historien framställ på dessa upplagor.
87
Bergström et al (1995) s. 435-441.
88
Gunnar T Westin, Torbjörn Norman & Per Thullberg, Människans historia 2-3 (Stockholm 1995) s.117-121.
86
30
Människan genom tidernas (1997) framställning fokuserar på de inre mekanismer som hindrade
utvecklingen i Latinamerika. Till dessa räknas politisk polarisering, stora sociala klyftor och ett
storgods som monopoliserar jordbruket som är avsedd för export, medan småbonden har svårt
att försörja sig. Man beskriver de politiska förhållandena som rådde i Latinamerika, genom att
exemplifiera med de militärdiktaturer som tog makten i Brasilien, Uruguay, Chile och
Argentina. Dessa militärjuntor sägs ha uppstått efter ”rädslan för kommunism”. Det talas också
om hur dessa länder så småningom har fått demokratiska regimer. Narkotikamaffian nämns
som ett hot mot vissa länders demokrati.89
Epos (2003) redogör för Latinamerika i anknytning till utveckling och demokrati i tredje
världen. Beskrivningen betonar den politiska utveckling genom att lyfta fram diktaturer och hur
dessa avskaffades och ersattes av demokratiska regeringar med ekonomisk liberalism.90
Beskrivningen är allmän, men det finns en tendens att exemplifiera utvecklingen med vad som
hände i Argentina och Chile.
Som bidragande faktorer till förändring från diktatur till
demokrati nämns att idéer om frihet, demokrati, ekonomisk konkurrens och blandekonomi
började vinna kraft bland befolkningen under diktaturen. Många olika frivilliga organisationer
började spela en viktigare roll i samhället. Även utvecklingen inom kommunismen i världen
(Kommunismens fall i Europa) anses vara en faktor som främjade utvecklingen mot demokrati.
Detta med tanke på att många militärdiktaturer i Latinamerika berättigade sin existens med
argumentet att man skyddade landet mot kommunismens hot.91
Alla tiders historias bas (2008) redogör kort för utvecklingen i Latinamerika efter 1945.
Betoningen ligger på den politiska utvecklingen. Kuba och Chile tas upp som exempel. Kuba
framställs som en av få kvarvarande diktaturer i Latinamerika.92 Angående Chile beskrivs
utvecklingen från diktatur till demokrati. Det beskrivs att efter påtryckningar från USA
störtades Allende av en militärkupp. Senare när demokratin återinfördes blev Chile ett av de
mest stabila länder i Latinamerika.93
Perspektiv på historia (2008) lyfter fram Kubarevolutionen och hur Kuba kom under sovjetiskt
inflytande. Detta stärkte vänsterrörelserna i Latinamerika. Militärkuppen i Chile används för att
89
Skrutkowska et all (1997) s. 352-355.
Sandberg et al (2003) s. 564-565.
91
Sandberg et al (2003) s. 566.
92
Larsson & Almgren (2008) s.153.
93
Larsson & Almgren (2008) s.153-154.
90
31
exemplifiera etableringen av militärdiktaturer under 1970-talet i Latinamerika och boken
belyser USA:s inblandning genom CIA delaktighet i att störta Chiles president Salvador
Allende (1973).94
Epok Historia 1b (2011) lyfter fram den kubanska revolutionen och Chile under diktatur. Den
röda tråden ligger här i USA:s stöd till liberala eller högerkrafter i många latinamerikanska
länder, motiveringen var att dessa inte skulle följa det kubanska exemplet, främst i fråga om att
förstatliga de amerikanska företag som hade sin verksamhet på Kuba.95
I Den moderna tidens historia (2012) redogörs för Latinamerika i anknytning till den
ekonomiska globaliseringen. I ett avsnitt i ”Den moderna världen växer” behandlas Brasilien
som exempel för stormakt i Latinamerika. Här beskrivs att trots vissa sociala problem som
fortfarande präglar landet ser framtiden lovande ut. Man menar att 30 miljoner människor har
lämnat fattigdomen och att staten har haft ett fungerande bidragssystem för att hjälpa familjer
att ta sig ur fattigdomen.96Brasilien ses som ett land med en fungerande demokrati och politisk
stabilitet. Denna positiva bild associeras med det rådande ekonomiska systemet i landet, det vill
säga kapitalism, att locka stora utländska investeringar och en snabb ekonomisk tillväxt ses som
positiva variabel i denna utveckling.
3. Sammanfattande slutdiskussion
Syftet med uppsatsen var att undersöka hur mycket utrymme ges i läroböckerna för att beskriva
latinamerikansk historia, kartlägga under vilka historiska epoker denna världsdel
uppmärksammas och se hur Latinamerika beskrivs i svenska läroböcker i historia för
gymnasieskolan. Uppsatsens hade också för syfte att se den eventuella förändringen som kan
ha skett i hur Latinamerika framställts under de år som undersöks, det vill säga under perioden
1954 – 2012. Både kvantitativ och kvalitativ metod har använts för att granska och analysera
källorna och få svar på uppsatsens frågor.
94
Nyström et al (2008) s.316.
Elm & Thulin (2011) s. 300-301.
96
Jansson & Serra (2012) s. 240.
95
32
Läroböckerna ger generellt lite utrymme åt Latinamerika. Från 1954–1962 utgjorde innehållet
som har anknytning till latinamerikansk historia inte ens 2 procent av böckernas hela
omfattning. Detta utgör också den period där läroböckerna visar det minsta antal sidor för att
redogöra för Latinamerika. Från 1970–1997 blev dessa siffror något högre. Men från 1997 till
2012 har innehållet blivit något mindre. Det är nästan regel att läroböckerna presenterar och
disponerar sitt innehåll efter en kronologisk indelning. Det enda undantaget var läroboken som
presenterade sitt innehåll ur en geografisk indelning, vilket verkligen påverkade kvaliteten på
världsperspektivet. Det eurocentriska perspektivet som kan vara påtagligt i många läroböcker
minimerades i denna geografiskt indelade lärobok. Samtidigt visar detta att disposition är
relevant för texternas kvalité. Det verkar som om man delar alldeles för mycket på innehållet,
till ett redan föga behandlat ämne som Latinamerika, blir detta till en nackdel, eftersom ett för
splittrat innehåll ger för korta och förenklade texter för att kunna redovisa innehållet med god
kvalité och nyansering. Man kunde också konstatera genom källorna att det är två historiska
epoker där latinamerikansk historia är mer närvarande. Dessa epoker är 1500 talet och tiden
efter 1945. För 1500 talet är européernas ankomst till Amerika, erövring/kolonisering av detta
område och indiankulturerna det vanligaste stoffet som lyfts fram. För tiden efter 1945 är det
som behandlas Latinamerikas allmänna politiska, ekonomiska och sociala utvecklingen med
betoning på länder som Argentina, Chile, Brasilien och Kuba. De historiska gestalterna som
nämns under 1500-talet brukar vara av spansk härkomst, medan man nämner indianledare i
mycket mindre utsträckning. För perioden efter 1945 är det namn på Latinamerikas politiska
gestalter som lyfts fram, medan personer som har anknytning till Latinamerikas kulturella sfär
har lyfts fram i en enda bok.
Den epok då Latinamerika uppmärksammas minst är perioden 1901-1945. Här är det enbart
den Mexikanska Revolutionen som behandlas av två läroböcker. Det som var intressant att
konstatera är att 1972 valdes denna period för att behandla ämnet revolution och den manlige
gestalten Emiliano Zapata lyfts fram, medan den andra boken som publicerades 2011 lyfter en
kvinnlig gestalt Juana de Mendozas som exempel för kamp mot orättvisor och krav på
förändringar i Latinamerika. Detta är ett bra exempel på hur genusperspektivet finns närvarande
i sättet att tolka historien i nyare läroböcker som även genomsyras i latinamerikansk historia.
Utifrån den kvalitativa analysen gick det att se att till och med i läroboken från 1962 var
eurocentrismen väldigt explicit i fråga om hur man framställer mötet mellan européerna och
indianbefolkningen under 1500-talet. Mötet mellan européerna (spanjorerna) och den indianska
befolkningen vid 1500-talet framställs väldigt förenklad i läroböckerna fram till det året. Dessa
33
läroböcker framställer dessa händelser utifrån européernas betraktelse och någon djupare
behandling av de indianska kulturerna förekommer inte. Lite senare händer det att läroböckerna
inkluderar ursprungsbefolkningen i sina skildringar, men problemet ligger i att spanjorernas
erövring/kolonisering och de indianska kulturerna behandlas som två skilda företeelser, vilket
i min mening osynliggör den interaktion och den process som detta kulturmöte innebar för både
indianer och européer. Vad man ser här är brist på att problematisera själva mötet mellan
kulturerna. Från och med 1976 blir tolkningen annorlunda och interaktionen blir mer synlig och
man lyfter fram mötet mellan kulturerna. Det är inte alla böcker som gör detta på samma sätt.
En del läroböcker väljer att betona grymheterna som indianbefolkningen drabbades av under
erövringen och kolonisationen. Problemet ligger här, enligt min åsikt, att indianerna beskrivs
som passiva offer nästan utan förmåga att göra motstånd. Indianernas historia slutar vid
erövringen och väldig få källor nämner dem i andra sammanhang. Detta tycker jag osynliggör
indianerna fortsatta kamp som fortfarande är aktuellt i många delar av Latinamerika.
De läroböckerna som innehåller en mer nyanserad redogörelse i fråga om att beskriva mötet
mellan européerna och indianerna (Historia för gymnasie-skolans sociala linje 2 [1976] och
Vägar till nuet. Forntid– 1800 [1985]) är samtliga utgivna av samma bokförlag Esselte
Studium, vilket kan tyda på att vilka mål och riktlinjer bokförlaget haft med dessa läroböckernas
publicering kan ha spelat in i resultatet av hur man skildrar och förklarar historien.
Med hjälp av den kvalitativa analysen för hur Latinamerika framställs efter 1945 ser vi att
läroböckerna i början av perioden (1967 fram till 1970-talet) har betonat Latinamerikas
ekonomiska och politiska beroende till USA. I detta avseende visar undersökningen att den
rådande tolkningen under denna period var att motivera underutvecklingen i Latinamerika med
det ekonomiska beroendet i denna världsdel till utländska bolag. Latinamerika presenteras
under denna period i relation till u-landsproblematiken, där dikotomin rik-fattig är lätt att se.
Det rika västerlandet mot den fattiga världen utanför. Här är det igen Historia för gymnasieskolans sociala linje 2 (1976) som bryter mot det rådande synsättet och som på ett mer nyanserat
sätt skildrar bilden av fattigdom, sociala klyftor och kontraster, utan att använda sig av
dikotomier i-land/u-land eller rik-fattig. Denna bild stämmer också med vad Rimfjäll skrev i
sin uppsats om Latinamerika och 60-talsradikalisering i läroböcker i historia för gymnasiet, där
han menade att en mer utvecklad bild av Latinamerika kommer fram i läroböckerna under
perioden 1975 -1979.
34
Från och med mitten av 1980-talet började framställningen av Latinamerika att fokusera på
kontinentens politiska utveckling. Diktatur blir det som karakteriserar kontinenten. Här börjar
man också att fokusera på de inre ekonomiska mekanismer som orsakar underutvecklingen,
medan faktorer som Latinamerikas beroende till utländska bolag så småningom börjar att
försvinna som orsak till underutvecklingen. Däremot är USA:s politiska inblandning i
Latinamerika ett ständigt återkommande element i beskrivningen av Latinamerikas politiska
utveckling. Senare handlar den politiska utvecklingen om att beskriva Latinamerikas
demokratisering.
I boken Perspektiv på historien (2008) kunde vi se att det öppet redogörs för att eurocentrismen
har varit närvarande i hur man har skrivit historien. Samtidigt desto nyare texten är desto mindre
tydlig blir eurocentrismen i texterna. Här blir Quijanos idéer om olika dikotomier användbara
för att kunna synliggöra den implicita eurocentrismen som kan förekomma i texterna, som vi
bland annat har sett i skillnaden som görs mellan rika och fattiga länder.
Den senaste publicerade läroboken Den moderna tidens historia (2012), visar världsbilden
utifrån ett globaliserande perspektiv, främst när det gäller den ekonomiska utvecklingen. Bilden
av Brasilien är positiv och lovande. Att detta land drar till sig utländska investeringar ses som
en positiv utveckling i en globaliserad värld. Detta var en ganska ovanlig bild under 1970-talet
som vi sett i undersökningen, med tanke på att man då betonade bland annat Latinamerikas
beroende till utländska bolag som en orsak till underutveckling. Frågan man ställer sig nu är
om dessa utländska investerare verkligen lämnar sitt kapital i dessa länder idag eller är
omständigheterna de samma som för 40 år sedan, och den enda skillnaden är att det som sker
idag tolkas annorlunda?
Idag finns det inte längre någon institution som granskar läroböcker i Sverige, därför är det
viktigt att forskarna fortsätter att ägnar sig åt att studera detta område, för att bidra med ett
kritiskt perspektiv. Detta är en förutsättning, tycker jag, för att läroböckerna skall lyckas med
att skildra historien på ett nyanserat sätt.
35
Käll- och litteraturförteckning
Källor- Läroböcker i historia för gymnasieskolan
Ander, Gunnar, Rodhe, Birgit, Bergel, Sture, Hællquist, Karl-Reinhold & SondénHællquist,Inger, Historia för gymnasieskolans sociala linje 2 (2:a uppl.), Stockholm: Esselte
Studium 1976.
Bergström, Börje & Håkansson, Ivar. Historia på egen hand 1. Världen under åtta sekler.
Läromedel i historia för tre- och fyraåriga linjer, Stockholm: Liber 1972
Bergström, Börje & Håkansson, Ivar. Historia på egen hand 2. Industrialismens samhälle.
Del 2b av historia på egen hand. Stockholm: Liber 1972.
Bergström, Börje & Håkansson, Ivar. Historia på egen hand 2. Kampen om demokrati och
jämlikhet. Del 2e av historia på egen hand. Stockholm: Liber 1972.
Bergström, Börje, Löwgren, Arne & Almgren, Hans, Alla tiders historia. Grundbok i historia
för gymnasieskolan (4:e [omarbetade] uppl.) Malmö: Gleerups 1995.
Bergström, Börje, Löwgren, Arne & Almgren, Hans, Nya Alla tiders historia. Grundbok i
historia för gymnasieskolan. Malmö: Gleerups 1989.
Bergström, Börje, Löwgren, Arne & Almgren, Hans, Alla tiders historia. Grundbok i historia
för gymnasieskolans humanistiska och samhällsvetenskapliga linjer. Malmö: Gleerups 1984.
Brolin, Per-Erik, Dannert, Leif & Holmberg, Åke, Historiens huvudlinjer 2a, Stockholm:
Almqvist&Wiksell 1972.
Brolin, Per-Erik, Dannert, Leif & Holmberg, Åke, Historiens huvudlinjer 1. Lärobok för
gymnasiet, Stockholm: Almqvist&Wiksell 1970.
Bäcklin, Martin Holmberg, Erik, Lendin, Waldemar & Valentin, Hugo. Allmän historia för
gymnasiet, Uppsala: Almqvist & Wiksell 1954.
Bäcklin, Martin Holmberg, Erik, Lendin, Waldemar & Valentin, Hugo. Allmän historia för
gymnasiet (5:e uppl.), Uppsala: Almqvist & Wiksell 1961.
Elm, Sten & Thulin, Birgitta, Epok Historia 1b, Limhamn: Interskol 2011.
Garinger, Göran, Tägil, Sven & Carlsson, Kjell-Åke, Vägar till nuet. Historia för
gymnasieskolan. Forntiden – 1800, Uppsala 1985.
Garinger, Göran, Tägil, Sven & Carlsson, Kjell-Åke, Vägar till nuet. Historia för
gymnasieskolan. Efter 1945, Uppsala 1985.
Hildingson, Lars, Kjellin, Gunnar & Westin, Gunnar T, Fyra epoker. Lärobok i historia för
gymnasieskolan. 3 och 4-årig linje åk1, Stockholm 1967.
Jansson, Ulf & Serra, Antonio, Den moderna tidens historia, Stockholm: Liber 2012.
Larsson, Hans Albin & Almgren, Hans, Alla tiders historia Bas, Malmö: Gleerups 2008.
Löfgren, Erik O, Repetitionskurs i historia, Stockholm 1957.
Mattson, Ragnar, Historia 2 (tiden efter 1789). För gymnasiets ekonomiska och tekniska
linjer, Stockholm: Liber 1967.
36
Nyström, Hans, Nyström, Lars & Nyström Örjan, Perspektiv på historien. A bas, Malmö:
Gleerups 2008.
Sandberg, Robert, Karlsson, Per-Arne, Molin, Karl & Ohlander, Ann-Sofie, Epos för
gymnasieskolans kurs A och B (3:e [uppdaterade] uppl.), Stockholm 2003.
Seth, Ivar & Söderlund, E, Allmän historia för gymnasiet (2:a uppl.), Stockholm: Bonniers
1962.
Skrutkowska, Karin, Stattin, Jan, Westin, Gunnar T & Norman Torbjörn, Människan genom
tiderna. Historia för gymnasiet A-kursen. Stockholm: Natur och Kultur 1997.
Westin, Gunnar T, Norman Torbjörn & Thullberg, Per, Människans historia 2-3 (2:a uppl.),
Stockholm: Natur och Kultur 1995 [1992].
Westin, Gunnar T, Ohlson, Bengt Norman, Torbjörn, Kjellin, Gunnar & Åberg, Alf,
Människans historia 1, Stockholm: Natur och Kultur 1990.
Litteratur
Aman, Robert, Indígenas, conquista y esclavitud en América Latina, Karlstad 2007.
Ammert, Niklas, Det osamtidas samtidighet. Historiemedvetande i svenska historieläroböcker
under hundra år, Lund 2008.
Andolf, Göran, Historien på gymnasiet: undervisning och läroböcker 1820 – 1965, Uppsala
1972.
Eakin, Marshall C, The History of Latin Amerika. Collision of Cultures, Basinstoke 2007.
Holmberg, Åke, Världen bortom västerlandet del 2. Den svenska omvärldsbilden under
mellankrigstiden, Göteborg 1993.
Långström, Sture Författarröst och lärobokstradition, Umeå 1997.
Nordgren, Kenneth, ”Interkulturella perspektiv i historieläroböcker” i Ammert, Niklas (red)
Att spegla världen. Läromedelsstudier i teori och praktik, Lund 2011
Palmberg, Mai, Afrika i skolböcker- Gamla fördomar och nya, Stockholm 1987.
Quijano, Anibal, ”Colonialidad del poder, eurocentrismo y América Latina” i Lander,
Edgardo (red.) La colonialidad del saber: eurocentrismo y ciencias sociales. Perspectivas
latinoaméricanas, Buenos Aires 2000.
Rimfjäll Fredrik, Latinamerika i historiska läroböcker för gymnasieskolan under perioden
1961– 1979. Speglar 60-talsradikaliseringen av sig i läroböckerna med avseende på hur
Latinamerika framställs? 2009.
Selander, Staffan, Lärobokskunskap pedagogisk textanalys med exempel från läroböcker i
historia 1841-1985, Lund 1988.
Internet
Amirelll, Stefan, ”Brist på perspektiv ” Svenska Dagbladet 6/10 2014.
[http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/brist-pa-perspektiv-i-amnet-historia_3985235.svd]
37
BILAGA 1.
Tabeller med rubriker och underrubriker till innehållet som behandlar Latinamerika I respektive lärobok.
TABELL A
Läroböcker i historia för gymnasiet (1950-talet)
Allmän Historia
för gymnasiet
Bäcklin, Holmberg m.fl.
(1954, Almqvist & Wiksell)
Repetitionskurs i historia
Erik O. Löfgren
(1957, Enskilda gymnasiets repetitionsserie)
FORNTIDEN
ANTIKEN
MEDELTIDEN
1500 – 1600
NYA TIDEN
De stora geografiska upptäckterna
Kronologisk översikt
Motiven
Upptäckten av Amerika
Upptäcktsfärdernas följder
DE STORA GEOGRAFISKA UPPTÄCKTERNA
Orsaker
Förlopp
Följder
1700
1800 – 1900
1901 – 1945
EFTER 1945
DE EUROPEISKA UTRIKESPOLITIKEN 1815 – 1907
KOLONIALPOLITIKEN
TABELL B
Läroböcker i historia för gymnasiet (1960-talet)
Allmän Historia
för gymnasiet
Allmän historia
för gymnasiet
Bäcklin, Holmberg m.fl.
(1961, Almqvist & Wiksell)
Ivar Seth, Ernst Söderlund
(1962,Bonniers)
NYA TIDEN
DEN ANDLIGA OCH DEN MATERIELLA UTVECKLINGEN UNDER 1500TALET
Uppfinningar och upptäckter
Uppfinningar
De geografiska upptäcktsfärdernas mål
Portugiserna upptäcker sjövägen till Indien
Columbus upptäcker Amerika
Den första världsomseglingen
Den nya världsbilden
Fyra Epoker: lärobok i historia för gymnasiet Åk1
(Denna bok behandlar historien fram till 1700-talet)
Lars Hildingson (1967, Natur och kultur)
Historia 2 (tiden efter 1789)
(Ragnar Matsson (1967, Liber Ab)
FORNTIDEN
ANTIKEN
MEDELTIDEN
1500 – 1600
De stora geografiska upptäckterna
Kronologisk översikt
Motiven
Upptäckten av Amerika
Upptäcktsfärdernas följder
MED KOMPASS OCH SVÄRD
Portugiserna utforskar Sjövägen till Indien
Västerut! Columbus och Magellan
Portugiserna i Afrika och Asien
Det spanska väldet i Amerika
Erövringen
Exploatering och förvaltning
Den Nya Världen
Följderna av de stora geografiska upptäckterna
Kolonialväldena
Handelsvägarna förskjuts västerut
Nya handelsvaror
Tillflödet av ädla metaller
1700
1800 – 1900
1901 – 1945
EFTER 1945
REAKTIONENS, LIBERALISMENS OCH NATIONALITETSRÖRELSERNAS
TID
De första frihetsrörelserna
De spanska och portugisiska koloniernas frigörelse
STORMAKTERNA- POLITIK OCH GRUPPERINGAR
USA och Latinamerika
VÄRLDSFREDEN HOTAD
Kubakrisen
HJÄLPEN TILL U-LÄNDERNA
TABELL C
Läroböcker i historia för gymnasiet (1970-talet)
Historiens Huvudlinjer 1 (1970)
Historia på egen hand 1 – åtta sekler
Historia för gymnasieskolans sociala linje
(Del 1 behandlar historien fram till 1700-talet)
(Del 1 behandlar historien fram till 1700-talet)
Historiens huvudlinjer 2A (1972)
Historia på egen hand 2b- industrialismens samhälle (1)
Historia på egen hand 2e- kampen om demokrati och jämlikhet (2)
Ander, Rodhe, Rinhold, Hellquist, Bergel, Vallmark.
(1976, Esselte Studium AB)
Per-Erik Brolin; Leif Dannert, Åke Holmberg
(Almqvist & Wiksell)
Börje Bergström, Ivar Håkansson
(1972, Liber AB)
Denna bok är inte skriven efter epoker, utan är
strukturerad utifrån ett geografiskt perspektiv, i
vilket varje världsdel tillägnas ett kapitel. (inom
parentes egen indelning)
FORNTIDEN
ANTIKEN
VÄRLDEN UTANFÖR DET KRISTNA VÄSTERLANDET
Kulturer i Afrika och Amerika
MEDELTIDEN
1500 – 1600
DE STORA UPPTÄCKTERNA OCH EUROPAS EKONOMI
En ny värld
Det geografiska vetandet
De stora upptäckterna
Kontakten med de nyupptäckta områdena
De stora upptäckternas följder
Nya handelsvägar
Nya varor
Prisstegring
Ekonomiskt uppsving
KABINETTSPOLITIK OCH KOLONIALKRIG
Europa och världen
Kolonisering i Amerika
Slavar och guld från Afrika
1700
1800 – 1900
DE MODERNA STATERNAS FRAMVÄXT
De nationella frihetsrörelserna
Latinamerikas frigörelse
REVOLUTION OCH REAKTION (2)
Revolutioner i Latinamerika: Revolutionen i Mexiko (2)
1901 – 1945
EFTER 1945
GEOGRAFISKA UPPTÄCKTER OCH EKONOMISKA FÖRÄNDRINGAR
Den europeiska horisonten vidgas
Förutsättningar och motiv
Vägen till Indien
Columbus och Amerikas upptäckt
Världsomseglingar och andra upptäckfärder
Indiankulturerna i den nya världen
Prisstegring i Europa
EFTER KRIGSTIDENS POLITISKA UTVECKLING
Latinamerika
De fattiga länder ekonomiska svårigheterna
Hjälpen till utvecklingsländerna
REVOLUTION OCH REAKTION (2)
Revolutioner i Latinamerika: Revolutionen i Cuba (2)
FRÅN MOGNAD TILL ÖVERFLÖD (1)
Den amerikanska utmaningen: utlandsinvesteringar/ dollarimperialism/
tävlan om u-ländernas gunst (1)
INDUSTRIALISERING I U-LÄNDER (1)
U-landsproblem i Latinamerika – Peru (1)
LIVSFORMER OCH KULTURER UTANFÖR VÄSTEUROPA
DEN AMERIKANSKA KONTINENTEN
LATINAMERIKA
Vad är Latinamerika? (definition)
Indiankulturer och kolonisering (1500-1600)
Frigörelse och dess resultat (1800)
Latinamerika i våra dagar: ekonomiska och sociala
förhållanden (efter 1945)
Reformer eller revolutioner? (efter 1945)
Utrikespolitik och enhetssträvanden (efter 1945)
TABELL D
Läroböcker i historia för gymnasiet (1980-talet)
Alla tiders historia
Börje Bergström, Hans Almgren, Arne Löwgren
(1984, Gleerups)
Vägar till nuet. Historia för gymnasiet forntiden – 1800
Vägar till nuet. Historia för gymnasiet tiden efter 1945
Göran Graninger, Sven Tägil, Kjell-Åke Carlsson
(1985, Esselte studium)
Nya alla tiders historia
Börje Bergström, Hans Almgren, Arne Löwgren
(1989, Gleerups)
FORNTIDEN
ANTIKEN
MEDELTIDEN
1500 – 1600
1700
1800 – 1900
1901 – 1945
EFTER 1945
Utanför Europas gränser
Inkafolket
NYA VÄRLDAR OCH EN NY VÄRLDSBILD
Nya världar och ny världsbild
Europa upptäcker världen
Varför gav man sig ut på upptäcktsfärder?
Förutsättningar/ Vägen till Indien/Européerna upptäcker
Amerika
Nordamerika tas i besittning/ Första världsomseglingen
Amerika under europeisk påverkan/ Cortez och Pizarro
Conquistadorerna/ Storgodsbildningen/ Språk och Kultur
UPPLYSNINGSTIDEN
Kampen och makten i Europa och kolonierna
Kolonierna och handel
REVOLUTIONERNAS TID
Revolutioner i Amerika
Den latinamerikanska revolutionen
Amerikansk imperialism
EFTER 1945
Den rika och den fattiga världen
Kallt krig och väpnade samexistens
Det kalla kriget
Koreakriget och Cubakrisen
Latinamerika. Militärkupper och revolutioner
Politisk oro / Sociala förhållanden
Ensidigt näringsliv/ Små förändringar under hårt motstånd
ABC-Staterna: Argentina, Brasilien, Chile
Den socialistiska revolutionen på Cuba: Konflikt med
USA/ Mot ett socialistiskt samhälle/ Cuba som exempel
1500-TALET
Kontakt mellan världens kulturer
Amerika och Europa
Indianfolken i Amerika
Spanjorerna och portugiser kommer till den amerikanska
Kontinenten
Fransmän, holländare och engelsmän i Amerika
EUROPEISK EXPANTION PÅ 1700-TALET
Västindien
Slavhandeln över atlanten
Stormaktspolitik efter 1945
Cubakrisen
Världens ekonomiska utveckling efter 1945
Samhällsformer och livsstilar
Solnedgången över västerlandet
Afrika och Latinamerika
Latinamerika
Befolkning
Produktion, handel och sysselsättning
Social utveckling/Politisk utveckling/ Skolväsendets utveckling
Mellanamerika
Internationella relationer
UPPTÄCKTERNAS OCH ENVÄLDETS TID
Nya världar
Europa upptäcker världen
Förutsättningar
Vägen till Indien
Européerna upptäcker Amerika
Första världsomseglingen
Nordamerika tas i besittning
Amerika under europeisk påverkan
UPPLYSNINGSTIDEN
Kampen om makten
Fjärrhandel och kolonialkrig
REVOLUTIONERNAS TID
Ett folk/en stat
Frihetsrörelser
Frihetskrig i Latinamerika
EFTER 1945
Kallt krig och väpnade samexistens
Det kalla kriget
Koreakriget och Cubakrisen
Latinamerika – militärkupper och revolutioner
Det latinamerikanska mönstret
Sociala förhållanden/ Ensidigt näringsliv/ Långsamma förändringar
ABC-Staterna: Argentina, Brasilien, Chile
Revolution på Cuba: konflikt med USA/ En kommunistisk revolution?
Mot ett socialistiskt samhälle/ Cuba son exempel
TABELL E
Läroböcker i historia för gymnasiet (1990-talet)
Människans historia 1 (1990)
Alla tiders historia
Människan genom tiderna
(del 1 behandlar historien fram till 1700 talet)
Börje Bergström, Hans Almgren, Arne Löwgren
(1995, Gleerups)
Karin Skrutkowska, J Stattin, Gunnar T Westin, T Norman
(1997, Natur och Kultur)
UPPTÄCKTERNAS OCH ENVÄLDETS TID
Nya världar och ny världsbild
Europa upptäcker världen
Varför gav man sig ut på upptäcktsfärder?
Förutsättningar/ Vägen till Indien/Européerna upptäcker Amerika
Nordamerika tas i besittning / Första världsomseglingen
Amerika under europeisk påverkan/ Cortez och Pizarro
Conquistadorerna/ Storgodsbildningen/ Språk och Kultur
DET TIDIGMODERNA SKEDET
De geografiska upptäckterna
Portugal blir en sjömakt
Det spanska väldet i Amerika
Upptäckten av Amerika
Mötet mellan spanjorer och indianer
Cortéz erövrar aztekernas rike
Pizarro erövrar Inkariket
Indianernas öde
Människans historia 2-3 (1995)
Gunnar T Westin, B Olsson, T Norman, Kjellin, Åberg
(Natur och Kultur)
FORNTIDEN
ANTIKEN
MEDELTIDEN
1500 – 1600
Världen utanför Europa 900 – 1500
Amerika
Aztekerna / Inkariket
EUROPA UNDER 1500-TALET
De geografiska upptäckterna
Upptäckten
Erövringen
Indianerna blir spanska undersåtar…
…exploateras av conquistadorerna…
…och försvaras av det spanska prästerskapet
Befolkningen i spanskamerika
1700
1800-1900
1901-1945
EFTER 1945
TIDEN 1815 – 1914
Förenta Staterna och Latinamerika
Latinamerika: Kolonierna/ Frigörelsen/ Det befriade Latinamerika/ Utlandsberoende
Imperialismen
USAs imperialism
EFTERKRIGSTIDEN
Det Kalla Kriget/ Cubakrisen
Latinamerika
Ekonomisk utveckling: jordreformer utan resultat
Storgods och småbruk/ industrin/ växande utländskt beroende
Samhällsklasserna: Slumbefolkningen i storstäderna/ indianer
och svarta. Politisk Utveckling: militärens roll i politiken/
kyrkans politiska roll/ Narkotika-maffians inflytande/ USAs
politiska inflytande. Latinamerika inför framtiden. Brasilien/
Chile/ Cuba: Det socialistiska Cuba/ Cuba och världspolitiken
UPPLYSNINGSTIDEN
Kampen om makten i Europa och i kolonierna
Kolonier och handel
REVOLUTIONERNAS TID
Revolutioner i Amerika
Den latinamerikanska revolutionen
Frigörelse… / … men fortsatt ofrihet
EFTER 1945
Den rika och den fattiga världen
Kallt krig och väpnade samexistens
Det kalla kriget
Koreakriget och Cubakrisen
Latinamerika – militärkupper och revolutioner
Det latinamerikanska mönstret
Sociala förhållanden/ Ensidigt näringsliv/ Långsamma förändringar
ABC-Staterna: Argentina, Brasilien, Chile
Revolution på Cuba: konflikt med USA/ En kommunistisk revolution?
Mot ett socialistiskt samhälle/ Cuba son exempel
EUROPA DOMINERAR VÄRLDEN 1870-1914
Imperialismen
Latinamerika
USA:s inflytande växer
TIDEN EFTER 1945
LATINAMERIKA
Ekonomisk utveckling
Storgods och småbruk
Industrin
Stora sociala klyftor
Politisk utveckling
90-talet på väg mot demokratisering
TABELL F
Läroböcker i historia för gymnasiet (2000-talet)
Epos för gymnasiet Kurs A och B
Perspektiv på historien A bas
Alla tiders historia bas
Sandberg, Karlsson, Molin, Ohlandet
(2003, Almqvist & Wiksell)
Nyström
(2008, Gleerups)
Larsson, Almgren
(2008, Gleerups)
DEN TIDIG MODERNA PERIODEN 1500-1600 TALEN
De stora sjöfärderna och den nya världsbilden
Portugiserna och vägen till Indien
Vägen västerut
Aztekerna besegras
Inkariket
Nya världen efter den spanska erövringen
Amerika plundras
NYA TIDER, NYA VÄRLDAR
Europa upptäcker världen
Nya handelsvägar
Mötet med det okända
Debatten om människorätt i Valladolid 1550
FORNTIDEN
ANTIKEN
MEDELTIDEN
1500 – 1600
1500-TALET (Om de stora geografiska upptäckterna)
FOLKOMFLYTTNINGAR I HISTORIEN
När Européerna börjar befolka världen.
1700
1800 – 1900
REVOLUTION OCH REAKTION (1815 – 1870)
Revolution
Latinamerika blir självständigt
EUROPA ERÖVRAR VÄRLDEN (1870 – 1914)
Den nya imperialismen
Latinamerika
VÄSTERLANDET ERÖVRAR VÄRLDEN
Imperialismen
Den amerikanska kontinenten
FOLKOMFLYTTNINGAR I HISTORIEN
Massmigration på 1800
1901 – 1945
EFTER 1945
EN MÅNGTYDLIG VÄRLD (1945- 1965)
Kallt krig
Cuba-krisen
KRISER OCH OMPRÖVNINGAR (1965 – )
Utveckling och demokrati i tredje världen
Två utvecklingsstrategier
Latinamerika: militärkuppernas kontinent
1980-talet: demokratins och liberalismens
decennium
EFTERKRIGSTIDEN
Det kalla kriget
Kubakrisen
Alla Folks lika rätt
Latinamerika mellan revolution och militärdiktatur
UTVECKLING I TREDJE VÄRLDEN
Utveckling i Latinamerika
Castros Kuba
Chile- från kupp till demokrati
TABELL G
Läroböcker i historia för gymnasiet (2011- 12)
Epok Historia 1b
Den moderna tiders historia
Sten Elm och Birgitta Thulin
(2011, Interskol)
Ulf Jansson och Antonio Serra
(2012, Liber Ab)
RENÄSSANSEN
De stora upptäckterna
Christoffer Columbus
En ny kontinent
Rikedomar från Amerika
Världshandel
EUROPA TAR LEDNINGEN- UPPLYSNINGSTIDEN
Världshandeln
Krig och kolonialkrig
Amerikahandel
UPPTÄCKRESORNA
FORNTIDEN
ANTIKEN
MEDELTIDEN
1500 – 1600
1700
1800 – 1900
1901 – 1945
EFTER 1945
DE AMERIKANSKA KONTINENTERNA
Latinamerikas frigörelse
De Latinamerikanska staterna
Kvinnor i den mexikanska revolutionen
TIDEN EFTER 1945
Det kalla kriget
Kamp och kapprustning- världen delas upp
Kubakrisen
Koloniernas frigörelse
Nya stater
Latinamerika
Exemplet Chile
GLOBALISERING OCH NYA STORMAKTER 1980 -2010
Kapitalismen krisar och förnyar sig
Har världen blivit bättre?
Den moderna världen växer
BILAGA 2. Tabell med samtliga sidnummer, som har granskats för denna undersökning, där Latinamerika
behandlas i respektive lärobok.
MEDELTID
1500 - 1600
1700
18001900
19011945
REPETITIONSKURS 1957
ALLMÄN HISTORIA 1961
ALLMÄN HISTORIA 1962
FYRA EPOKER 1967
26, 27
87
143, 144, 145
146, 147, 148
154 155, 156,
157, 158
96, 97, 98, 99
100, 101, 107,108
314
224, 225, 226,
238, 239,262
HISTORIA 2 1967
73, 74, 75,76
77, 78, 79
231, 232, 233,
234, 235
68
71
143, 144, 145,
146, 147, 149
325, 326,
327
40, 41, 42, 59, 60,
61, 62
53, 54,
55,56,57
58,59,60
HISTORIA PÅ EGEN HAND 2E
1972
HISTORIA FÖR SOCIALA LINJE 2
1976
74,75
ALLA TIDERS HISTORIA 1984
102, 103, 104,
105, 106
179,
180,
181
104,134, 135, 136
209,
210,
211
VÄGAR TILL NUET 1985
97, 98,
99
61, 62, 63, 64
51, 52
76,77
78,79,80,81,82,83
72,73
256, 295,
296
366,367,368,
369,370,377,
378,418,419,
420, 421, 422,
423, 424
62, 63.65, 117,
118, 119, 120,
121
297, 340, 341,
342, 343, 344,
345
VÄGAR TILL NUET EFTER 1945
NYA ALLA TIDERS HISTORIA
1989
MÄNNISKANS HISTORIA 1
1990
84 85 86, 87, 88
99
138,
139,
140
185
102, 103, 104,
105, 106
MÄNNISKANS HISTORIA 2-3
1995
446, 536, 537,
538,539, 540,
541, 542, 543,
544
366, 367, 368,
369, 370, 377,
378, 435, 436,
437, 438, 439,
440, 441
291, 295,
296, 346
179,
180,
181
ALLA TIDERS HISTORIA 1995
102, 103, 104,
105, 106
MÄNNISKAN GENOM TIDERNA
1997
93, 94, 95, 96, 97,
98
244, 245
352, 353, 354,
355
EPOS KURS A OCH B 2003
133, 134, 135,
136, 137, 138,
139
315, 317,
394
507, 563, 564,
564, 566
89, 90, 91, 92, 93
206
292, 316, 317
18, 205,206
207
152, 153, 154
PERSPEKTIV PÅ HISTORIEN A
BAS 2008
ALLA TIDERS HISTORIA BAS
2008
ANNAT
DEFINITIONER
143, 144, 145
146, 147, 148
ALLMÄN HISTORIA 1954
HISTORIENS HUVUDLINJER 1
1970
HISTORIENS HUVUDLINJER 2
1972
HISTORIA PÅ EGEN HAND 1
1972
HISTORIA PÅ EGEN HAND 2B
1972
EFTER 1945
EPOK HISTORIA 1B 2011
67, 68, 69
DEN MODERNA TIDERS
HISTORIA 2012
32
90, 91,
92
256, 295,
296
160, , 162
161
294, 299, 300,
301
202, 203, 220,
231, 236,
237 238, 240.