DIABETES OCH ÖGONEN
ÅUCS, ögonkliniken, synrehabilitering
Markku Leinonen, MD, specialist i ögonsjukdomar
Diabetes är den vanligaste orsaken till nedsatt syn hos personer i arbetsför ålder. Om man insjuknat i
diabetes vid under 30 års ålder och sjukdomen varat över 10 år så har redan varannan person
förändringar i ögonbottnen. En noggrann behandlingsbalans i diabetesen gör att det tar längre tid innan
det utvecklas förändringar i ögonen.
Två olika huvudtyper av förändringar i ögonbottnen
De förändringar som diabetes orsakar i ögonbottnen
indelas i två skilda grupper: förändringar i området för den
skarpa synen och förändringar på annat håll.
Behandlingen av och svårighetsgraden på de här
sjukdomsgrupperna avviker i hög grad från varandra.
glaskroppsblödningar kan synen försämras till nästan
obefintlig för åtminstone någon tid. Ofta klarnar i alla fall
synen när blödningen upphör och blodet försvinner från
ögat. I en del fall blir man tvungen att avlägsna det blod
som blivit kvar i ögat genom en operation på glaskroppen.
Diabetisk makulopati gör inte blind
Diabetisk retinopati
retina = näthinnan
de förändringar som diabetesen orsakar finns
utanför den centrala delen av näthinnan
kan ibland leda till förlust av synen
Om de förändringar som diabetesen orsakar begränsar sig
till de centrala delarna så är det fråga om s.k. diabetisk
makulopati. Kapillärerna i näthinnans väggar börjar blöda
och i näthinnan samlas vätska och fettavlagringar (hårda
exsudat). När svullnaden sprider sig och hotar området för
den skarpa synen överväger man att inleda
laserbehandling av det svullna området och de blödande
ställena. För att lokalisera blödningsställena behövs det
ofta före behandlingen en avbildning av blodcirkulationen
i ögonbottnen (FAG, d.v.s. fluoresceinangiografi).
Också en svår diabetisk makulopati begränsar sig i
allmänhet bara till de centrala delarna av näthinnan.
Därför blir man i allmänhet inte blind på grund av den här
defekten. Synskärpan kan försämras, men i allmänhet
bibehålls en tillräcklig syn för att man skall kunna röra på
sig.
I början behövs ingen laserbehandling
Oberoende av om området för den skarpa synen är friskt
eller ej så kan det uppstå förändringar i andra delar av
näthinnan. I början av en sådan här s.k. diabetisk
retinopati växer förändringarna i ögonbottnen inte alls ut i
vävnaderna invid näthinnan, t.ex. glaskroppen. Vid
undersökningar eller avbildningar av ögonbottnen ser man
ofta bara små punktformiga blödningar, små utbuktningar
på blodkärlen eller ljusa fläckar, som beror på fettmaterial
som sipprat genom blodkärlen.
Diabetisk makulopati
makula = området för den skarpa synen
näthinneförändringarna är nära området för den
skarpa synen i centrala delen av ögonbottnen
kan permanent försämra den centrala synen
Det är viktigt med en noggrann och
regelbunden uppföljning av ögonbottnen
Utgående från en omfattande amerikansk undersökning
känner man till de förändringar i ögonbottnen (de s.k.
kännetecknen för stor risk), vilka förebådar en betydande
synförlust de närmaste åren. I många fall tar det flera år
för de här förändringarna att utvecklas och alla får dem
inte. På grund av det behöver man inte nödvändigtvis
genast laserbehandling, även om det redan finns
förändringar utanför näthinnan. Ett år efter att
förändringarna har konstaterats har risken för förlust av
synen hos ca 80 % och efter 3 år hos 50 % av de här
patienterna inte märkbart ökat utan man stannar bara för
att följa med förändringarna. En regelbunden kontroll är
då än viktigare än förut.
Nyttan av en laserbehandling
I sämsta fall kan diabetisk retinopati
medföra förlust av synen
Sedan när förändringarna förutom till näthinnan också
utsträcker sig till glaskroppen ökar klart risken för att
synen skall försämras. Från näthinnan kan till glaskroppen
växa skör nykärlbildning, från vilka det när blodkärlen går
sönder rinner blod i ögat. Vid sådana här
Diabetisk makulopati
Efter behandlingen
försämras synen inte lika
lätt som utan behandling
Det är troligare att
synskärpan förbättras än
utan behandling
Diabetisk retinopati
Minskar risken för
förlust av synen till hälften
Effekten av en lyckad
laserbehandling består bra
Uppföljning av förändringarna i ögat åtminstone varje år
Den egna diabetesläkaren
ännu inga förändringar eller förändringarna lindriga
Den egna ögonläkaren
uppföljning före och efter laserbehandlingen
laserbehandling av ögonbottnen privat
vid behov remiss till ÅUCS:s ögonpkl
ÅUCS, ögonkliniken
konsultation
uppföljning
avbildning
laserbehandling
kirurgisk behandling
rehabilitering
Laserbehandling av ögonbottnen
Om en laserbehandling skulle vare enbart till fördel vid
diabetiska förändringar i ögonbottnen så skulle det löna sig
att utföra behandlingen åt alla genast då man konstaterar
sjukdomen. Från ögats och synens synpunkt är det i alla fall
bättre att man påbörjar laserbehandlingen först då den nytta
man får vid behandlingen är större än nackdelarna.
I de ovannämnda sjukdomsformerna är tidpunkten för
laserbehandlingen och inverkan av behandlingen olika. Tack
vare laserbehandlingen försämras inte synen vid
förändringar i centrala delen av näthinnan lika lätt som utan
behandling. Dessutom ökar möjligheterna för att synskärpan
skall förbättras. Laserbehandlingen har också en bra effekt
på förändringar i andra delar av näthinnan. Den minskar
risken för förlust av synen till hälften och dessutom består
effekterna av en lyckad laserbehandling bra – ett gott
resultat i början förblir troligen gott också i fortsättningen
Biverkningar av laserbehandlingen
Vid en laserbehandling av ögonbottnen gör man i näthinnan talrika små ärr, som vart och ett orsakar ett litet fel i synen. Ärrens
yta jämfört med hela näthinnans yta är i alla fall rätt liten. Trots det får en del efter behandlingen en försämring av
mörkerseendet eller i synfälten. De flesta patienter märker i alla fall ingen förändring i synen. Ibland ökar laserbehandlingen
också svullnaden i området för den skarpa synen, varvid synskärpan kan försvagas.
Laserbehandling vid makulopati
Efter en laserbehandling försämras inte synen lika lätt som utan behandling
Den centrala synskärpan (E-tavla, läsande) försämras när svullnaden når området för den skarpa synen. Med laserbehandling
kan man ofta förhindra att svullnaden ökar, då försämras inte synen i lika snabb takt som utan behandling. Utan en
laserbehandling kan svullnaden också lättare bli bestående.
En förbättring av synskärpan är troligare
En svullnad i centrala delen av näthinnan kan variera kraftigt. Om svullnaden minskar så förbättras ofta synen märkbart. En
god diabetesbalans hjälper till att minska svullnaden och på så sätt förbättra synen. Efter en laserbehandling av den centrala
delen av näthinnan är möjligheterna till en förbättring av synskärpan bättre än utan behandling.
Laserbehandling vid retinopati
Minskar risken för förlust av synen till hälften
När man konstaterar sådana förändringar i ögonbottnen som kräver behandling och ger laserbehandling så framskrider
sjukdomen långsammare. Det kan i alla fall uppstå ännu fler förändringar i ögonbottnen och synen kan på grund av detta
försämras. Svåra förändringar uppstår hos bara ungefär hälften av de patienter, som skulle ha fått förändringar utan
laserbehandling.
Effekterna av en lyckad laserbehandling består bra
Efter laserbehandlingen följer man med hur förändringarna börjar försvinna från ögonbottnen. Om man konstaterar att behandlingen fungerat bra, så kan man vara rätt lugn till sinnes – ett bra resultat i början förblir troligen bra också i fortsättningen
Vid behov kan man bedöva ögat
Oftast gör en laserbehandling av ögonbottnen inte ont. De individuella skillnaderna när man upplever smärta är i alla fall stora
och för en del kan behandlingen kännas obehaglig. Man kan då bedöva ögongloben genom en injektion som ges bredvid ögat.
Mindre förändringar i ögat vid en god behandlingsbalans
I en internationell undersökning konstaterade man mindre förändringar i ögonbottnen (förlust av kapillärer och täthet) när
långtidsbalansen vid diabetes förbättrades med effektiverad insulinbehandling. På grund av detta är en bra behandling av
diabetes också en bra behandling av ögat.
Synrehabiliteringstjänster
Om Du har något att fråga vid problem angående synen kan Du ta kontakt med medlemmarna i
synrehabiliteringsarbetsgruppen. Kontaktpersoner är socialarbetaren, tfn 02-3131591, och synträningsinstruktör Leena KiviTuominen, tfn 02- 3132514.
Om Du önskar så kan också sjukskötaren eller läkaren ta kontakt med synrehabiliteringen i samband med Ditt poliklinikbesök.
Varsinais-Suomen sairaanhoitopiiri
www.vsshp.fi
Vaihde 02 313 0000
Tämä ohje on tarkoitettu hoitosuhteessa oleville potilaillemme.
