PM – fördjupningsarbete , avancerad nivå, 15 el 30 hp. Författare leg sjukgymnast Marie Sandström. Handledare leg sjukgymnast, med doktor Simone Norrlin Referensvärden och jämförelser av muskeltonus mätt med myotonometer hos barn och ungdomar BAKGRUND Muskeltonus som avviker från det som anses vara normal muskeltonus möter sjukgymnasten hos patienter med olika neurologiska funktionsnedsättningar. Muskeltonus definieras som motstånd mot passiv töjning av muskeln och graden av motstånd beror på muskelns elastiska, plastiska och kontraktila delar och graden av reflexaktivitet (1,2,3). Spasticitet är den vanligast förekommande formen av ökad muskeltonus ( ). Det råder viss begreppsförvirring i litteraturen då ökad muskeltonus ofta hänförs till spasticitet (5). Den vanligaste definitionen av spasticitet är ett motoriskt syndrom karakteriserat av en hastighetsberoende ökning av den toniska sträckreflexen, med stegrade senreflexer som ett resultat av överretbarhet av streckreflexen och som del av en övre motorneuronskada (3,4). En annan typ av ökad muskeltonus är rigiditet som karakteriseras av att motståndet mot en passiv töjning liknar ett kugghjul eller blyrör (6). Låg muskeltonus eller hypotonus har beskrivits av Ratliffe et al (7) som brist på motstånd mot en passiv rörelse, nedsatt muskelkontroll (poor definition of muscles), överrörlighet i leder samt ibland minskad muskelstyrka och uthållighet. Trots att termen hypotonus används frekvent bland sjukgymnaster och andra professionella inom vården existerar ingen universell definition av detta fenomen enligt Ratliffe et al. Sjukgymnaster som arbetar inom regionhabilitering undersöker och behandlar barn och ungdomar med olika neurologiska diagnoser och avvikelser i muskeltonus som t.ex. Cerebral pares (CP), Myelomeningocele (MMC), traumatiska hjärnskador eller neuropsykiatriska diagnoser. Det finns idag nya behandlingsmetoder för att minska patologiskt ökad muskelspänning, såsom medicinering med baclofen eller botulinumtoxin alternativt operation med selektiv dorsal rhizotomi. Dessa behandlingsmetoder kräver noggrann utvärdering och uppföljning för att doseringen ska optimeras och för att utvärdera behandlingsmetoden. Sjukgymnaster använder framför allt skattningsskalor vid undersökning 1 av muskeltonus. De är lättanvända men kräver träning och vana och har en ifrågasatt känslighet, validitet och reliabilitet (8). För att gradera spasticitet hos barn med CP används vanligtvis Ashworthskalan, framför allt den modifierade Ashworthskalan (MAS) (9). Skalan består av sex skalsteg som kategoriserar graden och kvaliteten på motståndet mot en snabb passiv sträckning av muskeln. Graderingen 0 innebär att ingen förhöjd muskeltonus föreligger och den högsta graderingen, 4 innebär stelhet vid flexion och extension av leden. Skalan kritiseras i litteraturen för att inte skilja ut i de lägre nivåerna samt för svårigheten att skilja ökad muskeltonus från rörelsebegränsning till följd av förkortad muskulatur (5). Peacock and Staudts ” Scale for grading spasticity, scale modified from those of Ashworth and Bohannon and Smith” har beskrivit en femgradig skala där den lägsta graderingen, 0, innebär hypotonus, ”hyptonic: less than normal muscle tone, floppy”(10). Andra instrument som används idag för att undersöka muskeltonus är mer lämpade att användas vid laboratorieförsök t.ex. EMG mätning, och Pendulum test (11). För att beskriva, följa upp och utvärdera behandlingsinsatser riktade mot normalisering av muskeltonus saknas dock valida och reliabla instrument som är lättanvända för sjukgymnaster i den kliniska vardagen. Under senare år har ett nytt bedömningsinstrument, Myotonometern, använts för att gradera muskeltonus och enligt olika studier visat lovande resultat (12,13,14). Myotonometern mäter tonus i en muskel, definierat som eftergivlighet, ”compliance”, och beskrivs som vävnadsförskjutning per kraftenhet (mm)vid åtta olika trycknivåer. Kraftförändring per vävnadsförskjutningsenhet (Nm) benämns som muskelstyvhet (stiffness) (14). Muskelstyvhet (stiffness) anses enligt Rydahl vara ett indirekt mått på muskelstyrka eftersom den ökar linjärt med den kontraktila kraften och nivån på muskelkontraktionen (13). Vävnadsförskjutning under kontraktion av muskeln anses också vara en indirekt mätning av muskelstyrka enligt Leonard et al och vävnadförskjutning i vila representerar ett mått på vilotonus (12). Leonard et al fann att den procentuella differensen mellan eftergivlighet i vila och vid maximal muskel kontraktion i den undersökta musculus biceps brachii korrelerade med utfallet på MASskalan. Resultatet från myotonometermätningarna ansågs känsligare. I Leonards studie undersöks biceps brachiimuskeln som är en muskel där ökad muskeltonus ofta noteras hos barn med muskeltonusproblematik liksom även i deltoideusmuskeln. Dessa båda muskler är också muskler där i förekommande fall hypotonus ofta noteras. Lidström et al reliabilitetstestade Myotonometern för barn med CP i en studie publicerad 2009 (15). I studien jämfördes dessutom mätresultaten med en matchad kontrollgrupp med typiskt utvecklade barn. Mätning av muskeltonus med Myotonometern ansågs reliabel för barn med 2 och utan funktionshinder. För att eliminera konsekvenserna av olika muskelstyrka hos individerna testades kontrollgruppen i vila och vid samma kraftmoment som det kraftmoment som barnet med CP utvecklat som maximal kontraktion. Resultatet av studien visade en tendens till skillnad i eftergivlighet mellan CP-gruppen och kontrollgruppen men skillnaden var inte statistiskt signifikant. Barnen med CP hade varierande typer av CP-diagnoser men var till största delen klassificerade som nivå 1 eller nivå 2 enligt Gross Motor Function Classification System (GMFCS) (16). Detta innebär att barnen var gångare utan begränsning alternativt gångare med begränsning utomhus men utan behov av gånghjälpmedel och därmed hade endast måttligt förhöjd muskeltonus. I denna studie väcktes frågan om referensvärden för musklers eftergivlighet (compliance) hos typiskt utvecklade barn och ungdomar för att bättre kunna undersöka om myotonometern är ett användbart instrument för undersökning och gradering av muskeltonus. Det finns behov av objektiva mätinstrument för att kvantifiera muskeltonus (7). I denna studie avses att testa myotonometern på typiskt utvecklade barn och ungdomar och samla in referensvärden för eftergivligheten i två armmusklers vid olika styrkebetingelser. Vår hypotes är att det inte finns någon statistiskt signifikant skillnad i muskelns eftergivlighet om mätningen görs vid samma kraftmoment hos olika individer och inte vid maximala muskelstyrkan som ju skiljer sig mellan olika individer. Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att beskriva och jämföra muskeltonus, definierat som eftergivlighet (compliance) (mm) i två olika armmuskler - i vila, vid maximal kontraktion och vid ett givet kraftmoment. Syftet är dessutom att sammanställa data till referensvärden för eftergivligheten vid åtta olika trycknivåer i dessa muskler hos barn och ungdomar i åldern 7-8 år och 15-16 år. 1. Hur stor är eftergivligheten (mm) i musculus biceps brachii, samt musculus deltoideus övre portion - mätt med myotonometer, i vila, vid maximal kontraktion och vid ett givet kraftmoment (50 procent av maximala muskelstyrkan)(Nm) hos gruppen barn i åldern 7-8 år respektive ungdomar i åldern 15-16 år? 2. Finns statistiskt signifikanta skillnader beträffande musklernas eftergivlighet i vila och vid ett givet kraftmoment (Nm) vid de olika styrkebetingelserna, inom eller mellan grupperna? 3 3. Hur stor är den procentuella differensen i eftergivligheten mellan vila och ett givet kraftmoment och mellan vila och maximal muskelkontraktion i de två olika armmusklerna hos gruppen barn i åldern 7-8 år respektive ungdomar i åldern 15-16 år? 4. Finns statistiskt signifikanta skillnader beträffande den procentuella differensen mellan vila och ett givet kraftmoment och mellan vila och maximal muskelkontraktion vid de olika styrkebetingelserna, inom eller mellan grupperna? METOD Design Studien har en deskriptiv, komparativ tvärsnittsdesign. Studien är icke experimentell och beskriver och jämför data hos barn och ungdomar vid en viss tidpunkt. Urval Trettio elever ur årskurs 1 och 30 elever ur årskurs 9 väljs ut. Enligt ett strategiskt bekvämlighetsurval väljs eleverna från blandade klasser med flickor och pojkar från en kommunal låg- till högstadieskola Inklusionskriterier för att delta i studien är att barnet/ungdomen kan delta i skolidrotten och exklusionskriterier är diagnosticerad motorisk funktionsnedsättning och/eller känd pågående sjukdom som t.ex. infektion eller inflammation. Datainsamlingsmetod Myotonometern ( Neurogenic technologies, inc. Missola, Mt USA ) är ett patenterat elektroniskt mätinstrument enligt fig. 1 som är kopplat till en dator. Instrumentet består av en metallcylinder med en plexiglaskrage och en inre trubbig och rörlig sond. Instrumentet trycks vinkelrätt mot huden ovanpå muskeln som ska undersökas, bara ett lätt tryck behövs och sonden pressas då in mot muskeln medan plexiglaskragen ligger kvar mot huden. Via datorn registreras hur djupt sonden trycks ned i muskeln mätt i mm, vid varje kvarts kilo tryck mot muskeln upp till två kilo d.v.s. vid 0,25kg, 0,50 kg, 0,75kg, 1,00 kg, 1,25kg, 1,50 kg, 1,75kg och 2,00kg tryck. Figur 2 illustrerar detta i bild A och B. Bild C illustrerar hur utfaller kan se ut i en tonusökad eller kontraherad muskel (1) och när muskeln är avslappnad i vila (2). Data registreras i datorprogrammet och sammanställs i kurvor för tryck/vävnadseftergivlighet. 4 Fig.1: Myotonometer Fig.2: s (hud), m (muskel), b (skelett), P (tryck i kg), L (djup i mm) Bilder tagna ur manual för myotonometern. Genomförande Föräldrar och barn / ungdomar informeras om studien, muntligt på föräldramöte respektive vid besök i klassrummet och även skriftligt. Föräldrar och barn/ungdomar tillfrågas skriftligt om deltagande i studien. De barn och ungdomar ur två åldersgrupper som tackat ja till att medverka i studien undersöks beträffande muskeltonus i två olika armmuskler och vid tre olika betingelser i den icke dominanta armen. I undersökningen deltar två sjukgymnaster (Sg 1 och Sg 2). Undersökningen vid ett givet kraftmoment definierat som 50 procent av maximal muskelkontraktion sker enligt referensvärden för muskelstyrka hos jämnåriga barn och ungdomar för icke dominant arm (17). Styrkan i muskelkontraktionen kontrolleras med en handhållen dynamometer av märket Chatillion som är en digital muskelstyrkemätare och hänsyn tas till avståndet mellan dynamometerns placering och rörelseaxeln. Myotonomermätvärden för eftergivlighet registreras automatiskt vid de åtta olika trycknivåerna 0,25 –2.00 kg. Vid undersökningen sitter barnet / ungdomen på stol med ryggstöd, stöd för fötterna och med skuldran abducerad 90 grader, armbågen flekterad och med motsatta handen placerad i knät. Sjukymnast 1 håller myotonometern vinklerätt mot en punkt på m deltoideus, som markerats en fjärdedels avstånd på en linje mellan acromion medialt och armbågens epcondylis lateralis på den icke dominanta armen. Dynamometern placeras ???. Barnet / ungdomen uppmanas att ”bygga upp” maximal muskelkraft genom att pressa armen mot dynamometern när den inre 5 sonden trycks mot muskeln. Sjukgymnast 2 avläser den maximala muskelstyrkan på dynamometern. Åtta värden registreras i datorprogrammet vid varje mätning. Barnet / ungdomen instrueras sedan att bygga upp muskelkraft enligt instruktion från sjukgymnast 2 som på dynamometern avläser halva maximala muskelstyrkan enl. referensvärden för maximal muskelstyrka, i icke dominant arm, för jämngamla barn och ungdomar (17). Vid sista registreringen uppmanas barnet / ungdomen att vila armen i knäet, slappna av och att sakta räkna baklänges från 10 till 0. Samma tillvägagångssätt upprepas för m. biceps brachii. Vid de två mätningarna i aktivitet ligger barnet / ungdomen på rygg med överarmen adducerad och med armbågen i 90 graders vinkel samt underarmen i supination. Vid mätningen i vila ligger barnet/ungdomen med underarmen i supination och med arman vilande mot underlaget. Myotonometrn trycks mot en punkt belägen 1/3 av sträckan från bicepsmuskeln fäste i armbågsvecket till acromions frontala del. Dynamometern placeras ????. I datorprogrammet beräknas medelvärden för de tre upprepade mätningarna under de tre olika betingelserna och åtta olika trycknivåerna. Undersökningen beräknas att ta ca 20 minuter att genomföra per barn / ungdom. Undersökningen är tänkt att göras under skoldagen och att utföras med en elev i taget. Databearbetning och data-analys Resultaten av frågeställning 1 och frågeställning 3 kommer att redovisas med beskrivande statistik med medelvärde och standardavvikelse i tabeller och kurvor. Dels redovisas mätvärdena för eftergivlighet under de tre styrkebetingelserna, maximal muskelkontraktion, halva maximala muskelkontraktionen enl. ref. värden och i vila vid åtta olika trycknivåer för de två åldersgrupperna. Dessutom redovisas de procentuella skillnaderna mellan vila och maximal muskelkontraktion och mellan vila och halv maximal muskelkontraktion, enl. ref. värden, vid de åtta trycknivåerna för de två grupperna. För frågeställning 2 och frågeställning 4 kommer jämförelser att göras mellan mätvärdena för eftergivligheten vid maximal muskelkontraktion, halva maximala muskelkontraktionen enl. ref. värden och vila. Dessutom jämförs värdena för den procentuella skillnaden mellan vila och maximal muskelkontraktion och vila och halv maximal muskelkontraktion, enl. ref. värden, med hjälp av variansanalys ANOVA och redovisas i tabeller och som box-plots. Etiska frågor 6 Undersökningen är tänkt att ske under skoldagen, med barnet / ungdomen klädd i. kortärmad T – tröja eller liknande. Barnet / ungdomen kommer att sitta på en stol och ligga på en gymnastikmatta. Undersökningen är tänkt att ske i enrum med barnet tillsammans med två sjukgymnaster. Önskar barnet ha med en kamrat i rummet går det bra. Undersökningen är inte smärtsam och beräknas ta högst 20 minuter. Barnet/ungdomen och föräldrar kommer att få muntlig och skriftlig noggrann information och beskrivning av hur undersökningen kommer att gå till innan de tar beslut om deltagande. Information kommer att ges om att de som väljer att delta i studien har rätt att avbryta sitt deltagande när de vill. Att undersöka typiskt utvecklade barn och ungdomars muskeltonus med hjälp av myotonometer borde inte upplevas utsättande eller kränkande för barnet / ungdomen och dess familj. Tidsplan Datainsamling beräknas ske under vårterminen 2010 och databearbetning och färdigställande av uppsatsen beräknas ske under höstterminen 2010. Referenser 1. Campbell SK, Vander Linden DW, Palisano RJ, Physical Therapy for Children. 3rd edition.Philadelphia:Saunders Company, 2006: 628-631. 2. Pearson and Gordon. Spinal reflexes. In: Kandel ER, Schwartz JH, Jessel TM eds. Principles of Neural Science. 4th edition, New York. Mc Gaw-Hill companies, 2000 3. Lance JW. Symposium Synopsis. Ur Feldman RG, Young RR, Koella WP,editors. Spasticity: Disordered Motor Control. Chicago: Year Book Medical Publishers. 1980:485495. 4. Malhotra S, Pandyan AD, Day CR, Jones PW, Hermenes H. Spasticity, an impairment that is poorly defined and poorly measured. Clin Rehabil 2009;23:651-658. 5. Damiano DL, Quinlan JF, Owen BF, PayneP Nelson KC, Abel MF. What does the Ashworth scale really measure and are instrumented measures more valid and precise? Dev Med Clin Neurol 2002;44:112-118 7 6. Atkinson HW. Aspects of Neuro-Anatomy and Physiology. Ur Downie PA, editor. Cash´s Textbook of Neurology for Physiotherapists: 4th ed. London: Faber and Faber Limited; 1986:60-84. 7. Ratliffe KT. Clinical Pediatric Physical Therapy: A guide for the Physical Therapy Team. St Louis, MO:Mosby; 1998. 8. Scholtes VAB, Becher JG, Beelen A, Lankhorst GJ. Clinical assessment of spasticity in children with cerebral palsy: a critical review of available instruments. Dev Med Child Neurol. 2006;48:64-73. 9. Bohannon RW, Smith MB. Interrater reliability of a modified Ashworth scale of muscle spasticity. Phys Ther 1987;67: 206-207. 10. Peacock WJ, Staudt LA. Functional outcomes following posterior rhizotomy in children with cerebral palsy. J Neurosurg 1991;74:380-385. 11. Nordmark E, Andersson G. Wartenburg pendulum test – a method study for objective quantification of muscle tone in children with spasic diplegia undergoing selective dorsal rhizotomy. Dev Med Child Neurol 2000;42:239-247. 12. Leonard CT, Stephens JU, Stroppel SL. Assessing the spastic Condition of Individuals With Upper Motorneuron Involvment: Validity of the Myotonometer. Arch Phys med rehabil 2001;82:1416-1420. 13. Rydahl SJ, Brouver BJ. Ancle stiffness and tissue compliance in stroke survivors: A validation of Myotonometer measurements. Arch Phys Med Rehabil 2001;82:1416-1418 14. Leonard CT DreshnerWT, RomoJ, Souja E, Fehrer S, Mikhailenok E. Myotonometer intra-and interrater reliabilities Arch Phys Med Rehabil 2003;84 (69):928-932 8 15. Lidström Å, Ahlsten G, Hirchfeldt H, Norrlin S. Intrarater and Interrater Reliability of Myotonometer Measurements of Muscle Tone in Children. J Child Neurol. 2009;24(3):267-274. 16. Palisano R, Rosenbaum P, Walter S, Russel D, Wood,E, Galuppi B. Development and reliability of a system to classify gross motor function in children with cerebral palsy. Dev Med Child Neurol 1997;39:214-223. 17. Nyström Eek M, Kroksmark AK, Beckung E. Isometric Muscle torque in Children 5 to 15 Years of Age . Normative Data. Arch Phys Med Rehabil 2006;87:1091-109. 9