Våga arbeta med fysik och kemi i förskolan - Ett

Beteckning:________________
Institutionen för matematik, natur – och datavetenskap
Våga arbeta med fysik och kemi i förskolan
- Ett handledarhäfte med enkla experiment
Sara Näslund
Ht-2008
Examensarbete 15 hp
C- nivå
Lärarprogrammet 210 hp
Inriktning på förskola – Naturvetenskap, teknik och matematik
Examinator: Christina Hultgren Handledare: Lars Hillström
Sammanfattning: Syftet med detta arbete är att skapa ett lättillgängligt material i fysik och
kemi, och därigenom få fler pedagoger att arbeta med dessa ämnen i förskolan. Ett
handledarhäfte med enkla experiment skapades och utvärderades på två förskolor.
Pedagogerna arbetade med detta häfte i två veckor, för att sedan utvärdera det via en enkät.
Resultatet visade sig positivt, de tyckte att det varit roligt att arbeta med fysik och kemi med
barnen. Häftet var lättförståligt och man använde sig av material som normalt finns på en
förskola. Barnen förde diskussioner utifrån de diskussionsfrågor som finns till varje
experiment och de fick samtidigt en positiv upplevelse av fysik och kemi. Barnen kommer
förhoppningsvis att ha med sig denna känsla för fysik och kemi när de fortsätter upp i skolan,
där många elever upplever fysik och kemi som svåra och ointressanta ämnen.
Nyckelord: Fysik, Förskola, Handledarhäfte, Kemi.
i
Innehållsförteckning
1 INLEDNING ........................................................................................................................... 1
1.1 Bakgrund .......................................................................................................................... 2
1.2 Syfte .................................................................................................................................. 3
1.3 Frågeställningar ................................................................................................................ 3
2 LITTERATURGENOMGÅNG .............................................................................................. 4
2.1 Vad är fysik och kemi?..................................................................................................... 4
2.2 Hur ställer man rätt fråga? ................................................................................................ 4
2.3 Hur lär sig barn naturvetenskap? ...................................................................................... 5
2.4 Rätt svar inte det viktigaste .............................................................................................. 6
2.5 Hur får man igång en givande diskussion? ...................................................................... 6
3 METOD ................................................................................................................................... 7
3.1 Urval ................................................................................................................................. 7
3.1.1 Urval – Handledarhäfte ............................................................................................. 7
3.2 Datainsamlingsmetoder .................................................................................................... 8
3.2.1 Datainsamlingsmetod - Handledarhäfte .................................................................... 8
3.3 Procedur ........................................................................................................................... 8
3.3.1 Procedur – Handledarhäfte ........................................................................................ 9
4 RESULTAT .......................................................................................................................... 10
4.1 Utvärderingsresultat ....................................................................................................... 10
4.2 Resultat utifrån frågeställningarna ................................................................................. 11
5 DISKUSSION ....................................................................................................................... 12
5.1 Sammanfattning ............................................................................................................. 12
5.2 Tillförlitlighet ................................................................................................................. 12
5.3 Teoretisk tolkning .......................................................................................................... 12
5.4 Resultatdiskussion .......................................................................................................... 13
5.4 Förslag till fortsatt praktisk tillämpning ......................................................................... 14
REFERENSER ......................................................................................................................... 15
REFERENSER TILL HANDLEDARHÄFTE ........................................................................ 16
Bilaga 1 ................................................................................................................................ 17
Bilaga 2 ................................................................................................................................ 18
Bilaga 3 ................................................................................................................................ 19
Bilaga 4 ................................................................................................................................ 21
Bilaga 5 ................................................................................................................................ 22
ii
1
1 INLEDNING
I den förberedande delen av kursen, inför examensarbetet, utförde jag en pilotundersökning.
Denna visade att det är få som på ett medvetet sätt arbetar med fysik och kemi i förskolan.
Med ett medvetet arbetssätt menas att pedagogen har en insikt i vad denne arbetar med och
har en kunskap om ämnet (wikipedia, 2008). För att kunna möta barnet där han eller hon står,
bör man dessutom ha kunskap i barnets lärande. Dessa kunskaper och arbetssätt behöver man
för att kunna ställa bra frågor till barnen och för att skapa en bra lärandesituation.
Vi är omgivna av vår värld, alltid, från det att vi föds. Vi är omgivna av naturvetenskap, hur
skulle vi kunna undgå att lära oss om den? (Sträng & Persson, 2003 s136)
Naturvetenskap är en lika viktig baskunskap som läsning, räkning och skrivning, och den
blir viktigare för var dag som går, allteftersom tekniken blir mer utvecklad och berör fler
områden i våra liv. (Harlen, 1999 s 10)
Naturvetenskapen finns hela tiden runt omkring oss, och hela tiden görs nya framsteg i
forskningen. Därför är det viktigt att vi redan i förskolan väcker nyfikenheten och skapar en
positiv attityd till naturvetenskapen. Redan i tidig ålder, vid 11- 12 års ålder, har barnen
bestämt sig för om de tänker gilla ämnet eller inte (Harlen, 1999).
Att arbeta med naturvetenskap, ex fysik och kemi, handlar inte bara om ämnet i sig. Det ger
dessutom möjligheter till en rik miljö för språklig utveckling. Enligt Vygotsky går
språkutveckling och förståelse för omgivningen hand i hand (se Sträng & Persson, 2003). För
övrigt är det en bra lärandesituation för att framhäva barnets eget lärande. Där barnet lär sig
själv genom att iaktta, tolka det de ser och sedan föra diskussioner om sina erfarenheter
(Harlen, 1999).
Jag anser det viktigt att barn i tidig ålder får skapa sig en positiv bild av ämnen som de senare
kommer att möta i skolan. Det kanske inte är viktigt att det syftar till att kunskapsmässigt
förbereda dem, snarare för att de ska komma till skolan och möta ämnena med en självkänsla
som säger dem att ” det här känner jag igen, det här är roligt och det här klarar jag av”. För
att kunna ge barnen dessa positiva upplevelser måste pedagogerna i förskolan arbeta med att
förbereda barnen för denna kunskapsutveckling.
Jag har därför valt att skapa ett handledarhäfte med enkla och roliga experiment i fysik och
kemi som passar barnen i förskolan. Materialet till experimenten består av saker som oftast
finns tillgängligt på förskolan. Till varje experiment finns tips på diskussionsfrågor, samt en
del tips om hur pedagogerna kan arbeta kring själv experimenterandet. Om de sedan vill
utveckla sitt arbete med fysik och kemi ytterligare, finns det tips på var de kan hitta fler
experiment, tips och idéer.
Kanske många undrar om det inte redan finns experimentböcker som går att använda i
förskolan. Jo, det gör det, men de böcker jag hittat vänder sig ofta till barn i grundskolan. Ofta
krävs det en hel del material, eller material som normalt inte finns på förskolan till de olika
experimenten. Det går att plocka några enstaka experiment från varje bok som passar för
barnen i förskolan, men detta tar dock tid och därför är det få som gör det. Därför borde man
förvänta sig att mitt sammanställda handledarhäfte i fysik och kemi blir mer lättillgängligt för
pedagogerna på förskolan, de kan bläddra igenom häftet vid planeringen och plocka ut vilka
experiment de vill jobba med. Eftersom det behövs lite material och sådant som redan finns
2
på förskolan, bör man förvänta sig att det går snabbt att förbereda experimentet då det är dags
att använda sig av handledarhäftet.
1.1 Bakgrund
Vad säger läroplanen om hur vi ska arbeta kring fysik och kemi i förskolan?
För att styrka språkträningen har jag valt att plocka ut strävansmål även kring detta. Vi kan i
målen här nedan se hur det naturvetenskapliga arbetet hänger ihop med språket. Barnen får ge
uttryck för vad de ser, reflektera över vad de själva tror om utfallet av experimenten och med
hjälp av pedagogen får de väva in och lära sig nya begrepp.
Förskolan skall lägga grunden för ett livslångt lärande. Barnen skall få möjligheter att
utveckla sin förmåga att iaktta och reflektera (Lpfö, 1998).
Förskolan skall sträva efter att varje barn
• utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga,
• utvecklar sin förmåga att lyssna, berätta, reflektera och
ge uttryck för sina uppfattningar,
• tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband
och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld,
• utvecklar ett rikt och nyanserat talspråk och sin förmåga
att kommunicera med andra och att uttrycka tankar,
• utvecklar förståelse för sin egen delaktighet i naturens kretslopp
och för enkla naturvetenskapliga fenomen. ( Lpfö, 1998 s 9)
För att göra barnen förberedda inför skolans ämnen, är det bra att de redan i tidig ålder skapat
sig en positiv bild av ämnet i fråga. I en undersökning gjord av PISA (Skolverket, 2003) visar
det sig att elevernas kunskaper i kemi har försämrat drastiskt från 1995 till 2003, samt att
kunskaperna i fysik blivit något sämre.
I 2006 års undersökning (Skolverket, 2006) framkommer att svenska elever har lättare för
det rent naturvetenskapliga innehållet, än vad de har för att föra en naturvetenskaplig
diskussion och bedöma resultat. PISA menar även att Sverige internationellt sett ligger på en
låg nivå gällande intresset för naturvetenskapliga ämnen. Eleverna i Sverige lär tillhöra de
som är minst intresserade utav att lära sig naturvetenskap. De är dessutom tillsammans med
de finska eleverna minst oroade över vår natur och miljö. (Skolverket, 2006)
3
1.2 Syfte
Syftet med arbetet är att uppmuntra fler pedagoger att arbeta med fysik och kemi i förskolan.
Genom att få fler pedagoger intresserade av dessa två ämnen, kommer fler barn i kontakt med
fysik och kemi i tidig ålder, vilket ger dem chansen att skapa sig en positiv bild av dessa
ämnen. Jag vill också förmedla teorier om hur pedagogen kan gå till väga då de ska arbeta
med naturvetenskap med barnen.
Syftet för barnens del är att de ska tränas till att bli ”upptäckare”, det är alltså inte de ”rätta
svaren” som ska vara i fokus för lärandesituationerna. De ska lära sig att ställa hypoteser,
berätta vad de ser samt våga diskutera varför de själva tror att resultatet blev som det blev.
Vidare är syftet att de som arbetar inom förskolan ska kunna skriva ut det framtagna
handledarhäftet, för att kunna arbeta utifrån detta i sin verksamhet. De ska kunna se det som
en hjälp att komma igång för att sedan utveckla det till sitt eget, och fylla på med egna
experiment och idéer.
1.3 Frågeställningar
Genom att låta några pedagoger inom förskolan utvärdera handledarhäftet som tagits fram
med tema fysik och kemi, kan jag få svar på följande frågor.
1) Kan jag genom en lättillgänglig och lättförstålig handledning få pedagoger
intresserade och motiverade att arbeta med fysik och kemi i förskolan?
2) Kan pedagogerna i förskolan i deras användande av handledarhäftet i fysik och kemi
få barnen att föra diskussioner och reflektera kring experimenten?
3) Kan pedagogerna genom att arbeta med fysik och kemi utifrån häftet ge barnen en
positiv syn på dessa ämnen?
4
2 LITTERATURGENOMGÅNG
Att låta barnen uppleva det naturvetenskapliga arbetet under lustfyllda former i tidig ålder, är
av stor betydelse. Detta bör ske i miljöer där barnen är vana att vistas och som de trivs i. För
att barnens intresse ska väckas och att de ska känna lust att lära, är det viktigt att även
pedagogen är intresserad av det som ska läras ut. Barnen ser på de vuxna, ”läser av” deras
beteende och denna information ger dem en hint om vad som är intressant och värdefullt att
urskilja från olika situationer. (Sträng & Persson, 2003)
För att fånga lärandet behöver det inte vara en ”planerad verksamhet”, utan man kan fånga
stunderna som ges i de vardagliga situationerna (Sträng & Persson, 2003). Björklund och Elm
(2003) håller med om att den dagliga kommunikationen med barnen borde betraktas som en
större betydelse för barnens lärande. Det är inte bara ”prat”, utan även det är en del utav den
pedagogiska verksamheten. Med detta menas att om det uppkommer frågor kring exempelvis
olika naturfenomen eller frågor kring något experiment som barnen tidigare utfört bör man ta
till vara på dessa frågor och skapa en diskussion med barnen kring detta, för att på så sätt
skapa en ”oplanerad” lärandesituation.
2.1 Vad är fysik och kemi?
Fysik
Fysik är i stort sett läran om naturen. Den beskriver alltså hur naturen fungerar. Fysiken har
en nära relation med matematiken, då många samband i naturen förklaras matematiskt.
Fysiker arbetar som många andra inom naturvetenskapliga ämnen, de ställer en hypotes som
de sedan experimenterar utifrån. De gör detta för att antingen bevisa något, eller för att
falsifiera något, det senare är detsamma som att motbevisa en hypotes.
De kan även arbeta teoretiskt genom att använda matematiska modeller, t.ex. för att förutse
framtida ett resultat eller skapa (deducera) nya teorier. (Wikipedia, 2008)
Kemi
Kemi är vetenskapen om materian och dess egenskaper, omvandlingar och uppbyggnad. Det
naturvetenskapliga ämnet kemi kan ge oss förståelse för olika livsprocesser och det finns
många olika material som vi nu känner till och som vi har haft stor nytta av, ex alla produkter
som skapats med olja som råmaterial och den kemiska vetenskapen är också djupt involverad
när det gäller skapandet av nya läkemedel. Efter att elden uppfunnits kunde man utifrån den
upptäcka bland annat järn och glas. Vi kunde dessutom börja laga mat. Grunden för kemin är
atomerna, som bygger upp varje ämne. (Wikipedia, 2008)
2.2 Hur ställer man rätt fråga?
I de förskolor där det förekommer mer öppna, tillåtande och utmanande frågor, där utvecklas
även barn bäst (Pramling Samuelsson & Asplund Carlsson, 2003). Elstgeest (1999) föreslår
att läraren borde ställa frågor som börjar på ”varför tror du att…?” istället för att enbart fråga
varför? Han menar att enbart ett varför skulle göra att barnet tror att läraren vill ha ett korrekt
svar, liknande svaret i en bok, och därför inte vågar lita på vad denne själv tror att är riktigt.
Elstgeest (1999) menar att en bra fråga stimulerar barnet till en närmare betraktelse och en ny
spännande undersökning. Svaret ska uppmana barnet att visa vad denne själv tror hellre än att
rabbla ett inlärt svar.
Som pedagog kan man inte undvika barnens frågor då vi arbetar med experiment. Detta
medför att vi gärna vill ge barnet ett korrekt svar, men enligt Elstgeest (1999) hjälper ofta inte
5
det svaret barnet särskilt långt. För barn är frågan varför? inte samma sak som för en vuxen.
Sjöberg (2000) menar att svaret som barn godtar oftast är något helt annat än vad vi som
vuxna vill tro. En bra fråga är oftast viktigare än ett bra svar (Harlen, 1999). Pedagogen kan
gärna låta barnen berätta vad de gör, vad som händer och hur de tänker under arbetets gång
(Pramling Samuelsson & Mårdsjö Olsson, 2007). Genom att ställa de rätta frågorna kan man
få barnen att iaktta och reflektera över det väsentliga i arbetet, då man dessutom ofta
förundras av deras klokhet (Sträng & Persson, 2003).
2.3 Hur lär sig barn naturvetenskap?
Det finns i varje trivialt samtal, handling eller händelse en möjlighet att individer eller
grupper tar med sig någonting som man kommer att använda i en framtida situation. (Sagt
av Dewey i Säljö, 2005 s 13)
Dewey (se Imsen, 1999) har genom sin forskning upptäckt många likheter mellan barns
lärande och metoder som används vid naturvetenskapligt arbete.
Dewey hävdar att barnet behöver vara aktivt för att lära sig något och att kunskap kommer
inifrån. Genom att vara aktiv sker det en process som startar vid en kunskapsnivå där barnet
står och når utanför det barnet redan har lärt sig, då når barnet utanför något den redan kunde
tidigare. För att få fullvärdig kunskap, måste man också ha erfarenhet utav det man lär sig.
Dewey ansåg att konkreta handlingar är värdefulla för barns lärande, och från detta
resonemang kommer hans berömda tes ”Learning by doing”, alltså ”lära genom att göra”.
Konkreta handlingar som att tillverka något, modellera, utforska och experimentera är
exempel på sysslor som är positiva i hans ögon. (Se Imsen, 1999)
Att väva in sådana handlingar som Dewey finner värdefulla är mycket vanligt inom arbete
med naturvetenskap, som att teckna, måla och ta fram modeller (Harlen, 1999).
När vi genomför en aktivitet och utstår följderna och när den förändring handlingen orsakar
reflekteras i en förändring inom oss blir själva omvandlingen laddad med betydelse. Vi lär
oss något. (Dewey, 1999 s 183)
Dewey (1999) ger som exempel till detta citat en situation då ett barn sticker in fingret i en
eldslåga. Barnet reflekterar då över att det blir varmt om man stoppar in ett finger i lågan, och
lär sig då att man bränner sig utav eld. Samtidigt menar Pramling Samuelsson och Mårdsjö
Olsson (2007) att det även är viktigt att barnet får möjlighet att sätta ord på deras erfarenheter,
för att på så vis kunna befästa det nyinlärda i sitt medvetande. Detta kan metaforiskt liknas vid
en dröm, som man kommer ihåg (delvis) just när man vaknar, men skriver man inte ner den
eller berättar för någon om denna dröm, försvinner den väldigt snabbt från vårt minne.
För att ge förutsättningar för att barnen får lära sig att urskilja saker och ting, erfara mångfald
samt vara beredd på att möta nya situationer anser Pramling Samuelsson och Asplund
Carlsson (2003) att det är viktigt att barnen får variation i sitt lärande.
Barn förstår omvärlden på olika sätt vid olika åldrar, ex på ett sätt då barnet är fyra år och på
ett annat sätt då de är elva år (Harlen, 1999). Barnens idéer om världen är sådana som passar
deras nuvarande ålder, men dessa förändras med tiden, i takt med att de utvecklas och
förändras utifrån deras nya erfarenheter (Harlen, 1999).
Piaget (se Sträng & Persson, 2003) hävdar att man inte förrän vid omkring 11-års ålder nått
den utvecklingsnivå som behövs för att kunna förstå de olika förklaringsmodeller och begrepp
som förekommer inom naturvetenskapen. Man kan däremot prägla barnets uppfattningar av
naturvetenskap genom glädjefyllda upplevelser redan i tidig ålder. Detta kan leda till ökat
intresse att vilja veta och förstå mer om naturvetenskapliga fenomen (Sträng & Persson,
2003).
6
Harlen (1999) pekar på att barnen förses med en metod att samla information, pröva idéer
och söka förklaringar genom att arbeta på ett vetenskapligt sätt. Genom att använda sig av
detta arbetssätt kan barnen komma underfund med att det kan fungera bra att lära sig själv att
förstå sin omvärld. Detta skulle kunna ske genom enkla naturvetenskapliga experiment, där
man kommer ifrån den rena faktainlärningen, menar Björklund och Elm (2003).
2.4 Rätt svar inte det viktigaste
Elstgeest (1999) menar, med all rätt, att lärare känner att de måste servera sanningen med stort
S för sina elever, men att det är där lärare gör sitt misstag. Han menar att arbetet handlar om
vad barnet intresserar sig för och vad denne kommer fram till i sin forskning. Barnet ska med
det självförtroende som grundar sig på egna erfarenheter, ge sitt eget ”rätta svar” (Elstgeest,
1999). Bara för att man arbetar med fysik och kemi behöver inte barnen få ”sanningen”
serverad. Arfwedson (1998) har den uppfattningen att barnen kan känna sig helt tillfreds och
ha kontroll över experimentet utan att någon egentlig förklaring ges. Hon pekar på ett projekt,
FoU-projektet, där man satsar på att ge barnen en upplevelse och känna en förundran över vad
som händer och sker, snarare än att fokusera på att förklara fenomenet.
Sjöberg (2000) påstår att barn ofta förklarar fenomen med att det som händer är för att det är
”naturligt”. Dessa förklaringar bryter mot det som vi uppfattar som vetenskapligt korrekt.
Förklaringarna blir mer överrensstämmande med de korrekt vetenskapliga förklaringar
efterhand som barnet utvecklas (Sjöberg, 2000).
Också den professionelle vetenskapsmannen söker resultat och bevis som kan styrka det
som han anser vara rätt och hävdar som sanning. (Elstgeest, 1999 s 26)
Vi ska inte vara rädda för att barn svarar ”fel”, vilket vissa tror kan ge barnet en felaktig
tolkning som de sedan har svårt att släppa. Björklund och Elm (2003) menar att barnens
funderingar mycket väl kan ändras, som ett resultat av vad de iakttagit och tolkat i sitt
agerande, som utifrån ett experiment. Harlen (1999) instämmer om detta.
Genom att tillsammans söka kunskap med barnen och samtidigt förmedla till barnen att det
viktigaste är att dela med sig utav sina egna tankar, och inte svara rätt, skapas en positiv
lärosituation. För att påvisa att det finns en mångfald av idéer hos barnen, kan pedagogen
jämföra de olika uppfattningarna barnen har. (Pramling Samuelsson & Mårdsjö Olsson, 2007)
Det är inte lösningarna utan ansträngningarna som förtjänar vår uppmuntran och
uppskattning. Det här måste läraren förstå, för det är här kampen för de ”rätta svaren
börjar” (Elstgeest, 1999 s 25)
2.5 Hur får man igång en givande diskussion?
För att få barnen att dela med sig utav sina tankar och idéer är det viktigt att de känner sig
trygga, men samtidigt måste de vara intresserade och engagerade av innehållet. Vidare är det
viktigt att pedagogen visar att denne är intresserad av barnens tankar och idéer, genom att
ställa utmanande frågor som skapar en tankeverksamhet hos barnet. För att leda samtalet
vidare krävs det att pedagogen uppmuntrar barnet till att förklara och förtydliga sina
funderingar, för att barnet ska känna att just hans eller hennes tankar är viktiga. Men även för
att barnen ska förstå att det inte är ”rätt eller fel” svar som förväntas av dem. I en diskussion
kan pedagogen även resonera kring barnets utveckling, genom att synliggöra hur deras
tänkande har förändrats genom arbetet. Vilket vidare kan påvisa för barnen att det beror på
dem själva om de vill lära sig något, inte att det är de vuxna som förmedlar all kunskap.
(Pramling Samuelsson & Mårdsjö Olsson, 2007)
7
3 METOD
I metoddelen beskrivs hur jag arbetat fram ett handledarhäfte med enkla experiment i fysik
och kemi, samt att häftet har utvärderats av några pedagoger och en förskollärarstudent inom
förskolan. Utvärderingen skedde genom enkäter och en mindre intervju.
3.1 Urval
Utvärderingen av handledarhäftet har utförts på två förskolor. Förskollärarna fick själva
arbeta med häftet utan min närvaro. Eftersom mitt syfte är just att få pedagogerna att börja
arbeta med dessa ämnen, så ska de kunna göra detta på egen hand utifrån det framtagna
handledarhäftet i detta fall. På den ena förskolan utfördes utvärderingen på en avdelning med
barn mellan tre och fem år. På den andra förskolan skedde arbetet med barn mellan fyra och
fem år. Av de pedagoger som arbetade med häftet var fyra förskollärare, en barnskötare och
en förskollärarstuderande. Detta urval gjordes av den anledningen att personalen på den första
förskolan var väldigt positiva till att få prova på att arbeta med detta häfte. De kände dessutom
att de hade möjlighet att på så kort tid planera in detta tema-arbete kring fysik och kemi i
deras verksamhet. De kunde göra detta på grund av att de har en planerad och fungerande
verksamhet, där de dels har schemalagda gruppverksamhetstider, vilket gör att det är lätt att
planera in nya aktiviteter för barnen under de utsatta tiderna. Gruppverksamheten sker utifrån
ålder, treåringar i en grupp, fyraåringarna i en grupp o.s.v. Det kan annars vara svårt för
förskolepersonalen att på så kort tid planera in något liknande. En förskollärarstuderande fick
utvärdera häftet på en annan förskola. Studenten var ute på sin sex veckor långa praktikperiod
under den tid som arbetet skulle utvärderas, vilket gjorde att hon kände barnen väl redan.
Studenten fick genom denna utvärdering tidigt erfarenhet av hur det är att arbeta med
naturvetenskapliga ämnen med barnen.
De som tillfrågades att utvärdera handledarhäftet tilldelades ett informationsbrev där det stod
beskrivet vad arbetet handlade om, hur utvärderingen skulle ske samt hur det insamlade
materialet kommer att behandlas. De fick skriva under för att ge sitt samtycke om de ville
delta i utvärderingen eller inte (se Bilaga 1).
Barnen som deltog i arbetet med fysik- och kemiexperimenten, behövde på grund av att de
inte är myndiga deras föräldrars medgivande. Därför skickades det ut informationsbrev till
föräldrarna med likvärdig information som pedagogerna fick. För att ge sitt samtycke till att
deras barn skulle få vara med i utvärderingen fick de signera brevet och lämna tillbaka det till
förskolan (se Bilaga 2). Dessa etiska regler har följts utifrån vad Humanistisksamhällsvetenskapliga forskningsrådet kräver (HSFR, 1999), av hänsyn för de deltagande och
för att skydda individernas anonymitet.
3.1.1 Urval – Handledarhäfte
För att skapa ett användbart handledarhäfte för pedagogerna på förskolan att arbeta utifrån,
valde jag att utgå från några kriterier då experimenten valdes ut.
•
•
•
•
Experimentet ska innehålla få saker (material).
Experimentet ska innehålla saker som oftast finns på förskolan.
Experimentet ska vara enkelt för små barn att utföra.
Experimentet ska kunna fånga barnen intresse, alltså vara lite spännande.
8
3.2 Datainsamlingsmetoder
För att utvärdera häftet användes enkäter, dels för att det går snabbare än intervjuer, dels av
hänsyn till de pedagoger som blev utvärderade, eftersom varje pedagog inte kan gå ifrån
verksamheten 30 minuter var för att intervjuas. Enkäter valdes även för att man slipper
omedveten styrning som lätt kan ske under en intervju (Stukát, 2005). Frågorna ska enligt
Johansson och Svedner (2006) helst formuleras med fasta svarsalternativ, med endast en
frågeställning i varje fråga, språket ska vara vanligt, långa formuleringar ska undvikas och
likaså luddiga frågor. Enligt Stukát (2005) är det bra att ha en graderad skala på
svarsalternativen, vilket gjordes på de frågor som kunde ge ett nyanserat svar. Dessa
föreskrifter har legat som grund då enkäten tagits fram (se Bilaga 3).
Stukát (2005) anser dessutom att det bästa är om man själv deltar under besvarandet av
enkäten. Enkäten delades upp i två delar, bakgrundsfrågor och själva frågeområdet (Johansson
& Svedner, 2006), för att ta reda på om de hade tidigare erfarenhet av att arbeta med fysik och
kemi. För att få en inblick i hur arbetet gick till utifrån häftet, valde jag att göra en kort
intervju med hela arbetslaget (se Bilaga 4).
3.2.1 Datainsamlingsmetod - Handledarhäfte
För att samla in exempel på experiment till mitt häfte, lånades alla böcker som fanns med
experiment på biblioteket. Det söktes även en del på internet för att finna mer experiment.
Först gjordes en grovsortering av de experiment som var tänkbara, och därefter gjordes en
andra sortering, för att sålla ut de mest tänkbara. Dessa experiment genomfördes och fotades,
dels för att få fotografier på varje experiment, men även för att se om de fungerade att utföra
och för att få en uppfattning om de skulle kunna fungera på en förskola.
De tips och idéer som ges i handledarhäftet (se Bilaga 5), har tagits fram från egen fantasi
och erfarenheter, om inte annat refereras i texten.
3.3 Procedur
Några pedagoger inom förskolan tillfrågades om de ville delta i utvärderingsarbetet av
handledarhäftet, genom att de fick ta del utav informationsbrevet. Samtliga av de tillfrågade
på avdelningen vid den första förskolan gav sitt medgivande till detta. De hade dessutom
tillfrågats muntligt några veckor tidigare för att förbereda dem, så att de kunde planera in
detta arbete preliminärt i deras verksamhet. Dessutom tillfrågades en förskollärarstudent, som
jag visste hade sina sista veckor på praktiken just de veckor som utvärderingen planerats, om
denne önskade delta i utvärderingsarbetet av handledarhäftet. Då de gett sitt medgivande
kunde informationsbreven till förskolebarnens föräldrar delas ut, för att ge samtycke till att
deras barn skulle få delta i arbetet eller inte. Ett sista datum sattes på dessa brev för att försöka
få in dessa så snart som möjligt. På den första förskolan deltog totalt sexton barn och på den
andra förskolan deltog sex barn.
Tema-arbetet planerades in i förskolans verksamhet under två veckor för att sedan utvärderas
genom en enkät i slutet av andra veckan.
Under utvärderingen satt jag med under besvarandet, för att kunna svara på frågor om det
skulle finnas några oklarheter. Detta skedde under avdelningens planering, av den
anledningen att alla pedagoger var närvarande samtidigt och vi kunde sitta för oss själva utan
några barn runt omkring oss. Efter enkätundersökningen gjordes en snabb intervju med hela
personalgruppen, för att kolla av lite hur de arbetat med häftet samt för att se om de blev
osäkra i sitt arbete då det inte gavs någon förklaring till fenomenen i experimenten. Samma
9
sak gjordes med förskollärarstudenten. Svaren skrevs ner under intervjun. Att inte bandspelare
användes är på grund av att svaren inte förväntades bli så omfattande. Underlaget för
utvärderingen har behandlats konfidentiellt, för att svaren inte ska kunna kopplas till någon
enskild individ i rapporten.
För att sammanfatta underlaget från utvärderingen valde jag att använda samma enkät som
pedagogerna besvarat. På den sattes alla kryss ut över graderingslinjen, samtliga kommentarer
från varje fråga skrevs in på sammanfattningsenkäten, likaså sammanställdes ja och nej
svaren. Detta för att skapa en bättre överblick av vad som kommit fram i utvärderingen.
Därefter tolkades och analyserades kommentarerna som getts i utvärderinge.
3.3.1 Procedur – Handledarhäfte
Efter att ha sorterat ut de experiment som skulle finnas med i handledarhäftet (se
datainsamlingsmetod - handledarhäfte) togs det fram diskussionsfrågor till varje experiment,
utifrån de teorier kring hur man ställer ”rätt” frågor till barnen som tagits upp i
litteraturgenomgången. Dessa frågor kan ligga som grund för diskussionen med barnen under
experimenterandet. Tips och idéer om hur arbetet kunde gå till rent praktiskt skrevs ner. Dessa
tips kan vara bra för att få igång pedagogernas egen fantasi och kan fungera som konkreta tips
på hur de kan göra då de tar fram materialet till experimenten, men även exempel på utklädsel
eller om att ha med en figur av något slag i det naturvetenskapliga arbetet. De kan även läsa
om vad som är bra att tänka på innan man börjar detta arbete, och hur man kan fortsätta att
utveckla det.
Sedan började arbetet med layouten av häftet. För att göra arbetet enkelt att bläddra och för
att få en bra översikt av varje experiment, valdes att göra ett experiment per sida, med
tillhörande bild samt diskussionsfrågor. En ram tillades kring varje sida för att göra det mer
attraktivt att bläddra i och som ger en fin inramning. Textstorleken gjordes ganska stor för att
lätt kunna överblicka dels hur man ska gå tillväga samt för att lätt kunna läsa
diskussionsfrågorna under tiden man experimenterar. Titeln på häftet arbetades fram. Den
skulle helst framhäva ämnena fysik och kemi, att det är enkla och roliga experiment samt att
det är ett handledarhäfte för de pedagoger som arbetar med barn i lägre åldrar. I slutet
samlades referenserna till varje experiment, vilket även kan ge tips om var man kan söka efter
material för att utveckla arbetet i framtiden. Det lades även till en samling av referenser på
andra böcker och hemsidor där pedagogerna kan leta efter ytterligare tips och idéer.
Då häftet lämnades ut för utvärdering fanns inga förord skrivna. Dessa lades till efteråt av
den anledningen att jag vill förmedla en sammanfattning om tanken bakom handledarhäftet,
då inte alla som kommer använda häftet i framtiden kommer att läsa den skriftliga rapporten.
Alla pedagoger som gjorde utvärderingen av handledarhäftet fick därför inte heller ta del av
mina teorier kring hur man bör arbeta med fysik och kemi med barnen. Det har däremot förts
diskussioner kring dessa teorier om att inte förklara resultaten för barnen innan arbetet
påbörjats med vissa av pedagogerna, men inte alla var delaktiga i den diskussionen. Tack vare
förorden kan nu alla få ta del av den teorin oavsett om de läser examensarbetet eller inte.
10
4 RESULTAT
Syftet med detta arbete var att få igång ett arbete med fysik och kemi inom förskolan. Detta
genom att ge pedagogerna ett lättillgängligt häfte som skulle motivera dem att arbeta med
fysik och kemi med barnen.
Resultatet av undersökningen redovisas i form av en sammanfattning av enkätsvaren samt
via kommentarer och synpunkter som getts under utvärderingen.
Pedagogernas utvärderingsarbete har skett med barn mellan tre till fem år på den första
förskolan, förskollärarstudenten har utfört experiment tillsammans med fyra- och femåringar.
Samtliga av deltagarna har arbetat relativt lite med fysik och kemi, vilket därför ger relevans
till att de behöver något som motiverar dem att börja med detta.
4.1 Utvärderingsresultat
Sex pedagoger varav en blivande pedagog har arbetat med handledarhäftet och samtliga har
utfört sin utvärdering via en enkät. Deras arbete med fysik och kemi skedde med barn mellan
tre och fem år.
Pedagogerna hade tidigare arbetat väldigt lite med fysik och kemi, två av sex hade inte
jobbat något alls med dessa ämnen. Dessa sex pedagoger ansåg alla att experimenten var lätta
att förstå och hade dessutom lätt att skaffa fram material till varje experiment, då det mesta
redan fanns på förskolan. De ansåg alla att det hade varit lätt att fånga barnens intresse för
experimenterandet. Några barn frågade nästan dagligen när de skulle få göra nästa experiment
och andra provade på att experimentera även hemma.
De anser alla att det har gått bra att föra diskussioner med barnen kring resultatet. Någon
tyckte att det gått bäst att föra diskussioner med de äldsta barnen, alltså med femåringarna
jämfört med fyraåringarna. Ett barn berättade att denne också sprang och gömde sig när
dennes mamma kom med tvålen, lika som pepparn gjorde i experimentet Pepparn som är
rädd för att bli ren.
Samtliga svarade att de kommer att fortsätta arbeta med fysik och kemi utifrån
handledarhäftet. Fem av sex var dessutom intresserade av att utveckla sitt arbete med fysik
och kemi efter dessa två veckor, den sjätte pedagogen var däremot lite tveksam till detta.
Några av pedagogerna kände en viss osäkerhet i sitt arbete då det inte fanns några
förklaringar på hur man skulle redogöra vad som hände i experimentet. Det kändes därför
logiskt för pedagogerna när jag förklarade varför det inte finns några förklaringar till
experimenten, dvs. av den anledningen att det korrekta svaret inte ska ligga som fokus i
arbetet utan barnens diskussioner och hypoteser ska vara huvudsyftet i arbetet.
Pedagogerna gick verkligen in för att arbeta med fysik och kemi dessa två veckor som de
hade på sig att arbeta utifrån handledarhäftet. Mellan två och tre experiment gjordes varje
vecka med varje åldersgrupp. Genom att det gjordes i uppdelade grupper kunde de välja olika
experiment, för att hinna gå igenom så många experiment som möjligt tillsammans i
arbetslaget. I detta arbete fick de dessutom in sitt matematikarbete, vilket är ett projekt som
pågår i kommunen som förskolan är verksam inom. I en åldersgrupp fick de varje gång besök
av ”professor Harry” som deltog i experimenterandet. En av pedagogerna valde tipset att klä
ut sig till en figur under experimenterandet. Professorn hade en grå långhårig peruk med
rynkig panna, glasögon och vit rock. Förskollärarstudenten utförde experiment i den mån det
fanns tillfällen och valde utifrån eget intresse vilka experiment som skulle genomföras.
11
Vissa upplevde det som svårt att hinna dokumentera arbetet och barnens kommentarer, för
att kunna återknyta till det nästa gång de utför samma experiment med barnen. Vissa hade
dessutom misslyckats med experimentet varför är himlen blå? Vilket de anade att berodde på
för svag lampa. En av pedagogerna kände att hon haft för stor barngrupp under något av
experimenten, vilket ledde till att hon inte kunde koncentrera sig fullt ut i arbetet.
Samtliga ansåg att handledarhäftet var en mycket god idé, med enkla experiment som
dessutom var roliga och lätta att göra med barnen. De ansåg att det var bra att arbeta så
intensivt med ämnet som de hade gjort under de två veckor som utvärderingen skedde. En av
pedagogerna upptäckte att hon hade minst lika roligt som barnen under arbetet med fysik och
kemi.
4.2 Resultat utifrån frågeställningarna
1) Kan jag genom en lättillgänglig och lättförstålig handledning få fler pedagoger
intresserade och motiverade att arbeta med fysik och kemi i förskolan?
Utvärderingen visar att samtliga pedagoger är positiva till att fortsätta arbeta med den
lärarhandledning jag har arbetat fram. Många kommer troligtvis fylla på med egna experiment
och tips genom åren.
2) Kan pedagogerna genom i deras användande av handledarhäftet i fysik och kemi få
barnen att föra diskussioner och reflektera kring experimenten?
I utvärderingsresultatet framgår det att barnen förde diskussioner och reflekterade över vad
som hände i experimenten.
3) Kan pedagogerna genom att arbeta med fysik och kemi utifrån häftet ge barnen en
positiv syn på dessa ämnen?
Under dessa två veckor blev barnen väldigt engagerade i arbetet. De frågade efter nästa
experiment och utförde experimenten även hemma med sina föräldrar. Vilket kan ses i
utvärderingsresultatet.
12
5 DISKUSSION
5.1 Sammanfattning
Samtliga av de som utvärderat mitt handledarhäfte är väldigt positiva till det. De verkar
dessutom vara positiva till att fortsätta arbeta utifrån detta handledarhäfte, men även för att
utveckla det vidare.
Barnen har fört diskussioner och reflekterat över resultaten, och har dessutom visat stort
intresse för arbetet med fysik och kemi. Intresset har påvisats då de frågat efter nästa
experimenttillfälle och dessutom experimenterat hemma med föräldrarna. De har relaterat
fenomenen i experimenten till den värld som de lever i och hur de uppfattar den.
5.2 Tillförlitlighet
Utvärderingen av handledarhäftet gjordes av relativt få förskollärare, vilket kan ha bidragit till
det resultat jag fick i detta fall. Helst hade jag velat att fler pedagoger på olika förskolor skulle
utvärdera handledarhäftet, men med tanke på att alla medverkande barn behövde medgivande
från föräldrar, skulle detta bli för tidskrävande.
De fem pedagoger som ställde upp på den första förskolan, har en välplanerad verksamhet,
vilket gjorde det lätt för dem att planera in tema fysik och kemi för dessa två veckor utan att
behöva göra några ändringar i verksamheten för övrigt. De är för övrigt positivt inställda till
nya utmaningar i sitt arbete, vilket gör att det var lätt för mig att motivera dem att utvärdera
mitt handledarhäfte.
Av erfarenhet vet jag att det inte alltid är så lätt att komma till en förskola några veckor i för
väg och be dem arbeta med tema fysik och kemi i detta fall under två veckor. Av denna
anledning fick en förskollärarstudent utföra utvärderingsarbetet på en förskola, då hon hade
tid att sätta sig och planera detta arbete utan att behöva ta hänsyn till andra uppgifter som
annars ska göras inom verksamheten. Vissa förskolor har inte tillräckligt med personal till att
plocka ut några få barn för att utföra t.ex. experiment, men det hade hon i detta fall tid med
som praktikant.
Dessa anledningar kan vara en av förklaringarna till att resultatet av utvärderingen fick ett
sådant positivt mottagande som den fick i utvärderingen. Hade den istället gjorts på en
förskola där personalen inte är så positiva till att ändra sitt arbete inom verksamheten, hade
kanske resultatet blivit helt annorlunda. Samtidigt hade det kanske varit mer utmanande att då
få dessa att arbeta med något nytt, som i detta fall fysik och kemi.
5.3 Teoretisk tolkning
Barnen fick uppleva fysik och kemi på ett spännande sätt genom experimenten. Detta skapade
en motivation som är nödvändig för att barnen ska ha intresse av att diskutera ämnet
(Pramling Samuelsson & Mårdsjö Olsson, 2007). Pedagogerna var i diskussionerna inte
intresserade av att barnen skulle ge de rätta svaren och vissa ville heller inte servera dem det.
Andra kände ett behov av att få förklara vad som hände för barnen och därför kände de en
viss osäkerhet av att det inte fanns några förklaringar till experimenten. Jag tror att det kan
vara de pedagoger som inte var med i diskussionen innan jag startat detta arbete som kände
denna osäkerhet, då de inte tänkt tanken på det negativa med att ge barnen en för svår
förklaring i för tidig ålder.
Jag tror att man ska vara försiktig med att förklara resultaten för barnen. Av egen erfarenhet
vet jag har barnen lätt tappar intresse då det blir för svårt. Detta är i linje med Piagets (se
13
Sträng & Persson, 2003) teorier om att barn inte är mogna att ta till sig förklaringsmodeller
och begrepp förrän vid elva års ålder. Kunskap måste växa fram inifrån liksom Dewey (se
Imsen, 1999) anser, genom att aktivt få prova på och reflektera över vad som händer själv kan
man en dag få insikt i det rätta svaret.
De pedagoger som inte blir inspirerade och motiverade av att arbeta med fysik och kemi
efter att ha läst mitt handledarhäfte eller något liknande, behöver heller inte arbeta med dessa
ämnen. Då finns det förhoppningsvis någon annan på förskolan som är positiv till att ta den
biten med barnen. För jag anser att om man inte själv tycker det är roligt, så kan man inte
förmedla det till barnen heller. Alla har olika intressen och det gör att vi genom vårt arbetslag
kan få en större variation av aktiviteter där vi kan ge barnen positiva upplevelser. Sträng och
Persson (2003) hävdar att det är lika viktigt att pedagogen är intresserad av det som ska läras
ut som att barnen är det. En pedagog klädde ut sig till ”professor Harry” vilket visar på
intresset för ämnet och för att skapa en spännande och rolig lärandesituation för barnen. Dessa
glädjefyllda upplevelser kan leda till ökat intresse att vilja veta och förstå mer om
naturvetenskapliga fenomen enligt Sträng och Persson (2003). Att det i detta fall var en
vitklädd professor med glasögon anser jag att ger en typisk blid av hur en kemist ser ut. När
de sedan själva laborerar senare i grundskolan kanske de tänker tillbaka på sina positiva
upplevelser från förskolan. Själv minns jag mycket väl draken Gilbert som vi i min klass fick
träffa under våra fysik och kemi lektioner i mellanstadiet.
5.4 Resultatdiskussion
Som jag tidigare tagit upp i resultatdelen så känner jag att jag fått svar på de frågeställningar
jag hade. Däremot kan man diskutera den första frågeställningen, om jag kan få fler
pedagoger motiverade att arbeta med fysik och kemi med hjälp av häftet. Detta kan som jag
diskuterar under den tidigare rubriken, tillförlitlighet, ha sett annorlunda ut om utvärderingen
gjorts med andra pedagoger och på en annan förskola. Genom arbetet med fysik och kemi
kunde pedagogerna få igång diskussioner med barnen. Dessa diskussioner antar jag att
kommer utvecklas mer och mer om det naturvetenskapliga arbetet fortskrider. För helt klart så
hade barnen roligt då de experimenterade, vilket har gett dem en positiv upplevelse av fysik
och kemi. Detta gör dem förhoppningsvis motiverade till att diskutera kring ämnet vidare.
Utifrån vad som framkommit i utvärderingen anses mitt handledarhäfte i fysik och kemi vara
en bra idé. De pedagoger som arbetat med häftet under två veckors tid upplevde det som
lättförståligt och lättillgängligt, vilket var min tanke då jag skapade häftet. Att lära barnen att
föra diskussioner kring experimentet hade gått relativt bra utifrån deras ålder. Det kan förstås
alltid bli bättre, och är en träningssak som de så småningom kommer att bli säkrare på om de
får fortsätta arbeta utifrån ett naturvetenskapligt arbetssätt. Förhoppningsvis håller
pedagogerna fast vid att de kommer att fortsätta arbeta utifrån detta häfte i sin verksamhet,
samt att de utvecklar det på det sätt som de önskar.
Av detta arbeta har jag dels fått fram ett material som jag själv kan arbeta utifrån då jag blir
verksam inom förskolan, men även andra som arbetar med barnen i förskolan kan utnyttja
detta som en hjälp att komma igång med sitt arbete med fysik och kemi. Arbetar de redan med
fysik och kemi kan de se häftet som ett komplement till det som de redan gjort. Vad jag
förstått av detta arbete så behöver många förskollärare en liten knuff för att komma igång med
ett nytt arbete. När de nu fick ett färdigt häfte, med tips på hur de kan komma igång och
konkreta förslag på experiment att utföra, så gick det väldigt snabbt att planera in detta i
verksamheten. De fick på så vis en möjlighet för sin egen del att prova på något nytt, utan att
behöva ta en massa planeringstid till hur det praktiska arbetet skulle gå till.
14
Efter att ha arbetat fram detta handledarhäfte har det gett mig inspiration till att fortsätta göra
liknande arbeten i framtiden, fast då med andra teman. Som exempelvis ett häfte med
matematik, teknik, biologi eller språkövningar. Genom att samla häftet i en pärm är det sedan
lätt att bygga vidare och samla fler i idéer under årens lopp. Givetvis kommer det även att
fyllas på med nya idéer i fysik och - kemihäftet.
5.4 Förslag till fortsatt praktisk tillämpning
För att utveckla materialet vidare kan man dels lägga till tips och idéer som tillkommer under
åren, liksom nya roliga experiment. Det behöver inte bara handla om fysik och kemi, utan ett
bra sätt att utveckla förskolans tema-arbeten är att arbeta fram liknande häften utifrån olika
ämnen. Som exempel kan man arbeta fram ett häfte med teknik, matematik eller biologi som
tema. För att sedan kunna plocka fram dessa häften några veckor under varje år att arbeta
utifrån och för varje år kan något nytt tilläggas i häftet.
Ett annat sätt att utföra utvärderingen hade varit att skicka ut häftet på flera förskolor och
sedan kontaktat dem några veckor senare för att se om de tagit till sig häftet och arbetat med
det. Detta för att se om pedagogerna på ett mer ”frivilligt” sätt tar till sig häftet och arbetar
med det, än som i mitt fall där de blivit tilldelade 2 veckor för arbetet och fått gett sitt
medgivande redan innan.
15
REFERENSER
Arfwedson, Gerd (1998) Undervisningens teorier och praktiker. HLS Förlag, Stockholm
Dewey, John (1999) Demokrati och utbildning. Bokförlaget Daidalos AB
Elstgeest, Jos (1999) Möte samspel, dialog. Rätt fråga vid rätt tillfälle. I Harlen, W. (red.)
Våga språnget! (sid 20-33, 51-63) Liber AB, Stockholm
Harlen, Wynne (1999) Våga språnget! Om att undervisa barn i naturvetenskapliga ämnen.
Liber AB, Stockholm
HSFR- Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet (1999) [www dokument] URL
www.stingerfonden.org/documents/hsetikregler.pdf Etikregler för humanistisksamhällsvetenskaplig forskning (Hämtad 2008-11-11)
Imsen, Gunn (1999) Lärarens värld. Studentlitteratur, Lund
Björklund, Elisabeth & Elm, Annika (2003) De är bara å leta efter maskar. I Johansson, Eva
& Pramling Samuelsson, Ingrid (red.) Förskolan – barns första skola. (sid 137-156)
Studentlitteratur, Lund
Pramling Samuelsson, Ingrid & Asplund Carlsson, Maj (2003) Det lekande lärande barnet.
Liber AB
Pramling Samuelsson, Ingrid & Mårdsjö Olsson, Ann-Charlotte (2007) Grundläggande
färdigheter – och färdigheters grundläggande. Studentlitteratur AB
Sjöberg, Svein (2000) Naturvetenskap som allmänbildning – en kritisk ämnesdidaktik.
Studentlitteratur, Lund
Skolverket (2003) [www dokument] URL www.skolverket.se PISA 2003- svenska
femtonåringars kunskaper och attityder i ett internationellt perspektiv
(Hämtad 2008-11-17)
Skolverket (2006) [www dokument] URL www.skolverket.se PISA 2006- 15-åringars
förmåga att förstå, tolka och reflektera - naturvetenskap, matematik och läsförståelse
(Hämtad 2008-11-17)
Sträng. H, Monica & Persson, Siv (2003) Små barns stigar i omvärlden. Studentlitteratur AB,
Lund
Stukát, Staffan (2005) Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Studentlitteratur,
Lund
Säljö, Roger (2005) Lärande i praktiken. Nordstedts akademiska förlag, Stockholm
Utbildningsdepartementet (1998) Läroplan för förskolan Lpfö 98. Skolverket/ Fritzes,
Stockholm
16
Wikipedia (2008) [www dokument] URL www.wikipedia.se Fysik. Kemi. (Hämtad 2008-1103)
REFERENSER TILL HANDLEDARHÄFTE
Claesdotter, Annika (2007) Oj, vad händer? Förskolan, 2007, 07, sid 36-39.
Churchill, Richard & Loeschnig, Louis V & Mandell, Muriel (2008) 365 enkla roliga
experiment. Tandem Verlag
Dannecker, Elke & Rieger, Birgit (2000) 99 roliga experiment. Berghs förlag AB,
Stockholm
Fresk, Klas & Levemark, Lasse (1989) Tom tits tricks. Alfabeta bokförlag AB,
Stockholm
Fresk, Klas & Levemark, Lasse (1999) Tom tits nya tricks. Alfabeta bokförlag AB,
Stockholm
Fresk, Klas & Levemark, Lasse (2001) Tom tits extra tricks. Alfabeta bokförlag AB,
Stockholm
Krekeler, Hermann & Rieper- Bastian, Marlies (1996) Spännande experiment.
Berghs förlag AB, Stockholm
Lumholdt, Helene (2007) Veckans experiment fångar alla barn. Förskolan, 2007, 07,
sid 44-46.
Manning, Mick & Granström, Brita (1998) Lilla labbet. Raben & Sjögren bokförlag,
Stockholm
Matklubben (2008) [www dokument] www.matklubben.se URL Recept på slajm.
(Hämtad 2008-10-20)
Parker, Steve (1990) Kul att kunna för unga kemister. Teknografiska institutet, Solna
Persson, Hans (2004) Boken om fysik och kemi. Liber AB, Stockholm
Sundsten, Berndt & Jäger, Jan (2002) Barnens egen experimentbok. ICA bokförlag,
Västerås
Skolverket (2006) [www dokument] URL www.skolverket.se PISA 2006- 15-åringars
förmåga att förstå, tolka och reflektera - naturvetenskap, matematik och läsförståelse
(Hämtad 2008-11-17)
Technichus (2008) [www dokument] URL www.upptackjorden.se För lärare –
uppdragskort. (Hämtad 2008-10-20)
Wymark, Ewa (2008) [www dokument] URL www.lekpaus.se/artiklar.asp Lekpaus –
Artiklar – Musik. (Hämtad 2008-11-20)
17
Bilaga 1
Hej,
Jag ska ta fram en form utav idéhäfte kring hur man kan arbeta med fysik och kemi i
förskolan. Häftet kommer att bestå utav enkla experiment som inte kräver någon speciell
utrustning, samt diskussionsfrågor kring varje experiment. Det kommer dessutom finnas tips
på hur man kan bygga upp arbetet runt omkring.
Jag finner att vårt uppdrag i förskolan är att förmedla att det är roligt med fysik och kemi,
därför ska vi ha roligt då vi arbetar kring dessa ämnen. Vi kan under arbetet föra en
diskussion med barnen om vad de tror att kommer hända, och vad som hände och varför de
tror att det blev si eller så.
Datamaterialet kommer att behandlas konfidentiellt. Svar kommer ej att kunna kopplas till
enskild individ i den slutliga rapporten. Undersökningen avrapporteras som ett examensarbete
inom ramen för lärarutbildningen.
Då detta häfte är framarbetat skulle jag vilja ha några som kan ställa upp och utvärdera det.
Genom att själva arbeta utifrån häftet med barnen på förskolan. Utvärderingen sker sedan
genom enkäter. Eventuellt att jag kan behöva ställa någon följdfråga i form utav intervju
efteråt.
Tack på förhand!
Vill du delta i utvärderingen?
Ja
Nej
Underskrift:
______________________________________
Vänligen återlämna ditt svar senast xxx
Vid frågor eller funderingar angående studien, kontakta gärna mig.
Sara Näslund
xxx-xxxxxxx
xxx@xxx
Studerande vid Högskolan i Gävle
Handledare:
Lars Hillström
xxx@xxx
Institutionen för matematik, natur- och datavetenskap
Högskolan i Gävle
18
Bilaga 2
Till föräldrar / vårdnadshavare
Vill du att ditt barn ska delta i en studie vid Högskolan i Gävle gällande fysik och kemi för
små barn. Studien riktar sig till förskollärare och deras arbete med fysik och kemi. Jag
kommer att ta fram ett handledarhäfte med idéer kring hur de kan arbeta med fysik och kemi
på förskolan. Lärarstudenterna på er förskola kommer att prova på att arbeta utifrån detta
handledarhäfte och utvärdera hur de upplevde det, samt hur barnens reaktioner var.
Med anledning av att denna utvärdering kommer att utföras i ert barns barngrupp behöver jag
därför ert medgivande.
Datamaterialet kommer att behandlas konfidentiellt. Svar kommer ej att kunna kopplas till
enskild individ i den slutliga rapporten. Utvärderingen avrapporteras som ett examensarbete
inom ramen för lärarutbildningen.
Ja, jag tillåter att mitt barn medverkar under utvärderingen
Nej, jag tillåter inte att mitt barn medverkar under utvärderingen
Barnets namn:
___________________________________
Namnunderskrift
___________________________________
Vänligen återlämna ditt svar senast xxx
Vid frågor eller funderingar angående studien, kontakta gärna mig.
Sara Näslund
xxx-xxxxxxx
xxx@xxx
Studerande vid Högskolan i Gävle
Handledare:
Lars Hillström
xxx@xxx
Institutionen för matematik, natur- och datavetenskap
Högskolan i Gävle
19
Bilaga 3
Utvärdering av handledarhäfte i fysik och kemi
I vilken åldersgrupp har du utfört arbetet?
___________ år
Har du arbetat med fysik och kemi tidigare på förskolan?
Mycket
Lite
___________________________________________________________________________
Kommentar
___________________________________________________________________________
Var experimenten lätta att förstå?
Ja
Nej
Kommentar
___________________________________________________________________________
Hade ni lätt att få tillgång till materialet i experimenten?
Ja
Nej
Kommentar
___________________________________________________________________________
Hur gick det att föra diskussioner med barnen?
Bra
Dåligt
___________________________________________________________________________
Kommentar
___________________________________________________________________________
Hur gick det med att fånga barnens intresse för experimenten?
Bra
Dåligt
___________________________________________________________________________
Kommentar
___________________________________________________________________________
Bör något ändras i häftet?
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
Kommer du arbeta med fysik och kemi utifrån detta häfte inom verksamheten i
framtiden?
Ja
Nej
20
Är du intresserad utav att utveckla ditt arbete kring fysik och kemi efter det här?
Ja
Nej
Övriga synpunkter:
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
Tack på förhand!
Vid frågor eller funderingar angående studien, kontakta gärna mig.
Sara Näslund
xxx-xxxxxxx
xxx@xxx
Studerande vid Högskolan i Gävle
Handledare
Lars Hillström
xxx@xxx
Institutionen för matematik, natur- och datavetenskap
Högskolan i Gävle
21
Bilaga 4
Intervjufrågor till arbetslaget
Har ni arbetat nå utifrån tipsen runt experimenten?
Använde ni diskussionsfrågorna då ni diskuterade med barnen?
Blev det ofta följdfrågor?
Var ni själva engagerade i arbetet, så ni förmedlade en positiv attityd till barnen?
Har ni kollat upp några av tipsen på var man hittar mer om fysik och kemi?
Fann ni det konstigt att det inte fanns några förklaringar?
Gjorde det er osäker då ni arbetade med barnen?
22
Bilaga 5
ROLIGA
EXPERIMENT
I
FYSIK OCH KEMI
- Ett handledarhäfte
23
Innehållsförteckning
Förord ...................................................................................................................................... 24
Tips när du arbetar med fysik och kemi .............................................................................. 25
Tips på hur ni kan arbeta kring ett experiment .................................................................. 27
Ägget som flyter ...................................................................................................................... 30
Pepparn som är rädd för att bli ren ..................................................................................... 31
Varför har himlen olika färger? ........................................................................................... 32
Skriv ett hemligt meddelande................................................................................................ 33
Den magiska pennan .............................................................................................................. 34
Fiska isbitar ............................................................................................................................ 35
Ärtpistol/ slangbella ............................................................................................................... 36
Förstoringsmaskinen .............................................................................................................. 37
Den magiska ballonguppblåsaren ......................................................................................... 38
Stora och små bubblor ........................................................................................................... 39
Varmluftsballong .................................................................................................................... 40
Är det varmt eller kallt? ........................................................................................................ 41
Vitt vattenfall .......................................................................................................................... 42
Flaska med av och på funktion ............................................................................................. 43
Flaskkollaps ............................................................................................................................ 44
Ballongen som inte vill smälla ............................................................................................... 45
Den stumma gummisnodden ................................................................................................. 46
Burktelefon ............................................................................................................................. 47
Gör en egen vulkan ................................................................................................................ 48
Slajm ........................................................................................................................................ 49
Kvastskaft – vem är starkast? ............................................................................................... 50
Referenslista över experimenten ........................................................................................... 51
Övriga referenser ................................................................................................................... 53
Tips på ytterligare webbsidor och litteratur........................................................................ 53
24
Förord
Detta handledarhäfte är en del i mitt examensarbete. Syftet med
arbetet var att få fler förskollärare att arbeta med fysik och kemi i
förskolan. Detta är viktigt för att barnen i tidig ålder ska få chansen att
skapa en positiv bild av dessa två naturvetenskapliga ämnen. Häftet
har utvärderats av förskollärare. Utvärderingen visade att häftet är lätt
att arbeta med, arbetet med fysik och kemi uppskattades mycket av
barnen och att de haft två roliga veckor då de utförde
utvärderingsarbetet.
Jämfört med andra länder i världen är svenska elever dåliga på att
föra ett naturvetenskapligt resonemang samt har ett väldigt lågt
intresse för naturvetenskap (PISA, 2006).
Därför är det viktigt och hög tid att förskolan uppmärksammar
naturvetenskapen i sin verksamhet och man kan göra detta på ett
lekfullt sätt.
Jag anser att barnen inte behöver få de rätta svaren i så tidig ålder som
de är i förskolan. De hinner lära sig det under den tid de går i
grundskolan, då är de mer mogna att ta till sig dessa kunskaper inom
naturvetenskap. Istället ska förskolan lära barnen att reflektera över
vad de ser, ställa hypoteser och resonera varför de själva tror att det
blir som det blir kring varje experiment. Att föra diskussioner med
barnen kring experimenten är dessutom en bra språkträning för dem.
Detta är anledningen till varför jag valt att inte förklara vad som
händer i experimenten. Barnen får tro precis vad de vill, utan att någon
hela tiden kommer och rättar dem.
Läs mer om dessa teorier som styrks av olika författare i mitt
examensarbete.
Lycka till med ert arbete i fysik och kemi!
Sara Näslund
25
Tips när du arbetar
med fysik och kemi och hur ni
kan utveckla arbetet
• När ni jobbar med ballonger i experimenten,
är ett bra råd att blåsa upp ballongen en gång
innan, för att göra den enklare att arbeta med.
• Leta gärna efter nya experiment, i t.ex. böcker
och på internet. Se gärna referenslistan i slutet
för tips.
• Dela gärna upp barnen i mindre grupper då ni ska
experimentera. För att alla ska kunna se och känna sig
delaktiga i diskussionerna.
• Utforska saker i vardagen. Undersök t.ex. hur en blöja
fungerar. Hur ser den ut inuti? Varför blir man inte
blöt om byxorna då man kissar i den?
• Baka med barnen. Diskutera vad som händer.
• Dokumentera vad barnen säger under experimenten.
Nästa gång då de är äldre kan ni göra om samma
experiment igen. Ta upp vad de trodde förut och
synliggör vad de lärt sig sedan dess.
• Ta tillvara på tillfällen i vardagen. När ni t.ex. ser en
regnbåge. Diskutera med barnen varför de tror att den
syns just då och så vidare.
26
• Arbetar ni med miljön? Gör eget papper för att visa
barnen vilken process det är. Rena smutsigt vatten
genom sand. Bränn hål på ett papper med
förstoringsglas för att visa vad farligt det är med glas i
naturen.
• Testa om olika saker flyter eller sjunker. Diskutera
varför?
• Lek med såpbubblor. Gör egna ”bubbelgrejor” med
piprensare och ståltråd. Prova hålla i bubblorna med
ullvante.
• Gör saker i papier mache. Diskutera vad som händer
då det har torkat.
• Du behöver inte tro att du behöver kunna förklara allt
på ett vetenskapligt sätt. Det räcker att låta barnen
förklara vad de har sett för att de ska bli nöjda
(Claesdotter, 2007:07) . Gör barnen till upptäckare.
27
Tips på hur ni kan arbeta
kring ett experiment
• Gör en enkel karta över förskolegården eller över ett
rum inne på förskolan. Sätt ut ett kryss på kartan.
Antingen kan ni gömma materialet till experimentet
där, eller så gör ni ytterligare ledtrådar. Ni kan t.ex.
låta barnen få olika kryss på sina kartor, där de hittar
en varsin pusselbit. De får sedan lista ut att de ska
bygga ihop sina bitar för att få fram nästa ledtråd.
Vilket kan vara en bild på någonting där materialet är
gömt. Det behöver inte vara svårare än att klippa itu en
bild på ett A4 i några delar.
• Gör arbetet med fysik och kemi till en rutin i
vardagen. Inför t.ex. veckans experiment. Eller ha
några temaveckor varje år med fysik och kemi.
• Använd er av experimentet ”Skriv ett hemligt
meddelande”. Skriv ett meddelande till barnen i form
av en bild eller text. Nu får de försöka komma ihåg hur
de gjorde för att få fram skriften. Rita exempelvis en
gunga i meddelandet. Där du tidigare har gömt en påse
med det material ni behöver.
28
• Gör ett s.k. möbiusband, genom att ta en pappersremsa
som du tejpar ihop ändarna på, fast snurra ena sidan
utav bandet ett halvt varv. Fråga barnen vad de tror att
händer då du klipper längst bandets mitt. Bandet
kommer nu bli dubbelt så stort stället för att bli två
ringar. När detta magiska har skett kommer det
dessutom fram en magisk text. Du som kan läsa
magiska texter läser nu upp en ledtråd till var de kan
hitta materialet.
• Stoppa ner en ledtråd i en ballong, och blås nu upp
den. Läs en berättelse eller sjung en sång om en
ballong. T.ex.
Det var en gång en blå ballong
En dag när den flög förbi
hördes det en melodi
Bzzzzzzzzzzzzzzzz
surrade ett litet bi
Sen den ballongen stack. "Stick!"
Så att ballongen sprack "Pang!"
Och himlen som var tråkigt grå
blev färgad av ballongen som var blå (www.lekpaus.se)
Smäll ballongen då biet sticker den. Vad var det som
flög ur ballongen?
• Klä ut er till en figur då ni ska arbeta med fysik och
kemi, eller skapa en figur som alltid följer barnen i
deras experimenterande. Det kan vara en handdocka
eller ett vanligt gosedjur.
29
• Låt det alltid följa med ett brev med materialet.
Signera från en figur som förklarar vad barnen ska
göra i experimentet och som är där och gömmer
materialet till dem.
• Trolla fram materialet genom trolleriramsor där ni
rimmar fram det ni behöver. Men när det är dags att
experimentera är det verklighet. (Lumholdt, 2007:07)
• Låt barnen ställa hypoteser för vad de tror kommer
hända i experimentet. Antingen genom att diskutera
eller rita en bild. Efteråt kan de rita vad som hände.
Diskutera vad som skiljer teckningarna åt, samt vad de
lärde sig genom att göra detta experiment.
• Gör temaarbeten utifrån något experiment. Ta t.ex.
vulkaner. Vad vill barnen veta om vulkaner. Hur kan
de ta reda på det de vill lära sig? Låt de dokumentera
det de lärt sig.
30
Ägget som flyter
Fyll ett högt glas med vatten.
Lägg försiktigt ner ett färskt ägg i glaset.
Se vad som händer.
Ta ur ägget och blanda i ca 3 msk salt i vattnet och rör om.
Vad händer då ni stoppar ner ägget nu?
Ni kan även prova att fylla glaset med salt medan ägget är i.
Exempel på diskussionfrågor:
• Varför tror ni att ägget kan flyta då
man blandar salt i vattnet?
• Går det göra samma sak med andra föremål?
• Har ni badat i havet någon gång?
• Tänkte ni på att det gick lättare att flyta i havet
än i en vanlig sjö eller på badhuset?
31
Pepparn som är rädd för att bli ren
Fyll en djuptallrik med vatten.
Strö över malen svartpeppar så att det nästan täcker hela ytan.
Fråga pepparn om den vill bli tvättad
så att den blir ren och fin?
Sen sticker du ner en liten tvålbit
eller droppar i lite flytande tvål vid kanten.
Exempel på diskussionsfrågor:
• Vad hände?
• Varför tror ni att pepparn flyr ifrån tvålen?
• Finns det något annat som flyr ifrån tvål?
• Visste ni att smuts också ogillar tvål?
32
Varför har himlen olika färger?
Fyll ett glas eller en burk med vatten, blanda i 1 tsk mjölk.
Lys med en ficklampa framifrån glaset mot mjölkoch vattenglaset. Använd en bra ficklampa.
Vilken färg ser ni?
Lys sedan med ficklampan bakifrån glaset.
Vilken färg ser ni nu?
Det kan vara svårt att få en klar blå/klar röd,
men huvudsaken är att man ser skillnad.
Exempel på diskussionfrågor:
• Varför tror ni att man ser olika färger beroende på
om man lyser framifrån eller bakifrån glaset?
• Om ni tänker att glaset är som himlen, kan du känna
igen färgerna från den då?
• När är himlen blå? Var är solen då?
• När är himlen röd? Var är solen då?
33
Skriv ett hemligt meddelande
Ta fram ett varsitt papper, gärna lite tjockare,
och en varsin pensel.
Pressa saften ur en citron,
det går även bra med citron på flaska.
Låt barnen måla eller skriva ett hemligt meddelande
på sina papper.
När saften har torkat så stryker ni pappret med ett strykjärn
(högsta värmen, så går det fortast).
Exempel på diskussionfrågor:
• Vad hände?
• Varför tror ni att texten kommer fram då man
stryker på den?
• Tror ni att man kan göra på något annat sätt för att
få fram texten?
34
Den magiska pennan
Fyll en 2 eller 3 liters påse med vatten.
Välj själv om du håller ihop den eller knyter ihop den.
Se till så att påsen håller tätt.
Fråga om någon vågar stå under påsen då du sticker en
penna rakt igenom den.
Vad tror de att händer?
Stick en nyvässad lång penna rakt igenom påsen.
Exempel på diskussionsfrågor:
• Vad hände?
• Vad tror ni att det beror på?
35
Fiska isbitar
Förbered genom att ställa in några iskuber med vatten i
frysen dagen innan, blanda eventuellt i lite karamellfärg.
Gör varsitt metspö genom att knyta fast ett
snöre/garn på en pinne.
Häll ner isbitarna i en stor skål med kallt vatten.
Fiska genom att lägga ”fiskelinan” mot en isbit och strö
lite salt över.
Vänta en stund och dra upp.
Exempel på diskussionsfrågor:
• Vad hände, fick ni napp?
• Hur tror ni att det kommer sig att man kan fiska is med salt?
• Vad fungerar bäst, snöre eller garn?
• Varför tror ni det är så?
• Vet ni någonstans man häller salt för att smälta is eller snö?
• Visste ni att man häller salt på vägarna på vintern för att
smälta bort snö och is?
36
Ärtpistol/ slangbella
Klipp av en varsin PET-flaska ca 5 cm nedanför
skruvgängorna. Stick in en ballong underifrån, och fäst
den runt skruvgängans kant. Försök se till så att
ballongöppningen hamnar i mitten utav hålet.
Stoppa ner en ärta i ballongen. Dra ballongen bakåt samtidigt
som du håller andra handen på ballongens öppning. Släpp!
Gör eventuellt en pricktavla för era slangbellor.
Exempel på diskussionsfrågor:
• Vad hände?
• Hur tror ni att det kommer sig att ärtan
kan flyga ut ur ballongen?
• Har ni sett något liknande förut?
37
Förstoringsmaskinen
Fyll ett glas eller en liten burk med vatten.
Lägg ner t.ex. en godisnapp i glaset,
eller annan liknande godis.
Låt stå ett tag.
Exempel på diskussionsfrågor:
• Ser ni någon skillnad om ni jämför med en
obehandlad godis?
• Vad har hänt med godisen?
• Tror ni att det går stoppa ner vad som helst
och få det förstorat? Vilket material ska det vara?
• Har ni sett något liknande förut?
• Visste ni att man ibland fyller mat med vatten
för att få den att se större ut?
38
Den magiska ballonguppblåsaren
Häll i lite vinäger eller ättika i en glasflaska.
Ta en ballong och fyll den med 2 tsk bakpulver.
Trä över ballongen på flaskans hals.
Fråga om någon kan gissa vad som kommer hända
då ballongen vänds upp.
Håll upp ballongen så att bakpulvret rasar ner i flaskan.
En kemisk reaktion har skett.
Exempel på diskussionsfrågor:
• Vad hände?
• Hur kunde ballongen blåsas upp?
• Har ni sett något liknande förut?
• Vet ni vad man använder bakpulver till?
• Vad händer med smeten då man bakar?
• Finns det något samband med bakning
och vårt experiment?
39
Stora och små bubblor
Ge alla ett varsitt glas med vatten,
och en liten droppe diskmedel.
Låt några få ett vanligt sugrör, och några ett sugrör med en bit
skumgummi (från t.ex. en disksvamp) fastknutet i änden.
På klara, färdiga, gå!
Får alla bubbla vattnet genom att blåsa ut i sugröret.
Exempel på diskussionsfrågor:
• Ser ni några skillnader?
• Varför tror ni att vissa får stora bubblor och andra små?
• Vilka får stora/ små bubblor,
de med vanligt sugrör eller de med skumgummisugrör?
40
Varmluftsballong
Lägg en plastflaska i frysen några minuter,
så att den blir riktigt kall.
Ta ut flaskan och trä snabbt på en ballong över öppningen.
Spola flaskan med hett vatten under kranen.
Exempel på diskussionsfrågor:
• Vad händer med ballongen?
• Hur tror ni att ballongen kunde blåsas upp utan
att någon blåste i den?
• Har ni sett något liknande förut?
• Visste ni att en luftballong fungerar på samma sätt?
Då man eldar för att värma luften i ballongen.
41
Är det varmt eller kallt?
Ta fram tre baljor. Fyll en med kallt vatten,
en med ljummet och en med varmt vatten.
Låt barnen en och en få stoppa ner en av vardera
hand i baljorna med varmt respektive kallt vatten.
Vänta 1 minut.
Låt dem sedan stoppa ner båda händer i baljan med
ljummet vatten.
Exempel på diskussionsfrågor:
• Hur känns det?
• Varför tror ni att det känns olika i händerna,
fast de är i samma balja?
• Har ni varit med om något liknande förut?
42
Vitt vattenfall
Förbered genom att frysa in mjölk i iskuber dagen innan.
Häll upp varmt vatten i en genomskinlig behållare,
som en glasburk eller skål.
Lägg försiktigt ner en mjölkisbit i behållaren.
Exempel på diskussionsfrågor:
• Vad händer?
• Varför tror ni att mjölken lägger sig på botten?
• Har ni sett något liknande förut?
43
Flaska med av och på funktion
Fyll en flaska med vatten, och skruva på korken ordentligt.
Ta en spik eller liknande och gör ett hål nere vid flaskans kant.
Vad händer?
Håll flaskan över en balja eller diskhon. Skruva av korken.
Exempel på diskussionsfrågor:
• Vad händer?
• Varför tror ni att vattnet inte rinner ut då korken
sitter på?
• Varför tror ni att vattnet bara rinner ut då
korken är öppen?
• Har ni sett något liknande förut?
44
Flaskkollaps
Spola hetvatten en stund över en plastflaska utan kork
tills den blir riktigt varm.
Helst en med ganska mjuk plast.
Skruva snabbt på korken på flaskan.
Spola nu kallt vatten på flaskan.
Exempel på diskussionsfrågor:
• Vad hände?
• Varför tror ni att flaskan blev trycktes ihop?
• Har ni varit med om något liknande förut?
45
Ballongen som inte vill smälla
Klistra fast en liten bit tejp på en uppblåst ballong
(helst så inte barnen ser).
Fråga vad de tror kommer hända då du sticker
en nål i ballongen.
De tror troligtvis att ballongen kommer smälla.
Stick in nålen där tejpen är fastklistrad.
Vad hände?
Låt barnen undersöka ballongen för att se om de upptäcker
något ovanligt.
Förhoppningsvis hittar de tejpbiten.
Exempel på diskussionsfrågor:
• Varför tror ni att ballongen inte small bara för att
det satt en tejpbit där?
• Vad händer om ni sticker nålen i ballongen utan tejp?
• Har ni varit med om något liknande förut?
46
Den stumma gummisnodden
Ge barnen en varsin knapp med två hål, samt ca 1 m
tråd/ garn var. Den får inte vara tjockare än vad de får in i
knappen. Trä in snöret genom de två hålen. Knyt ihop
snörets ändar. Se bilden.
Ta nu tag i snöret på vardera sida av knappen.
Svinga knappen lite grann åt ett håll, exempelvis framåt.
Dra båda händer med snöret utåt och in i en
medföljande rörelse.
Det ska nu kännas som att du håller i en gummisnodd.
Exempel på diskussionsfrågor:
• Hur tror ni att ett stumt snöre kan kännas
som ett gummiband?
• Varför tror ni att det låter?
47
Burktelefon
Ta två plastmuggar eller yoghurtburkar. Gör ett hål i botten på
burkarna. Stick ett tunt snöre genom hålen,
så de båda burkarna fästs i en varsin ände av snöret.
Knyt en knut runt t.ex. en tändsticka eller liknande
inne i burkarna.
Låt gärna barnen arbeta två och två.
Låt barnen ta tag i en varsin burk och gå ifrån varandra
så att tråden sträcks.
Nu kan de prata och lyssna på varandra i burkarna.
Exempel på diskussionsfrågor:
• Hur tror ni att det kommer sig att man kan prata
med varandra genom en burk och ett snöre?
• Har ni varit med om något liknande förut?
• Vad händer om ni lägger örat mot bordet och knackar?
Knacka sedan igen utan att ha örat mot bordet.
Hörs det någon skillnad?
• Varför tror ni att det blir så?
• Kan ni upptäcka några likheter mellan knackningarna
och era burktelefoner?
48
Gör en egen vulkan
Låt barnen bygga upp en varsin vulkan i trolldeg.
Recept finns längst bak i häftet.
Barnen får nu ta en tesked bakpulver var att lägga i sin vulkan,
samt någon droppe karamellfärg (gärna röd).
Häll upp lite vinäger, ättika eller citronsaft i en varsin
mugg eller liknande åt barnen.
Vad tror de att kommer hända då de häller i vätskan i
deras vulkan?
Låt de hälla i vätskan i vulkanen.
En kemisk reaktion har skett.
Exempel på diskussionsfrågor:
• Vad hände?
• Varför tror ni att det blev som en sprutande vulkan?
• Har ni sett något liknande förut?
• Vet ni vad man använder bakpulver till?
• Vad händer med smeten då man bakar?
• Kan ni se något samband med bakning
och vårt experiment?
49
Slajm
Recept på slajm (ev. att ni får göra dubbel sats,
se bilden för en sats).
3 dl vatten
2,5 msk potatismjöl
Några droppar karamellfärg
Några droppar olja
Vispa ut mjölet i kallt vatten. Låt blandningen koka till
den tjocknar, rör i karamellfärgen och oljan.
Låt det svalna ordentligt. Ställ kastrullen i kallt vattenbad.
Häll eventuellt över slajmet i något annat för att få det att
svalna fortare.
När det har kallnat är det bara att kladda på.
Exempel på diskussionsfrågor:
• Hur tror ni att det kunde bli slajm utav bara
potatismjöl och vatten?
• Vad händer när man bakar och lagar mat på spisen?
• Visste ni att matlagning är kemi också lika som det här?
50
Kvastskaft – vem är starkast?
Ställ två barn med en meters mellanrum.
Knyt fast en repstump i ena skaftet och linda det sedan
sicksack runt de två skaften.
Säg åt barnen att hålla hårt i sina skaft, och fråga om något
barn tror att den är starkare än dessa två barn tillsammans.
Låt det tredje barnet dra i stumpen som sticker ut.
Exempel på diskussionsfrågor:
• Vad hände?
• Varför tror ni att han/hon kunde vara så stark?
• Har ni sett något liknande förut?
• Visste ni att man använder den här metoden i vissa
lyftkranar för att orka lyfta tunga saker?
51
Referenslista över experimenten
Ägget som flyter
Dannecker, Elke & Rieger, Birgit (2000) 99 roliga experiment. Berghs
förlag AB, Stockholm
Pepparn som är rädd för att bli ren
Dannecker, Elke & Rieger, Birgit (2000) 99 roliga experiment. Berghs
förlag AB, Stockholm
Varför har himlen olika färger
Dannecker, Elke & Rieger, Birgit (2000) 99 roliga experiment. Berghs
förlag AB, Stockholm
Skriv ett hemligt meddelande
Parker, Steve (1990) Kul att kunna för unga kemister. Teknografiska
institutet, Solna
Den magiska pennan
Persson, Hans (2004) Boken om fysik och kemi. Liber AB, Stockholm
Fiska isbitar
Sundsten, Berndt & Jäger, Jan (2002) Barnens egen experimentbok. ICA
bokförlag, Västerås
Ärtpistol / Slangbella
Fresk, Klas & Levemark, Lasse (2001) Tom tits extra tricks. Alfabeta
bokförlag AB, Stockholm
Förstoringsmaskinen
Krekeler, Hermann & Rieper- Bastian, Marlies (1996) Spännande
experiment. Berghs förlag AB, Stockholm
Den magiska ballonguppblåsaren
Krekeler, Hermann & Rieper- Bastian, Marlies (1996) Spännande
experiment. Berghs förlag AB, Stockholm
Stora och små bubblor
Krekeler, Hermann & Rieper- Bastian, Marlies (1996) Spännande
experiment. Berghs förlag AB, Stockholm
Varmluftsballong
Fresk, Klas & Levemark, Lasse (1989) Tom tits tricks. Alfabeta bokförlag
AB, Stockholm
52
Är det varmt eller kallt
Fresk, Klas & Levemark, Lasse (1989) Tom tits tricks. Alfabeta bokförlag
AB, Stockholm
Vitt vattenfall
Fresk, Klas & Levemark, Lasse (1989) Tom tits tricks. Alfabeta bokförlag
AB, Stockholm
Flaska med av och på funktion
Fresk, Klas & Levemark, Lasse (1989) Tom tits tricks. Alfabeta bokförlag
AB, Stockholm
Flaskkollaps
Fresk, Klas & Levemark, Lasse (1989) Tom tits tricks. Alfabeta bokförlag
AB, Stockholm
Ballongen som inte vill smälla
Fresk, Klas & Levemark, Lasse (1989) Tom tits tricks. Alfabeta bokförlag
AB, Stockholm
Den stumma gummisnodden
Fresk, Klas & Levemark, Lasse (1999) Tom tits nya tricks. Alfabeta
bokförlag AB, Stockholm
Burktelefon
Manning, Mick & Granström, Brita (1998) Lilla labbet. Raben & Sjögren
bokförlag, Stockholm
Gör en egen vulkan
Technichus (2008) [www dokument] URL www.upptackjorden.se För
lärare – uppdragskort. (Hämtad 2008-10-20)
Slajm
Matklubben (2008) [www dokument] URL www.matklubben.se Recept på
slajm. (Hämtad 2008-10-20)
Kvastskaft – vem är starkast
Churchill, Richard & Loeschnig, Louis V & Mandell, Muriel (2008) 365
enkla roliga experiment. Tandem Verlag
Foton
Sara Näslund
53
Övriga referenser
Claesdotter, Annika (2007) Oj, vad händer? Förskolan, 2007, 07, sid 36-39
Ewa Wymark (2008) [www dokument] URL www.lekpaus.se/artiklar.asp
Lekpaus – Artiklar – Musik. (Hämtad 2008-10-20)
Lumholdt, Helene (2007) Veckans experiment fångar alla barn. Förskolan,
2007, 07, sid 44-46
Skolverket (2006) [www dokument] URL www.skolverket.se PISA 200615-åringars förmåga att förstå, tolka och reflektera - naturvetenskap,
matematik och läsförståelse (Hämtad 2008-11-17)
Tips på ytterligare webbsidor och litteratur
www.school.chem.umu.se – En sida med experiment för grundskolan. Men
det finns en del enklare experiment som kan användas i förskolan.
www.draknet.se – Arbeta med draken Berta. Ni kan köpa hem en handdocka
som heter Berta, samt en bok att arbeta utifrån. Riktar sig till barn mellan 48 år. Kostar inte så mycket.
www.svt.se – Klicka fram till hjärnkontorets hemsida. Där finns t.ex.
instruktioner för hur ni gör egna kristaller.
http://svn.universeum.se/ - När ni vill arbeta med väder.
www.tomtit.se – Här kan du hitta lite enkla experiment.
http://www.naturskolan.lund.se – Hitta roliga experiment inom temat
miljön.
http://www.utb.nynashamn.se/~natur/vattenkompendium.pdf - ett
kompendium med vattenexperiment.
www.google.se – Sök efter det du vill hitta. T.ex. vattenexperiment barn.
http://www1.tierp.se/vendel/idebank/ - idébank med bl.a. recept på papier
mache, trolldeg och play-doo deg. Ni hittar även lite olika dramasagor.
http://www.goodies.nu/barn/ - Under trolleritrix hittar du mer roliga
experiment, plus flera andra roliga tips och idéer för verksamheten.
Kolla på biblioteket på din ort vad det finns för utbud av böcker inom fysik
och kemi.