Plan mot diskriminering
och kränkande behandling
Läsåret 2015-2016
Diskrimineringslagen
Diskrimineringslagen förbjuder diskriminering som har samband med:
Kön
Förbudet mot könsdiskriminering omfattar också personer som avser att ändra eller har ändrat sin
könstillhörighet.
Könsidentitet eller könsuttryck
Alla människor har könsidentitet och könsuttryck, inte bara transpersoner. Med könsidentitet eller
könsuttryck menas en persons identitet eller uttryck i form av kläder, kroppsspråk, beteende eller
annat liknande förhållande med avseende på kön.
Etnisk tillhörighet
Med etnisk tillhörighet menas enligt lagen en individs nationella och etniska ursprung, hudfärg eller
annat liknande förhållande. Alla människor har en eller flera etniska tillhörigheter.
Religion eller annan trosuppfattning
Alla som har en religion eller en annan trosuppfattning omfattas av skyddet mot diskriminering,
exempelvis muslimer, kristna, buddister och ateister.
Funktionsnedsättning
Med det menas enligt lagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en
människas funktionsförmåga. De kan bero på skador eller sjukdomar, som fanns vid födseln, har
uppstått senare eller förväntas uppstå. Det är alltså något som en person har, inte något som en
person är. Ett funktionshinder är något som uppstår i en miljö som ställer upp hinder för personer
med funktionsnedsättning. Funktionsnedsättning kan märkas mer eller mindre i olika situationer som
till exempel allergier, dyslexi, hörsel och synskador med mera.
Sexuell läggning
Homosexuella, heterosexuella och bisexuella kan anmäla diskriminering som har samband med
sexuell läggning.
Ålder
Med ålder menas enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Alla människor, oavsett ålder,
kan anmäla diskriminering som har samband med ålder.
Trakasserier och kränkande behandling
Trakasserier och kränkande behandling är negativa handlingar som kränker en persons
värdighet. Om handlingen är kopplad till en av diskrimineringsgrunderna kallas den
trakasseri.
2
Jällagymnasiets plan mot diskriminering och kränkande behandling
Verksamhetsformer som omfattas av planen
Gymnasieskola, gymnasiesärskola samt vuxenutbildning.
Ansvariga för planen
Rektor har huvudansvar för skolans verksamhet. Arbetsgruppen mot diskriminering och
kränkande behandling ansvarar för att ta fram förslag vid revidering och uppföljning.
Arbetsgruppen består av representanter från alla inriktningar och EHT-personal.
Vår vision
Jällagymnasiets målsättning är att alla elever blir väl behandlade och ges likvärdiga
förutsättningar till trygghet och utveckling. Ingen elev skall ställas utan ett säkert, tydligt och
aktivt skydd. Vi ska arbeta målinriktat för att förhindra kränkande behandling och motverka
alla former av diskriminering och trakasserier.
Jällagymnasiet ska stolt främja och hantera likabehandling utifrån de åtta diskrimineringsgrunderna (Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet,
Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder).
Jällagymnasiet ska vara en skola där elever och personal samverkar för att alla ska bemötas
med respekt för sin person, sitt sätt att vara och lära i skolan, och få kunskap och insikter
med sig för att stå för mänskliga fri- och rättigheter i det fortsatta livet utanför skolan.
Till dig som elev
Skolans ambition är att du som elev ska trivas och utvecklas under din studietid på Jälla. Det
är enligt lag inte tillåtet att kränka andra. Om du någon gång upplever att du blir utsatt för
mobbning, hot, våld eller annan kränkande behandling vill vi att du genast tar kontakt med
din mentor eller annan personal på skolan. Detta gäller också om du känner någon som är
utsatt. Du kan göra en anonym anmälan till din mentor, rektor eller någon från elevhälsan.
Till dig som vårdnadshavare
Vi ber dig att vara tydlig med att kränkande behandling aldrig är acceptabelt.
Om ni misstänker att ert barn - eller någon annans barn blir utsatt/utsätter andra för
kränkande behandling, ber vi dig kontakta mentor, rektor eller någon från elevhälsan. Vi
arbetar sedan efter skolans handlingsplan för att se till att kränkningarna upphör och
återkopplar med vilka åtgärder som vidtagits.
Planen gäller från augusti 2015 till augusti 2016
3
Elevernas delaktighet
Eleverna ges möjlighet att påverka planens innehåll genom att mentorerna presenterar
planen och innehållet diskuteras. Elevernas åsikter tas till vara och förs vidare till lika
behandlingsgruppen. En gång per år svarar eleverna på en central respektive lokal enkät
gällande likabehandlingsfrågor. Resultatet av enkäten vägs in i den nya planen.
Vårdnadshavarnas delaktighet
Planen finns på skolans hemsida och uppmärksammas vid föräldramöten. Vårdnadshavare
ges möjlighet att påverka vid föräldramöten/enskilt genom kontakt med någon representant
från skolan.
Personalens delaktighet
Personalen ges möjlighet att påverka vid möten och då planen utvärderas och revideras.
Förankring av planen
Information sprids på följande sätt:
- Rektor ansvarar för att planen sprids till all personal.
- Planen finns tillgänglig på skolans hemsida.
- Eleverna diskuterar planen under lektionstid.
Vi vill göra likabehandlingsplanen till ett mer levande dokument som är väl förankrat hos
elever, vårdnadshavare och personal. Vi behöver utveckla formerna för att arbetet ska ses
som viktigt och ständigt närvarande. Elevernas delaktighet måste bli större.
Främjande insatser
Områden som berörs av insatsen
Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller
annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder .
Mål och uppföljning
Samtliga elever och personal på Jällagymnasiet ska känna till handlingsplanen och var den
finns. Kännedom skall finnas om diskrimineringsgrunderna och annan kränkande behandling
som nämns i planen. Planen skall gälla för all verksamhet såsom bibliotek, djurstallar, matsal,
verkstäder, mentors arbete och all undervisning. Erfarenheterna ska in i rutinerna för
kvalitetsredovisning och uppföljning.
4
Undervisning mot diskriminering och kränkande behandling
Insatser under läsåret 2015-2016
IM
Arbetet med likabehandling genomsyrar hela vår verksamhet på IM. Vi arbetar kring etik,
moral, attityder och beteende. Två i personalen är ART-utbildade och arbetar med eleverna
utifrån detta synsätt. Vi börjar redan när eleverna börjar i årskurs 1 med att arbeta för att de
ska erhålla en god självbild och självkänsla och att de ska finna trygghet och tillhörighet i
grupp. Detta görs kontinuerligt i undervisningen genom litteratur, samtal och diskussion.
Arbete sker i projektform tillsammans med eleverna kring olika teman, t ex tolerans för
varandras olikheter, kroppsideal och funktionsnedsättning.
Nationella programmet
Arbetet med likabehandling ingår som en naturlig del i all undervisning i alla årskurser.
Åk 1 inleds med en gemensam upptaktsvecka då målet är att lära känna varandra och skolan,
att bli trygg i gruppen och skapa vi-känsla. Temat omfattar både teoretiska och praktiska
inslag.
I åk 2 aktualiseras handlingsplanen under hösten. Karaktärsämneslärarna har huvudansvaret
för likabehandlingsarbetet och fokuserar kring genusfrågor-könsidentitet-könsuttryck.
I åk 3 aktualiseras handlingsplanen under hösten. Lärarna i samhällskunskap, religion och
historia har huvudansvaret för likabehandlingsarbetet och fokuserar kring en människas
värde, likheter-olikheter.
NP4
Vi arbetar kontinuerligt för att skapa en trygg miljö där eleverna naturligt vänder sig till oss i
personalgruppen om de har problem av något slag. Inom personalgruppen har vi en rak
kommunikation och ett öppet klimat så att vi kan lösa saker på en gång.
Under kommande läsår kommer vi bland annat arbeta i fasta elevgrupper.
Temat för grupptillfällena är likabehandling och de aktiviteter vi gör och planerar att
genomföra är bland annat:
Högläsning av böcker och diskussion kring ämnen.
Begreppskunskap – vad betyder kränkt? Mobbad? Respekt? Ord som dyker upp i
tillvaron men som våra elever kan ha svårt att förstå och förklara.
Vi arbetar med att stå för sin åsikt, till exempel genom att ta upp olika dilemmafrågor
där eleverna får ta ställning. Vi använder bl.a. UR:s material ”Droger och dilemman”
samt fiktiva situationer där eleverna får fundera hur de skulle göra.
Vi tar upp sociala medier och hur man agerar där. Vi tittar också på artiklar som delas
på Facebook och andra sociala medier.
5
Då det gjorts en enkät på skolan i våras om diskrimineringsgrunderna har vi tagit
avstamp i denna och diskuterat utifrån en del resultat som varit anmärkningsvärda.
Det är viktigt att belysa vilken attityd vi har som individer och hur det ser ut på skolan
(och i världen!) som helhet.
Utöver grupptillfällena arbetar vi fortlöpande i undervisningen och tar diskussioner där de
dyker upp.
Vi ser aktuella nyhetssändningar och diskuterar omvärldshändelser. Ofta glider vi in
på ämnen som främlingsfientlighet, att vara ung idag, demokrati, varför man startar
krig, religion m.m.
Samarbetsövningar är ett återkommande moment, bland annat går vi på vandring
med övernattning i tält där alla får hjälpas åt och man får se sidor av varandra som
kanske inte kommer fram i skolmiljö.
Att kunna se och respektera varandras olikheter, styrkor och svagheter kommer ofta
fram i undervisningen. Då vi i verksamheten möter människor som har någon form av
funktionshinder så är det viktigt att påminna varandra om att det måste finnas en
acceptans och ömsesidig förståelse.
BO (barnombudsmannen) och lokala politiker kommer hit på besök en gång per läsår
och pratar med elever. Eleverna får ställa frågor de funderat på som t.ex. Varför får
man inte praktisera på en daglig verksamhet om du kommer från en annan kommun?
Diskussionen rör sig främst i området demokrati och varför det inte är lika för alla.
Personalen äter pedagogisk lunch med eleverna och ser till att mattillfällena känns
positiva och trygga, då vi äter i en stor matsal med resten av skolan.
Vi tittar även på film om olika teman, som knyter an till diskrimineringsgrunderna.
Komvux Jälla Trädgård
Första veckan inleds med presentation och introduktion till branschen, studiekamrater och
lärare med bland annat studiebesök i botaniska trädgården.
Eleverna har fyra utvecklingssamtal med utbildningsansvarig där eleven tillfrågas om det är
några problem i klassen, med lärarna eller praktikplatsen. Upplever eleven att det är
problem med utbildningsledaren så är rekommendationen att prata med rektor.
Vid besök på praktikplatserna följs jämnställdhetsfrågor upp.
En gång per läsår görs en enkät som tar upp jämställdhetsfrågor.
6
Kartläggning
Områden som berörs i kartläggningen
Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller
annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder.
Hur eleverna involveras i kartläggningen
Besvarar enkät/enkäter. Bidrar med åsikter i andra forum.
Hur personalen involveras i kartläggningen
Vid pedagogiska möten finns utrymme för att ta upp och samtala kring situationer och
händelser som uppstår i det dagliga arbetet.
Resultat och analys
Våren 2015 genomfördes en ny enkät som berör trivsel, diskriminering och kränkningar.
Enkäten visar att eleverna trivs på skolan.
”Jag trivs på Jälla”, 91 % svarade instämmer helt och hållet/stämmer ganska bra.
”Jag trivs i klassen”, 87 % svarade stämmer helt och hållet/stämmer ganska bra.
81 % av eleverna anser att vi har ett öppet klimat där alla kan vara sig själva.
89 % av eleverna känner sig inte diskriminerade.
Den andel som känner sig diskriminerade har upplevt det någon gång (9%) eller varje
månad (2%). Denna siffra måste ned till noll.
En för hög andel elever känner sig kränkta. 18 % svarar att en annan elev har kränkt dem och
9 % svarar att de blivit kränkt av en vuxen. Övervägande andel känner sig kränkta med ord,
så vi måste arbeta med vårt språkbruk. Personalen diskuterar kring sitt förhållningssätt
gentemot elever och för diskussioner kring olika sätt att bemöta elever.
Under läsåret 2014-2015 har ett riktat arbete genomförts med målen att eleverna skall ha en
mer positiv inställning till kulturell mångfald, samt att eleverna har en större acceptans till
att alla inte är likadana men ändå lika mycket värda.
Uppföljning sker i olika diskussioner och genom den årliga enkäten.
En förenklad version av enkätens frågor och svarsalternativ krävs för vissa av våra elever. Det
kan vara bildsymboler vid de olika svarsalternativen.
7
Förebyggande åtgärder
Schemalagda rutiner
Områden som berörs av åtgärden
Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller
annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder.
Mål
Att öka elevernas och personalens kännedom om sina rättigheter och skyldigheter samt öka
deras empatiska förmåga. Att använda vårdat språk, att visa respekt för varandra och
varandras saker. Vi vill att eleverna upplever att skolan arbetar aktivt mot diskriminering och
att detta arbete är ett ständigt närvarande inslag i den dagliga skolverksamheten.
Åtgärd
Schemaläggning av olika aktiviteter där frågor kring diskriminering/mobbning diskuteras
under:
mentorstid/klasstid för alla elever minst varje vecka
klassråd
elevkår
personalmöten
utvecklingssamtal minst en gång/termin/elev
Uppföljning för enskilda elever vid utvecklingssamtal och vid behov.
All personal arbetar kontinuerligt med vårt förhållningssätt gentemot elever i de olika
enheterna.
8
Rutiner för akuta situationer
Policy
Det är den utsatte eleven som avgör om ett beteende eller en handling är oönskad eller
upplevs kränkande. Elev som upplever sig kränkt har rätt att få stöd och hjälp. Elevers
upplevelser av kränkningar får inte avfärdas. Vem eleven än kontaktar av skolans personal så
har eleven rätt att bli tagen på allvar och få stöd. För att skolan ska kunna agera måste
någon i personalen få vetskap om det inträffade. Åtgärderna ska i möjligaste mån ske i
samråd med eleven. Skolpersonal har alltid ett vuxenansvar att skydda ungdomar och elever
från att fara illa.
Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling
Informera personal och vårdnadshavare om kännetecken de ska vara uppmärksamma på.
En elev som blir utsatt för trakasserier och/eller kränkande behandling kan:
uppleva sig bli kränkt
ha svårigheter att hävda sig i kamratgruppen
verka ledsen och olycklig, håglös/passiv
ha svårigheter att koncentrera sig
underprestera
sakna vänner, sällan vara hemma hos en kamrat
ha svårigheter att tala i grupp eller under lektion
skolka
sova dåligt, ha mardrömmar
ofta vara ”sjuk” inför ny skoldag, vara motvillig att gå till skolan
muta eller köpa kompisar med pengar och saker
Personal som elever och vårdnadshavare kan vända sig till
Mentor, rektor, skolsköterska, kurator eller annan personal på skolan som eleven känner
förtroende för.
Rutiner för att utreda och åtgärda om/när elev kränks av andra elever
1. Personal som upptäcker pågående kränkningar/trakasserier skall genast ingripa. Då
den akuta situationen åtgärdats meddelas elevernas mentorer.
2. Personal som på annat sätt får kännedom om att en elev anser sig utsatt för
trakasserier/kränkande behandling informerar elevens mentor.
3. Mentor ansvarar för att två personal talar med den elev som kan ha blivit utsatt, för
att klargöra vad som hänt och om det hänt tidigare. Vilka som håller i detta samtal
bedöms utifrån varje enskild situation, det kan handla både om personalens funktion
och Förklara att kränkningar inte får förekomma och att skolan nu kommer att agera.
Bestäm en tid för uppföljning, ca en vecka senare, och klargör att eleven genast ska
komma till mentor om något händer innan dess.
9
4. Två personal talar sedan med den/de elever som kan ha utfört kränkningen för att
klargöra vad som hänt. Samtalen förs enskilt med varje elev. Dokumentera samtalen.
Gör en överenskommelse om/när vårdnadshavare ska kontaktas.
5. När trakasserier/kränkningar har skett förklaras för eleven som utfört handlingarna
att kränkningar inte accepteras och inte heller får förekomma enligt lag, och att de
genast ska upphöra. Gör upp en plan för hur detta ska gå till och kom överens
om/när vårdnadshavaren ska kontaktas. Bestäm en tid för uppföljning, ca en vecka
senare. Dokumentera samtalen.
6. Kontakta inblandade elevers vårdnadshavare (enligt överenskommelse) och berätta
om vad som hänt och vad som nu beslutats. Dokumentera samtalen.
7. Meddela elevhälsan och rektor om vad som skett och vad som gjorts.
8. Information ges till all personal med uppmaning att hålla klassen under uppsikt och
att rapportera alla incidenter till mentor.
9. Uppföljande samtal hålls enligt planering i steg 3 och 5. Därefter kontaktas
vårdnadshavarna för att delges information om hur det gått. Eleverna hålls även
fortsättningsvis under uppsikt. Dokumentera samtalen.
10. Om kränkningarna eller trakasserierna inte upphört kallas berörda elever och deras
vårdnadshavare av rektor till konferens/konferenser. En handlingsplan upprättas för
att komma till rätta med problemet. Samtalet dokumenteras i protokoll.
11. Handlingsplanen följs upp i ett nytt samtal med elev, vårdnadshavare, rektor och ev
annan personal. Även detta samtal dokumenteras i protokoll.
12. Vid allvarliga trakasserier/kränkningar kontaktas de inblandade elevernas föräldrar
direkt. Rektor kallar till konferens (se steg 10-11). Det kan dessutom vidtas ytterligare
åtgärder, till exempel kontakt med andra myndigheter som socialtjänst eller polis.
Rutiner för uppföljning
Målsättningen är att tiden mellan utredningen och den första uppföljningen ska vara ca en
vecka.
Rutiner för dokumentation
Dokument som hör till ett ärende om anmälan om kränkande behandling ska registreras i
DokÄ. Samtalen dokumenteras i skolans dokumentationspärmar.
Ansvarsförhållande
Mentor ansvarar för de inledande samtalen och tar stöd av personal från elevhälsan eller
annan personal. Rektor och elevhälsan ska alltid hållas informerad. I fall av allvarliga
kränkningar måste rektor och elevhälsan vara delaktig.
10
Rutiner för att utreda och åtgärda om/när elev kränks av personal
1. Händelsen anmäls till mentor, elevhälsan eller annan personal på skolan som eleven
har förtroende för.
2. Mottagaren för anmälan vidare till rektor.
3. Vårdnadshavare informeras. Ansvarig för att detta sker är rektor.
4. Rektor ansvarar för att utredning sker.
Samtal förs med samtliga berörda parter.
Samtalen dokumenteras.
Rektor ansvarar för att lämpliga åtgärder vidtas.
Åtgärder som sätts in bör leda till långsiktiga lösningar. Det bör övervägas om
åtgärder också ska vidtas i syfte att förändra strukturer och förhållanden på
grupp- och verksamhetsnivå.
Rektor informerar sin chef/förvaltning.
I fall av allvarliga kränkningar/trakasserier avgör rektor, eventuellt
tillsammans med sin chef, om ärendet kräver disciplinära åtgärder eller ska
anmälas till annan myndighet. Rektorn informerar den anställde om rätten till
fackligt stöd.
Åtgärderna dokumenteras.
Rektor följer upp ärendet med elev och vårdnadshavare.
Rektor träffar regelbundet den personal som kränkt eleven och följer upp
ärendet.
Utredning och åtgärder utvärderas och dokumenteras.
Uppföljningen dokumenteras.
Om åtgärderna inte är tillräckliga kan elev och vårdnadshavare vända sig till Barn- och
elevombudsmannen (www.skolinspektionen.se/BEO) eller Diskrimineringsombudsmannen
(www.do.se).
11
Rutiner för att utreda och åtgärda om/när elev kränker personal
1. Personal som upplever sig kränkt/trakasserad av elev/elever anmäler detta till
närmaste chef.
2. Berörd chef anmäler händelsen till rektor samt till elevens mentor.
3. Rektor och den närmaste chefen talar med personen som upplever sig kränkt för att
klargöra vad som hänt och om det hänt tidigare. Bestäm en tid för uppföljning, ca en
vecka senare. Dokumentera samtalet.
4. Rektor och mentor samtalar med den/de elever som kan ha utfört kränkningen för
att klargöra vad som hänt. Om flera elever deltagit talar de med eleverna en och en.
Dokumentera samtalen. Gör en överenskommelse med eleven/eleverna om/när
vårdnadshavare ska kontaktas.
5. När trakasserier/kränkningar har skett förklaras för eleven/eleverna som utfört
handlingarna att kränkningar inte accepteras och inte heller får förekomma enligt lag,
och att de genast ska upphöra. Gör upp en plan för hur detta ska gå till och kom
överens om/när vårdnadshavaren ska kontaktas. Bestäm en tid för uppföljning, ca en
vecka senare. Dokumentera samtalen.
6. Kontakta inblandade elevers vårdnadshavare (enligt överenskommelse) och berätta
om vad som hänt och vad som nu beslutats. Dokumentera samtalen.
7. Uppföljande samtal hålls enligt planering i steg 3 och 5. Därefter kontaktas
vårdnadshavarna för att delges information om hur det gått. Eleverna hålls även
fortsättningsvis under uppsikt. Dokumentera samtalen.
8. Om kränkningarna eller trakasserierna inte upphört kallas berörd elev och dennes
vårdnadshavare av rektor till konferens. En handlingsplan upprättas för att komma
till rätta med problemet. Samtalet dokumenteras i protokoll.
9. Handlingsplanen följs upp i ett nytt samtal med elev, vårdnadshavare, rektor och ev
annan personal. Även detta samtal dokumenteras i protokoll.
10. Vid allvarliga trakasserier/kränkningar kontaktas de inblandade elevernas föräldrar
direkt. Rektor kallar till konferens (se steg 10-11). Det kan dessutom vidtas ytterligare
åtgärder, till exempel kontakt med andra myndigheter som socialtjänst eller polis.
12
