NOTISER1
FRÅN SLU • FEBRUARI 2000
Jordbruk inget för storföretag
Familjejordbruket är den helt dominerande företagsformen i världens jordbruk. Tillsammans med forskarkollegor från olika länder har Olof Bolin vid
SLU:s institution för ekonomi försökt förklara varför inga framgångsrika
storföretag vuxit fram i denna näring och varför familjeföretagandet har
varit så framgångsrikt.
En viktig faktor är att det inte finns några påtagliga stordriftsfördelar.
Jordbrukens genomsnittsareal har visserligen ökat, men det beror framför allt på
att arbetskraften lämnat jordbruket och ersatts med maskiner. Driften ryms dock
fortfarande inom familjeföretagets ramar. Den formidabla förmågan att buffra
det starkt varierande behovet av arbetskraft är familjejordbrukets största styrka.
Det är t.ex. lättare att få sina barn eller syskon att hjälpa till med höbärgningen
vid ett regnuppehåll under helgen, än att anställa någon utifrån med kort varsel.
Olof Bolin menar att det inte finns något som tyder på att familjejordbruket, som företagsform, behöver politisk uppbackning. Han anser
vidare att den stundtals brutala svenska strukturpolitik som förts genom åren
mycket väl kan ha varit skadlig ur välfärdsekonomisk synvinkel.
Asiatiska höstprimörer
från Öland
Många asiatiska grönsaker, som förekommer i kokböcker och trädgårdstidningar, är möjliga att odla även i
vårt klimat. Vid SLU:s försöksstation
Torslunda på Öland provodlade man
under 1999 ett trettiotal orientaliska
och udda grönsaker, t.ex. daggkål, vars
blomskott kan skördas som primörer
sent på hösten. Sareptasenap är en
kryddig grönsak, som måste kylas
snabbt efter skörd för att inte vissna.
Rättikrötter, vintersquash och blomkapslar av rädisor är andra kulinariska
läckerheter som passar bra, åtminstone i fritidsodlingar.
För att odla dessa grönsaker yrkesmässigt krävs en del utvecklingsarbete, bl.a. när det gäller sortval och
odlingsteknik. Många av växtslagen är
anpassade till dagslängden på sydligare
breddgrader, och går i blom om de
odlas under svensk försommar, med
dess korta nätter. Om de i stället sås eller
planteras under sensommaren kan man
få fram fina, spröda höstgrönsaker.
• Beställ ”Årsrapport 99”, 0485-380 24
[email protected]
Levande jordfräs
ökar mångfalden
Vildsvin ökar artrikedomen i landskapet. Bökandet bereder marken för
nya växter och djuren sprider dessutom frön och sporer som fastnar i
pälsen. Vildsvin har återkommit i den
svenska faunan genom rymningar
från hägn sedan 1970-talet. Allt eftersom de ökar i antal och utbredning
ökar antalet ställen där djuren bökar,
rullar sig i gyttja och bygger bon.
I en avhandling från SLU visar
Jonas Welander att vildsvinen bökar
mer i lövskog än i barrskog och gräsmark. De föredrar vissa områden och
återvänder ofta dit, men inte varje år.
Tack vare störningen blir artrikedomen ungefär 30 procent högre.
Speciellt arter med mycket små frön
eller sporer, som orkidéer och ormbunkar, verkar gynnas. Ett fyrtiotal
kärlväxter och tio mossarter drar på
så vis nytta av vildsvinens framfart.
• [email protected]
018-67 22 65
Natt och dag sett i nytt ljus
Det är allmänt känt att växterna får
sin energi från solen. Det har också
varit känt att ljus reglerar ämnesomsättningen hos växter. Under dygnets
ljusa timmar byggs energirika kolhydrater upp genom fotosyntesen,
medan helt andra processer äger rum
under natten. Hur denna omställning går till har nu klarlagts, och en
forskargrupp vid institutionen för mo-
• [email protected], 018-67 17 12,
Beställ Rapport 130, 018-67 18 00,
Fakta Jordbruk 15/99*
* Läsa vidare?
Skrifter markerade med * kan köpas
via SLU Publikationstjänst. Tel: 01867 11 00, fax: 018-67 35 00, e-post:
[email protected]
lekylärbiologi vid SLU i Uppsala har
visat hur den centrala proteinmolekylen i detta regleringssystem ser ut
och hur den fungerar. Det enzym som
SLU-forskarna har kartlagt kallas FTR
(ferredoxin-tioredoxin reduktas). Resultaten publicerades nyligen i den
vetenskapliga tidskriften Science.
• [email protected],
018-471 45 59. Science, 287: 655–658
Nytt test avslöjar
svampars samliv
Svampar har en central roll i många
kretslopp i marken. Nu kan deras
levnadssätt och samarbetspartner avslöjas genom analyser av halten ”kol
tretton” (13C) i svampen. Det kol som
svampar och andra levande organismer byggs upp av finns i olika former
(isotoper). 12C står för ca 98,9 procent
av kolet, och resten består främst av
13
C. Andelen 13C är större om svampen lever på att bryta ner dött, organiskt material i marken (saprotrofisk
svamp) än om den lever i samspel
med träd (mykorrhizasvamp). I detta
V.g.v.
samspel lämnar svampen näring till
träden och får i gengäld energi (kol).
En svamp och ett träd som lever i
symbios har samma förhållande mellan kolisotoperna, vilket gör det
möjligt att avgöra vem som lever ihop
med vem i markerna. Vissa svampar är
tallspecialister, andra gran- eller björkspecialister. En del svampar, t.ex. kantareller, är generalister och kan leva
tillsammans med flera olika trädslag.
De här rönen bidrar till att klarlägga
vilken funktion olika svampar har i
ekosystemet. De kan också komma
att förändra synen på hur träd samverkar och konkurrerar i skogen. Vem
som hjälper vem kan även vara bra att
veta för svampplockaren.
• [email protected]
[email protected]
Fakta Skog 14/99*
Certifierade lantbruk
För livsmedelsindustrin är certifiering enligt de internationella standarderna för kvalitets- respektive
miljöledning (ISO 9002 och 14001)
en hjälp vid t.ex. export och profilering av särskilda varumärken. Med
stöd från delar av lantbrukskooperationen har nu även enskilda lantbruksföretag börjat tillämpa dessa
standarder. Företagen åtar sig bl.a.
att ständigt förbättra sig i kvalitetsoch miljöhänseende.
Två examensarbetare från SLU:s
institution för ekonomi har undersökt hur företagarna uppfattat själva
införandeprocessen; vilka fördelar
och svårigheter de upplevt och hur
styrningen av företaget påverkats.
Motiven har för de flesta varit
marknadsrelaterade. Man ser en
möjlighet att profilera sina varor och
därigenom få mer betalt. Vissa tror att
certifiering kommer att bli ett krav
för att överhuvudtaget få leverera i
framtiden. Fördelarna anges bl.a. vara
bättre ordning, en mer professionell
hantering av personal samt tydligare
affärsrelationer. Många har samtidigt
Ansvarig utgivare:
Redaktion:
Internet:
Tryck:
Prenumeration:
tyckt att det är svårt att bedöma hur
omfattande dokumentationen behöver vara, och hur företagets miljöpåverkan ska värderas. Arbetet tar både
tid och pengar i anspråk, men kan på
sikt bidra till att företaget rustas och
stärks inför framtiden.
• Rikard Hellqvist &
Magnus Bergström 018-30 08 70
Fakta Jordbruk 12/99*
Kadmium från mark
och mat till folk och fä
Flera forskargrupper vid SLU och
andra universitet undersöker nu hur
den giftiga tungmetallen kadmium
sprids i våra marker, hur den tas upp
av växter, djur och människor och vilka
hälsoriskerna är. Vid SLU:s institution för farmakologi och toxikologi
undersöker man bl.a. kopplingen
mellan halterna i mark och grödor i
en region, och de mängder kadmium
som människor och djur får i sig.
Hos slaktsvin visade sig fodersammansättning, ras, slaktålder och
utevistelse ha betydelse för kadmiumhalten i njurarna. Vissa foderkomponenter kan bidra med förhållandevis
mycket kadmium, t.ex. vissa proteinfoder, betfiber och mineraler/vitaminer. Kadmium från dessa källor tillförs sedan odlingsmarken via stallgödsel. Ekologiskt uppfödda grisar
hade högre halter i njurarna än konventionella grisar uppfödda på samma
gård. Utevistelse tycks alltså medföra
att grisar får i sig kadmium när de
bökar i jorden. Halterna i foder och
njurar är dock låga jämfört med vad
som redovisats från andra länder.
Foto: Nils Lundeheim
Detta notisblad får gärna kopieras och
citeras – men ange källan, dvs. SLU!
”Förbjudna” blommor
åter i ropet
Holland kom det under 1980-talet
nya idéer om mer naturligt växande
annueller och perenner. Man skapade ett mellanting mellan en
blomsteräng och en traditionell rabatt. Eva Jansson m.fl. vid SLU i Alnarp inspirerades av detta, och 1992
anlades experimentrabatter med
sommarblommor på Alnarp. I anslutning till detta hölls en serie kurser för
parkanställda. Rabattävlingar och deltagande i Bo-mässor hjälpte sedan till
att sprida trenden ut i landet.
I en nyutkommen bok från SLU
Kontakt/Movium ges bakgrunden till
denna renässans för sommarblommor
i våra parker. Man får sig också serverat i ord och bild ett antal exempel på
nyskapande rabatter i olika städer i
Sverige. I intervjuer med de ansvariga
för planteringarna framkommer de
erfarenheter som man har haft. Allmänheten har varit övervägande
positiv till blomsterprakten.
Sommarblommor och perenner var
länge ”förbjudna” i svenska parker.
Man skalade bort sådant som ansågs
för dyrt att skapa och sköta. Från
• [email protected], 040-41 53 60
Beställ Stad&Land nr.162 på 04041 52 07
• [email protected]
018-471 45 09, Fakta Jordbruk 18/99*
Kjell-Arne Nilsson, SLU Informationsavdelningen, Box 7077, 750 07 UPPSALA
Skog: Göran Adelsköld, 018-67 14 56, Lotta Möller, 018-67 21 34
Jordbruk: Eva Ronquist, 018-67 23 49, David Stephansson, 018-67 14 92
Trädgård och landskap: Nora Adelsköld, 018-67 17 07
Telefax: 018-67 35 20, E-post: [email protected]
http://www.slu.se/forskning/notiser
SLU Reproenheten, Uppsala
Prenumerera gratis på Notiser från SLU direkt till din dator. Skicka då följande e-postmeddelande till
[email protected] (Obs! skriv i brevdelen, lämna rubrikfältet tomt):
subscribe notiser-slu
end
