Handlingsplan
Dockteaterprojekt
Backluraskolan
Stockholms Stad
Idé
Idén till projektet uppstod när vi lade märke till att våra elever i år 5, som tillverkar tygdockor
på slöjden, i allt större utsträckning självmant stoppade i ett litet hjärta i sin docka innan de
sydde ihop den.
Denna kunskap har landat i oss och idéer har bollats lite fram och tillbaka. Det har landat i ett
projekt som går att begränsa och utöka alltefter medel som tilldelas.
Förankring
Skolan anställde 2010 en pedagog som har erfarenhet av att driva kulturprojekt i tematisk
form från Dalhagsskolan, Laura Sagalovsky, samt har sedan länge en fritidspedagog som även
är dramapedagog samt en fritidspedagog som har studerat barn och kultur, 20 hp.
Slöjdlärarna på skolan har flerårig erfarenhet av att tillverka dockor i slöjdämnet. Lärarna på
skolan har sedan många år tillbaka satt fokus på läs-och skrivinlärningen och skolan arbetar
från förskoleklass med Bornholmsmodellen i språkutveckling.
Projektet är uppstartat på uppdrag av skolledningen, och ska drivas av pedagogerna.
Projektet ska vara mångårigt, flexibelt och kunna anpassas efter elevgrupperna, men utgöra
metod på skolan för att arbeta med bl a värdegrundsfrågor. En långsiktig plan ska läggas och
arbetssättet ska in i skolans vanliga verksamhet.
Pedagogerna på skolan ska kunna hämta kraft och inspiration i varandras arbete och kunna
samarbeta över både klassgränser och yrkesgränser. Vi hoppas även kunna knyta
professionella kulturarbetare för inspiration och utbildning till projektet.
Mål
Kultur, skapande verksamhet och estetiska lärprocesser måste få vara en integrerad del av
elevens lärande och ska inte skiljas ut från skolans övriga pedagogiska verksamhet.
Detta är en del av skolans kunskapsuppdrag och det innebär att det ska genomsyra skolans
vardag och prägla strategin för skolutveckling.
Bland de utvärderingsbara målen ska nämnas att alla elever som deltar i projektet …
1) … ska tillverka en egen teaterdocka
2)
3)
4)
5)
6)
7)
8)
… ska ges tillfälle att besöka marionetteaterns föreställning
… ska få träffa en dockmakare
… ska få träffa en författare
… ska vara delaktiga i att skriva manus
… ska få utveckla sina kulturella, skapande och kreativa uttrycksmedel
… ska medverka i dockteater genom uppvisning för publik
… och går i år 3 ska ges möjlighet att besöka tekniska museet för att studera mekanik
och robotar
Syfte
Backluraskolan ligger ca 15 km utanför Stockholms stadskärna. De flesta av våra elever är
mycket sällan inne i staden och bor i ett ganska segregerat område. Skolans elever bor nästan
uteslutande i närliggande villabebyggelse och en bit ifrån oss ligger en skola med nästan bara
invandrarelever. För oss känns det både nödvändigt och självklart att sätta fokus på
jämställdhets- och jämlikhetsarbete.
Syftet med projektet har flera bottnar och vill vi uppnå flera olika saker. En grundläggande
tanke är att eleverna ska skapa dockor som de kan uttrycka känslor med och gå in i roller med
för att medvetet arbeta med värdegrund och jämställdhet.
Ett annat syfte är att eleverna ska öka lusten till skrivande genom att skriva manus till egna
och redan befintliga historier. Vi menar att genom att själv skapa berättelser om utsatthet,
jämställdhet i olika aspekter m.m. ökar elevernas förmåga att sätta sig in i den utsattes
situation.
Vi vill skapa möjlighet för elever att möta personer med kultur som yrke då vi tror att det ökar
möjligheterna för eleverna att vidga sitt begrepp kring genus- och yrkestänkande. Vi vill
därför skapa tillfällen för eleverna att möta dockteater, dockmakare, dockskådespelare,
manusförfattare samt programmerare.
Vi vill att eleverna ska se ett samband mellan dockteater och moderna robotfilmer och öka
intresset för teknik. Genustänkandet i teknikämnet är stort och skolans uppdrag är bl a att öka
lusten och intresset för teknik hos flickor. En inkörsport till teknik kan vara marionettdockor –
robotar – programmering.
Skapandet i sig har stort värde. Att få tillverka dockor, bygga en teater, måla dekor och
scenografi, sy kläder, hitta på historier, leva ut känslor m.m. ökar på elevernas kreativa
färdigheter och bygger enligt forskning upp elevernas självkänsla.
Genom att arbeta och skapa tillsammans vill vi även öka gemenskapen mellan eleverna i
grupperna så de känner större samhörighet.
Metod
Vi eftersträvar ett arbetssätt som ska involvera alla elevens sinnen. Eleven får utveckla sin
kreativitet och lär sig lita på sina förmågor.
Eleverna ska få inspiration genom ett teaterbesök på Marionetteatern och därefter träffa
dockmakare och författare för att tillverka egna teaterdockor och skriva egna manus för att
spela upp för publik av olika storlek efter elevernas önskemål.
Efter teaterupplevelsen utgår man från elevernas individuella förmåga och inneboende
förutsättningar. Eleverna behöver stimuleras olika utifrån sina villkor. Eleverna behöver
själva få undersöka, pröva och förkasta sina hypoteser för att komma fram till lösningar.
Elevernas reflektion över sitt arbete och sina idéer är viktig. Eleverna lär sig att verkligheten
inte är statisk utan att eleven själv kan påverka och förändra omvärlden.
Dialog och kommunikation är två viktiga nyckelord. Vi tror att det viktigaste vi kan ge våra
elever utöver kunskaper är inre styrka, trygghet och självkännedom. Elevernas egen
nyfikenhet ska ge utrymme till att stärka deras lust att lära och skapa. Upplevelsen på
Marionetteatern skapar funderingar, frågeställningar, nyfikenhet och lust att veta mer.
Eleverna arbetar i grupper i olika ”verkstäder”. Det kan t.ex. bli att i läs- och skrivverkstaden
kan man skriva sagor och manus, i dockverkstaden tillverkas dockorna och rekvisitan, i
dramaverkstaden repeteras föreställningar, tillverkas musik och ljudeffekter. Arbetet kommer
att ske under hela dagen, dvs både i skolan och på fritidshemmet. Alla berörda elever är
inskrivna i fritidsverksamheten.
Arbetet i de olika verkstäderna presenteras t.ex. genom föreställningar, utställningar, bilder,
skrifter för skolkamrater och föräldrar.
Vi menar att effekterna av arbetssättet ökar förutsättningarna för ett gott klassklimat, eleverna
blir involverade i planering, genomförande och utvärdering. Dessutom tror vi att det ökar
elevernas lust att läsa, skriva och tala och är en bra form för ämnesintegrering.
Målgrupp
Backluraskolans verksamhet är tvåparallellig och projektet är tänkt att drivas i två arbetslag,
F-1 Pärlan och 2-3 Opalen. De sex deltagande klasserna består av grupper i storlek mellan 1826 elever. Förskoleklasserna kan delta på sina villkor, bl.a. som publik, men ingår egentligen
inte i projektet.
Pärlans båda klass 1 kommer att utgå från färdiga sagor. I Opalens arbetslag kommer tvåorna
att arbeta med fabler som eleverna själva väljer, t.ex. Aisopos fabler, medan treorna kommer
att arbeta med dilemmasagor.
Alla elever kommer dessutom ges tillfälle att använda sina dockor i egna små eller lite större
teaterstycken.
Samarbetspartners
Vi har tänkt ett samarbete med Marionetteatern (Elisabeth Söder), någon författare(ev. Katrin
Nilsson www.kulan.stockholm.se) , konstnären Harriet Aurell samt Tekniska museet.
Tidsplan
Vi börjar planera projektet i april när pedagogerna på skolan börjar ställa in sig på sikte mot
hösten i nya arbetslag. I maj räknar vi med att få besked från Skolverket om ansökan har gått
igenom och få reda på hur stort bidrag vi kan räkna med att få. Då kan detaljerna i
projektplaneringen läggas och avtal med samarbetspartners beslutas.
I början av höstterminen påbörjas docktillverkningen som beräknas vara klar till v.43.
Därefter kan men börja arbetet med dockspelen. Manusskrivandet kan börja på höstterminen
och ta olika stor plats i svenskämnet beroende på lärares och elevers önskemål och
engagemang.
Dockorna är tänkta att kunna användas under hela läsåret, men läsårets projekt bör avslutas ca
v.15 så utvärdering och rapport kan skrivas för att sedan lägga planer inför nästa läsår.
Mål i skolans styrdokument
Genom utdrag ur Lgr11 beskrivs nedan hur projektet uppfyller skolans mål och kursplanernas
mål och syften i ämnena bild, slöjd, svenska samt teknik.
Bild
I det centrala innehållet för år 1-3
Bildframställning
• Framställning av berättande bilder, till exempel sagobilder.
• Teckning, måleri, modellering och konstruktion.
Slöjd
I syftesdelen
Undervisningen i ämnet slöjd ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i olika
hantverk och förmågan att arbeta med olika material och uttrycksformer. Eleverna ska
ges möjligheter att utveckla sin skicklighet i en process där tanke, sinnesupplevelse och
handling samverkar.
Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att utveckla idéer, överväga olika lösningar, framställa föremål och värdera resultat. På så sätt ska undervisningen bidra till
att väcka elevernas nyfikenhet att utforska och experimentera med olika material och
att ta sig an utmaningar på ett kreativt sätt.
Genom undervisningen i ämnet slöjd ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
• formge och framställa föremål i olika material med hjälp av lämpliga redskap, verktyg
och hantverkstekniker,
I det centrala innehållet
I årskurs 1–3
Slöjdens material, redskap och hantverkstekniker
• Metall, textil och trä. Materialens egenskaper och användningsområden.
• Enkla former av några hantverkstekniker, till exempel metalltrådsarbete, sågning och
tovning.
• Enkla skisser och arbetsbeskrivningar, hur de kan läsas, följas och kopplas till enkla
beräkningar.
Slöjdens arbetsprocesser
• Slöjdarbetets olika delar: idéutveckling, överväganden, framställning och muntlig
värdering av arbetsprocessen.
Slöjdens estetiska och kulturella uttrycksformer
• Berättelser som inspirationskällor och förebilder för egna idéer och skapande.
• Hur färg, form och material påverkar slöjdföremåls uttryck.
Svenska
Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom
språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur
andra känner och tänker. Att ha ett rikt och varierat språk är betydelsefullt för att kunna
förstå och verka i ett samhälle där kulturer, livsåskådningar, generationer och språk
möts.
Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna
åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier. Undervisningen ska även
syfta till att eleverna utvecklar förmåga att skapa och bearbeta texter, enskilt och tillsammans
med andra. Eleverna ska även stimuleras till att uttrycka sig genom olika estetiska
uttrycksformer.
I mötet med olika typer av texter, scenkonst och annat estetiskt berättande ska eleverna ges
förutsättningar att utveckla sitt språk, den egna identiteten och sin förståelse för omvärlden.
Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
• formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
• läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,
• anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
Centralt innehåll
I årskurs 1–3
Läsa och skriva
• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar.
• Enkla former för textbearbetning, till exempel att i efterhand gå igenom sin text och
göra förtydliganden.
Tala, lyssna och samtala
• Att lyssna och återberätta i olika samtalssituationer.
• Muntliga presentationer och muntligt berättande om vardagsnära ämnen för olika
mottagare. Bilder och andra hjälpmedel som kan stödja presentationer.
• Berättande i olika kulturer, under olika tider och för skilda syften.
Berättande texter och sakprosatexter
• Berättande texter och poetiska texter för barn från olika tider och skilda delar av
världen. Texter i form av rim, ramsor, sånger, bilderböcker, kapitelböcker, lyrik,
dramatik, sagor och myter. Berättande och poetiska texter som belyser människors
upplevelser och erfarenheter.
• Berättande texters budskap, uppbyggnad och innehåll. Hur en berättande text kan
organiseras med inledning, händelseförlopp och avslutning samt litterära
personbeskrivningar.
• Några skönlitterära barnboksförfattare och illustratörer.
• Texter som kombinerar ord och bild, till exempel film, interaktiva spel och webbtexter.
Språkbruk
• Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter.
• Hur ord och yttranden uppfattas av omgivningen beroende på tonfall och ords
nyanser.
• Skillnader mellan tal-och skriftspråk, till exempel att talet kan förstärkas genom
röstläge och kroppsspråk.
Teknik
Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar intresse för teknik och förmåga att
ta sig an tekniska utmaningar på ett medvetet och innovativt sätt.
Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur man kan lösa
olika problem och uppfylla behov med hjälp av teknik. Eleverna ska även ges
förutsättningar att utveckla egna tekniska idéer och lösningar.
Vidare ska undervisningen ge eleverna förutsättningar att utveckla tilltro till sin förmåga att bedöma tekniska lösningar och relatera dessa till frågor som rör estetik, etik,
könsroller, ekonomi och hållbar utveckling.
Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om teknikens historiska
utveckling för att de på så sätt bättre ska förstå dagens komplicerade tekniska
företeelser och sammanhang och hur tekniken påverkat och påverkar samhällsutvecklingen. Undervisningen ska även bidra till elevernas förståelse för hur teknik utvecklas i
samspel med andra vetenskaper och konstarter.
Genom undervisningen i ämnet teknik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
• identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion,
• identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag till
lösningar
• analysera drivkrafter bakom teknikutveckling och hur tekniken har förändrats över
tid.
Dokumentation
Elevernas processarbete med dockor och skrivande, teaterbesök, författarbesök, besök på
Tekniska museet m.m. kommer att dokumenteras i bild av fritidshemmens personal och
eleverna själva kommer att skriva om sina upplevelser i veckoböcker eller händelseblad.
Arbetet kommer att kunna följas från skolans hemsida för föräldrar och andra intresserade.
Bedömning
Lärarna kommer att formativt bedöma elevernas kunskaper och färdigheter i svenska, slöjd,
bild, teknik och eventuellt musik. Bedömningen kommer att delges föräldrar och elever på
utvecklingssamtalen i oktober och februari.
Skolledningen tillsammans med ett par pedagoger, vilka kommer att vara ansvariga för att
leda projektet, kommer att göra en summativ bedömning av projektet som helhet.
Möten för avstämning och uppföljning
Under våren 2011 kommer projektgruppen att träffas själva och tillsammans med
samarbetspartners dels på skolan, dels på kulturarbetarnas arenor. Möten på tekniska museet
kommer också att kunna äga rum.
Utvärdering och rapport
Utvärdering ska göras efter projektet ca v. 15 av alla vuxna och elever som arbetat i det.
Rapport skrivs av projektansvariga tillsammans med skolledningen.
Ansvar
Ansvarig för skolans pedagogiska arbete är som alltid rektor. Skolledningens ansvar för
projektet vilar på Biträdande rektor Madeleine Thomsson. På verksamhetsnivå har
Fritidspedagog Laura Sagalovsky det övergripande ansvaret medan ansvar för genomförande
och samverkan åligger arbetslag F-1 Pärlan samt 2-3 Opalen.
