2.1 bilaga 1 forts

sida 1 (8)
Åtaganden för en hållbar handel med dagligvaror
Projektets deltagare har den 28 november 2003 undertecknat en överenskommelse där
mål för en hållbar utveckling1 avseende handel med dagligvaror definierats samt avgivit
en förklaring att verka för att genomföra åtaganden. Andra parter, som genom en särskild
överenskommelse förklarat sig arbeta mot samma mål, ges också möjlighet att delta i
denna viktiga satsning.
I följande avsnitt preciseras de åtaganden av regeringen, företag, kommuner och regioner
som vi anser vara viktiga för en hållbar handel med dagligvaror och som vi avser att
genomföra. Utgångspunkten är att varje part skall svara för sina egna kostnader.
Utöver de åtaganden som här anges gäller att åtgärder som krävs inom ramen för lagstiftningen alltid ska vidtas.
Åtagandena är indelade i följande sju grupper:
1. Samverkan mellan branscher och trafikslag
2. Forskning och utveckling för en hållbar produktion av och handel med dagligvaror
3. Ny teknik och nya lösningar
4. Hållbara företag, kommuner och regioner
5. Synliggjord miljöpåverkan
6. Miljöanpassning av varor och tjänster
7. Stärkt och etablerad samverkan kring producentansvarssystem.
1
Arbetet för hållbar utveckling avser i dialogprojektet Framtida Handel samtliga hållbarhetsaspekter – ekologiska, ekonomiska
och sociala – dock med fokus på ekologisk hållbarhet
Rev. 2003-10-14
sida 2 (8)
1. Samverkan mellan branscher och trafikslag
Inom dagligvaruhandeln står transporterna för en betydande del av miljöbelastningen. Belastningen är
relativt sett större för närtransporter än för fjärrtransporter, och transportsystemen ut till detaljhandeln
eller vid e-handel ut till slutkonsumenten, är därför av särskilt intresse. Transporter till detaljhandeln sker
ofta genom att olika tillverkare levererar var och en för sig ut till butiken. Genom bl.a. samordning av
transporter samt utbyggnad av miljöanpassad e-handel bör miljöbelastningen kunna minska. Nedanstående
åtaganden bidrar framför allt till att uppnå projektmål 2 och 3.
Regeringen inrättade 1998 en särskild godstransportdelegation med uppgift att öka samverkan mellan
godstransportsystemets aktörer och staten samt förtydliga statens roll i detta system. Godstransportdelegationen lämnade ett slutbetänkande i juli 2001 (SOU 2001:61). Remissinstanserna såg som helhet positivt på
de förslag som lades fram i slutbetänkandet och förordade en fortsatt verksamhet från delegationens sida. I
juni 2002 beslutade regeringen att tillsätta en ny Godstransportdelegation som skall bedriva sitt arbete
fram till 30 juni 2004 (dir 2002:98) .
Regeringen tillsatte i maj 2001 en särskild utredare för att göra en bred översyn av organisationen och
lagstiftningen inom järnvägssektorn http://www.sou.gov.se/jarnvagsutr/. Uppdraget kan delas upp i två
delar. Den ena delen innebär att med utgångspunkt i konsumentintresset analysera möjliga utvecklingsvägar för person- som godstrafiken på järnväg. Den andra delen innebär att i svensk rätt genomföra nya
regler inom området som på senare tid antagits inom Europeiska gemenskapen och på internationell nivå.
Bakgrunden till de ändrade reglerna är en önskan att bättre anpassa järnvägen till ändrade produktionsoch transportmönster den inre marknaden medfört.
1.1
Vi företag åtar oss att på lokal nivå föra en dialog med årliga avstämningsmöten med våra största
transportleverantörer för att gemensamt identifiera och genomföra miljöriktiga förändringar i
distributionsverksamheten.
1.2
Vi företag åtar oss att utveckla system för årlig rapportering av dagligvarudistributionens miljöpåverkan. Systemet kan bland annat omfatta kvantitativa rapporter om antalet fordons- och tonkilometer, fyllnadsgrad, drivmedelsanvändning samt tillhörande koldioxidbidrag och en kvalitativ
beskrivning av övriga emissioner.
1.3
Vi företag åtar oss att vid utveckling av e-handel för dagligvaror verka för att sådan handel
utvecklas på ett sätt som minskar miljöpåverkan.
1.4
Vi företag åtar oss att säkerställa effektiv kompetensuppbyggnad och ständiga förbättringar
genom att utvärdering av e-handelns miljöpåverkan och andra effekter genomförs, antingen i
egen regi eller genom att externa parter erbjuds möjlighet att ta del av relevanta data.
1.5
Vi kommuner och regioner åtar oss att vidareutveckla våra regelsystem så att lastfordon med
lägre miljöpåverkan, exempelvis genom ny miljöteknik, system för möjlighet till effektiv styrning av
transporterna (ITS) och/eller hög fyllnadsgrad, ges fördelar, exempelvis genom tillgång till ”gräddfiler".
1.6
Vi kommuner och regioner åtar oss att årligen redovisa vår användning av e-handel med dagligvaror och planerna för dess vidareutveckling.
1.7
Vi kommuner och regioner åtar oss att beakta och särskilt redovisa möjligheter och krav avseende samordnad dagligvarudistribution vid lokal och regional samhällsplanering.
1.8
Vi kommuner och regioner åtar oss att – bl.a. i den fysiska planeringen – noga beakta etableringarnas konsekvenser vad gäller konsumenternas trafikarbete för inköpsresor.
1.9
Regeringen åtar sig att fortsätta arbetet med att förenkla och effektivisera samverkan mellan olika
trafikslag. Av särskild vikt är att förbättra järnvägens förutsättningar att uppnå ökad kvalitet med
hänsyn till transporttid, leveransprecision, kostnader och anslutningsspår samt tillsammans med
andra transportslag i kombitransporter erbjuda ökad transportkapacitet, effektivitet och kvalitet.
Rev. 2003-10-14
sida 3 (8)
2. Forskning och utveckling för en hållbar produktion av och handel
med dagligvaror
Utveckling av ny kompetens och nya kunskaper är nödvändigt för att nå de uppsatta målen. Den akademiska världen och näringslivet behöver därvid ha ömsesidigt utbyte av kunskaper och erfarenheter. Samverkan mellan stat, industri och högskolor/universitet är därför angelägen. I detta sammanhang är en av
högskolans uppgifter viktig: d.v.s. att aktiv informationsspridning av forskningsresultaten skall ske. Nedanstående åtaganden om ökat samarbete har potential att bidra till samtliga uppsatta projektmål.
2.1
Vi företag åtar oss att
hålla en öppen attityd till forskning bl.a. genom att söka och erbjuda samverkan med forskare.
aktivt bidra med lämpliga resurser och erfarenheter för att möjliggöra en långsiktig
kunskapsuppbyggnad inom området t.ex. i form av kompetenscentra.
medverka i utvecklings- och pilotprojekt också sådana med bredare målsättning än exklusiv
företagsnytta, t.ex. bransch– eller samhällsnytta.
stärka beställar- och mottagningskapacitet i det egna företaget för forskning och
forskningsresultat.
2.2
Regeringen åtar sig att verka för att
den samlade kunskap och kompetens som finns idag, både nationellt och internationellt,
avseende dagligvaruhandelns försörjning från råvara till konsument, inklusive slutkundens
inköpsresor, kommer till användning och utvecklas vidare. Insatserna (inkl. e-handel) skall
kunna omfatta forskning, utveckling och demonstration.
i samverkan med näringslivet stödja utvecklingen av nationella kompetenscentra inom
områdena för hållbar produktutveckling, produktion av och handel med dagligvaror.
Ovanstående sker inom ramen för verksamheten vid berörda myndigheter såsom Formas, Statens energimyndighet, Naturvårdsverket, Vägverket, Banverket och VINNOVA, med
hänsynstagande till verksamheter inom EU, FN och OECD.
Rev. 2003-10-14
sida 4 (8)
3. Ny teknik och nya lösningar
För att uppnå målen om minskad miljöbelastning av transporter samt energianvändning finns ett stort
behov av att utveckla och införa ny teknik. De flesta företag i dialoggruppen är inte själva teknikutvecklare
men kan påverka hur snabbt utvecklingen kommer att ske bl.a. genom att ställa krav på sina leverantörer.
Ny teknik kan minska driftskostnaderna på längre sikt men samtidigt vara dyr vid inköp. Nedanstående
åtaganden bidrar främst till att uppnå projektmål 2 och 3, men även projektmål 4 och 5.
EU har nyligen beslutat om ett direktiv för främjande av användningen av biodrivmedel för transporter.
Enligt detta direktiv skall medlemsländerna sätta upp nationella vägledande mål för introduktionen av biodrivmedel och andra förnybara drivmedel och rapportera dessa till EU-kommissionen senast i juli 2004.
Samtidigt pågår beredning av lagstiftning inom EU som syftar till att åstadkomma en EU-omfattande ram
inom vilken medlemsstaterna kan tillämpa differentierade skattesatser till förmån för biobränslen.
Regeringen angav i proposition 2001/02:55 Sveriges klimatstrategi att man avser återkomma med förslag
till nationellt mål för vidare introduktion av alternativa drivmedel då EU:s beslut fattats.
3.1
Vi företag åtar oss att verka för tillkomst och genomförande av utvecklings- och demonstrationsprojekt inom områdena nya drivmedel, nya tekniker för energiomvandling i fordon samt intelligenta
transportsystem, ITS, d.v.s. tekniker för effektivare transportlösningar.
3.2
Vi företag åtar oss att erbjuda utbildning och skapa ekonomiska incitament för förarna så att dessa
tillämpar ett sparsamt körsätt samt även på andra sätt söka minska fordonens bränsleförbrukning.
3.3
Vi företag åtar oss att kartlägga och analysera nuvarande energisituation samt att fastställa lämplig
strategi för att arbeta långsiktigt med energieffektivisering i lokaler och verksamhet. Områden som
särskilt beaktas är belysning, värme, kyla, ventilation, tryckluft och elmotordrifter. Konkreta mål
avseende energi- och effektbehov fastställs och följs upp.
3.4
Vi företag åtar oss att söka effektivt reducera fordonens emissioner av partiklar, särskilt i tätorter.
3.5
Vi företag, kommuner och regioner åtar oss att följa upp, mäta och söka reducera tomgångskörning i yrkestrafik.
3.6
Vi kommuner och regioner åtar oss att ge miljöförbättrade befintliga tunga fordon sådan status att
körning får ske i miljözon samt generellt verka för att särskilt miljöfordon får förbättrad framkomlighet.
3.7
Regeringen åtar sig att inom EU verka för att lämpliga metoder för mätning och certifiering av
fordon tillämpas. Av speciellt intresse är att tillse att de generella mät- och certifieringskraven
återspeglar såväl tunga som lätta fordons miljöprestanda på ett rättvisande och jämförbart sätt.
3.8
Regeringen åtar sig att verka för att företag som arbetar långsiktigt med energieffektivisering
erbjuds stöd i form av analyser, utbildning och uppföljning av resultaten.
Rev. 2003-10-14
sida 5 (8)
4. Hållbara företag, kommuner och regioner
Hållbarhetstänkande kan användas för att skapa effektiva och konkurrenskraftiga företag, där miljöfrågorna integreras i all verksamhet. En viktig förutsättning för ett systematiserat miljöarbete är att alla
företag inför någon form av kvalitetsstyrnings- och miljöledningssystem. En annan förutsättning är att
miljöarbetet integreras i övrig verksamhet, t.ex. genom att miljöfrågor hanteras i verksamhets- eller affärsplaner. I många fall krävs ett långsiktigt perspektiv för att kunna beakta miljöfrågorna vid investeringar.
Ett sätt att göra detta är att använda livscykelkostnad (Life Cycle Cost – LCC). Nedanstående åtaganden
utgör en viktig bas för uppfyllandet av samtliga projektmål.
4.1
Vi företag, kommuner och regioner åtar oss att införa eller utveckla kvalitets- och miljöledningssystem i vår verksamhet.
4.2
Vi företag, kommuner och regioner åtar oss att integrera miljöfrågorna i all verksamhet (d.v.s.
aktiviteter, varor och tjänster) och utveckla samt tillämpa en miljöpolicy. Baserat på miljöutredningar och identifiering av verksamhetens betydande miljöaspekter formulerar vi och följer upp
miljömål, handlingsplaner och rutiner. Vidare åtar vi oss att verka för att miljöfrågorna ingår i introduktionskurser och vidareutbildningar.
4.3
Vi företag, kommuner och regioner åtar oss att medverka till användning och förbättring av LCCmetoder såväl vid egna som våra leverantörers investeringar, i synnerhet vid inköp av energikrävande utrustning.
4.4
Regeringen åtar sig att verka för att utveckla rutiner för användning av LCC vid investeringar i t.ex.
drifts- och processutrustning.
4.5
Regeringen åtar sig att se över möjligheten att i möjlig mån stimulera företag som tillämpar och
kan dokumentera ett systematiserat och väl fungerande miljöarbete.
4.6
Regeringen åtar sig att verka för att ett arbete syftande till att främja utvecklingen av olika slags
verktyg för uppföljning av miljöpåverkan på företagsnivå initieras.
4.7
Regeringen åtar sig att även fortsättningsvis verka för att styrmedel utformas så att de främjar en
hållbar utveckling.
Rev. 2003-10-14
sida 6 (8)
5. Synliggjord miljöpåverkan
Miljöfrågor bör få en större betydelse i företagens information, reklam och marknadsföring. Med miljöinformation har företagen stora möjligheter att påverka sina kunder. Proaktiva företag bör engageras i
utveckling av kriterier för miljömärkning. Nedanstående åtaganden bidrar till att uppnå bland annat projektmål 7.
5.1
Vi företag åtar oss att utveckla likartade system för rapportering av försäljning av miljömärkta och
ekologiska varor. Systemet bör utformas så att det underlättar uppföljningen av miljökvalitetsmålen.
5.2
Vi företag åtar oss att i vår regelbundna marknadskommunikation lyfta fram de miljöförbättringar
som gjorts och görs.
5.3
Vi företag åtar oss att verka för att tydliggöra kopplingarna mellan försäljningen av miljömärkta och
ekologiska varor och konkreta miljöpåverkan.
5.4
Regeringen åtar sig att verka för att berörda myndigheter, inom ramen för miljömålsarbetet, kan
stödja initiativ som underlättar både insamling av uppgifter och information om miljöpåverkan.
5.5
Regeringen åtar sig att uppdra åt relevant myndighet att stödja företag i arbetet med att lyfta fram
”goda exempel”.
5.6
Regeringen åtar sig att verka för att en översyn initieras av hur olika delar i lagstiftningen kan
utvecklas för att främja att företagen tar ett större ansvar för miljöåtgärder och miljöanpassade
varor.
Rev. 2003-10-14
sida 7 (8)
6. Miljöanpassning av varor och tjänster
Miljöanpassningen kan ökas genom att krav ställs vid inköp/upphandling av varor och tjänster. Detta kan
ske genom att oönskade ämnen i kemiska produkter, i varor eller vid tillverkningsprocesser väljs bort. Krav
kan också ställas som innebär effektiv resurs- och energianvändning, minskade utsläpp av CO2, och andra
miljöstörande utsläpp vid tillverkning, transport, förvaring och hemdistribution. Produktutveckling bör ske
på ett sådant sätt att det underlättar ett miljömässigt bra omhändertagande av avfallet. Kraven bör ses
över kontinuerligt för att tillförsäkra en ständig förbättring.
Vägverket bedriver inom ramen för sitt sektorsansvar projektet kvalitetssäkring av transporter ur miljöoch trafiksäkerhetsperspektiv. Projektets syfte är att förmå köpare och säljare av transporter att kvalitetssäkra egna och upphandlade transporter utifrån miljöanpassning och trafiksäkerhet. År 2002 omfattade
kvalitetssäkringsarbetet 18 landsting, 117 kommuner och 74 företag. Bland företagen återfinns ett antal
livsmedelsföretag och branschföreningen Livsmedelsföretagen. Nedanstående åtaganden bidrar potentiellt
till att uppnå samtliga projektmål.
6.1
Vi företag, kommuner och regioner åtar oss att vid upphandling ställa krav på att särskilt farliga
ämnen vars förekomst och egenskaper redan är kända inte får förekomma i kemiska produkter
och andra varor.
6.2
Vi företag, kommuner och regioner åtar oss att vid upphandling ställa krav på information om
kemikalieinnehåll i varor så att kännedomen om förekomsten av särskilt farliga ämnen i andra
varor än kemiska produkter ökas.
6.3
Vi företag, kommuner och regioner åtar oss att genom att ställa relevanta och tydliga miljökrav
som hänför sig till hela, eller delar av produkters livscykel, utföra miljöanpassad upphandling av
varor och tjänster och att kvalitetssäkra egna och upphandlade transporter från miljö- och trafiksäkerhetssynpunkt. Häri ingår att vid inköp av nya fordon välja sådana med låg bränsleförbrukning
och bästa miljöklass.
6.4
Vi företag, kommuner och regioner åtar oss att endast köpa/använda kemiska produkter för vilka
leverantören, då det är relevant2, kan tillhandahålla säkerhetsdatablad som uppfyller kraven på
utförlig information i enlighet med Kemikalieinspektionens föreskrifter.
6.5
Vi företag, kommuner och regioner åtar oss att, utifrån inhämtad kännedom om förekomst av
kemikalier i varor, vidareutveckla relevanta delar av OBS-databasen till en branschanpassad
upphandlingsguide för allmän riskminskning och utfasning av särskilt farliga ämnen.
6.6
Regeringen åtar sig att verka för att upphandling och användning varor och tjänster inom statlig
verksamhet skall göras i enlighet med punkterna 6.1 t.o.m. 6.4 ovan. Staten skall därmed vara en
föregångare när det gäller miljöanpassad upphandling och användning av varor och tjänster.
6.7
Regeringen åtar sig att verka för en fortsatt dialog med dagligvaruföretagen i syfte att stödja dem i
deras arbete med utveckling av verksamhetsanpassad information och utfasning av särskilt farliga
ämnen i kemiska produkter och andra varor.
6.8
Regeringen åtar sig att verka för att underlätta för företagen att tolka och använda säkerhetsdatablad.
6.9
Regeringen åtar sig att verka för att verktyg för miljöanpassad offentlig upphandling används,
underhålls och vidareutvecklas.
6.10
Regeringen åtar sig att verka för att förutsättningar skapas för att göra uppföljning av de miljökrav
som ställs vid offentlig upphandling.
2
Leverantörer av kemiska produkter som är hälso- eller miljöfarliga enligt Kemikalieinspektionens föreskrifter (KIFS 1994:12)
skall förse yrkesmässiga användare med information om produktens egenskaper från risk- och skyddssynpunkt i form av
varuinformationsblad.
Rev. 2003-10-14
sida 8 (8)
7. Stärkt och etablerad samverkan kring producentansvarssystem
En viktig tanke bakom producentansvaret är att producenten kan minimera miljöpåverkan och kostnaden
för hanteringen av produkten i alla led, d.v.s. även efter det att produkten lämnat producenten, genom att
redan vid produktutvecklingen ta ansvar för varan under hela dess livscykel. Aktörerna inom dagligvarukedjan berörs främst av producentansvaret för förpackningar, både som producenter/importörer av varor
samt transportörer. Nedanstående åtaganden bidrar till uppfyllandet av samtliga projektmål.
7.1
Vi företag åtar oss att aktivt delta i utvecklingsarbetet av befintliga och eventuella nya
producentansvarssystem.
7.2
Vi företag åtar oss att öka informationen till konsument om innebörden av producentansvarssystem och hur dessa kan stödja konsumentens miljöarbete.
7.3
Vi företag åtar oss att verka för att fler branscher ska engagera sig i befintliga och eventuella nya
producentansvarssystem.
7.4
Regeringen åtar sig att verka för en harmonisering av producentansvarssystemen inom EU. Detta
hindrar inte regeringen att ta initiativ till nya nationella system.
Rev. 2003-10-14