Qulturum Rapport
Diabetes och integrerad
mental träning
En kvalitativ studie om hur människor med diabetes
typ 1 uppfattar sin livssituation efter genomgången
kurs i Integrerad Mental Träning, jämfört med före
kursen
Christina Göth
Qulturum
2004:5
Författare:
Christina Göth, utvecklingsledare
Qulturum
Box 702
551 20 JÖNKÖPING
Tfn 036-32 12 14
[email protected]
SAMMANFATTNING
En kvalitativ utvärdering med hjälp av intervjuer med fenomenografisk ansats har
gjorts på 14 personer med diabetes typ1. Dessa personer har deltagit i ett forskningsprojekt där de genomgått en kurs i stresshantering med hjälp av mental träning. Personerna som intervjuades valdes ut först med slumpmässigt urval för att sedan kompletteras med strategiska urval. Syftet med studien var att undersöka hur personerna
uppfattade sitt liv nu jämfört med hur det var före kursen i mental träning. Bandade
intervjuer genomfördes, skrevs ordagrant ut, analyserades och grupperades i kategorier av olika dimensioner. Resultatet visar att dessa personer hittat ett nytt sätt att
hantera livet på. Det handlade om att hantera kroppsliga förändringar som att hämta
ny kraft, handskas med smärta och att hantera sin hälsa. Det handlade också om att
hantera mentala förändringar som avslappning, kunna sätta gränser, klara av stress,
uppleva känslor och att känna kontroll. Dessutom fanns förändrade attityder till problem, man såg på andra personer på ett annat sätt, hade en annan inställning till livet
och upplevde att framtiden var positiv. Denna hantering kunde ses som ett paraply
där personen fanns avstressad, mådde och fungerade bra. Resultatet visar att personerna har utvecklats mot att fungera och må bättre. Man upplever sig klara av stress
på ett bättre sätt än tidigare, upplevelsen av lugn, säkerhet och trygghet är tydlig.
Man har lärt sig att hantera livet inom tre stora områden: kroppsliga förändringar,
mentala förändringar samt attityder till problem, andra människor, livet och framtiden. Resultaten visar på att det är positivt att erbjuda personer med diabetes ett
stresshanteringsprogram.
Nyckelord: Diabetes typ 1, HbA1c, stress, stresshantering, mental träning, fenomenografi, kvalitativ metod
Keywords: Diabetes type 1, HbA1c, stress, stress management, mental training,
phenomenography, qualitative method
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING................................................................................................................ 1
BAKGRUND............................................................................................................... 1
Diabetes ................................................................................................................ 1
Beskrivning av Integrerad Mental Träning (IMT) ................................................ 2
Stress ................................................................................................................ 3
Beskrivning av grundforskningsprojektet:............................................................ 4
Kort beskrivning av uppläggningen av kurs i Integrerad Mental Träning som
ingick i projektet.................................................................................................... 5
SYFTE.......................................................................................................................... 6
METOD........................................................................................................................ 6
Kvalitativ utvärdering av projektet ....................................................................... 6
Beskrivning av den fenomenografiska ansatsen................................................... 6
”Fenomen” ............................................................................................................ 7
Beskrivning av tillvägagångssättet........................................................................ 8
RESULTAT ............................................................................................................... 11
Kroppsliga förändringar ...................................................................................... 11
Mentala förändringar........................................................................................... 13
Förändrade attityder ............................................................................................ 15
SAMMANFATTNING.............................................................................................. 17
DISKUSSION............................................................................................................ 18
Metoddiskussion.................................................................................................. 18
Urval .............................................................................................................. 18
Validitet .............................................................................................................. 18
Intervjuareffekten................................................................................................ 19
Resultatdiskussion............................................................................................... 19
Kroppsliga förändringar ...................................................................................... 19
Mentala förändringar........................................................................................... 20
Förändrade attityder ............................................................................................ 21
Betydelsen av studien.......................................................................................... 22
KONKLUSION ......................................................................................................... 23
REFERENSER........................................................................................................... 24
BILAGOR:
Bilaga 1
Program för Integrerad Mental Träning
Bilaga 2
Brev till deltagare i forskningsprojektet
Bilaga 3
Intervjuguide vid intervju av kursdeltagare i Mental Träning - Diabetes
INLEDNING
Under perioden våren 1999 till och med hösten 2001 genomfördes ett forskningsprojekt kring Diabetes och Integrerad Mental Träning (IMT). Detta forskningsprojekt
är utgångspunkten för denna delstudie, som är en utvärdering med hjälp av intervjuer
(1).
Syftet med det större forskningsprojektet, på vuxna personer med diabetes typ 1, var
att undersöka effekterna av stresshantering med hjälp av Integrerad Mental Träning
(IMT). De eventuella effekterna avsåg blodsockerkontroll HbA1c och stämningsläge.
Studien genomfördes i en s.k. repeated interrupted time series design med två randomiserade grupper. Data för blodsockerkontroll (HbA1c) samt stämningsläge, mall
med ett etablerat instrument, The Mood Adjective Checklist (MACL) (2), insamlades
före, direkt efter och ett år efter kursen i IMT. Utvärdering av programmet geno mfördes med statistiska beräkningar och dokumenterades under våren 2003 (1).
Tidigare studie om mental träning och hälsa visar att människor ofta i sin grund påverkas av IMT (3). För att, förutom den kvantitativa analysen, ytterligare belysa effekterna av kursen, beslöt vi i planeringen av projektet, att genomföra intervjuer med
kursdeltagarna efteråt. Genom intervjuerna var önskemålet att fånga in de dimensioner som svårligen låter sig avtäckas i en kvantitativ studie. Frågeställningen var:
”Hur uppfattar respondenten sin livssituation nu jämfört med hur det var före kursen
i IMT?” Det är om dessa kvalitativa intervjuer denna delstudie handlar.
BAKGRUND
Diabetes
Diabetessyndromet är ett tillstånd som karaktäriseras av kroniskt för högt blodsockervärde. Insulinet som har uppgiften att vara dörröppnare till cellerna så att blodet
kan lämna ifrån sig socker till cellens ämnesomsättning, saknas mer eller mindre. Det
finns två huvudtyper av diabetes. Dessa är typ 1- och typ 2 diabetes (4, 5).
Typ 1 debuterar oftast i barn och ungdomsåldern. Vid denna form av diabetes är insulinproduktionen i bukspottkörteln helt eller nästan helt upphörd. De insulinproducerande Langerhanska öarna i pancreas förmår inte längre producera insulin. Följden
blir att kroppen inte utnyttjar glykos på rätt sätt. Blodsockervärdet blir därför för högt
i blodet. Insulin måste tillföras. Denna form av insulinberoende diabetes mellitus
benämns typ 1 diabetes.
Typ 2 debuterar oftast efter 40 års ålder och kallas för vuxen eller åldersdiabetes. Vid
denna typ av diabetes kan det vara tillräckligt att komma tillrätta med blodsockernivåerna med hjälp av kostbehandling, motion och viktnedgång. En viss insulinproduktion kan finnas kvar. Denna form av diabetes mellitus kallas typ 2 diabetes.
1
Samband finns mellan stress och förhöjda blodsockervärden hos person med Diabetes mellitus (6, 7, 8). För individen innebär ett för högt blodsockervärde att risken för
komplikationer ökar. För höga blodsockervärden påverkar kroppen så att det bildas
ketonsyror i blodet och kan orsaka glycoscoma. Studier har visat att mental träning
kan minska stressnivån (9, 10, 11). Förhöjda blodsockervärden har påvisats hos studenter före tentamen och även hos kirurgiska patienter före operation (12).
Beskrivning av Integrerad Mental Träning (IMT)
Mental Träning är ett samlingsnamn för psykologiska metoder som strävar mot
självkontroll och självpåverkan av beteenden, upplevelser och kroppsliga processer.
Det är en metod och en livsinställning med syftet att må och fungera bättre. Det är ett
sätt att lära sig hantera stress och motverka utbrändhet. Den har sitt ursprung inom
idrottspsykologin där forskning har pågått under mer än 25 år i Sverige.
Föregångaren och initiativtagaren i Sverige är Lars-Eric Uneståhl. Han har utvecklat
modellen inom idrotten och även överfört den till andra områden som t.ex. hälsa,
arbetsliv, team- och ledarutveckling. Inom hälsoområdet kan nämnas: Rökfrihet,
Idealvikt, Immunförstärkning, Tinnitus, Sömnträning, Smärtlindring mm. (13)
Utvecklingen av mental träning har sin grund företrädesvis i den progressiva avslappningen och i den autogena träningen. Den progressiva avslappningen togs fram
i Tyskland på 1920 talet av Jacobsson (14). Jacobsson undersökte muskelfibrerna på
människor som överraskades av oväntade ljud. Upptäckten var att muskelfibrerna
förkortades och spändes när personerna upplevde ängslan och oro. Han antog att
ängslan kunde elimineras om spänningen försvann. Han lät personerna träna systematisk muskelavslappning. Genom att systematiskt spänna och slappna av olika
muskelgrupper lärde sig kroppen att slappna av och att känna igen när en muskel var
spänd respektive avslappnad. Han upptäckte då att om en person kunde slappna av
och nå total spänningssänkning så kom också upplevelsen av djup mental avslappning. Enligt Jacobsson medför en avslappning av en muskel även en avspänning av
de nerver som går till och från denna muskel. Varken muskler eller nerver fungerar
som enheter i sig själva, utan de ingår som beståndsdelar i nervmuskelsystemet (15).
J.H.Schultz, professor i psykiatri utvecklade den ”autogena träningen”. Vid autogen
träning är kroppskännedom viktig och man tränar utförlig avslappning med hjälp av
tankar och visualiseringar (föreställningar av inre mentala bilder). Det är en metod
där man överför bildens/föreställningens kraft till kroppen. Genom att till exempel
bildmässigt föreställa sig tyngd åstadkommer man en tyngdkänsla i kroppen. Denna
känsla av tyngd är ett uttryck för muskelavslappning. Det psykiska kan påverka det
fysiska därför att kropp och själ är en enhet. Kroppen påverkas genom ”koncentrerad
självframkallad avslappning” Schultz (16).
När de första resultaten inom idrotten i Sverige presenterades kallades metoden
”autogen träning”. I slutet av 60-talet ändrades begreppet till mental träning. Detta
skilde sig från autogen träning bland annat genom att den progressiva muskelavslappningen lades till. Metoden utvecklades ytterligare (17).
2
På 1970 talet gav Lars-Eric Uneståhl, Ingemar Dureman, Ture Arvidsson och Eric
Bartholdsson ut en LP-skiva via Ferrosan AB, med titeln ”Lugn genom avspänning”
(18). Den innehöll två mentala grundträningsprogram. Man trodde då att det kunde
vara farligt för vem som helst att träna detta på egen hand. Därför receptbelades skivan. Den såldes till mer än 26 000 patienter. Det kom inga rapporter om biverkningar och skivan släpptes fri efter ett år. Sedan dess har inga träningsprogram varit
receptbelagda. Det finns i dag kassettband att köpa, bland annat på Apoteket, receptfritt.
Den mentala träningen enligt IMT modellen är en egenträning, där var och en tar
ansvar för sin egen utveckling. Man kan inte läsa sig till resultat utan man måste
själv träna till det. Dagens metod, och den metod som användes i projektet, innebär
långsiktig och systematisk träning. Grundträningen innefattar fyra olika faser. Dessa
faser är Muskulär avslappningsträning, Mental avslappningsträning, Självbildsträning och Målbildsträning. I kursen inom projektet ingick även fortsättningsfaserna
Livskvalitet, Humor och Hälsa (13).
IMT är en stressreducerande metod. Genom att träna och tillämpa en stressreducerande metod i grundstudien antogs att man kunde påverka sitt blodsockervärde. Studier visar att mental träning är spänningsreducerande (9, 10, 19).
En liknande studie har gjorts i North Carolina (20). Den visade att man med hjälp av
stresshantering kunde sänka sitt blodsocker (HbA1c) hos människor med diabetes
typ 2. I studien om stress och diabetes, deltog 108 män och kvinnor med en ålder
över trettio år. Via slumpmässigt urval delades personerna in i en försöksgrupp som
erhöll stresshanteringsprogram och en kontrollgrupp utan stresshanteringsprogram.
På stresshanteringskursen lärde sig deltagarna de hälsomässiga konsekvenserna av
stress. De lärde sig att känna igen stress och tränades i stresshantering, bland annat
genom progressiv muskelavslappning. Deltagarna följdes under ett år under vilket
HbA1c blodundersökningar, frågeformulär om stress, ängslan och psykisk hälsa
genomfördes med regelbundna intervall. Analyser av undersökningsmaterialet visade
att HbA1c-nivån förbättrades i båda grupperna till en början. Efter sex månader steg
HbA1c-nivån åter i kontrollgruppen medan försöksgruppen fortsatte att förbättras.
Resultatet visade att stresshanteringsträningen visade en liten men signifikant sänkning av HbA1c. Resultaten visade även att mindre nervösa personer hade lika stora
chanser att påverka sitt HbA1c som mycket nervösa personer. Resultaten visade också att skillnaden i HbA1c inte berodde på ändrade kost- eller aktivitetsvanor i någon
av grupperna. Sammanfattningsvis sades att en enkel kurs i stresshantering kan hjälpa personer med typ 2 diabetes att förbättra sin blodsockernivå. Författarna understryker att förbättring tar tid. Även om det inte finns en behandlingsstrategi som fungerar för alla, så föreslås att stresshantering kan vara ett värdefullt komplement till
den nuvarande diabetesbehandlingen (20).
Stress
Det finns många definitioner på stress. Ofta förekommer två centrala beståndsdelar.
Dessa kan vara ett yttre ursprung som ger upphov till inre fysiologiska och psykologiska förändringar eller störningar. Exempel på detta kan vara extrem yttertemperatur
eller ett hot om att bli hemlös. Stress kan också beskrivas som ett samspel mellan
individen och omgivningen där omgivningens krav ställs mot individens förmåga.
3
Det kan då vara obalans i samspelet och omgivningens krav överstiger individens
förmåga eller tvärtom (21).
Redan på 1930 talet beskrev Walter Cannon det vi idag kallar kamp- eller flykt reaktioner (22). Cannon registrerade under sin forskning att tarmrörelserna påverkades av
känslomässigt tillstånd. Blodsockernivå, adrenalinhalt, puls, blodtryck och andningsfrekvens ökar när en individ ställs inför hotfulla situationer. Blod och syre går då i
första hand till muskler, hjärna och hjärta. Blodtrycket höjs, musklerna spänns, syn
och hörsel intensifieras och tankarna skärps. Detta är kroppens sätt att reagera i en
livsfarlig situation. Det gäller då att rädda livet med kamp eller flykt. När människan
utsätts för långvarig stress och kroppen reagerar med kamp/flyktreaktionen kan
kroppen vara kvar detta tillstånd. Om detta tillstånd permanentas utan möjlighet att
kunna fly eller slåss kan det vara riskfyllt för kroppen. Det kan då utvecklas bland
annat vävnadsskador i slemhinnorna som är utsatt för detta. Den kanadensiske stressforskaren Hans Selye kopplade ihop stress med ohälsa (23). Han beskrev att skadliga
stressorer framkallade biologiska reaktioner som försvar mot det som hotar. Detta
benämns G.A.S. (General Adaptation Syndrome) och innefattar tre olika stadier:
alarmfas, motståndsfas och utmattningsfas. Det autonoma nervsystemet påverkar de
kroppsliga reaktionerna med olika inverkan från det sympatiska och det parasympatiska nervsystemet. Det hormonella systemet med insöndring av ACTH från hypofysen, kortikosteroider från binjurebarken i form av bland annat cortisol. Förhöjda
mängder av cortisol som beror på stress kan bland annat leda till sår på
magtarmslemhinna, blodtryckstegring, nedbrytning av muskulatur, förhöjda
blodsockernivåer och åderförfettning. Samtidigt kan man se ett försvagat immunsystem. Immunsystemet, nervsystemet och det hormonella systemet är sammanflätade
och stressfyllda händelser kan rubba balansen mellan dessa system och ge upphov till
ohälsa. (4, 22, 23). Det finns belägg för att kronisk stress kan bidra till sjukdomar i
det kardiovaskulära (24), gastrointestinala (25) och det immunologiska systemet
(26). Även hjärnan kan ta permanent skada av långvarig exponering av stress (27,
28). Forskning finns som beskriver sambandet mellan stress och förhöjda blodsockervärden (12, 29).
Beskrivning av grundforskningsprojektet: ”Stresshanteringsträning
relaterat till blodsockerkontroll och sinnesstämning hos vuxna personer med typ 1-diabetes mellitus”
Syftet med det större forskningsprojektet, som godkändes av den forskningsetiska
kommittén vid Linköpings Universitet, var att undersöka effekterna av stresshantering med hjälp av Integrerad Mental Träning (IMT) när det gällde blodsockerkontroll
(HbA1c) samt stämningsläge. Instrumentet ”The Mood Adjective Checklist”
(MACL) är skapat för att mäta sex olika stämningsområden i en symmetrisk 71frågors fyra kategoriskala. Lägre siffra (score) indikerar en bättre känsla. De sex
MACL områdena/domänerna är följande: Hedonisk ton (12 påståenden: ledsen-glad),
Extraversion/introversion (11 påståenden: pratsam-tyst), Positiv/negativ social orientering (11 påståenden: samarbetsvillig – oresonabel), Aktivitet/inaktivitet (16 påståenden: aktiv – matt), Avslappning/spänning (10 påståenden: lugn-spänd), Känsla
av kontroll/saknad av kontroll (11 påståenden: självförtroende- osäkerhet). MACL
har bevisats vara ett tillförlitligt och känsligt instrument för mätning av både kort –
och långvariga förändringar i stämning (2, 30).
4
MACL samt blodsockerkontroller (HbA1c) mättes före, direkt efter och ett år efter
kursen i IMT. Urvalet av de två grupperna med insulinberoende diabetes, som genomgick en kurs i IMT, gjordes genom annons i dagspressen, genom information av
diabetessjuksköterskorna vid besöken på diabetesmottagningen inom sjukvårdsområdet. Annonsen vände sig till vuxna personer med insulinberoende diabetes, som
upplevde stressrelaterade svårigheter i det dagliga livet, gärna med svårinställd diabetes. Annonsen ställde också frågan om man var villig att ingå i ett forskningsprojekt. Vid ett informationsmöte kom cirka 45 personer. Efter en väntan på en tidsperiod av åtta veckor, med målet att minska riskerna av förväntanseffekter på variablerna i undersökningen, innehöll undersökningen 36 personer med typ 1-diabetes. Av
dessa fullföljde 31 personer programmet. Bortfallens orsaker berodde på att två personer ansåg sig ha för mycket att göra, hann inte med och avbröt därför. En person
upplevde att det var för långt att åka till kurstillfällena. Två personer avled under
projektets gång. Genomsnittsåldern på den slutliga gruppen var 40,8 år. Den yngsta
personen gick i gymnasiet och var 18 år. Den äldsta personen var 65 år. Deltagarna
hade haft sin diabetes i genomsnitt 16,7 år. Av de 31 personer som fullföljde programmet var 12 män och 19 kvinnor. Den första gruppen, 19 personer, startade på
våren 1999. Den andra gruppen, 14 personer, startade på hösten samma år. Den senare gruppen fungerade som kontrollgrupp fram till dess kursstart sex månader senare.
Dessa personer genomgick sedan motsvarande program som den första gruppen.
Kursen/programmet sträckte sig över 1 termin och bestod av 2,5 timmars träff varje
vecka under 14 veckor. Därefter fortsatt egen träning med uppföljande mätningar av
HbA1c och MACL. Uppföljningstillfällen genomfördes efter 3 månader, 6 månader
samt en avslutande uppföljningsträff efter 1 år. Individuell daglig träning hemma
mellan kurstillfällena och uppföljningstillfällena ingick. (Bilaga 1)
Mätning av blodsockervärdet HbA1c, och enkät för stämningsläge MACL skedde
före start av kursen, direkt efter kurs samt ett år efter avslutad kurs. Resultaten visade
signifikant förändring i en positiv riktning för faktorerna: Hedonisk ton, Social orientering, Avslappning, Känsla av kontroll såväl direkt efter som ett år efter avslutat
program. Inga signifikanta förändringar i HbA1c-värden kunde påvisas för gruppen
som helhet. Däremot var HbA1c-värdet signifikant sämre, vid varje mättillfälle, hos
de kursdeltagare som hade störst frånvaro vid kursträffarna, jämfört med värdena
hos dem som deltog mest (1). Interventionen som genomfördes i forskningsprojektet
var att låta ovan beskrivna 33 vuxna människor med diabetes typ 1 genomgå kurs i
Integrerad Mental Träning.
Kort beskrivning av uppläggningen av kurs i Integrerad Mental Träning
som ingick i projektet
Varje kursträff pågick cirka 2,5 timmar. Den innehöll praktiska övningar och demo nstrationer av tekniker för avslappning. Dessutom gavs en teoretisk bakgrund till de
olika faserna av träningsprogrammet. Stor vikt lades vid uppföljningen av träningen
samt råd för hur man kunde gå vidare. Kursträffarna startade med diskussion i små
grupper och därefter en gemensam uppföljning av veckans träning. Tyngd lades vid
att alla skulle komma till tals och att alla var lika viktiga. Vi satt vid ett gemensamt
långbord. Frukt och vatten var dukat på bordet. Det ingick en paus för fika med kaffe/te och fralla. Varje kursdeltagare fick ta emot en ”freestyle”, två kassettband och
två böcker vid starten av kursen. Åhörarkopior av de OH-bilder som visats samt senare ytterligare träningskassettband lämnades ut efterhand. Skattningsformulär för
förmågan till muskulär avslappning, mental avslappning etc. samt dagboksblad dela-
5
des ut allteftersom kursen framskred. Skattningsformulären samlades in av
kursledningen och bearbetades med återkopplingar.
Dagboksanteckningarna var enbart för privat bruk, för att kunna se tillbaka och uppleva förändringarna. Under mellanperioderna, i kursuppehållen, skickades brev ut
med information och ytterligare träningsuppgifter att arbeta med. Det fanns också
möjlighet till individuell telefonhandledning för dem som önskade. (Bilaga 1)
SYFTE
Att beskriva hur personer med diabetes typ 1 uppfattar sin livssituation nu, jämfört
med före kurs i Integrerad Mental Träning (IMT).
METOD
Kvalitativ utvärdering av projektet
Avsikten med utvärderingen var att beskriva vilka olika uppfattningar som fanns, och
innehållet i tankarna, om hur man uppfattade sin livssituation i dag, jämfört med innan kursen i IMT. Som ett komplement till den kvantitativa studien valdes en kvalitativ metod. Polit & Hungler fastslår att ingen av de båda forskningsmetoderna kan
till fullo ensamt ge löfte om att visa på ”sanningen” om det studerade. Däremot kan
det vara tillämpligt att i en studie belysa frågan med hjälp av båda metoderna (31).
Då det här handlat om en utbildning med jämförelse före och efter denna har valet
utgjorts av den fenomenografiska ansatsen (32, 33, 34).
Beskrivning av den fenomenografiska ansatsen
Perspektivet har utvecklats vid Göteborgs Universitet, Institutionen för pedagogik,
med gruppen kring Marton, den så kallade INOM-gruppen (32, 33). Marton skiljer
på frågan: ”Vad något är” (första ordningens perspektiv) och ”Hur något uppfattas
vara” (andra ordningens perspektiv). Första ordningens perspektiv utgår ifrån fakta
och det som kan observeras utifrån. Andra ordningens perspektiv utgår ifrån personens erfarenhet utav något, hur något ter sig för någon. Fenomenografin beskriver
erfarenheterna ur andra ordningens perspektiv (32). Allmänt sett tar fenomenografen
inte reda på vilka kunskaper som olika personer har utan hur olika personer uppfattar
något.
Uppfattningsbegreppet har en överordnad ställning inom fenomenografin (34).
”Uppfattningen” eller föreställningen beskrivs som relationen mellan individ och
yttervärlden. Enligt Marton står uppfattningar ofta för det som är underförstått, det
som inte behöver sägas, eftersom det aldrig varit föremål för reflektion. De utgör
referensramen där vi samlar våra kunskaper, eller den grund på vilka vi bygger våra
resonemang (35).
6
”Fenomen”
Med fenomen menas allt som kan uppfattas. Man vill inte ta reda på om något är sant
eller falskt utan just hur människor uppfattar fenomenet. Fenomen kan förstås som en
företeelse så som den uppfattas, upplevs eller erfars av ett subjekt (36).
”I den fenomenografiska ansatsen beskrivs varseblivande och tänkande i termer av
innehåll, d.v.s. vad som uppfattas, tänks, upplevs eller förstås av en person.”(36 sid.
70) Fenomenografin är innehållsorienterad, vilket innebär att det inte är möjligt att
formulera en allmän fenomenografisk metodprincip (36). Grunden i denna forskning
är en särskild metod för intervjuer och dess bearbetning. Intervjuerna är
halvstrukturerade med några inledande frågor som är gemensamma för alla
intervjuer. Därefter följs olika teman upp som utgår ifrån den intervjuades svar. När
intervjun är klar och utskriven är det fenomenografens uppgift att tänka och reflektera över de svar hon fått. En kvalitativ analys genomförs av intervjumaterialet. Man
försöker isolera och dela in uppfattningarna i olika kategorier. Att isolera uppfattningarna innebär att försöka se den bakomliggande innebörden i det som sägs. För att
säkerställa objektiviteten och reliabiliteten skall en oberoende medbedömare efter
arbetets genomförande se ifall han lyckas isolera de olika uppfattningarna och placera dem i de olika kategorierna.
Den fenomenografiska metoden har inget generaliserbart mål i sikte. Syftet är att
avgränsa kvalitativa skillnader i de intervjuades uppfattningar och kategorisera dessa
uppfattningar som de uttrycks i samtalen. Resultaten från fenomenografiska undersökningar presenteras i kategorisystem. Dessa kan variera betydligt i relation till innehållet i intervjuerna, från strängt kontextuella med ett rikligt flöde av kategorier till
mer strukturella och sparsamt utmejslade kategorier (36, 37, 38)
7
Beskrivning av tillvägagångssättet
Urval
Fjorton personer valdes ut från de båda grupperna i grundstudien. Av dessa var 8
kvinnor och 6 män. Åldrarna sträckte sig från 23 till 59 år. Först gjordes slumpvis
urval av 10 personer. När dessa intervjuer senare var genomförda och analyserade
gjordes val av ytterligare 4 personer. Det som styrde dessa val var det som kommit
fram i de analyserade intervjuerna och vad som saknades i materialet. Det var kunskapen om den erfarenhet och information som de strategiskt utvalda personerna
hade som styrde valen. Denna kunskap hade tidigare erhållits vid de uppföljningstillfällen som ingick i varje kursträff.
Tabell 1
Intervju nr
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
Beskrivning av intervjuade personer
Kön
Kvinna
Kvinna
Kvinna
Kvinna
Kvinna
Man
Man
Man
Kvinna
Man
Kvinna
Man
Man
Kvinna
Ålder
Duration av diabetes (år)
43
51
44
29
59
37
49
36
32
48
43
54
23
50
28
4
10
19
17
22
30
21
13
37
12
15
17
5
Genomförandet
Brev med information och förfrågan om att vilja medverka sändes. (Bilaga 2)
Telefonkontakt togs med var och en då tid och plats bokades för intervjun. Alla tillfrågade ställde sig positiva till att bli intervjuade. Några personer tyckte att det verkade vara lång tid för en intervju och att det kanske skulle bli svåra frågor som dessutom spelades in på band. Detta resonerades om i telefonsamtalet. En kursdeltagare
tyckte att han inte haft någon framgång med sin träning och kanske därför inte skulle
vara med. Det var viktigt att få med den uppfattningen likaväl som uppfattningen av
framgång. En person hade så svårt att hitta en möjlig tid och drog ut så långt i tiden
att intervjun inte blev av. Det fanns då inte längre behov av denna intervju eftersom
de andra intervjuerna givit så mycket information att det uppfattades som tillräckligt.
Alla intervjuerna genomfördes i respondenternas hem. För det mesta var det vid
köksbordet eller i vardagsrumssoffan och någon gång i trädgården. Innan intervjun
startade togs frågan upp om det fanns någon särskild fundering. Om det var så diskuterades detta först. Intervjuerna bandinspelades och bandspelaren ställdes synlig på
bordet. Bandspelaren var liten, tycktes inte störa och glömdes snart bort. Tiden för
intervjuerna varierade mellan cirka 40 till cirka 90 minuter. Den första intervjun
8
genomfördes oktober månad 2001 och den sista, nummer 14, genomfördes i augusti
2002. Vid den sista intervjun hade det gått tre år sedan den första kursen i IMT startade.
Samtliga intervjuer inleddes med samma övergripande fråga : ”Hur uppfattar Du Din
situation nu i dag jämfört med hur det var före kursen i mental träning?” Utifrån denna ingångsfråga kunde vi sedan föra ett samtal som fördjupade förståelsen för den
intervjuades uppfattning. Därifrån fanns följdfrågor kring områdena: socialt,
kroppsligt/hälsan, emotionellt och framtiden. (Bilaga 3)
Det var en strävan att följa upp den intervjuades uttalanden, men även den intervjuades sätt att uttrycka sig. Det var viktigt att inte ta något för givet, utan att ställa frågor
och göra kommentarer på ett sådant sätt att den intervjuade berättar mera, förtydligade sig och helst också gav exempel . Ibland kunde detta kännas konstruerat eftersom
jag som intervjuare tyckte mig förstå mycket genom ansiktsuttryck, kroppsspråk,
pauser och tystnad och genom att vi hade en gemensam kunskap och erfarenhet. Förhållningssättet var på ett öppet sätt som gav den intervjuade möjlighet att reflektera
och uttala sig fritt. Pauser och tystnad fick ingå som en viktig del (39, 40). Det kunde
hända att någon grät, då stängde vi av bandspelaren en stund. Det kunde också hända
att bandspelaren stängdes av om det ringde i telefonen, om något barn kom och ville
ha uppmärksamhet eller liknande.
Transkribering
Intervjuerna skrevs därefter ner ordagrant i sin helhet, så noggrant som möjligt. Det
betydde att pauser, hostningar, skratt, tveksamheter o.s.v. antecknades. De första sex
intervjuerna skrevs ut av mig själv. De resterande åtta intervjuerna skrevs ut av annan person.
Analys av intervjuerna
När en intervju var genomförd och utskriven lyssnades bandet noggrant igenom
samtidigt som texten lästes. Därefter lästes den åter ett flertal gånger. Innehållet blev
alltmer bekant och när den kändes helt igenkänd ändrades prägeln på läsningen. Innebörds skillnader och olika delar började då framträda. Vid den fortsatta läsningen
observeras likheter och skillnader. På så sätt växte ett mönster av uppfattningar, erfarenheter och relationer mellan dessa fram. Färgmarkeringar i textmassan gjordes och
kodord skrevs i kanten på den utskrivna intervjun. I ett särskilt block skrevs även för
hand uttalande som markerats. Den ena intervjun efter den andra genomfördes,
skrevs ut, lästes och begrundades. När alla intervjuer var genomförda och genomlästa
ett antal gånger gjordes markeringar om utsagor av olika slag som hade med syftet
att göra. Syftet fanns nedskrivet med stora bokstäver och låg framför arbetsplatsen på
ett stort ark under hela analystiden Detta var som en hjälp för att kunna hålla rätt
fokus. Därefter klipptes utsagor för varje intervju och grupperades i olika kategorier.
Eftertanken gällde: ”Vad är det egentligen dessa ord står för? Vad innebär och betyder de? Är detta t ex ett uttryck för trygghet?” När alla intervjuer var genomarbetade
på detta sätt övergick analysarbetet till att enbart bearbeta dessa utsagor. Alla utsagor
samlades nu i en gemensam utskrift och kategoriserades. 228 stycken utsagor/uttalanden om olika fenomen fanns nu. Dessa var grupperade i 43 olika beskrivningskategorier. Dessa områden/kategorier var:
Livsförändringar, bytt arbete, fritid, värk, attityd mot andra människor, värde, vad
som är viktigt i livet, livssyn, leva nu, tid, hoppet, rättigheter, döden, avslappning,
9
avspänd effektivitet, diabetes, målbilder, komplikationer, framtiden, förundran,
glädje, gränser, arbetstid, gränsöverskridande, insikt, självinsikt, kontroll, känslor,
ilska, öppenhet, livsnjutare, lugn, trygghet, ”måsten”, blodsocker, kraft, nya kunskaper, relationer till barn och familj, problem, stress, tankar samt hälsan.
Hittills gjordes arbetet med utsagorna via datorn. För att få en bättre helhetsbild och
praktiskt kunna bearbeta, gjordes nu en stor ”mind-map” (tankekarta) manuellt. På
”post-it lappar” skrevs de olika kategorierna och klistrade upp på en lång uppspänd
löpande omslagspappersrulle. Ordagranna uttalanden som gjorts klistrades runt de
olika kategorierna. Mönster och bilder växte fram, de förändrades och blev till nya
mönster. På så sätt flyttades och grupperades de olika kategorierna, exemplifierade
med utsagor, runt i olika omgångar. Detta stora ark fanns uppsatt på väggen under
analystiden. Den bearbetades och reflekterades över. Det var då många grupper och
svårigheter att överblicka materialet. Efter handledningstillfälle minskades kategorierna i antal och placerades om i olika nivåer.
Medbedömare
Analysens trovärdighet har stärkts genom att en medbedömare, som både har metod
och faktakunskap, har läst intervjuerna, plockat ut och kategoriserat citat samt haft
åsikter om det slutliga mönstret. Medbedömaren J.M. är hjärt- och forskningssjuksköterska och har i sin doktorsavhandling använt metoden fenomenografi (41). Denna medbedömning under analysprocessen har varit en styrka men kan däremot inte
sägas vara interbedömarreliabilitet, vilket kräver ett mer strukturerat
tillvägagångssätt.
10
RESULTAT
Resultatet samlades i ett stort huvudområde med tre beskrivningskategorier under.
Dessa tre beskrivningskategorier innehöll i sin tur underkategorier. Detta illustreras i
följande tabell. Därefter kommer närmare presentation att göras.
Tabell 2
Beskrivning av kategorierna
Huvudområde
Kategorier
Underkategorier
(Övergripande rubrik som
innefattar alla följande
kategorier och underkategorier)
(Uppdelning av huvudområdet)
(Uppdelning av kategorierna i
följande avgränsade områden)
Hantering av livet
Kroppsliga förändringar
Diabetes
Kraft
Smärta
Hälsa
Mentala förändringar
Avslappning
Gränser
Stress
Kontroll
Känslor
Förändrade attityder
Till problem
Till andra personer
Till framtiden
Till livet
Hantering av livet
Detta är huvudområdet och innefattar kategorier om hur man handskas med livet som
helhet. Dessa omfattar kroppsliga förändringar, mentala förändringar och förändrade
attityder. Dessa kategorier har i sin tur underkategorier vilka beskrivs senare.
Kroppsliga förändringar
Här beskriver personerna uttryck för olika uppfattningar i och hur kroppen förändrats. Det rör sig om att uppfatta att man kan kontrollera sin smärta på ett annat sätt än
tidigare. Det innefattar även hur kroppen reagerar på insulindosen. Man kan uppfatta
att man är känsligare för insulin nu än man var innan. Det handlar också om hur man
lärt sig att hämta ny kraft och att kunna återhämta sig snabbare. Det innefattar även
uppfattningen av att må bättre, att känna sig som en annan människa nu jämfört med
innan. Underkategorier är: diabetes, kraft, smärta och hälsan.
Diabetes
Här beskrivs utsagor om hur insulinbehovet har förändrats. Från att tidigare ha haft
toppar och stora svängningar till att insulinbehovet har minskat kraftigt. En kursdeltagare beskriver att han nu behöver 25% mindre insulinmängd. Här är uttryck för att
ha bättre kontroll på sin diabetes att uppleva att läget är stabilt och att inte ha haft så
bra värde på många år som nu. Uppfattningar av att inte längre tänka på sin diabetes,
11
att tidigare ha sett det som ett högt plank att ta sig över och nu till att det är ett lågt
plank. Kategorin beskrev en räckvidd som sträckte sig mellan kontroll och ”vara vän
med sin diabetes” med stabilt blodsockervärde och till att värdena ”hoppar och far”.
”Jag har bättre kontroll på diabetesen, och när jag känner mig lugnare så fungerar
diabetesen bättre.”
”Jag har inte haft så bra värde på många år som sist när jag var och tog Hba1c.”
”Mitt Hba1c har sänkts sista åren. Ja, jag har ju legat på, jag har alltid legat högt
innan 10 - 11 sådär men nu är jag ju nere på 7 i alla fall.”
Kraft
Utsagor om upplevelsen av att ha hittat ny kraft och att orka mer beskrivs. Uppfattningen om att känna sig starkare, att inte bli så trött som en diabetiker brukar bli och
att orka vara uppe nämns. Uttryck finns för att uppfatta att det är en styrka, en inre
styrka. Man uppfattar det som att ha en källa att hämta kraft ur och att orka mer i dag
än man gjorde tidigare. Någon beskriver känslan från att vara totalt utpumpad och
tvungen att gå till sitt arbete, till att genom en stunds avspänning återhämta sig och
att sedan återigen känna kraft och styrka. Kategorin hade en räckvidd mellan att
känna sig starkare till att hämta sådan kraft att man känner sig som ny.
”Fysisk mår jag bättre för att jag orkar mer.”
”Den största skillnaden det är att jag orkar vara uppe.”
Smärta
Det fanns olika uppfattningar om hur man hanterar smärta och värk nu jämfört med
före kursen. Den visar på hur man lärt sig att tänka bort sin smärta, att kontrollera
den. Det kan ha gjorts med olika tekniker som till exempel genom att man ”lägger
smärtan i bakhuvudet”, eller genom att man ger smärtan en färg som man sedan ser
ljusna bort och försvinna. Det kan vara så att man föreställer sig själv som smärtfri.
Man ser sig göra sådant som man bara kan göra om man är smärtfri. Från att ha ätit
smärtstillande tabletter dagligen så kan det nu vara månader sen sist, nu nästan ingenting av smärtstillande medel som man tar. Det kan vara så att man vaknar med
huvudvärk och genom sin ”trigger ” (13) blir av med värken. Triggern var här att
knäppa med fingrarna och göra tummen upp, för att sedan gå in i duschen gå ut därifrån, vara smärtfri och må bra. Kategorin hade en räckvidd som sträckte sig från
förmågan att hantera smärta till exempel huvudvärk på ett nytt sätt till att inte behöva
smärtstillande läkemedel som tidigare och till att kontrollera och tänka bort sin kärlkramp.
”Typ, jag har ont i ryggen och i stället för att springa till pillerburken det första jag
gör så tänker jag: det här gör inte ont och så koncentrerar man sig på att det känns
bra.”
”I armarna så har jag mindre ont så att säga, och det är ju rätt skönt. Sover bättre
och ... ja såna saker. Och behöver inte... ja de sista veckorna har jag inte tagit någon
värktablett över huvud taget.”
12
Hälsa
Hälsan beskrivs med den subjektiva upplevelsen av välbefinnande. Personerna beskriver hur man uppfattar sin hälsa och hur man mår. Hälsan upplevs av att må bättre
nu än förut. Läget känns bättre nu än det gjorde för tre år sedan. Någon upplevde sig
nästan som att vara en ny människa. Det kunde vara att ha mindre ont, känna stabilt
läge, att komma till ro och att sova bättre. Förundran över att det nu kunde vara sådan stor skillnad mot förut. Det kunde vara att ha mindre infektioner nu, att blodtrycket sjunkit, att kunna hantera sin kärlkramp. Förmågan att kunna andas bättre och
att nu kunna ta djupa andetag beskrivs. Även erfarenheten av att få en bättre ögo nbotten efter påvisade kärlförändringar beskrivs. Kategorin hade en räckvidd som
sträckte sig mellan att må bättre till att rent konkret kunna andas bättre.
”Sedan har jag inte lika mycket infektioner…inte så mycket förkylningar och ont i
halsen”
”Andningen tror jag är lite bättre. Det är det enda som jag kan säga är lite bättre.
Jag djupandas mer nu.”
Mentala förändringar
Uttryck för olika uppfattningar om mentala förändringar ges. Det rör sig om att uppfatta att man kan slappna av och hantera stress på ett annat sätt än tidigare. Det innefattar även förmågan att sätta gränser, både att kunna säga stopp och att utvidga sitt
trygghetsområde så att man gör nya saker. Känslan av kontroll beskrivs. Kontrollen
uppfattas som att man nu klarar att handskas med olika områden i livet. Mentala fö rändringar innefattar även området känslor. Känslor som lugn, säkerhet, trygghet, tillit
till livet, förundran, glädje och ilska uppfattas och beskrivs.
Avslappning
Man har lärt sig att slappna av och gå ner i varv. Den innehåller utsagor om att kunna
slappna av en stund på arbetet någon minut eller hemma efter arbetet för att sedan
känna sig pigg igen. Att kunna luta sig tillbaka, att koppla bort störande moment och
alla ”måsten” och att kunna gå ner i varv. Beskrivning finns om att när man lär sig
slappna av i meditationen blir man också avslappnad i ”det riktiga livet”. Det innehåller utsagor om att kunna vara avspänd och samtidigt effektiv, så kallad avspänd
effektivitet. Genom det avspända förhållningssättet beskrivs att effektiviteten blir
högre. Man får snabbt ordning och reda på saker och klarar utmaningar bättre. Kategorin hade en räckvidd som sträckte sig mellan att kunna gå ner i varv till att arbeta
mer avspänt, strukturerat och effektivt.
” …så jag trivs mycket bättre och jag jobbar mer strukturerat, och jag känner väl att
jag får mer uträttat också på den tiden.”
”Ja, på jobbet då, Aah, nu är det bara koppla av så… sitter någon minut eller så , ah
nu kör vi igen, nu går det."
Gränser
Man har lättare för att säga ifrån när man upplever att något är fel. Det innebär också
att inte längre ta med sig jobbet hem eller att inte arbeta över kanske 1-4 timmar.
Istället för att vara på högvarv med sitt arbete dygnet runt, har man lärt sig att gå hem
13
när arbetstiden är slut. Kategorin beskriver även hur man utökat sin trygghetszon och
vidgat sina gränser genom att göra helt nya saker. Det fanns en räckvidd som sträckte
sig mellan att ha lärt sig att säga nej och stopp till att utöka sitt område och bli gränsöverskridande och att våga göra nya saker.
”Jag har kanske lite lättare nu för att säga ifrån helt enkelt, när jag tycker att något
är fel.”
”Jag har bestämt mig för det att mitt liv är för kort för att hålla på och göra vad alla
andra tycker att jag skall göra.”
Stress
Man hanterar stress på ett annorlunda sätt nu jämfört med tidigare. För
respondenterna var det att ha lärt sig använda ett redskap att hantera stress med. Man
känner sig inte längre så stressad. Man beskriver även hur man genom att sänka sin
grundspänning klarar av större påfrestningar och mer stress i dag utan att ”gå i taket”.
Kategorin rör sig mellan uppfattningen att kunna hantera stress till att inte känna
stress eller oro för något.
”Jag har redskapen att hantera stress på ett helt annat sätt i dag.”
”Sen jag började med mental träning så har jag inte låtit stressen ta överhanden som
den gjorde innan.”
Kontroll
Man har tagit kontroll över olika saker. Det rör sig om att ha kontroll över sin sömn,
sin värk, sin diabetes och sitt liv. Man uppfattar kontroll genom att ”ligga lite före”
och genom att lära sig att ta en sak i taget. Genom att gå ner i varv så upplever man
kontroll. Vetskapen om hur man hanterar situationer ger känslan av kontroll. Det kan
vara att ha lagt in en målbild om hur man vid arbetstidens slut går ifrån ett rent skrivbord som gör att man står fast vid det och det blir så. Kategorin hade en räckvidd av
att det kan röra sig om en allmän känsla av kontroll till att ha kontroll över specifika
situationer som till exempel kontroll över sin situation vid en akut hjärtinfarkt.
”Igenom den här mentala träningen så kände jag att jag fick kontroll på det här på
något sätt när jag fick infarkten här hemma. Det gäller då att hålla sig lugn hela
tiden. ”
”Jag vet hur jag skall hantera det. Det ger en trygghet.”
Känslor
Uppfattningen av att idag ha tillgång till olika känslor som man inte hade före kursen
beskrivs. Det rör sig om känslorna glädje, ilska, förundran, lugn, säkerhet, trygghet,
tillit och allmänt om känslor. Beskrivningar finns av hur känslan av rädsla har försvunnit. Känslor av lugn, säkerhet och trygghet är dominerande. Någon har fått ett
häftigare temperament än tidigare och blir lättare arg nu, andra har tydligt uppfattat
att de inte längre är så ilskna utan är nu jämnare och mer harmoniska i sitt humör.
Utsagor finns om att nu kunna lugna ner sig och hur man då uppfattar att realistiska
tankar snabbt återkommer. Man beskriver sig som en annan person nu, en person
som är lugn. Man upplever att helheten i livet är mycket lugnare och mer harmoniskt
14
nu. Beskrivningar av känslan av glädje, förundran över livet och livsglädje uttrycks.
Tacksamhet över att få vara i livet och se att möjligheterna finns. Förundran beskrivs
över hur man själv har kunnat ändra sig på detta sätt. Upplevelsen av att i dag vara
mycket mer känslig för känslor, egna och andras, beskrivs. Kategorin hade en räckvidd som sträckte sig mellan känslan av lugn och glädje till att uppleva förundran
över hur man kan ändra på sig så här, att kunna påverka sig själv .
”Man trivs på jobbet. Jag tycker faktiskt det är kul och det är en jäkla röra däruppe.”
”Känner ingen stress eller oro…mycket ändrar på sig om man lugnar sig ett tag.”
”Det är ju betydligt lugnare och bättre nu än när vi började med det här
Ja, jag är kanske inte är så ilsken och dan. Nä det blir man ju inte, jämnare i humöret och kan njuta mer”
Förändrade attityder
Inom kategorigruppen förändrade attityder fanns både hur man ändrat sina attityder
och inom vilka olika områden. Områden som kommit fram här är förändrade attit yder till problem, till andra relationer, till framtiden och även till livet.
Till problem
Man förhåller sig annorlunda till olika former av problem nu jämfört med tidigare.
Dominerande är uppfattningen av att problemen inte är detsamma nu som tidigare.
Från att ha sett problemen som ett stort högt plank så är det bara ett litet lågt plank
nu, man upplever en skillnad där. I stället finns uttalanden om att inget är omöjligt,
att allt går att lösa, det kanske tar lite olika lång tid bara. Även om problem skulle
finnas så kan man njuta av livet ändå. Beskrivningen finns av att från förr kunna gå i
taket för minsta lilla problem till att nu kunna luta sig på detta och lösa problemen.
Kategorin sträckte sig mellan uppfattningen att problem går att lösa till att över huvud taget inte längre tänka på dem, att utgå ifrån att de inte kommer att uppträda.
”Problem är ju inte detsamma överhuvudtaget längre, utan allt är så lättlösligt tycker jag. Hur man än vänder och vrider på problemen så går de att lösa. Förr så
kunde man ju gå i väggen för småproblem, ja jag är en helt annan människa det
tycker jag ju.”
”Jag trodde ju själv att inte jag skulle klara diabetesen så här länge utan komplikationer, jag har ju väntat på det länge, en komplikation, men det finns inte tillstymmelse till något. Nä, jag tänker aldrig på det längre ens.”
Till andra personer
Attityder till andra människor har ändrats. Inställningen rör sig från barn och familj,
bekantskapskrets och till arbetskamrater. Flera har ändrat sin bekantskapskrets och
fler beskriver att de har lättare för att umgås med folk. En uppfattning om att ha blivit
humanare, mjukare och mänskligare beskrivs. Det utrycks även som att ha fått en
annan synvinkel i livet. En dominerande beskrivning från flera är att relationen till
barnen har blivit bättre. Insikt i vad som är viktigt i livet och prioritering av tid och
tankar har gjort att denna kontakt och relationen har förbättrats. Mer tid ägnas åt familjen och man umgås mer med sina barn. Läget beskrivs som lugnare i familjen.
15
Även uppfattningen om att man inte alltid själv vet den rätta vägen utan nu har lärt
sig att lyssna på andra beskrivs. Kategorin spänner över en räckvidd mellan att ha
lättare för att umgås med andra till att inse att det finns fler vägar och uppfattningar
än den egna.
”Man har väl blivit lite humanare om man säger så, lite mjukare och mänskligare
tror jag faktiskt.”
”Jag har kanske lärt mig att inte klampa på så som jag gjorde innan och tro att jag
alltid har rätt.”
Till framtiden
Uppfattningar om hur man ser på framtiden har påverkats. Framtiden ses som ljus,
visar en tro på det goda och uppfattningen om att kunna påverka den. Flera uttryckte
det som att se framåt med hopp. Beskrivning av att i dag ha mer chans att påverka
utgången gör att man ser framtiden som ljus och positiv. Kategorin hade en räckvidd
som sträckte sig mellan att allmänt se ljust på framtiden till att rent konkret ha ändrat
sin inställning om att t ex våga sätta barn till världen.
”Jag borde ju se dystert på det egentligen med diabetes, blodsocker, ont i båda fötterna och hälarna, men jag bryr mig inte om de grejerna, det gör jag inte. Jag tror
det kommer att gå rätt så bra faktiskt.”
”Framtiden innan, då ville jag inte skaffa barn för jag tyckte det var en sån hemsk
värld att sätta barn till. Men det är ju en annan synvinkel nu, det är det. Det går ju
inte att tänka så egentligen. Så…framtiden är ljus.”
Till livet
Denna underkategori beskriver personernas uppfattningar om livet. Insikten beskrivs
om att livet är för kort för att hålla på och göra vad alla andra tycker att man skall
göra. I stället har många reflekterat och omvärderat livet. Man har fått en annan synvinkel och ser annorlunda på livet nu. Utsagor om att ta vara på livet och njuta av det
beskrivs. Det kan handla om att göra det trevligt för sig själv och för andra. Det kan
beskrivas som att vara livsnjutare och att leva nu. Man känner att man vill unna sig
mer än vad man gjorde tidigare. Förmågan att kunna ta tillvara och njuta av fler saker
såsom naturen, musik, bra TV-program och böcker uttalas. Beskrivningar om att man
lagt om livsstil och förändrat sitt liv förekommer. Kategorin sträcker sig mellan att
uppleva att livet är rätt så bra nu, till att det varit en stor livsförändring och att allting
har ändrat sig under de här åren.
”Det är underbart livet nu tycker jag… njuter verkligen av det.”
”Jag tänker mer på att jag lever i dag. Alltså att leva när man är här.”
16
SAMMANFATTNING
Hantering av livet
Kroppsliga
förändringar
Diabetes
Kraft
Smärta
Hälsa
Förändrade
attityder...
Mentala
förändringar
Avslappning
Gränser
...till problem
...till andra personer
... till livet
... till framtiden
Kontroll
Känslor
Stress
Figur 1.
Detta är en sammanfattande figur över hur man kan uppfatta resultatet. Bilden visar
kategorierna och även sambandet mellan dessa. Genom det speciella förhållningssätt
de intervjuade personerna har i sin hantering av livet har de ett skydd, som kan liknas
vid formen av ett paraply. Hanteringen av livet innefattar ett förhållningssätt till
kroppsliga förändringar, mentala förändringar och förändrade attityder. Inom dessa
områden finns ytterligare underkategorier som diabetes, kraft, smärta, hälsa, avslappning, gränser, stress, känslor, kontroll, problem, andra personer, livet samt
framtiden. Genom denna hantering av livet kan man se personen vilande må och
fungera bra.
17
DISKUSSION
Metoddiskussion
Metodvalet avgjordes utifrån det problem som skulle undersökas. Syftet med denna
studie var att beskriva kursdeltagarnas uppfattning av sin livssituation nu jämfört
med hur det var före kurs i IMT. Utifrån detta forskningsproblem ansågs kvalitativ
intervju med den fenomenografiska ansatsen lämplig. Intervjun byggdes upp genom
semistrukturerade frågor. I avsikt att fokusera men även begränsa intervjuns innehåll
genomfördes intervjuerna utifrån en intervjuguide. Intervjuerna skedde mer i form av
ett samtal där respondenterna hade stort utrymme att ge sin uppfattning av proble mområdet. Att ha syftet nedskrivet under hela analysen var ett sätt att försöka hålla
fokus rätt. Begrepp som tillämplighet, överensstämmelse, pålitlighet samt noggrannhet kan användas för att tydliggöra den vetenskapliga problematiken vid datainsamling och dataanalys (42, 43).
Överensstämmelsen kan anses rimlig då författare och handledaren diskuterat
ingångsfrågorna. Pålitlighet eftersträvades vid både insamling och bearbetning av
data. Detta genom att själv ha genomfört intervjuerna och skrivit ut dem i 6 av 14 fall
Beskrivningskategorierna kontrollerades under tiden och i efterhand av handledare
samt av medbedömare. Samtliga kategorier illustrerades med citat från intervjuerna.
Kriterier för noggrannhet uppfylldes genom en samvetsgrann och ärlig hantering av
data. Dessutom pågick en ständig reflektion under hela analystiden.
Kvale diskuterar riskerna med den kvalitativa intervjun och dess överföring till text.
En risk som Kvale nämner är att den person som skriver ut intervjuerna inte till fullo
hör och förstår vad som sägs. Kvale berättar om en test som visade att en bandad
intervju gav ett flertal olika versioner. Det råd Kvale ger för att undvika denna felkälla är att forskaren själv skriver ut sina intervjuer. Om annan person utfört arbetet
är det viktigt att forskaren lyssnar igenom ljudbanden och kontrollerar texten mot
dessa (37). Därför har jag själv skrivit ut de första sex intervjuerna av fjorton. Dessutom ingick noggrann kontroll och genomlyssning.
Urval
Enligt den fenomenografiska ansatsen skall inte slumpvisa urval göras. Däremot är
det tillrådligt att göra strategiska urval som bedöms lämpliga efter syftet. Trots det
gjordes slumpvisa urval av 10 personer som en start. Detta eftersom ursprungsstud ien var kvantitativ i sin uppläggning. Det föreföll rätt att till viss del i starten följa den
forskningstraditionen. Därefter gjordes kompletterande urval som var lämpliga efter
syftet. Det var kunskap om erfarenheter som gjorts av kursdeltagarna, i förhållande
till vad som saknades i insamlandet av fakta, som styrde dessa senare urval.
Validitet
Är de fenomen som undersökts verkligen desamma som avsikten var att undersöka?
”Några självklara regler för hur validiteten skall prövas i en studie där uppfattningar
beskrivs finns inte” (36 sid. 96). Vägledande har varit det Kvale beskriver om
”Koherenskriteriet”. Koherenskriteriet innebär att forskningsresultatet presenterar en
inre logik, dvs. att det skall vara möjligt att följa forskarens resonemang. Genom att
beskriva både genomförande och analys så noggrant och tydligt som möjligt, kan
resultatet diskuteras och eventuella felgrepp från forskaren bli tydliga, till exempel
18
om de egna förväntningarna blir styrande i de beskrivna kategorierna (37). Detta har
varit ambitionen.
Den deskriptiva hållningen - att vara öppen för inspektion och andra infallsvinklar
för analys av datan, har varit ett sätt att arbeta. Transkribering av intervjun gjordes i
början av mig själv. Alla intervjuerna lästes och avlyssnades samtidigt. Under analysens gång har medbedömare läst intervjuerna, plockat ut och kategoriserat citat samt
haft åsikter om det slutliga mönstret.
Intervjuareffekten
Eftersom jag varit en av gruppens lärare i metoden IMT finns det flera stora risker
med att själv genomföra intervjuerna. En risk är att önskan om att respondenterna
skall ha fått med sig positiva effekter kan påverka så att styrning och tolkning omedvetet görs i den riktningen. Det kan vara ett sätt att omedvetet förstärka positiva uttalanden om effekter och uppfattningar. Risk finns även att respondenten svarar så
som den tror att jag önskar att den skall svara.
Egen sovring vid markering av utsagor är också en risk. Risken är att urvalet bara
blir det önskade, att enbart leta efter positiva utsagor. Dessa risker har diskuterats
med handledare. Ett sätt att bemöta riskerna har varit genom att ha medbedömare.
Intervjuerna och senare markeringarna, de slutliga utsagorna och kategorierna har
lästs och bedömts av medbedömaren och handledare. Ytterst få negativa uttalanden
har dock framkommit i intervjuerna.
Har min egen kunskap varit en felkälla? Har det varit en belastning att vara insatt i
det undersökta området? Risken kan vara att jag tolkat resultaten efter de mål och
förväntningar som finns inbyggda i metoden. Målet med mental träning är att må och
fungera bättre. Kanske är det lättare för en forskare, helt utomstående för kursdeltagarna och innehållet i kursen, att se utan förutfattade inställningar. Kan ett sådant
upplägg av intervju och analys ge resultat i en annan riktning? Eftersom jag utvärderar mitt eget arbete finns det stor risk för bias. Förförståelse, medvetet och omedvetet
önsketänkande och det som övrigt diskuterats i detta stycke kan ha påverkat tolkningar och perception i de olika faserna.
Resultatdiskussion
Personerna i studien uppfattar generellt att de mår och fungerar bättre i dag jämfört
med före kursen i IMT. Att må och fungera bättre är det stora övergripande målet i
IMT. Detta skulle kunna ses som en lyckad insats med positiva resultat. Dessa resultat valideras av de resultat som framkommit i grundstudien (1). Där sägs att
självkänslan, avslappning, lycka och optimism ökar så att de sammantaget kan bidra
till ett ökat välbefinnande och bättre livsnöjdhet/tillfredsställelse. Där sägs även att
metoden kan även vara användbar för att hantera stressfyllda situationer i det dagliga
livet och de krav som sjukdomen ställer.
Kroppsliga förändringar
Flera personer uppfattar att de blivit känsligare för insulin efter kursen. Någon säger
att han behöver 25% mindre mängd insulin i dag jämfört med före kursen. En annan
säger att han har fått insulinkänningar nu, det har han inte vetat vad det var för något
tidigare. Flera uttalanden har gjorts om att Hba1c har sänkts och att läget är stabilt nu
jämfört med innan. Detta är intressant och kan stämma överens med den enskilde
19
individen. Resultatet i den kvantitativa delen visar dock ingen signifikant sänkning
av HbA1c för gruppen som helhet.
Vad som kan antas i resultaten är att man, i stället för att fortsätta leva med det låga
blodsockervärde som uppstått väljer att ta ut svängarna i livet på ett annat sätt och
gör sådant som man inte kunnat, vågat eller orkat göra tidigare. Detta överensstämmer med den studie där man gick över från att använda sprutor till insulinpenna (29).
Fördelarna med insulinpennan var att resultatet visade sig ge möjligheter till att erhålla ett lägre blodsockervärde. Personerna i studien valde i stället för att leva med
ett lägre blodsockervärde att använda fördelarna med insulinpennan till att leva ett
mer aktivt, rikt och socialt liv. Fördelarna med den livsstil som insulinpennan innebar togs till priset av en ostabilare metabolisk kontroll (29).
Förändringar som man genomfört beskrivs. Dessa förändringar kan ha inneburit till
exempel att gå utbildning och skola om sig till nytt yrke, att flytta till annan ort och
att ta beslut om att sätta gränser med mera. Alla dessa exempel på förändringar i livet
har krävt mod och kraft att genomföra. Detta överensstämmer med tidigare studie
(3). Denna studie av personer, som påverkat sin hälsa genom mental träning, visade
att de genomgick en process. Denna process startade med att personerna gick in i en
situation, såg och upplevde den. Modet var sedan att våga visa känslor som glädje
och ilska. Detta skapade en kraft och vilja att våga kämpa vidare. Kraften användes
till kampen för sitt eget liv och mot sjukvårdens attityd. Detta skapade ytterligare en
stor kraft att våga genomföra förändringar. Därefter kom insikt. Denna insikt handlade om meningen med livet och i att ta ansvar. Ansvaret upplevdes för sitt eget och
andras liv och för sin utveckling fysiskt och psykiskt (3).
I resultatet framkommer också att man inte längre känner sig så trött, att man lärt sig
att hämta ny kraft. Detta överensstämmer med annan forskning (9, 10, 13). Förmågan
att hantera smärta och värk beskrivs. Exempel på detta är kvinnan som kunde kontrollera sina angina pectoris anfall med mental träning. Från att tidigare ha haft regelbundna smärtor och behandlat med nitroglycerin tabletter så har hon i dag blivit
av med sina angina pectorissmärtor. Ett annat anmärkningsvärt uttalande är från den
respondent som hade sin arm gipsad. Han gjorde etthundra armhävningar när han var
i ”det mentala rummet” (13). Det innebär att han under djup muskulär avslappning
föreställde sig livligt och intensivt att han genomförde hundra armhävningar. Dagen
därefter fick han påtaglig träningsvärk i bröstmusklerna. Senare växte muskelmassan
i armen till så kraftigt att han fick åka till sjukhuset för att justera gipsen som hade
blivit för trång. Beskrivning av liknande fall har gjorts på seminarier med Lars-Eric
Uneståhl (13).
Andra intressanta uttalanden är till exempel om ögonbottenförändringar. Ett par av
respondenterna har varit med om att förändringar i ögonbotten, som skulle laserbehandlas, gått tillbaka efter att ha lagt in målbilder om frisk och väl fungerande
ögonbotten. En kritisk fråga är om förändringen hade gått tillbaka även utan träningen.
Mentala förändringar
I resultatet beskrivs kursdeltagares uppfattningar om att ha utvecklat förmågan att
kunna slappna av, hämta nya krafter och att fungera med avspänd effektivitet. Vidare
beskrivs en förmåga att prioritera det som man uppfattar som viktigt i livet och att
20
prioritera bort annat som upplevs som oväsentligt. Förmågan att kunna sätta gränser
och säga nej beskrivs. Att till exempel sluta på sitt arbete i tid och att inte heller göra
en massa saker bara för att andra förväntar sig det. Förmågan att hantera stress beskrivs som en markant positiv förändring. Känslan av kontroll är påtaglig. Att veta
att man har ett redskap, att man kan ta kontrollen ger lugn och säkerhet. Detta överensstämmer med Aaron Antonovsky och det salutogena perspektivet (44). Detta perspektiv, det friskhistoriska, fokuserar på frågan: ”Vilka faktorer bidrar till att upprätthålla ens position på kontinuet eller till att skapa en rörelse mot den friska polen?” Antonowsky beskriver hur känslan av sammanhang, det vill säga den utsträckning i vilken vi upplever tillvaron som meningsfull, begriplig och hanterbar, påverkar
hälsan (45). Även Kobasa och Maddi (46) beskriver hur de som har hög kontroll tror
att de kan påverka sina livsskeenden och agerar därefter, snarare än att de står maktlösa inför yttre krafter. Kontroll definieras som ”inre kontroll-lokus; låg maktlöshet.” Kobasa skriver även hur personer med kontroll söker förklaringar till varför
saker och ting händer dem, inte enbart i termer av andras handlande eller ödet utan
betonar också sitt eget ansvar. De känner sig kapabla att agera på ett ändamålsenligt
sätt på egen hand (47). Kobasa och hennes medarbetare har introducerat begreppet
robusthet ”hardiness”, som en personlighetsegenskap som modererar eller buffrar
effekterna av stress. Den består av tre stycken delkomponenter: engagemang
(”committment”), en benägenhet att intressera sig för och engagera sig i aktiviteter,
saker och människor; kontroll (”control”), en övertygelse om att man kan påverka sin
tillvaro och förhållanden som man möter; utmaning (”challenge”), ett antagande om
att livet kommer att föra med sig förändringar som innebär möjligheter snarare än hot
(4). Dessa tre delkomponenter kontroll, engagemang och utmaning finns beskrivna i
respondenternas uttalanden. Resultaten kan sägas vara i linje med Kobasas forskning.
Förändrade attityder
Man uppfattar att problemen inte är desamma längre. Det finns en lösning. Man kan
njuta av livet även om man har problem. Uppfattningen om förändrade relationer till
andra visar sig främst i en förbättrad relation till sina barn och närmaste omgivning.
En uppskattning av andra människor beskrivs. Ordet ödmjukhet kan passa in här.
Inställningen till framtiden uppfattades som ljus och hoppfull. I resultatet beskrivs
uppfattningen till livet som att vara livsnjutare. Man unnar sig mer i dag och tillåter
sig att njuta av livet på ett annat sätt i dag och upplever känslan av att leva nu. Fånga
dagen: ”Carpe Diem”.
Fokuseringen i kursen har varit på att må och fungera bra. Träningen innebar att lära
sig använda redskapet IMT för att nå målet, att må och fungera bra. En påtaglig
iakttagelse som kursledningen gjorde under projekttiden var att diskussionerna inte
så mycket handlade om sjukdomen diabetes utan om livet och livssituationen. Vid
sökandet efter utsagor om sjukdomskomplikationer i analysen, visades svårigheter att
finna dem. Bara ett fåtal utsagor fanns. Det som tagits upp har varit med stor tillförlit
till livet och på en positiv framtid.
Mycket annat, förutom kursen i IMT, kan ha inträffat i livet hos respondenterna under projekttiden som också påverkat livssituationen. Exempelvis så har någon fått en
insulinpump att använda i stället för sprutor. Någon annan ingick i ytterligare en studie där man prövade en ny insulinsort. Ytterligare någon har prövat massage och
akupunktur under tiden. Detta kan också ha påverkat hur man uppfattar sin livssituation nu jämfört med innan kursen i IMT.
21
Betydelsen av studien
Denna studie kan visa hur en person kan använda stresshanteringsmetoden IMT för
att nå förbättringsmål med sin diabetes och med sitt liv. Detta överensstämmer med
Wikblad som beskriver betydelsen av uppfattningar (beliefs) och attityder för att erövra en kunskap som varar (5). Wikblad föreslår att diabeteshanteringen borde vara
hälsoorienterad och i form av egenvård. Positiva uppfattningar och attityder är
mycket viktiga för att fullfölja egenvården liksom uppföljning och kontinuerligt stöd.
Där föreslås att patientutbildning skall innehålla ingjutande av positiva uppfattningar
kompletterad med stödjande uppföljningar. Denna studie visar att man kan lära människor i större skala att genom mental träning påverka sin hälsa med syftet att må och
fungera bättre. En förutsättning är dock den egna motivationen. Personen måste själv
vara motiverad och ha viljan att arbeta med detta. Ingen kan bestämma detta åt någon
annan. Däremot kan man visa på goda exempel och på så sätt skapa motivation hos
andra.
Fortsatt forskning inom området vore värdefullt. Att upprepa grundstudien med ett
större antal personer, förslagsvis över hundra personer, vore av intresse. Av intresse
vore även att följa personer med ögonbottenförändringar och hur deras kärlförändringar påverkas av IMT med målbildsarbete. Av värde vore också att följa ett par
grupper med människor med olika symtom som för högt blodtryck och angina pectoris-smärtor. Dessa personer kunde då träna IMT med målbildsarbete kring de speciella symtomen. Resultaten vore möjliga att mäta med kvantitativa mått. Dessutom
kunde en grupp människor med gipsad arm följas genom IMT och målbildsarbete
med armhävningar i syfte att öka muskelmassan. Påtagliga mätvärden vore då att
med måttbandet mäta muskelmassan under en period. Resultatet skulle kunna visas
med linjediagram med markeringar för påverkanstillfällena.
22
KONKLUSION
I denna kvalitativa studie med fenomenografisk ansats beskrivs hur 14 personer med
diabetes typ 1 uppfattar sin livssituation nu, jämfört med hur det var innan de genomgick en stresshanteringskurs med hjälp av Integrerad Mental Träning. Resultatet
visar att personerna har utvecklats mot att må och fungera bättre. Man upplever sig
kunna hantera stress på ett bättre sätt än tidigare, man har gjort val och prioriterat i
livet. Upplevelsen av lugn, säkerhet och trygghet är påtaglig. Huvud temat kan sägas
vara ”Hantering av livet” inom tre stora områden. Dessa områden är ”kroppsliga förändringar, mentala förändringar och förändrade attityder”. Området hantering av
”Kroppsliga förändringar” handlade om hantering av sin diabetes, sin kraft, att nu
kunna hantera smärta och hälsan. Området ”Mentala förändringar” upptog områden
som att lära sig avslappning, att kunna sätta gränser, att hantera stress, känslan av
förmågan till kontroll och att uppleva och hantera sina känslor. Det tredje stora området ”Förändrade attityder” sträckte sig över inställningen till problem, till andra
människor, till framtiden och till livet. Resultaten stämmer överens med de resultat
som kom fram i grundstudiens enkätundersökningar med livskvalitetstester (1). En
påtaglig känsla av optimism märktes och prioritering av livet och att njuta av det.
Livsnjutare är ett ord som kan passa bra för flertalet av deltagarna som övergripande
beskrivning. Resultaten pekar på det positiva i att erbjuda personer med diabetes typ
1 ett stresshanteringsprogram.
23
REFERENSER
1. Stenström, U. Göth, A. Carlsson, C. Andersson, P-O (2003), Stress management
training as related to glycemic control and mood in adults with Type 1 diabetes mellitus. Diabetes Research and Clinical Practice, 60, 147-152.
2. Sjöberg L., Svensson, E. Persson L-O (1979), The measurement of mood, Scand. J.
Psychol. 20 1-18.
3. Carlsson, C. (1991), Mental träning. En kvalitativ studie om mental träning och
humorns förmåga att frigöra människans egen inre läkande kraft. Uppsats Hälsooch sjukvårdsutveckling 3 (40-60 p), 10 p, Linköping.
4.Rydén,O. Stenström, U. (2000), Hälsopsykologi. Psykologiska aspekter på hälsa
och sjukdom. Falköping: Bonnier Utbildning.
5. Wikblad, K. (1991), Care and selfcare in diabetes. A study in patients with onset
of diabetes before 1975. Acta Universitas Upsaliensis. Comprehensive Summaries of
Uppsala Dissertations from the Faculty of Medicine 302, Uppsala.
6. Suzuki, J. (1983), Environmental stress factors and their psycosomatic correlates
in diabetes mellitus. Proceedings of the World Congress of Psychiatry in Vienna.
7. Bordway, Delmater, Tomakowsky, Gutai (1993), Stressmanagement Training for
Adolescents with Diabetes, Journal of Pediatric Psychology, Vol.18. No.1 pp. 29-45.
8. Aikens, Kiolbasa, Sobel (1997), ”Psychological Predictors of Glycemic Change
with Relaxation Training in Non-insulin-dependent Diabetes mellitus, Psychotherapy
and Psychosomatics 1; 66:303-306.
9. Bundzen, P. Zagrantsev, V. Korotkov, K. Leissner, P. Uneståhl, L-E. (1997),
Altered State of Consiussness: Analysis with Complex Bioelektrografic Approach.
Human Brain and Conscious Physiology.
10. Uneståhl, L-E. (1996), Integrated mental training-neurobio-chemical mechanisms and psycho-physical consequences, Hypnosis 3 148-156.
11. Larsson, Setterlind, FOU-rapport 41 (1991), ”Om konsten att hantera sitt liv”
Vårdförbundet SHSTF.
12. Sharda, S.Gupta, S.N. Khuteta, K.P. (1975), Effects on mental stress intermediate
carbohydrate and lipid metabolism. International Journal of Physiological Pharmacology, 19,2.
13. Uneståhl, L-E. (1999), Integrerad mental träning. SISU idrottsböcker, Stockholm.
14. Jacobsson, E. (1929), Progressive relaxation. Chicago University Press, Chicago.
24
15. Jacobsson, E. (1938), You can sleep well; The ABC’s of restful sleep for average
person, Wittlesley House, New York.
16. Schultz, J. H. (1932), Das Autogene Training, Thieme Verlag, Stuttgart.
17. Uneståhl, L-E. (1986), Hypnos och självhypnos Veje förlag, Örebro.
18. Uneståhl, L-E. Dureman, I. Arvidsson, T. Bartoldsson, E. (1970), LP-skiva
”Lugn genom avspänning.” Ferrosan.
19.Uneståhl, L-E. (1973), Hypnosis and posthypnosis suggestions, Doktorsavhandling, Uppsala Universitet.
20. Surwit, R.S.van Tilburg,M.A,L. Zucker, N. McCaskill, C. m. fl. (2002), Stressmanagement improves long-term glycemic control in type 2 Diabetes. Diabetes Care,
25(1): 30-34.
21. Lazarus, R. (1966), Psychological stress and the coping-process. New York:
Columbia University Press.
22. Benison, S. Barger, A.C. Walfe, E. (1987), Walter B. Cannon: The life and times
of a young scientist. Cambridge.
23. Selye, H. (1979), The stress of life. New York: Van Nostrand Reinhold.
24. Everson (1997), Interaction of workplace demands and cardiovascular reactivity
progression of cartoid atherosclerosis: population study, BMJ 314 553-558
25. Duffy L.C. (1991), Relevance of major stress events as an indicator of disease
activity prevalence in inflammatory bowel disease, Behavioral Medicine 17 101-110
26. Cohen, S. (1992), Stress, social support and the buffering hypothesis. Psychological Bulletin, 98, 310-357.
27. Seeman (1997), Increase in urinary cortisol excretion and memory declines: Mac
Arthur studies of successful aging, J. Clin Endicrinol Metab 82 2458-65.
28. Sapolsky R.M. (1996), Why stress is bad for your brain. Science 273, 749-750.
29. Stenström, U. (1997), Psychosocial factors and metabolic control in Insulindependent Diabetes Mellitus. Doktorsavhandling. Stockholm, Almqvist Wiksell International.
30. Ågren,B. Rydén, O. Johnsson, P. Nilsson-Ehle, P. (1993), Rehabilitation after
coronary bypass surgery copingstrategies predict metabolic improvment and return
to work, Scandinavian Journal of Rehabilitation Medicine 25 83-95.
31. Polit, DF. Hungler, BP. (1990), Nursing Research: Principles and Methods. 2nd
ed. California: Sage Publications.
25
32. Marton, F. (1981), Phenomenography-describing conceptions of the world
around us, Instructional science;10:177-200.
33. Marton, F. Dahlgren, L-O. Svensson, L. Säljö, R. (1985),
Inlärning och omvärldsuppfattning. Stockholm: Almqvist&Wiksell Förlag AB.
34. Kroksmark, T. (1987) Fenomenografisk didaktik, (Phenomenographic didactics),
Göteborg: Acta Universitatis Gothenburgensis, Studies in Educational Sciences, 63.
35. Larsson, S. (1986), Kvalitativ analys av exemplet fenomenografi, Lund: Studentlitteratur.
36. Dahlberg, K. (1993), Kvalitativa metoder för vårdvetare, Lund: studentlitteratur.
37. Kvale, S. (1991), Issues of validity in qualitative research. Lund: Studentlitteratur.
38. Uljens, M. (1989), Fenomenografi - forskning om uppfattningar, Lund, Studentlitteratur.
39. Patton, M.Q. (1989), Qualitative evaluation methods, Newbury Park: Sage Publications Inc.
40. Trost, J. (1997), Kvalitativa intervjuer, Lund: Studentlitteratur.
41. Mårtensson, J. (2002), The Life Situation of Patients with Heart Failure in Primary Health Care. An Explorative and Interventional Study. Department of Primary
Health Care, Göteborg University, Göteborg.
42. Fridlund, B. Hildingh, C. (2000), Quality Research Methods in Service of Health.
Lund: Studentlitteratur.
43. Fridlund, B. (1998), Qualitative methods in healthcare research: Some issues
related to utilisation and scrutiny. Care of critically ill, 14, 6:212 214.
44. Anthonovsky, A. (1991), Hälsans mysterium, Stockholm: Natur & Kultur
45. Antonovsky, A. (1979), Health, Stress and Coping. New Perspectives on Mental
and Physical Well-Being, San Francisco: Jossey-Bass.
46. Kobasa, S.C. Maddi, SR. Puccetti, M.C. & Zola, M.A.(1985), Effectiveness of
hardiness, exercise and social support as resources against illness, Journal of Personality and Social Psychology, 29, 525-533.
47. Kobasa, S.C. Maddi, S.R. & Kahn, S. (1982), Hardiness and health: a prospective study, Journal of Personality and Social Psychology, 42, 168-177.
26
BILAGA 1
Program för Integrerad Mental Träning
vt 1999.
Kursledare: Alvar Göth, Prefekt, IBS, Hälsohögskolan, Jönköping
Christina Carlsson, Utvecklingsledare, Qulturum, Landstinget Jönköpings län.
Allmänt
Varje kursträff innehåller praktiska övningar och demonstrationer av tekniker för
avslappning. Vidare ges en teoretisk bakgrund till de olika faserna av träningsprogrammet.
Varje kursvecka innehåller egen träning 20-30 minuter 5-7 av veckans dagar. Träningen sker med hjälp av träningsprogram på ljudkassetter. Dessa program är utprovade (se forskningsrapporter) och intalade av Lars-Eric Uneståhl Skandinaviska Ledarhögskolan, Örebro. Kursdeltagarna använder bärbara bandspelare under kurstiden.
Kursmaterial:
Litteratur :
”Jo, Du kan.” Maria Paikull, Lars-Eric Uneståhl, Veje International AB. Örebro,1999
”Nytt Företag. Motivation Livets kärna”, Lars-Eric Uneståhl, Veje International AB.
Örebro, 1984
Ljudkassettband:
1) Mental Grundträning, Träningsprogram för kropp och själ, Lars-Eric Uneståhl,
Veje International AB. Örebro
2) Självbild- Målbild, Träningsprogram för kropp och själ, Lars-Eric Uneståhl, Veje
International AB. Örebro
Fas 1
Muskulär avslappningsträning
Kursvecka 1, dag 1-7
Ljudkassett:
Teoriavsnitt:
Kursträff 3 mars
Muskulär avslappning 1
Introduktion till Integrerad Mental
Träning och till kursen. Motivationsarbete
Tid: 18.00- 21.00
Kursvecka 2, dag 8-14
Ljudkassett:
Teoriavsnitt:
Kursvecka 3, dag 15-21
Ljudkassett:
Teoriavsnitt
Kursträff 10 mars
Muskulär avslappning 1
Vad är hälsa? Begreppet Plushälsa. Stress och avslappningsmetoder.
Kursträff 1 mars
Muskulär avslappning 1.
Mål och målbilder.
27
Kursvecka 4, dag 22-28
Ljudkassett:
Teoriavsnitt:
Fas 2
Mental avslappningsträning
Kursvecka 5, dag 29-35
Ljudkassett:
Teoriavsnitt:
Kursvecka 6, dag 36-42
Ljudkassett:
Teoriavsnitt:
Kursvecka 7, dag 43-49
Ljudkassett
Teoriavsnitt:
Fas 3
Kursträff 31 mars
Mental avslappning 1
”Det mentala rummet”, teorier och
praktisk tillämpning.
Kursträff 7 april
Mental avslappning 1
Mentala bilder, inre föreställningar
och visualisering
Kursträff 14 april
Mental avslappning 2
Målbilder
Självbildsträning
Kursvecka 8, dag 50-56
Ljudkassett:
Teoriavsnitt:
Kursvecka 9, dag 57-63
Ljudkassett:
Teoriavsnitt:
Fas 4
Kursträff 24 mars
Muskulär avslappning 2
Kontrollsystem. Dominant medvetande kontra alternativt sinnestillstånd.
Kursträff 21 april
Självbildsträning 1
Självbild, självförtroende och
”inlärd hjälplöshet”
Kursträff 28 april
Självbildsträning 2
Motivation och motivationsträning
Målbildsträning
Kursvecka 10, dag 64-70
Ljudkassett:
Teoriavsnitt:
Kursvecka 11, dag 71-77
Ljudkassett
Teoriavsnitt:
Kursvecka 12, dag 78-84
Ljudkassett:
Teoriavsnitt:
Kursträff 5 maj
Målbildsträning 1
Målbilder och målprogrammering.
Styrning med hjälp av målbilder
kontra viljemässig styrning.
Kursträff 11 maj
Målbildsträning 1
Målbilder och målprogrammering.
Styrning med hjälp av målbilder
kontra viljemässig styrning.
Kursträff 19 maj
Målbildsträning 1
Humor och hälsa
28
Fas 5
Livskvalitetsträning inklusive fortsatt målbildsträning
Kursvecka 13, dag 85-91
Ljudkassett:
Teoriavsnitt:
Kursvecka 14, dag 92-98
Ljudkassett:
Teoriavsnitt:
Fas 6
Kursträff 26 maj
Livskvalitetsträning 1
Tillämpning i dagligt liv av handlingar (metoder) som minskar
stress och höjer livskvalitet.
Kursträff 2 juni
Livskvalitetsträning 1
Tillämpning i dagligt liv av handlingar (metoder) som minskar
stress och höjer livskvalitet.
Uppföljning
Efter 3 månader
Teoriavsnitt:
Preliminär dag:
31 augusti
Tillämpning i dagligt liv av handlingar (metoder) som minskar
stress och höjer livskvalitet. En
uppföljning av målet att med fö rhöjd livsglädje må och fungera
bättre.
Tid ca 2,5- 3 timmar
Efter 6 månader
Teoriavsnitt:
Preliminär dag:
29 februari
Tillämpning i dagligt liv av handlingar (metoder) som minskar
stress och höjer livskvalitet. En
uppföljning av målet att med fö rhöjd livsglädje må och fungera
bättre
Tid ca 2,5- 3 timmar
Efter 1 år
Preliminär datum:
februari 2000
Teoriavsnitt:
Tillämpning i dagligt liv av handlingar (metoder) som minskar
stress och höjer livskvalitet. En
uppföljning av målet att med fö rhöjd livsglädje, må och fungera
bättre.
Tid ca 2,5- 3 timmar
Eventuellt nya träffar för de som önskar
29
BILAGA 2
Brev till kursdeltagare om förfrågan att deltaga i intervju
Till deltagare i forskningsprojektet
”Integrerad Mental Träning – Diabetes”
Forskningsprojektet ”Integrerad Mental Träning och Diabetes” håller nu på att avslutas. Projektet har under tiden det pågått utvärderats genom att följa blodanalysen
HbA1c och utvärderingsenkäter. För att ge ytterligare en dimension kommer intervjuer att genomföras hos ett visst antal av kursdeltagarna. Urval till intervjuerna har
skett med hjälp av med hjälp av lotten. Slumpvis urval.
Du har blivit utvald till denna intervju. Det är av stort värde att få höra Din uppfattning.
Intervjun kommer att genomföras av mig, Christina. Jag kommer att ha med en kassett- bandspelare och spela in intervjun. Sedan kommer jag att lyssna på den, skriva
ut, och analysera den. Intervjuns resultat kommer att behandlas konfidentiellt.
Jag kommer inom kort att ta kontakt med Dig för att höra om Du vill låta Dig intervjuas. Det är frivilligt. Om Du vill bli intervjuad så bestämmer vi tid och plats då.
Intervjun kommer att ta ungefär en till en och en halv timma.
Med vänlig hälsning
Christina Carlsson
Kursledare Integrerad Mental Träning
31
BILAGA 3
Intervjuguide vid intervju av kursdeltagare i Mental Träning - Diabetes
Delstudie av forskningsprojekt: Diabetes - Mental träning. 1999-2001.
Syfte:
Att ta reda på respondentens uppfattning om sin livssituation nu efter att ha gått igenom kurs i mental träning, jämfört med innan kursen.
Ingångsfrågor:
Hur uppfattar Du Din livssituation nu i dag, jämfört med hur det var före kursen i
Mental Träning?
Område - Socialt:
Hur uppfattar Du Din relation till arbetet/studier/sysselsättning nu jämfört med innan
kursen i Mental Träning?
Hur uppfattar Du att Din relation till familjen är nu, jämfört med hur det var innan
kursen i Mental Träning?
Område - Kroppsligt/Hälsan:
Hur uppfattar Du att det är med Din hälsa nu, jämfört med hur det var innan kursen i
Mental Träning?
Hur uppfattar Du att det är med Din Diabetes nu jämfört med innan utbildningen?
Hur uppfattar Du att det är med din kroppsliga funktionsförmåga nu, om Du jämför
med hur det var innan kursen i Mental Träning?
Område – Emotionellt:
Hur uppfattar Du Dina känslor nu jämfört med innan utbildningen? alternativt /Hur
uppfattar du din sinnesstämning nu jämfört med innan utbildningen?
Har Du märkt någon reaktion från omgivningen på det?
Område - Framtiden:
Hur ser Du på framtiden, i dag jämfört med innan utbildningen?
Hur uppfattar Du Ditt sätt att hantera Din livssituation nu jämfört med tidigare?
Följdfrågor
33
