Thornberg: Det sociala livet i
skolan
Ledarskap för ämneslärare, 7,5 hp
Matts Dahlkwist, 2013
Gruppdynamik
Sociala relationer
Lärarledarskap
Ur Styrdokumenten (Lgy 11)
Normer och värden
Läraren ska
• klargöra och med eleverna diskutera det svenska samhällets
värdegrund och dess konsekvenser för det personliga handlandet,
• öppet redovisa och diskutera skiljaktiga värderingar, uppfattningar
och problem,
• uppmärksamma och i samråd med övrig skolpersonal vidta
nödvändiga åtgärder för att förebygga och motverka alla former
av diskriminering och kränkande behandling,
• tillsammans med eleverna utveckla regler för arbetet och samvaron
i den egna gruppen, och
• samarbeta med hemmen i elevernas fostran och klargöra skolans
normer och regler som en grund för arbetet och för samarbete
Värden och attityder
explicita/implicita värden (läroplanen?)
attityder, 3 komponenter
-Kunskap: föreställningar om en viss sak
-Känsla: de känslor vi har inför en viss sak
-Benägenhet att handla i en viss situation
Exempel: attityder till motvåld
Lärarfråga: Olika värdegrund hem/skola – hur agera?
Normer och regler
-
Normer är baserade på värden
Normers funktioner:
att hålla samman gruppen
att definiera roller och relationer
att befästa gruppens identitet
att ge struktur och att fostra
Formella och informella normer
Den dolda läroplanen (Jackson, Broady m fl)
Lärarfråga: Hur påverka normutvecklingen i klassen/skolan?
Gruppnormer
= Outtalade normer som reglerar beteenden i en grupp (delvis
överlappande)
-
relationella regler – hur man bör vara mot varandra
strukturerade regler – strukturera verksamheten
skyddande regler – säkerhet och hälsa
personella regler – reflektion över det egna
beteendet
- etikettsregler – uppförande i sociala sammanhang
Sociala roller – förväntningar på agerande
1. Olika roller i en grupp – konstruktiva och destruktiva
2. Roller i mobbning (Olweus)
- Offren
- Mobbarna
- Medhjälparna
- Underbyggarna
- Outsiders
- Försvararna
Regelskapande i skolan
Reglers legitimitet och delaktighet, förankringen
Motiverade regler
Regler i samklang med normer
Elever är mycket känsliga för rättvisa och dubbla
budskap hos läraren
Vid längre grupparbeten: Gruppkontrakt
Kohesion- gruppsamarbete
och grupputveckling
Stöd och vägledning vid gruppstarten,
”teambuilding” – att skapa trygghet och arbetsro.
Gruppsocialisation.
Synliggöra och tillvarata gruppens resurser
Gemensamt regel- och normskapande
Konflikthanteringsstrategier
Personlig utveckling i gruppen
Social misfit hypothesis
Att inte ”passa in”. Exkludering.
Attityd och beteende är inte kompatibelt med
gruppens allmänna sociala klimat.
Skuldbördan läggs på den exkluderade.
Ringelmanneffekten/Social loafing
Risken för social loafing är störst vid:
- stora grupper
- svag motivation
- inget eller svagt resultatansvar
- enklare uppgifter
En variant: ”free-rider effect” t ex i
grupparbeten
Gruppens utveckling
(Tuckman)
Formning: Gruppen formas
Stormning: Konfliktfas
Normning: Vi-känsla och gruppsammanhållning
Performning: Tydliga normer och roller
Separation (adjourning)
Lärarfråga: Vilka konsekvenser har detta för lärarens
ledarskap?
Grupptypologi
m a p prestations- contra social inriktning
1
4
2
3
Det situationsanpassade ledarskapet
Kännetecken:
- Anpassning utifrån de två av de tre klassiska;
auktoritärt contra demokratiskt ledarskap
- Flexibel gruppanpassning med inriktning på mål och
syfte. Varje grupp och situation kräver sitt ledarskap
- Simultanförmåga
- Att snabbt hantera nya situationer, att kunna fånga
tillfället i ögonblicket
- Prestigelöshet och lyssnande
Läraren som auktoritet och maktfaktor
-
Auktoritet: Inflytande och legitim maktutövning
Makt:
expertmakt
personlig makt
informationsmakt
legitim makt
belönande makt
tvångsmakt
Värdepedagogik
Explicit värdepedagogik: metoder för att skapa
lärtillfällen när det gäller värdefrågor
Implicit värdepedagogik: lärare som föredömen och
rollmodeller
Exempel: den dolda läroplanen, skendemokrati, sätt
att hantera konflikter, stoff- och läromedelsurval, sätt
att fostra.
Prosocial utveckling hos barn och unga
Värdegrundsarbete
Prosocialt beteende
Att handla med andras bästa för sina ögon
- lärande genom modellering
- skolans socialisations- och
fostransuppdrag och värdegrundsarbete
- motivationsfaktorer: empati, sociala
normer, egoistiska motiv
Att fostra och att leda ungdomars
utveckling
Fostransbegreppet
Fostransstilar
1. Auktoritär: Lyda utan att ifrågasätta. Inget
utrymme för förhandling och kompromisser.
2. Eftergiven: Minimal kontroll, acceptans, (värme)
3. Oinvolverad: Oengagemang, känslomässig distans
4. Auktoritativ: Styrande men lyssnande, resonerande
(värme)
Grupptryck och konformitet
bland unga
Social påverkan – se t ex Milgrams experiment
Social smitta
Konformitet och grupptänkande
Faktorer som påverkar styrkan i grupptrycket i
ungdomsgrupper.
-
status i gruppen
viljan att tillhöra gruppen
ålder
inställning till vuxna
självbild
Grupptryck och konformitet i
personalgruppen
Kollegial lojalitet (”kåranda”)
Den kollegiala paradoxen (Colnerud m fl)
vad är tillåtet att kritisera bland kollegor?
vanliga normer i personalgruppen/skolkulturen
Whistle blowing
Lärarfråga: Hur agera då elever klagar på en kollega?
Lärarsocialisation
(enl Moreland & Levine)
Prospektiv medlem, på väg att bli medlem.
Nyanställd: Socialisationsfasen börjar - anpassning
och lärande. Ökande känsla av samhörighet –
utveckling mot ett fullvärdigt medlemskap - alt risk
för marginalisering
Skolkulturens betydelse
Lärarfråga: Hur agera som ny på en skola?
Gruppsocialisation i en klass
(enl Moreland & Levine)
Prospektiv medlem, osäkerhetsfas
Socialisation. Assimilation till klassens normer och
regler
Bibehållningsfasen. Grupptryck. Relation mellan
önskad roll/förväntad roll. Risk för marginalisering,
exkludering alt att bli accepterad av klasskamraterna
som den han/hon vill vara.
Social identitetsteori
Sociala jämförelser
Identifikation. In- och utgrupper
Stereotyper och fördomar
Subgrupper och kotterier
Egen uppgradering: sociala strategier.
- man ”peppar” varandra
- uppvärdering av det egna (black is beautiful,
”rinkebysvenska”)
- jämförelse med lägre värderade grupper
Gruppbeslut
Gruppolarisering: beslutsmekanismer i grupp contra
enskilt – kan bl a leda till konflikter mellan grupper
Grupptänkande: irrationella beslut i slutna grupper.
Vanligt i grupper med:
- stark ”vi-känsla”/grupptryck
- ”ja-sägare”, opposition saknas
- illusion om egen förträfflighet
- under hög stress och tidsbrist
Empati/social kompetens
Vad lägger vi i
Begreppet social kompetens?
- Empati
- Emotionell intelligens
- Social intelligens/relationsbegåvning
Bystander effect
Minskad känsla av personligt ansvar
Bystander effect i mobbningssituationer
Förklaringar:
Pluralistisk ignorans: ”ingen annan ingriper ju”..
Ansvarsdiffussion: ”vem bär ansvaret att ingripa”?
Publikhämning: ”vill inte göra bort mig”
Lärarfråga: Konsekvenser i värdegrundsfostran?
För- och nackdelar med grupparbete
Gruppindelning
Viktigt att syftet styr gruppindelningen: Social eller
prestationsorientering? Snabbhet eller social utveckling? Känner
medlemmarna varandra? Anpassa ledarskapet därefter
(situationsanpassat ledarskap)
Styrd och läraraktiv gruppindelning är att föredra framför fri gruppering
Undvik att sätta samman medlemmar med starka negativa spänningar i
samma grupp, speciellt om det är en prestationsorienterad målsättning!
Mycket ängsliga individer kan behöva en ”stöttepelare” med sig in i
gruppen
Var beredd att motivera gruppindelningen
Varierande grupper = social träning
