Thornberg: Det
sociala livet i skolan
Matts Dahlkwist, 2012
Gruppdynamik
Sociala relationer
Lärarledarskap
Ur Styrdokumenetn (Lgy 11)
Normer och värden
Läraren ska
• klargöra och med eleverna diskutera det svenska samhällets värdegrund och
dess konsekvenser för det personliga handlandet,
• öppet redovisa och diskutera skiljaktiga värderingar, uppfattningar och
problem,
• uppmärksamma och i samråd med övrig skolpersonal vidta nödvändiga
åtgärder för att förebygga och motverka alla former av diskriminering och
kränkande behandling,
• tillsammans med eleverna utveckla regler för arbetet och samvaron i den egna
gruppen, och
• samarbeta med hemmen i elevernas fostran och klargöra skolans normer och
regler som en grund för arbetet och för samarbete
Värden och attityder
explicita/implicita värden (läroplanen?)
attityder, 3 komponenter
-Kunskap: föreställningar om en viss sak
-Känsla: de känslor vi har inför en viss sak
-Benägenhet att handla i en viss situation
Exempel: attityder till motvåld
Lärarfråga: Olika värdegrund hem/skola – hur agera?
Case (O)ordning och reda
1. Hur ska Valentina agera?
a) på kort sikt
b) på lång sikt
2. Koppla även gruppens förslag till till dessa begrepp:
- Självbild
- Attributionsteori
- Feedback
- Social perception
- Normskapande
- Rosenthaleffekten
Normer och regler
-
Normer är baserade på värden
Normers funktioner:
att hålla samman gruppen
att definiera roller och relationer
att befästa gruppens identitet
att ge struktur och att fostra
Formella och informella normer
Lärarfråga: Hur påverka normutvecklingen i klassen/skolan?
Regelskapande i skolan
Reglers legitimitet och delaktighet
Motiverade regler
Regler i samklang med normer
Lärarfråga: Hur hantera regelskapande? Se case.
Sociala roller – förväntningar på agerande
1. Olika roller i en grupp – konstruktiva och destruktiva
2. Roller i mobbning
- Offren
- Mobbarna
- Medhjälparna
- Underbyggarna
- Outsiders
- Försvararna
Kohesion- gruppsamarbete
och grupputveckling
Stöd och vägledning vid gruppstarten,
”teambuilding” – att skapa trygghet och
arbetsro. Gruppsocialisation.
Synliggöra och tillvarata gruppens resurser
Gemensamt regel- och normskapande
Konflikthanteringsstrategier
Personlig utveckling i gruppen
Social misfit hypothesis
Att inte ”passa in”. Exkludering.
Attityd och beteende är inte kompatibelt med
gruppens allmänna sociala klimat.
Skuldbördan läggs på den mobbade.
Lärarfråga: Hur stämmer detta t ex med Olweus
forskningsresultat?
Ringelmanneffekten/Social loafing
-
-
Risken för social loafing är störst vid:
stora grupper
svag motivation
inget eller svagt resultatansvar
enklare uppgifter
En variant: ”free-rider effect” t ex i grupparbeten
Lärarfråga: Hur hantera detta som lärare?
Gruppens utveckling
(Tuckman)
Formning: Gruppen formas
Stormning: Konfliktfas
Normning: Vi-känsla och gruppsammanhållning
Performning: Tydliga normer och roller
Separation (adjourning)
Lärarfråga: Vilka konsekvenser har detta för
lärarens ledarskap?
Grupptypologi
m a p prestations- contra social inriktning
1
4
2
3
Det situationsanpassade ledarskapet
Kännetecken:
- Anpassning utifrån de två av de tre klassiska; auktoritärt
contra demokratiskt ledarskap
- Flexibel gruppanpassning med inriktning på mål och
syfte. Varje grupp och situation kräver sitt ledarskap
- Simultanförmåga
- Att snabbt hantera nya situationer, att kunna fånga
tillfället i ögonblicket
- Prestigelöshet och lyssnande
Läraren som auktoritet och
maktfaktor
-
Auktoritet: Inflytande och legitim maktutövning
Makt:
expertmakt
personlig makt
informationsmakt
legitim makt
belönande makt
tvångsmakt
Värdepedagogik
Explicit värdepedagogik: metoder för att skapa
lärtillfällen när det gäller värdefrågor
Implicit värdepedagogik: lärare som föredömen
och rollmodeller
Exempel: den dolda läroplanen, skendemokrati,
sätt att hantera konflikter, stoff- och
läromedelsurval, sätt att fostra.
Prosocial utveckling hos barn och unga
Värdegrundsarbete
Prosocialt beteende
Att handla med andras bästa för sina ögon
- lärande genom modellering
- skolans socialisations- och fostransuppdrag och
värdegrundsarbete
- motivationsfaktorer: empati, sociala normer,
egoistiska motiv
Att fostra och att leda barn och ungas
utveckling
Fostransstilar
1. Auktoritär: Lyda utan att ifrågasätta. Inget
utrymme för förhandling och kompromisser.
2. Eftergiven: Minimal kontroll, acceptans,
(värme)
3. Oinvolverad: Oengagemang, känslomässig
distans
4. Auktoritativ: Styrande men lyssnande,
resonerande (värme)
Grupptryck och konformitet
bland unga
-
-
Social påverkan – se t ex Milgrams experiment
Social smitta:
Konformitet och grupptänkande
Faktorer som påverkar styrkan i grupptrycket i ungdomsgrupper.
status i gruppen
viljan att tillhöra gruppen
ålder
inställning till vuxna
självbild
Lärarfråga: Ge tydliga exempel på situationer med grupptryck i
skolan
Grupptryck och konformitet i
personalgruppen
Kollegial lojalitet (”kåranda”)
Den kollegiala paradoxen (Colnerud m fl)
-
vad är tillåtet att kritisera bland kollegor?
vanliga normer i personalgruppen/skolkulturen
Whistle blowing
-
Lärarfråga: Hur agera då elever klagar på en
kollega?
Gruppbeslut
-
Gruppolarisering: beslutsmekanismer i grupp
contra enskilt – kan bl a leda till konflikter
mellan grupper
Grupptänkande: irrationella beslut i slutna
grupper. Vanligt i grupper med:
stark ”vi-känsla”/grupptryck
”ja-sägare”, opposition saknas
illusion om egen förträfflighet
under hög stress och tidsbrist
Social identitetsteori
Sociala jämförelser
Identifikation. in- och utgrupper
Stereotyper och fördomar
Subgrupper och kotterier
Egen uppgradering: sociala strategier.
- man ”peppar” varandra
- uppvärdering av det egna (black is beautiful,
”rinkebysvenska”)
- jämförelse med lägre värderade grupper
Empati/social kompetens
Social kompetens (sociala färdigheter, empatisk
förmåga, EQ, etc) i skolan
- Empati
- Emotionell intelligens
- Social intelligens/relationsbegåvning
Bystander effect
Minskad känsla av personligt ansvar
Bystander effect i mobbningssituationer
Förklaringar:
Pluralistisk ignorans: ”ingen annan ingriper ju”..
Ansvarsdiffussion: ”vem bär ansvaret att ingripa”?
Publikhämning: ”vill inte göra bort mig”
Lärarfråga: Konsekvenser i värdegrundsfostran?
Konflikttyper
Sakkonflikter
Värderingskonflikter
Intressekonflikter
Relationskonflikter
Pseudokonflikter
Lärarens fråga: Ge exempel från skolan!
Konstruktiv konflikthantering
Överenskommelse som alla är nöjda med
Stärker relation och tillit
Ökar förmågan att hantera framtida konflikter
Agera aldrig i affekt
Se upp för gränsen person/sak. Var saklig, unvik
svepande personomdömen
Sträva mot ödmjukhet och prestigelöshet
Träning i social kompetens
Attributionsteorin
”De processer vi använder då vi kopplar ihop ett beteende med
bakomliggande orsaker, för att få en rimlig förklaring på ett beteende”
(Heider)
Situationsfaktorer contra dispositionsfaktorer
Det grundläggande attributionsfelet:
Att tillskriva andras beteende dispositionsfaktorer
och det egna beteendet situationsfaktorer
Genusskillnad?
För- och nackdelar med grupparbete
- liten brainstorm
Gruppindelning
Viktigt att syftet styr gruppindelningen: Social eller prestationsorientering?
Snabbhet eller social utveckling? Känner medlemmarna varandra? Anpassa
ledarskapet därefter (situationsanpassat ledarskap)
Styrd och läraraktiv gruppindelning är att föredra framför fri gruppering
Undvik att sätta samman medlemmar med starka negativa spänningar i samma
grupp, speciellt om det är en prestationsorienterad målsättning!
Mycket ängsliga individer kan behöva en ”stöttepelare” med sig in i gruppen
Var beredd att motivera gruppindelningen
Varierande grupper = social träning
