Provfiske i fyra sjöar i Uppland

Provfiske i fyra sjöar i Uppland
Standardiserade nätprovfisken i Lilla Ullfjärden, Sparren,
Långsjön och Bottenfjärden sommaren 2013
Magnus Dahlberg
Diarienrummer: SLU.aqua.2013.4.5-420
Forskning om ekologiska bedömningsgrunder för
vattenkvalité
Provfiske i fyra sjöar i Uppland
Standardiserade nätprovfisken i Lilla Ullfjärden, Sparren, Långsjön och Bottenfjärden sommaren
2013
Magnus Dahlberg
Adress
SLU, Institutionen för akvatiska resurser,
Sötvattenslaboratoriet, Stångholmsvägen 2, 178 93 Drottningholm
November 2013
SLU, Institutionen för akvatiska resurser
Information från Sötvattenslaboratoriet
Diarienummer SLU.aqua.2013.4.5-420 (elektronisk version)
Vid citering uppge:
Dahlberg M (2013). Provfiske i fyra sjöar i Uppland. Standardiserade provfisken i Lilla
Ullfjärden, Sparren, Långsjön och Bottenfjärden sommaren. SLU, Sötvattenslaboratoriet.
Diarienr SLU.aqua.2013.4.5-420
E-post
[email protected]
Rapportens innehåll har granskats av:
Kerstin Holmgren
Finansiär
WATERS
Framsida: Långsjön. Foto: Magnus Dahlberg.
Baksida: Fångsten i nät lagd i Sparren. Foto: Magnus Dahlberg.
Förord
Följande rapport redovisar resultaten från standardiserade nätprovfisken i 4 sjöar
som SLU, Sötvattenslaboratoriet utförde sommaren 2013. Arbetet genomfördes
som en del av forskningsprogrammet WATERS, som finansieras av Naturvårdsverket (Dnr 10/179) och Havs- och vattenmyndigheten. Syftet med projektet är att
utveckla och förbättra de bedömningsgrunder som används för att klassificera
ekologisk status på svenska kust- och inlandsvatten. Avsikten med rapporten är att
beskriva resultaten från de standardiserade nätprovfiskena till fiskerättsägare och
andra intressenter kring sjöarna. Vi vill passa på att rikta ett tack till alla fiskrättsägare som gav oss tillstånd att fiska i er sjö samt till alla er som hjälpte oss med
diverse praktiska arrangemang runt själva fältarbetet.
Drottningholm 2013-11-25
1
Inledning
Detta är WATERS- projektet
Följande rapport redovisar resultatet från standardiserade provfisken i sjöarna
Sparren, Långsjön, Bottenfjärden och Lilla Ullfjärden som ingår i projektet
WATERS. Akronymen WATERS står för “Waterbody Assessment Tools for Ecological Reference conditions and status in Sweden”. Projektet startade 2011 och
pågår till 2015. Det finansieras av Naturvårdsverket, koordineras av Havsmiljöinstitutet och Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, är en av flera samarbetspartners.
Syftet med projektet är att utveckla och förbättra de bedömningsgrunder som används för att klassificera ekologisk status på svenska kust- och inlandsvatten i
enlighet med EU:s ramdirektiv för vatten. WATERS är särskilt inriktat på de biologiska indikatorer som används vid statusklassningen: makrofyter (vattenväxter),
bottenfauna (kräftdjur, insektslarver, maskar, musslor och snäckor som lever i eller
nära sjöbotten), växtplankton och fisk. Resultaten av forskningen är kopplad till
praktisk förvaltning av Sveriges vattenmiljöer. WATERS arbetar därför nära de
myndigheter som har till uppgift att samordna och utvärdera tillståndet i våra sjöar,
vattendrag och kustvatten; Vattenmyndigheterna och Havs- och vattenmyndigheten. Vill du läsa mer om statusklassning eller om WATERS-projektet finns information på WATERS hemsida, http://www.waters.gu.se/.
Därför ingår Sparren, Långsjön, Bottenfjärden och Lilla Ullfjärden i
WATERS-projektet
Provfisket i de fyra sjöarna ingår i ett delprojekt inom WATERS, en gradientstudie som utförs i Uppländska sjöar. Avsikten med delprojektet är att studera hur
indikatorerna vattenväxter, växtplankton, bottenfauna och fisk reagerar på övergödning (eutrofiering). I delprogrammet ingår totalt 10 sjöar som bildar en gradient med gradvis ökande näringshalter. I varje sjö provtas indikatorerna under ett
år. I samband med detta sker också vattenkemiska mätningar. Förhoppningsvis
kommer utvärderingar av resultaten i förlängningen leda till bättre förvaltningsåtgärder av våra sjöar. Utöver detta kommer data från gradientstudien att användas
för att revidera nuvarande bedömningsgrunder. SLU, Sötvattenslaboratoriet fick i
uppdrag att samla in fiskdata från de 10 sjöarna. I sjöar samlas fiskdata in med
hjälp av standardiserade nätprovfisken (se metodbeskrivning nedan). En bedömning gjordes att provfiskedata från provfisken som utförts inom en sexårsperiod
från övrig provtagning kan användas i studien. I och med de flesta andra biologiska och vattenkemiska mätningar utfördes år 2012 kan provfisken som utförts
under perioden 2008-2013 användas. I sex av de tio sjöarna har det utförts minst
ett standardiserade provfiske sedan 2008. I en sjö, Lilla Ullfjärden, fanns endast ett
äldre fiske från 2007 medan Sparren, Långsjön och Bottenfjärden inte hade prov-
2
© Lantmäteriet, ärende nr I 2010/0345
Figur 1. De fyra provfiskade sjöarna ligger i Uppland. Närmaste större orter är Bålsta för Lilla Ullfjärden, Långsjön
och Sparren ligger nära Rimbo och Bottenfjärden nära Norrtälje.
fiskats alls. Därför utförde Sötvattenslaboratoriet standardiserade nätprovfisken i
dessa fyra sjöar sommaren 2013.
Provfiskemetodik
Sedan 1940-talet har nätfisken använts för att undersöka fiskbestånd i sjöar i Sverige. För att möjliggöra jämförelser av provfiskeresultat från olika sjöar och regioner i landet utformades en standardmetodik för nätprovfisken (Kinnerbäck
2001). Den ingår som en av undersökningstyperna som används för miljöövervakning på regional och nationell nivå (Havs- och vattenmyndigheten 2013). Sedan år
2005 är den också standardmetod i Europa för att bedöma vattenkvalitet i sjöar
genom fisksamhällets sammansättning och struktur (SIS 2006).
Syfte med ett standardiserat provfiske
Målsättningen med ett standardiserat nätprovfiske är att beskriva en sjös fisksamhälle. Ett standardiserat nätprovfiske ger information om fisksamhällets artsammansättning, den relativa mängden fisk av olika arter och de enskilda arternas
längdfördelning för hela den provfiskade sjön. Vid ett standardiserat provfiske
läggs ett antal bottensatta nät som slumpas över hela sjöns yta och inom olika
djupzoner. Detta för att fånga ett representativt urval av sjöns fisksamhälle. Fiske
3
Figur 2. Schematisk bild över ett översiktsnät. Notera de olika sektionerna av olika maskstorlekar i
nätet.
med ett nät en natt kallas för ”en nätansträngning”. Antalet nätansträngningar i en
sjö bestäms av sjöns yta och djup. Ju större och djupare en sjö är desto större blir
nätinsatsen. Näten som används är s.k. översiktsnät av typen ”Norden”. Näten är
30 m långa, 1,5 m djupa och består av 12 sektioner med maskstorlekar från 5 till
55 mm maskstolpe (från knut till knut).I större, djupa sjöar förekommer ofta fiskar
som huvudsakligen lever i den fria vattenmassan (pelagialen) och som därför inte
fångas med bottensatta nät. För att få en bild av den delen av fisksamhället kompletteras provfisket med pelagiska nät i sjöar som är djupare än 10 m. Dessa nät är
konstruerade på samma sätt som bottennäten med undantaget att de är 6 meter
djupa och har 11 sektioner med olika maskstorlekar. Näten hängs fritt i vattenmassan och läggs i regel på alla djup från ytan ner till ca 2 m ovanför botten.
Det här mäter vi
Alla fångade fiskar artbestäms, längden av varje individ mäts till närmaste mm
och fångsten vägs artvis för varje nät. Dessutom ingår provtagning för åldersbestämning av de vanligaste fiskarterna. Åldern hos en fisk kan uppskattas genom att
studera de årsringar som bildas på olika delar av fiskens benvävnader, ungefär som
hos träd. Årsringarna skapas genom att fiskens ämnesomsättning och därmed tillväxt skiljer sig mellan årstiderna. Vid åldersbestämningen används fiskens otoliter
(hörselstenar) och som komplement kan fjäll (braxen, gös, harr, mört, sik) eller
gällock (abborre) användas. Otoliterna utgör delar av fiskens hörsel- och balansorgan och finns placerade i fiskens huvud. Generellt ger otoliter en säkrare uppskattning av fiskens ålder medan fjäll och gällock beskriver tillväxten bättre. För att
4
Foto: SLU, Ålderslaboratoriet
Figur 3. Figuren till vänster visar ett preparerat gällock från abborre. Det går att se årsringarna med blotta ögat. Bilden till
höger visar en otolit från abborre. Innan årsringarna kan studeras under lupp klyvs otoliten med en såg.
öka säkerheten vid åldersbestämningen är det därför bra att använda båda vävnaderna. Genom att känna till ett fiskbestånds åldersstruktur kan man få kunskap om
de olika arternas rekrytering, tillväxt och populationsstruktur (Holmgren 2013). I
de fyra WATERS-sjöarna har åldersanalyser utförts på abborre.
Förklaringar av begrepp som förekommer i rapporten
Fångst per ansträngning
Mängden fisk anges som ”Antal per ansträngning” eller ”Vikt per ansträngning”
vilket betyder att man dividerat den totala fångsten med det totala antalet nät som
användes vid provfisket. Detta för att man ska kunna jämföra resultatet mellan
olika sjöar där man fiskat med olika antal nät. Vid provfisket i de fyra sjöarna har
fångsten i bottennäten korrigerats efter de olika djupzonerna areaandel i sjön. För
att erhålla korrigerade data multipliceras fångsten i varje djupzon med en faktor
som beräknas enligt proportionen av arean dividerat med proportionen av det totala antalet nät som lagts i varje djupzon. Fångstvärdena för varje djupzon summeras till en korrigerad totalfångst och divideras sedan med det totala antalet nät som
användes vid provfisket.
Bedömningsgrunder för ekologisk status (EQR8)
Det samlas in stora mängder data inom olika miljöövervakningsprogram i Sverige.
För att harmonisera bedömningar om vattnets kvalitet, både mellan myndigheter i
Sverige och mellan länder i Europa, behövs klassificeringssystem. Därför har Naturvårdsverket tagit fram bedömningsgrunder för ekologisk status för ett flertal
områden, bland annat för sjöar och vattendrag (Naturvårdsverket 2007). Bland
bedömningsgrunderna ingår också ett bedömningssystem för fisk i sjöar (Holmgren med flera 2007). Fiskindexet, kallat EQR8 (Ecological Quality Ratio) är ba-
5
serat på 8 indikatorer. Vid bedömningen jämförs observerade värden (provfiskeresultatet) med beräknade referensvärden som är unika för varje sjö. För varje indikator beräknas avvikelsen mellan det observerade värdet (provfiskeresultatet) och
det modellerade referensvärdet. Alla indikatorerna i EQR8 är dubbelsidiga vilket
innebär att de reagerar på om provfiskeresultatet är ”för högt” eller ”för lågt” jämfört med referensvärdet.
Språngskikt
Många sjöar skiktas i olika temperaturlager under sommar och vinter. Detta beror
på att sötvatten är tyngst vid en temperatur av +4ºC. Under sommaren när solen
värmer upp vattnet samlas det varma vattnet ytligt. Någon eller några meter ned
(djupet varierar mellan olika sjöar) sjunker temperaturen hastigt under en kort
sträcka - det så kallade språngskiktet - mot det kallare vattnet i sjöns djupare delar.
På vintern är tvärtom det kallaste vattnet nära ytan och det varmare vattnet finns i
sjöns djupare delar.
Lilla Ullfjärden
Sjöbeskrivning
Lilla Ullfjärden ligger i kommunerna Håbo och Upplands-Bro i Uppland och ingår
i Norrströms huvudavrinningsområde. Sjön ligger inkilad mellan Bålstaåsen och
förkastningsbranten mot Upplands-Bro kommun och har förbindelse med i Mälaren. Sjön är 52 meter djup, har en yta på 181 hektar och befinner sig 0,1 meter
över havet. Strandzonen är ofta brant och till stora delar bevuxen med tät vass.
Medeldjupet är 21,5 meter. Det är ett relativt stort medeldjup då endast 20 av de
3494 sjöar som ingick i NORS (Svensk sjöprovfiskregister) 2013-10-18 har ett
6
Figur 4. Lilla Ullfjärden med omgivningar.
Foto: Teresa Soler
större medeldjup. Lilla Ullfjärden tillhör delavrinningsområdet, ”Mynnar i Lilla
Ullfjärden”. Delavrinningsområdet är 851 hektar och består huvudsakligen av
skog (61 %), sjöar (22 %) och bebyggelse (11 %) (SVAR 2013). I Lilla Ullfjärden
finns också flera kräftdjur och alger som betraktas som glacialrelikter (Länsstyrelsen 2013). Glacialrelikter är kvarlevor från de äldsta kyliga tiderna efter den senaste nedisningen.
Klassificering med avseende på näringsämnen ger sjön hög status (VISS:1
2013). Sjön har förväntade totalfosforhalter då medianvärdet på mätningar från
Nätnr
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
Fiskedjup
7,4 - 10,5
7,2 - 11,6
40,5 - 42,0
24,0 - 30,0
20,0 - 28,0
4,0 5,7
2,8 3,0
28,8 - 29,6
7,0 - 10,6
12,0 - 17,6
37,5 - 40,0
31,3 - 33,0
3,7 4,6
2,4 3,0
7,6 9,7
4,6 5,3
17,5 - 18,7
24,5 - 25,0
14,3 - 16,5
15,0 - 19,1
Nätnr Fiskedjup
21
4,5 6,0
22
7,5 9,1
23
2,4 2,7
24
2,3 2,9
25
8,1 - 12,0
26
3,1 3,8
27
2,1 2,7
28
15,4 - 16,6
29
3,5 6,0
30
17,4 - 20,0
31
24,1 - 24,1
32
24,4 - 24,4
33
40,2 - 42,7
34
31,1 - 31,7
35
29,4 - 29,8
36
26,2 - 27,0
37
7,5 - 11,5
38
26,8 - 27,4
39
12,1 - 19,5
40
2,1 2,8
7
© Lantmäteriet, ärende nr I
Figur 5. Karta med nätstationerna för provfisket i Lilla Ullfjärden 2013. Nätnummer 202 visar platsen för
de pelagiska näten.
augusti månad åren 2007-2012 var 15 µg/l, jämförvärdet för Lilla Ullfjärden är
12,8 µg/l (VISS:1 2013).
Lilla Ullfjärden provfiskades med totalt 40 nätansträngningar fördelade på sex
djupzoner; Grundare än 3 m (6 nät), 3-6 m (6 nät), 6-12 m (7 nät), 12-20 m (7 nät),
20-35 m (11 nät) och djupare än 35 m (3 nät). Dessutom fiskades en station mitt i
sjön med pelagiska nät från ytan ner till 30 meter.
Sammanfattning av provfiskeresultatet
Lilla Ullfjärden har provfiskats två gånger; 2007 och 2013. Vid båda provfisketillfällena klassades den ekologiska statusen som ”dålig” enligt bedömningsgrunder
för fisk. Den låga klassningen beror främst på att fångsten var tydligt lägre än förväntat, både i antal och vikt. En bidragande orsak till den relativt låga fångsten är
att sjön är djup och att områden över 12 m dessutom utgör ca 89 % av sjöns totala
yta. De dominerande arterna uppehåller sig grundare än 12 m och därför blir stora
delar fångsten koncentrerad till ca 11 % av sjöns yta. Andra sjöar i regionen av
motsvarande storlek är oftast betydligt grundare än Lilla Ullfjärden vilket medför
att fiskförekomsten är utbredd över en större del av sjöns yta. Därför är fångsterna
oftast betydligt högre i andra sjöar i regionen än i Lilla Ullfjärden.
Fisksamhället i Lilla Ullfjärden
Vid provfisket 2013 fångades totalt 12 arter; abborre, asp, björkna, gers, gädda,
lake, benlöja, mört, nissöga, nors, sarv och siklöja. Dessutom finns ål i sjön, vid
provfisket 2007 hittades spår i näten av ål (Nöbbelin 2007). Enligt uppgift kan
också den rödlistade hornsimpan finnas i sjön men ingen simpa har fångats vid
något av provfiskena. Sjön är relativt artrik då referensvärdet är ca 8 arter.
Fångsten i bottennäten dominerades av abborre, både i antal och vikt (figur 6) och
i de pelagiska näten var nors högst i antal och ”övriga arter” i vikt (figur 7). ”Övriga arter” omfattas av en stor asp (1678 g) och fem relativt stora sarvar som utgjorde en stor del av vikten (se tabell 1, sidan 33).
Vikt (g) per bottennätsansträngning
Antal per bottennätsansträngning
9,4%
24,5%
20,3%
33,8%
36,7%
Abborre
Björkna
9,9%
10,6%
13,1%
8
28,3%
Benlöja
7,0%
Gers
Mört
Övriga arter
4,5%
1,9%
Figur 6. Den procentuella fördelningen mellan arterna för antal (till vänster) och vikt (till höger) i bottennätsfångsten vid
provfisket i Lilla Ullfjärden 2013.
Antal per ansträngning i pelagiska nät
0,7%
Vikt (g) per ansträngning i pelagiska nät
1,8%
4,7%
4,2%
19,7%
28,6%
48,1%
4,5%
Abborre
64,4%
0,2%
Benlöja
Mört
20,1%
Nors
Siklöja
2,9%
Övriga arter
Figur 7. Den procentuella fördelningen mellan arterna för antal (till vänster) och vikt (till höger) i fångsten i de pelagiska näten vid provfisket i Lilla Ullfjärden 2013.
I och med att Lilla Ullfjärden är över 50 meter djup finns det utrymme för arter
som antingen föredrar varmare eller kallare vatten. Tillgången på syre i de djupare
regionerna har också stor betydelse för fiskutbredningen. Mätningar i samband
med provfisket 2007 visade på goda syrgasförhållanden ner till 25 meters djup,
djupare än så utfördes inga mätningar (Nöbbelin 2007). Temperaturprofilen över
sjöns djuphåla i samband med provfisket 2013 visade att vattnet var över 20 grader
ända ner till sex meters djup (figur 8). Därefter minskade temperaturen snabbt och
vid 10 meters djup var det kallare än 10 grader. Abborre, björkna, gädda, löja,
mört, nissöga och sarv fångades huvudsakligen på nät som sattes grundare än 6
meter (figur 9). Gers är en liten fisk, släkt med abborre, som lever nära botten.
Under förutsättning att syretillgången är god brukar gers finnas både på grunt vatten och på större djup. I Lilla Ullfjärden förekom gers på alla djup ner till 20 meter. Lake, nors och siklöja föredrar kallare vatten och dessa arter fångades huvudsakligen djupare än 6 meter, d v s under språngskiktet. Det fångades ingen fisk
under 30 meters djup.
9
Figur 8. Temperaturprofil över djuphålan i Lilla Ullfjärden i samband med provfisket
2007-08-21 och 2013-08-04. Språngskiktet år 2007 låg på ca 9 meters djup och 2013 på
ca 6 meters djup
% av korrigerat antal
100
Andel av fångsten i olika djupzoner
80
35 >
60
20 ‐35
12‐19.9 m
40
6‐11.9 m
3‐5.9 m
20
< 3 m
Siklöja
Sarv
Nors
Nissöga
Mört
Löja
Lake
Gädda
Gers
Björkna
Asp
Abborre
0
Figur 9. Fördelningen av den korrigerade fångsten mellan de olika djupzonerna.
Storleksfördelningen hos fångsten av björkna och mört bestod av individer från
fiskar under 6-7 cm (sannolikt årsungar eller 1-åriga fiskar) till större individer
upp mot 20-25 cm (figur 11). Mörten blir relativt stor i Lilla Ullfjärden då det
fanns individer upp emot 30 cm i fångsten. Även fångsten av abborre, med många
individer under 10 cm och många stora abborrar upp till 36 cm, tyder på en god
rekrytering och att abborren har möjlighet att växa sig stor i sjön. Åldersanalyser
av abborre från Lilla Ullfjärden visade att det förekom abborrar från årsungar (0+)
upp till 10 år gamla fiskar i fångsten (figur 10). Under de första åren var abborrarnas storlek vid given ålder ungefär lika med genomsnittet för referenssjöarna från
ekoregion 4, sydöstra Sverige (Kinnerbäck 2013) och variationen mellan individerna var liten i Lilla Ullfjärden (figur 9). När abborrarna blivit äldre var variationen i längd vid given ålder större, inom åldrar på mer än 3 år var skillnaden mellan den längsta och kortaste fisken ca 10 cm eller mer. Vissa fiskar växer alltså
väldigt snabbt medan andra växer betydligt långsammare. Variationen i längd vid
given ålder sammanfaller ungefär vid den längd som fiskarna förväntas att alltmer
övergå till fiskdiet. Abborren genomgår tre olika s.k. ontogenetiska stadier under
sin levnad. Som liten äter den i första hand djurplankton för att vid något större
storlek börja äta bottendjur. När fisken vuxit till ungefär 12-15 cm antas att dieten
succesivt skiftar till att mer bestå av fisk. När abborren nått över 20 cm betraktas
den enbart som potentiellt fiskätande. Tillgången på bytesfisk verkar vara god i
Lilla Ullfjärden så att de abborrar som når potentiellt fiskätande storlek kan växa
sig stora.
Längd (median) vid given ålder
Längd (mm)
400
350
Databas
300
Lilla Ullfjärden
Figur 10. Längd (median) vid given ålder för
abborre i Lilla Ullfjärden. Spridningsmåttet
anger största respektive minsta längd vid given
ålder. Jämförvärdet ”Databas” består av åldersdata från sjöar från ekoregion 4, sydöstra Sverige
(Kinnerbäck 2013), pricken utgör medianen för
jämförelsematerialet.
250
200
150
100
10
50
0
0+ 1+ 2+ 3+ 4+ 5+ 6+ 7+ 8+ 9+ 10+
Ålder
Figur 11. Storleksfördelningen hos fångsten i bottennäten av några av arterna vid provfiske 2013 i Lilla Ullfjärden.
11
Sparren
Sjöbeskrivning
Sparren ligger i Norrtälje kommun och Vallentuna kommun i Uppland och ingår i
Åkerströms huvudavrinningsområde. Sjön befinner sig 13 meter över havet, ytan
är 288 hektar och maxdjupet är ca 13 meter. Huvuddelen av sjön ligger i Norrtälje
kommun och en mindre del i Vallentuna kommun. Delavringsområdet är 443 hektar och består huvudsakligen av skog (75 %), åker och betesmark (20 %) samt
bebyggelse och rekreationsområden (4 %) (VISS:2 2013).
Sparren består av tre långa vikar; Lisingefjärden, Kårstaviken och Närtunaviken. Karaktären mellan vikarna är lite olika trots att de liknar varandra till yta och
djup (Lindqvist 2007). Sparren är en näringsrik sjö med stor internbelastning vilket innebär att det läcker ut en del näringsämnen från sedimentet till vattenmassan.
Det är vanligt i sjöar där det periodvis är syrebrist vid botten, syrebristen medför
att det frigörs näringsämnen från sedimentet. Därför är det vanligt med algblomningar i sjöar med hög internbelastning.
Foto: Magnus Dahlberg
Figur 12. Fångsten i Sparren dominerades av abborre och mört
12
© Lantmäteriet, ärende nr I 2010/0345
Nätnr Fiskedjup
1
2,7 2,9
2
5,4 5,5
3
7,0 7,3
4
2,2 2,7
5
7,8 8,0
6
7,9 8,6
7
8,8 9,6
8
4,0 4,9
9
12,1 - 12,6
10
3,7 5,0
Nätnr Fiskedjup
11
13,1 - 13,5
12
8,8 9,1
13
6,1 7,1
14
12,1 - 12,5
15
9,3 - 10,3
16
6,1 9,5
17
1,7 2,7
18
3,7 4,0
19
2,0 2,7
20
12,0 - 12,0
Nätnr Fiskedjup
21
2,0 2,7
22
4,6 4,6
23
2,2 2,9
24
5,1 5,4
25
2,0 2,7
26
6,9 7,3
27
7,6 7,8
28
7,5 7,5
29
3,5 6,0
30
10,8 - 11,0
Nätnr Fiskedjup
31
3,0 4,5
32
2,2 2,5
33
8,6 9,0
34
4,4 5,1
35
10,1 - 10,3
36
1,6 2,7
Figur 13. Karta med nätstationerna för provfisket i Sparren 2013. Nätnummer 201 visar platsen för de pelagiska näten.
Sparren provfiskades med totalt 36 nätansträngningar fördelade på fyra djupzoner;
Grundare än 3 m (9 nät), 3-6 m (9 nät), 6-12 m (14 nät), djupare än 12 m (4 nät).
Dessutom fiskades en station mitt i sjön med pelagiska nät från ytan ner till 6 meter.
13 Magnus Dahlberg
Foto:
Figur 14. Sparrens stränder omges av vassbälten.
Vikt (g) per bottennätsansträngning
Antal per bottennätsansträngning
0,2%
2,8%
37,8%
35,6%
Abborre
38,2%
29,6%
Braxen
Gers
Löja
9,8%
7,2%
Mört
12,0%
19,9%
Gädda, Sarv &
Sutare
4,5%
2,2%
Figur 15. Den procentuella fördelningen mellan arterna för antal (till vänster) och vikt (till höger) i bottennätsfångsten vid provfisket i Sparren 2013.
Sammanfattning av provfiskeresultatet
Vid provfisket 2013 i Sparren klassades den ekologiska statusen som ”god” enligt
bedömningsgrunder för fisk. Fångsten i Sparren var därmed nära den förväntade.
Fisksamhället liknar de fisksamhällen som är vanliga i relativt grunda och näringsrika sjöar. Provfiskefångsten domineras av karpfiskarter och små abborrar. Dock
kan noteras att det förekom en hel del stora abborrar i fångsten vilket tyder på att
abborren kan växa sig stor i sjön.
Fisksamhället i Sparren
Vid provfisket 2013 fångades totalt 8 arter; abborre, braxen, gers, gädda, löja,
mört, sarv och sutare. Artförekomsten i Sparren överensstämmer därmed med det
förväntade då referensvärdet är ca 8 arter. Fångsten i bottennäten dominerades
huvudsakligen av abborre och mört. I antal fångades i stort sett lika mycket av
båda arterna medan fångsten av abborre var högre i vikt (figur 15). Även braxen
och löja utgjorde en relativt stor andel av fångsten. I de pelagiska näten fångades
Vikt (g) per ansträngning i pelagiska nät
Antal per ansträngning i pelagiska nät
2,9%
0,1%
29,7%
31,4%
25,9%
36,8%
Abborre
Braxen
Gers
6,0%
Mört
25,7%
14
0,0%
16,5%
Löja
Sarv
25,0%
0,0%
Figur 16. Den procentuella fördelningen mellan arterna för antal (till vänster) och vikt (till höger) i fångsten i de pelagiska näten
vid provfisket i Sparren 2013.
Figur 17. Temperaturprofil över djuphålan i Sparren i samband med
provfisket 2013-07-27 Språngskiktet (en snabb temperaturförändring)
låg då mellan 7-8 meters djup.
abborre, mört och löja och sarv. I antal var fördelningen tämligen jämn mellan
abborre, mört och löja. I vikt var även andelen av braxen relativt hög (figur 16).
En undersökning sommaren 2006 visade att sjön var starkt skiktad med
språngskiktet på ca 4 meters djup, och det rådde syrebrist under fem meters djup i
alla vikarna (Lindqvist 2007). Temperaturprofilen över djuphålan i Lisingefjärden
i samband med provfisket 2013 visade att vattnet var över 17 grader ner till sju
meters djup (figur 17). Därefter minskade temperaturen snabbt och var runt 10
grader vid botten. Vid provfisket 2013 fångades abborre, braxen och löja ända ner
till 12-13 meters djup. Fångsten var till och med riklig av abborre, mört löja och
braxen ända ner till 8 meters djup (figur 18, se tabell sidan 35). Därmed var syrgasförhållandet troligen bättre i Sparren sommaren 2013 jämfört med 2006.
% av korrigerat antal
100
Fångstens andel i olika djupzoner
80
12‐
60
6‐11.9 m
40
3‐5.9 m
< 3 m
20
Sutare
Sarv
Mört
Löja
Gädda
Gers
Braxen
Abborre
0
Figur 18. Fördelningen av den korrigerade fångsten mellan de olika djupzonerna.
15
Figur 19. Storleksfördelningen hos fångsten i bottennäten av några av arterna vid provfiske 2013 i Sparren.
16
I grunda näringsrika sjöar förväntas att det talrika fisksamhället domineras av små
och/eller unga fiskar (Jeppesen m fl 2010, Holmgren 2013). Storleksfördelningen
hos fångsten av abborre, braxen, löja och mört i Sparren dominerades också av
små individer från 5 cm upp till ca 15 cm (figur 19). Åldersanalyser av abborrar
från Sparren visade att fångsten starkt dominerades av unga fiskar då andelen fiskar som var yngre än 3 år uppskattades till ca 97 %. Det förekom abborrar från
årsungar (0+) upp till 11 år gamla fiskar i fångsten (figur 20). Det fångades relativt
många stora abborrar upp till 38 cm vilket visar att abborren har möjlighet att växa
sig stor i sjön Under de första åren var abborrarna storlek vid given ålder ungefär
lika med genomsnittet för referenssjöarna från ekoregion 4, sydöstra Sverige (Kinnerbäck 2013). När abborrarna nått en längd över 15 cm var dock variationen i
längd vid given ålder betydligt större, i synnerhet när fiskarna var mellan 5 och 7
år gamla (figur 20). Intervallet när variationen i längd vid given ålder var som
störst sammanfaller ungefär vid den längd som fiskarna förväntas att alltmer
övergå till fiskdiet. Tillgången på bytesfisk verkar vara god i Sparren, vilket sannolikt medför att de abborrar som når potentiellt fiskätande storlek kan växa sig
stora.
Längd (median) vid given ålder
Längd (mm)
400
350
Databas
300
Sparren
250
200
150
100
50
0
0+ 1+ 2+ 3+ 4+ 5+ 6+ 7+ 8+ 9+ 10+ 11+
Ålder
Figur 20. Längd (median) vid given ålder för abborre i Sparren. Spridningsmåttet anger största respektive minsta längd vid given ålder. Jämförvärdet ”Databas” består av åldersdata från sjöar från
ekoregion 4, sydöstra Sverige (Kinnerbäck 2013), pricken utgör medianen för jämförelsematerialet.
17
Långsjön
Sjöbeskrivning
Långsjön ligger söder om Rimbo samhälle i Norrtälje kommun. Sjön ingår i Norrtäljeåns huvudavrinningsområde. Sjön befinner sig 12 meter över havet, har en yta
på 194 hektar och ett maxdjup på ca 8 meter. Delavrinningsområdet där Långsjön
ingår är 20,9 kvadratkilometer och består mestadels av skog (57 %) och jordbruk
(18 %). Andelen sjö är 11,3 % och andelen bebyggelse utgör 7 % av avrinningsområdet (SVAR 2013).
Långsjön består av en grund vik in mot samhället i Rimbo som smalnar av och
mynnar ut i huvuddelen av sjön som är en stor, ganska homogen bassäng. Djupet i
bassängen ligger runt 5 meter vilket medför att ca 74 % av sjöns yta ligger inom
djupzonen 3-6 meter. Mitt i sjön ligger en större ö. Sjön omges av täta vassbälten
som går ut till 2-3 meters djup. Stränderna är relativt branta och sluttar snabbt ner
till 3 meters djup. Sjön är näringsrik med tydliga tecken på eutrofiering. Sjön har
höga totalfosforhalter då medianvärdet på mätningar från augusti månad åren
2005-2010 var 88 µg/l, jämförvärdet för Långsjön är 15 µg/l (VISS:3 2013). Vid
undersökningar av växtplanktonsamhället fanns flera arter som indikerar övergödning (Westman 2010) och halter av växtplankton och klorofyll var höga (VISS).
Sjön har också haft ett dåligt siktdjup, runt 1,1-1,5 m.
Långsjön provfiskades med totalt 24 nätansträngningar fördelade på tre djupzoner; Grundare än 3 m (8 nät), 3-6 m (14 nät), djupare än 6 meter (2 nät).
Vid provfisket 2013 fångades en del signalkräftor i nätet, främst i sjöns östra del
där stränderna är steniga.
Foto: Magnus Dahlberg
Figur 21. Långsjön kantas av breda vassbälten, i synnerhet längs södra sidan. I samband med provfisket 2013 pågick algblomningar i sjön.
18
Nätnr Fiskedjup
7
2,5 3,0
8
1,8 2,4
9
5,5 5,6
10
4,8 5,8
11
4,4 4,4
12
2,7 3,0
Nätnr Fiskedjup
13
4,6 4,9
14
6,5 7,0
15
1,7 2,5
16
3,4 3,5
17
4,4 4,4
18
4,5 4,8
Nätnr Fiskedjup
19
4,8 4,9
20
1,3 1,7
21
4,1 4,4
22
5,0 5,1
23
1,2 3,0
24
6,3 7,9
Nätnr Fiskedjup
1
4,9 5,0
2
5,0 5,3
3
2,2 2,4
4
2,2 2,2
5
5,0 5,0
6
4,5 4,8
© Lantmäteriet, ärende nr I 2010/0345
Figur 22. Karta med nätstationerna för provfisket i Långsjön 2013.
Sammanfattning av provfiskeresultatet
Vid provfisket 2013 i Långsjön klassades den ekologiska statusen som ”måttlig”
enligt bedömningsgrunder för fisk. Fångsten i Långsjön avvek därmed något från
det förväntade. Fisksamhället i Långsjön är typiskt för fisksamhällen i näringsrika
sjöar. Fångsten var betydligt högre än förväntat både i antal och vikt och dominerades av mindre fiskar, främst abborre och mört, under 15 cm. Dock kan noteras
att det förekom en del stora abborrar och gös i Långsjön så andelen rovfiskar i
fångsten var därför relativt hög.
Foto: Magnus Dahlberg
Figur 23. Fångsten i Långsjön var riklig och dominerades av mört och abborre. En typisk
fångst i näringsrika sjöar.
19
Vikt (g) per bottennätsansträngning
Antal per bottennätsansträngning
1,3%
8,8%
23,0%
28,7%
50,2%
Abborre
4,9%
38,5%
11,6%
Braxen
3,1%
Gers
13,3%
Gös
Mört
14,9%
Övriga arter
1,7%
Figur 24. Den procentuella fördelningen mellan arterna för antal (till vänster) och vikt (till höger) i bottennätsfångsten
vid provfisket i Långsjön 2013.
Fisksamhället i Långsjön
Vid provfisket 2013 fångades totalt 10 arter; abborre, braxen, gers, gädda, gös,
löja, mört, ruda, sarv och sutare. Artförekomsten i Långsjön är därmed något
högre än förväntat då referensvärdet är ca 8 arter. Det har gjorts två utsättningar av
gösyngel i sjön, den ena för ca tio år sedan och den andra för ca fem år sedan.
Ynglen hämtades från gösodlingen i Dylta Bruk (Lagerbjelke 2013).
Den rikliga fångsten i bottennäten dominerades av mört både i antal och vikt
(figur 24). Även abborre, gers, gös och braxen utgjorde en relativt stor andel av
fångsten. Temperaturprofilen över djuphålan i samband med provfisket 2013 visade att vattnet var runt 20 grader i hela vattenmassan (figur 25). Sjön var därmed
inte temperaturskiktad och fisken fördelade sig i princip över hela sjön. Det var
bara i den lilla djuphålan där djupet översteg 7 meter som fångsten var något lägre.
Det var dock en skillnad på hur de olika arterna fördelade sig i sjön (figur 26).
20
Figur 25. Temperaturprofil över djuphålan i Långsjön i samband med
provfisket 2013-07-27.
% av korrigerat antal
100
Fångstens andel i olika djupzoner
80
6 + m
60
3‐5.9 m
40
< 3 m
20
Sutare
Sarv
Ruda
Mört
Löja
Gös
Gädda
Gers
Braxen
Abborre
0
Figur 26. Fördelningen av den korrigerade fångsten mellan de olika djupzonerna.
Sarv, sutare och ruda uppehåller sig gärna i anslutning till vegetationen och fångades därför endast under 3 meters djup. Gös, liksom braxen, fångades huvudsakligen i nät som var placerade ute i bassängen. Braxen födosöker bland annat genom
att böka i sedimentet ute i bassängen. Gösen födosöker också i den fria vattenmassan men behöver också ett lite större djup i och med att ögonen är känsliga för ljus
(Sonesten 1991). Abborre, gers och mört fångades rikligt i alla nät ner till sex meters djup med en majoritet i de grunda näten för abborre och för mört i nät som
lagts på 3-6 meters djup.
I grunda, näringsrika sjöar och varma sjöar förväntas att det talrika fisksamhället domineras av små och/eller unga fiskar (Jeppesen m fl 2010, Holmgren
2013). Storleksfördelningen hos fångsten av abborre, braxen, löja och mört i
Långsjön dominerades som förväntat av små individer från 5 cm upp till ca 15 cm
(figur 29). Åldersanalyser av abborrar från Långsjön visade att fångsten starkt
dominerades av unga fiskar då andelen fiskar som var yngre än 3 år uppskattades
till ca 97 %. Fångsten av gös, med många fiskar mellan 13-21 cm, tyder på att
Längd (median) vid given ålder
Längd (mm)
400
350
Databas
300
Långsjön
250
200
150
100
50
0
0+ 1+ 2+ 3+ 4+ 5+ 6+ 7+ 8+ 9+ 10+
Ålder
Figur 27. Längd (median) vid given ålder för abborre i Långsjön. Spridningsmåttet anger största respektive minsta längd vid given ålder. Jämförvärdet ”Databas” består av åldersdata från sjöar från
ekoregion 4, sydöstra Sverige (Kinnerbäck 2013) där pricken utgör medianen för jämförelsematerialet
21
gösen reproducerar sig i sjön. Det är osannolikt att små gösar på 13 cm kan härstamma från någon av de kända utsättningarna som genomfördes för mer än fem år
sedan. Gösen kan växa sig stor i Långsjön, det fångades fyra gösar över 50 cm
varav den största var 73 cm. Även fångsten av abborre, med många individer under 10 cm och förekomsten av stora abborrar upp till 35 cm, tyder på att abborren
har möjlighet att växa sig stor i sjön. Åldersanalyser av abborrar från Långsjön
visade att det förekom årsungar (0+) upp till 10 år gamla fiskar i fångsten (figur
27). Under de första åren var abborrarnas storlek vid given ålder ungefär lika med
genomsnittet för referenssjöarna från ekoregion 4, sydöstra Sverige (Kinnerbäck
2013). När abborrarna nått en längd över 15 cm var dock medianlängden vid given
ålder större i Långsjön. Det sammanfaller ungefär vid den längd som fiskarna förväntas att alltmer övergå till fiskdiet. Tillgången på potentiella bytesfiskar är god i
Långsjön. Förmodligen leder det till att de relativt få abborrar som når fiskätande
storlek har gott om föda och kan snabbt växa sig stora.
Foto: Magnus Dahlberg
Figur 28. Långsjön
22
23
Figur 29. Storleksfördelningen hos fångsten i bottennäten av några av arterna vid provfiske 2013 i Långsjön.
Bottenfjärden
Sjöbeskrivning
Bottenfjärden ligger i Norrtälje kommun i Uppland och ingår i Broströmmens
huvudavrinningsområde. Sjön befinner sig 2 meter över havet, ytan är 110 hektar
och maxdjupet är ca 5 meter. Sjöns delavringsområd är 577 hektar och består av
skog (42 %), öppen mark (11 %) och jordbruk (25 %). Avrinningsområdet har
1,13 kvadratkilometer vattenytor vilket ger en sjöprocent på 19,5 % (SVAR 2013).
Bottenfjärden består av en ganska homogen bassäng med en avsmalnad vik
(Tallöviken) i den södra delen. Stränderna är relativt branta och sluttar snabbt ner
till 3 meters djup och sedan är sjön tämligen homogen där djupet i bassängen ligger runt 4 meter. Sjön omges av täta vassbälten som går ut till ca 2 meters djup.
Sjön är näringsrik med tydliga tecken på eutrofiering. Sjön har höga näringshalter
då medianvärdet av totalfosforhalter från augusti månad 2007-2012 var 97 µg/l,
jämförvärdet för Bottenfjärden är 18,1 µg/l (VISS:4 2013). Halterna av ”Klorofyll
a”, som är ett mått på mängden alger i vattnet, var höga då medianvärdet på mätningar från augusti månad åren 2007-2012 var 25 µg/l, jämförvärdet för Bottenfjärden är 5,8 µg/l (VISS:4 2013). Sjön har också ett litet siktdjup, åren 2007-2012
var medianvärdet ca 2 meter (referensvärdet 4 meter). Vid provfisketillfället 13
augusti 2013 var siktdjupet 0,8 m.
Figur 30. Bottenfjärden omges av breda vassbälten.
24
Foto: Jennie Strömquist
Bottenfjärden provfiskades med totalt 16 nätansträngningar fördelade på två djupzoner; Grundare än 3 m (8 n ät) och djupare än 3 meter (8 nät).
© Lantmäteriet, ärende nr I 2010/0345
Nätnr Fiskedjup
9
2,0 2,1
10
1,8 2,0
11
3,2 3,2
12
3,5 3,8
13
2,6 2,6
14
3,2 3,5
15
1,9 1,9
16
3,1 3,3
Nätnr Fiskedjup
1
2,5 2,6
2
2,4 2,7
3
4,0 4,2
4
4,3 4,3
5
2,0 2,1
6
1,8 2,0
7
3,2 3,2
8
3,5 3,8
Figur 31. Karta med nätstationerna för provfisket i Bottenfjärden 2013.
25
Foto: Jennie Strömquist
Figur 32. Typiskt för näringsrika sjöar var fångsten riklig i alla nät i Bottenfjärden.
Sammanfattning av provfiskeresultatet
Vid provfisket 2013 i Bottenfjärden klassades den ekologiska statusen som ”måttlig” enligt bedömningsgrunder för fisk (EQR8). Fångsten i Bottenfjärden avvek
därmed något från det förväntade. Fisksamhället i Bottenfjärden är typiskt för
fisksamhällen i näringsrika sjöar. Fångsten var betydligt högre än förväntat både i
antal och vikt och dominerades av mindre fiskar, främst abborre och mört, under
15 cm. Antalet stora abborrar över 20 cm var få och andelen rovfiskar i fångsten
var därför låg.
Fisksamhället i Bottenfjärden
Vid provfisket 2013 fångades totalt 8 arter; abborre, björkna, braxen, gers, gädda,
mört, ruda och sutare. Artförekomsten i Bottefjärden var därmed något högre än
förväntat då referensvärdet är ca 7 arter. Den rikliga fångsten i bottennäten dominerades kraftigt av små abborrar och mört. I antal utgjorde abborre och mört 85 %
av totala fångsten (figur 33). I vikt var dominansen något lägre (ca 67 %) vilket
Antal per bottennätsansträngning
Vikt (g) per bottennätsansträngning
0,2%
10,0%
22,5%
36,5%
30,2%
62,8%
9,0%
Abborre
Björkna
3,3%
Braxen
Gers
2,2%
26
Mört
Övriga arter
4,6%
1,9%
16,8%
Figur 33. Den procentuella fördelningen mellan arterna för antal (till vänster) och vikt (till höger) i bottennätsfångsten
vid provfisket i Bottenfjärden 2013.
Figur 34. Temperaturprofil över djuphålan i Bottenfjärden i samband med provfisket 2013-08-15. Den streckade linje anger siktdjupet (0,8 m).
beror på att det fångades relativt många stora braxnar över 20 cm och att gäddan,
rudorna och sutaren var stora fiskar.
Temperaturprofilen över djuphålan i samband med provfisket 2013 visade att
vattnet var runt 20 grader i hela vattenmassan (Figur 34). Sjön var därmed inte
temperaturskiktad och fisken fördelade sig i princip över hela sjön, även om
fångsten var högst i nät placerade grundare än 3 meter. Sutare och ruda uppehåller
sig gärna i anslutning till vegetationen och fångades därför endast under 3 meters
djup (figur 35). Braxen fångades huvudsakligen i nät som var placerade ute i bassängen vilket sannolikt beror på att braxen bland annat födosöker genom att böka i
sedimentet ute i bassängen. Abborre, björkna, gers och mört fångades rikligt i alla
nät, men med en högre andel i de grunda näten för abborre och björkna medan
andelen mört och gers var högre i nät som lades djupare än 3 meter.
% av korrigerat antal
100
Fångstens andel i olika djupzoner
80
60
> 3 m
40
< 3 m
20
Sutare
Ruda
Mört
Gädda
Gers
Braxen
Björkna
Abborre
0
27
Figur 35. Den för varje art procentuella fördelningen av fångsten i antal mellan de olika djupzonerna.
28
Figur 36. Storleksfördelningen hos några av arterna vid provfiske i Bottenfjärden 2013
I grunda, näringsrika sjöar och varma sjöar förväntas att det talrika fisksamhället
domineras av små och/eller unga fiskar (Jeppesen m fl 2010, Holmgren 2013).
Med en stigande näringshalt förväntas det totala antalet fiskar och andelen små
fiskar öka. Bottenfjärden är den näringsrikaste sjön av dem som ingår i WATERSprogrammet. Den är också som förväntat den fiskrikaste med en totalfångst på 240
fiskar per ansträngning (se tabell på sidan 37). Storleksfördelningen hos fångsten
av abborre, gers och mört i Bottenfjärden dominerades som förväntat av små individer från 5 cm upp till ca 15 cm (figur 36). Över 60 % av den talrika abborrfångsten bestod av individer som var mindre än 9 cm. Åldersanalyser av abborrar
från Bottenfjärden visade att fångsten starkt dominerades av unga fiskar då andelen fiskar som var yngre än 3 år uppskattades till ca 95 %. Däremot var antalet
stora abborrar lågt, totalt fångades endast 12 abborrar över 20 cm vid provfisket.
Det tyder på att få abborrar har möjlighet att växa sig stora i sjön. Åldersanalyser
visade att det förekom abborrar från årsungar (0+) upp till 10 år gamla fiskar i
fångsten (Figur 37). Under de första åren var abborrarnas storlek vid given ålder
ungefär lika med genomsnittet för referenssjöarna från ekoregion 4, sydöstra Sverige (Kinnerbäck 2013). När abborrarna nått en längd över 15 cm var dock var
dock variationen i längd vid given ålder betydligt större, i synnerhet när fiskarna
var mellan 3 och 7 år gamla (Figur 37). Det sammanfaller ungefär vid den längd
som fiskarna kan förväntas att alltmer övergå till fiskdiet. Tillgången på potentiella
bytesfiskar är god i Bottenfjärden. Förmodligen leder det till att de få abborrar som
trots allt når fiskätande storlek har gott om föda och kan snabbt växa sig stora.
Längd (median) vid given ålder
350
300
Databas
Bottenfjärden
Längd (mm)
250
200
150
100
50
0
0+ 1+ 2+ 3+ 4+ 5+ 6+ 7+ 8+ 9+ 10+
Ålder
Figur 37. Längd (median) vid given ålder för abborre i Bottenfjärden. Spridningsmåttet anger största
respektive minsta längd vid given ålder. Jämförvärdet ”Databas” består av åldersdata från sjöar från
ekoregion 4, sydöstra Sverige (Kinnerbäck 2013) där pricken utgör medianen för jämförelsematerialet.
29
Erkännanden
Tack till alla Fiskerättsägare som gav oss tillstånd att provfiska i er sjö. Ett särskilt
tack till alla er som hjälpte oss med diverse praktiska arrangemang runt själva
fältarbetet.
Provfiskena utfördes av Kerstin Holmgren & Teresa Soler (Lilla Ullfjärden),
Fredrik Bergman & Magnus Dahlberg (Sparren och Långsjön) och David Karlson
& Jennie Strömquist (Bottenfjärden).
Kartorna i rapporten gjordes av Anders Asp
Referenser
Havs- och vattenmyndigheten (2013). Undersökningstyper inom programområde Sötvatten. Information på Havs- och vattenmyndighetens hemsida: https://www.havochvatten.se/kunskap-omvara-vatten/datainsamling-och-miljoovervakning/programomraden/programomradesotvatten/undersokningstyper-inom-programomrade-sotvatten.html [2013-10-25].
Holmgren, K. 2013. Betydelse av fiskens ålder vid bedömning av fiskfaunans status. Aqua Reports
2013:5, 66 sidor. ISBN: 978-91-576-9138-5.
Holmgren K., Kinnerbäck, A. Pakkasmaa, S. Bergquist, B. & Beier, U. 2007. Bedömningsgrunder
för fiskfaunans status i sjöar. Utveckling och tillämpning av EQR8. Fiskeriverket Finfo 2007:3,
54 s.
Jeppesen, E., M. Meerhoff, K. Holmgren, I. Gonzalez-Bergonzoni, F. Teixeirade, Mello, S. Declerk,
L. DeMeester, M. Søndergaard, T.L. Lauridsen, R. Bjerring, J.M. Conde-Porcuna, N. Mazzeo, C.
Iglesias, M. Reizenstein, H. Malmquist, Z. Liu, D. Balayla & X. Lazzaro. 2010. Impacts of global
warming on fish community structure and dynamics, and potential ecosystem effects
.Hydrobiologia 646: 73-90.
Kinnerbäck. A. 2001. Standardiserad metodik för provfiske i sjöar. Fiskeriverket informerar 2001:2.
33 s.
Kinnerbäck. A. 2013. Jämförelsevärden från Nationellt Register över Sjöprovfisken (NORS). Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för akvatiska resurser, Sötvattenslaboratoriet. Arbetsmaterial.
Lagerbjelke G (2013). Kommentar angående gösutsättningar i Långsjön. E-post till Magnus Dahlberg 2013-10-25. Dnr SLU.aqua.2013.5.4-384.
Lindqvist, U (2007). Miljötillståndet i Sparren. Naturvatten i Roslagen AB Rapport 2007:3
Länsstyrelsen (2013). Information om Stora och Lilla Ullfjärden på länsstyrelsen i Uppsalas hemsida. http://www.lansstyrelsen.se/uppsala/Sv/djur-och-natur/skyddad-natur/Natura-2000/lanetsnatura-2000-omraden/habo/Pages/stora-och-lilla-ullfjarden.aspx [2013-10-25].
Naturvårdsverket (2007). Bilaga A till handbok 2007:4. Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag, 133 sidor. [Elektronisk] Tillgänglig:
http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer/620-0148-3.pdf [2013-10-25].
Nöbbelin, F. (2007). Nätprovfiske i Lilla Ullfjärden 2007. En rapport av Fredrik Nöbbelin, Huskvarna Ekologi.
VISS (2013:1)Uttag från VISS (VattenInformationsSystem Sverige) Lilla Ullfjärden:
http://www.viss.lansstyrelsen.se/Waters.aspx?waterEUID=SE661075-159692 [2013-10-25].
VISS (2013:2)Uttag från VISS (VattenInformationsSystem Sverige) Sparren:
http://www.viss.lansstyrelsen.se/Waters.aspx?waterEUID=SE661952-164005 [2013-10-25].
30
VISS (2013:4)Uttag från VISS (VattenInformationsSystem Sverige) Bottenfjärden: VISS
(2013:3)Uttag från VISS (VattenInformationsSystem Sverige) Långsjön:
http://www.viss.lansstyrelsen.se/Waters.aspx?waterEUID=SE662674-164394 [2013-10-25].
http://www.viss.lansstyrelsen.se/Waters.aspx?waterEUID=SE663919-166636 [2013-10-25].
SIS, Swedish standard Institute. 2006 Vattenundersökningar - Provtagning av fisk med översiktsnät.
SS-EN 14757:2006 Tillgänglig: http://www.sis.se [2013-10-25].
Sonesten, L. (1991). Gösens biologi – en litteratursammanställning. Information från Sötvattenlaboratoriet Nr 1 1991.
SVAR (2013). Data från Svenskt VattenARkiv, delavrinningsområden. Tillgängliga vis SMHI hemsida http://www.smhi.se/tema/Vattenforvaltning.
Westman, A. (2010). Counting the key player of the lake – what tale will be told? Phytoplankton
used as an indicator of eutrophic and oligotrophic lakes. Rapport från Uppsala University, The
Erken Laboratory Research school .
31
Tabeller
32
Lilla Ullfjärden
Lilla Ullfjärden 2013
Art
Antal nät
Abborre
Okorrigerade värden
Vikt (g)
408
13990
34,3
10,2
2
885
442,5
0,1
22,1
0,73
116
2896
25,0
2,9
72,4
44,29
40
40
40
40
40
40
40
40
40
40
40
40
Asp
Björkna
Gers
Gädda
Lake
Löja
Mört
Nissöga
Nors
Sarv
Siklöja
Korrigerade värden
Antal
Totalt
Medel- Antal/
vikt (g)
nät
Vikt (g)/
nät
Antal
Vikt (g)
349,8 153,57
5309,54
34,6
3,8
326,73
449,5
0,0
8,2
1102,88
24,9
1,1
27,6
700,32
Medel- Antal/
vikt (g)
nät
Vikt (g)/
nät
132,7
81
1142
14,1
2,0
28,6
41,42
16,9
1,0
17,5
3
2581
860,3
0,1
64,5
1,12
949,93
847,0
0,0
23,7
1
2900
2900,0
0,0
72,5
0,82
2374,72
2900,0
0,0
59,4
140
748
5,3
3,5
18,7
54,77
295,74
5,4
1,4
7,4
227
11904
52,4
5,7
297,6
84,90
4443,12
52,3
2,1
111,1
0,1
2
7
3,5
0,1
0,2
0,73
2,51
3,5
0,0
45
154
3,4
1,1
3,9
33,96
123,53
3,6
0,8
3,1
5
168
33,6
0,1
4,2
1,97
66,29
33,6
0,0
1,7
1
38
38,0
0,0
1,0
2,21
83,94
38,0
0,1
2,1
1031
37413
36,3
25,8
935,3
420
15779
37,5
10,5
394,5
Okorrigerade värden
Sjö
Datum
Nättyp
Djupzon
Art
Antal
nät
661075
159692
Lilla
Ullfjärden
2013-08-04
Bottennät
<3 m
Abborre
6
Asp
6
1
524
Björkna
6
84
2002
Gers
6
11
86
Korrigerade värden
Antal
Vikt (g)
Antal/
nät
Vikt (g)/
nät
Korrektionsfaktor
Antal
185
4945
30,83
824,17
0,39
73,0
Vikt (g) Antal/n
ät
1951,3
12,2
Vikt (g)/
nät
0,17
87,33
0,39
0,4
206,8
0,1
34,5
14,00
333,67
0,39
33,1
790,0
5,5
131,7
1,83
14,33
0,39
4,3
33,9
0,7
5,7
325,2
Gädda
6
2
1481
0,33
246,83
0,39
0,8
584,4
0,1
97,4
Lake
6
0
0
0,00
0,00
0,39
0,0
0,0
0,0
0,0
Löja
6
116
573
19,33
95,50
0,39
45,8
226,1
7,6
37,7
Mört
6
152
7824
25,33
1304,00
0,39
60,0
3087,4
10,0
514,6
Nissöga
6
1
3
0,17
0,50
0,39
0,4
1,2
0,1
Nors
6
0
0
0,00
0,00
0,39
0,0
0,0
0,0
0,0
Sarv
6
5
168
0,83
28,00
0,39
2,0
66,3
0,3
11,0
Siklöja
6
0
0
0,00
0,00
<3 m Summa
6
557
17606
92,83
2934,33
0,39
0,39
0,0
219,8
0,0
6947,3
0,0
36,6
0,0
1157,9
3-5.9 m
Abborre
6
204
7771
34,00
1295,17
0,33
67,8
2582,3
11,3
430,4
Asp
6
1
361
0,17
60,17
0,33
0,3
120,0
0,1
20,0
Björkna
6
30
832
5,00
138,67
0,33
10,0
276,5
1,7
Gers
6
34
264
5,67
44,00
0,33
11,3
87,7
1,9
14,6
Gädda
6
1
1100
0,17
183,33
0,33
0,3
365,5
0,1
60,9
Lake
6
0
0
0,00
0,00
0,33
0,0
0,0
0,0
Löja
6
20
130
3,33
21,67
0,33
6,6
43,2
1,1
7,2
Mört
6
75
4080
12,50
680,00
0,33
24,9
1355,8
4,2
226,0
Nissöga
6
1
4
0,17
0,67
0,33
0,3
1,3
0,1
0,2
5
12
0,7
Nors
6-11.9 m
0,83
46,1
0,0
2,00
0,33
1,7
4,0
0,3
Sarv
6
0
0
0,00
0,00
0,33
0,0
0,0
0,0
0,0
Siklöja
6
0
0
0,00
0,00
6
371
14554
61,83
2425,67
0,33
0,33
0,0
123,3
0,0
4836,2
0,0
20,5
0,0
806,0
738,4
3-5.9 m Summa
6
0,2
Abborre
7
18
1257
2,57
179,57
0,59
10,6
1,5
105,5
Asp
7
0
0
0,00
0,00
0,59
0,0
0,0
0,0
0,0
Björkna
7
2
62
0,29
8,86
0,59
1,2
36,4
0,2
5,2
Gers
7
16
302
2,29
43,14
0,59
9,4
177,4
1,3
25,3
Gädda
7
0
0
0,00
0,00
0,59
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
Lake
7
0
0
0,00
0,00
0,59
0,0
0,0
0,0
Löja
7
4
45
0,57
6,43
0,59
2,3
26,4
0,3
3,8
Mört
7
0
0
0,00
0,00
0,59
0,0
0,0
0,0
0,0
Nissöga
7
0
0
0,00
0,00
0,59
0,0
0,0
0,0
0,0
Nors
7
26
88
3,71
12,57
0,59
15,3
51,7
2,2
7,4
Sarv
7
0
0
0,00
0,00
0,59
0,0
0,0
0,0
0,0
Siklöja
7
0
0
0,00
0,00
6-11.9 m Summa
7
66
1754
9,43
0,0
38,8
0,0
1030,4
0,0
5,5
0,0
147,2
0,0
12-19.9 m
250,57
0,59
0,59
Abborre
7
0
0
0,00
0,00
0,82
0,0
0,0
0,0
Asp
7
0
0
0,00
0,00
0,82
0,0
0,0
0,0
Björkna
7
0
0
0,00
0,00
0,82
0,0
0,0
0,0
0,0
Gers
7
20
490
2,86
70,00
0,82
16,4
401,2
2,3
57,3
Gädda
7
0
0
0,00
0,00
0,82
0,0
0,0
0,0
0,0
339,2
Lake
7
1
2900
0,14
414,29
0,82
0,8
2374,7
0,1
Löja
7
0
0
0,00
0,00
0,82
0,0
0,0
0,0
0,0
Mört
7
0
0
0,00
0,00
0,82
0,0
0,0
0,0
0,0
Nissöga
7
0
0
0,00
0,00
0,82
0,0
0,0
0,0
0,0
7
10
37
Nors
5,29
0,82
8,2
30,3
1,2
4,3
Sarv
7
0
0
0,00
0,00
0,82
0,0
0,0
0,0
0,0
Siklöja
7
0
0
0,00
0,00
7
4,43
0,0
25,4
0,0
2806,3
0,0
3,6
0,0
400,9
31
3427
489,57
Abborre
11
1
17
0,09
1,55
2,21
2,2
37,6
0,2
3,4
Asp
11
0
0
0,00
0,00
2,21
0,0
0,0
0,0
0,0
Björkna
11
0
0
0,00
0,00
2,21
0,0
0,0
0,0
0,0
Gers
11
0
0
0,00
0,00
2,21
0,0
0,0
0,0
0,0
Gädda
11
0
0
0,00
0,00
2,21
0,0
0,0
0,0
0,0
Lake
11
0
0
0,00
0,00
2,21
0,0
0,0
0,0
0,0
Löja
11
0
0
0,00
0,00
2,21
0,0
0,0
0,0
0,0
Mört
11
0
0
0,00
0,00
2,21
0,0
0,0
0,0
0,0
Nissöga
11
0
0
0,00
0,00
2,21
0,0
0,0
0,0
0,0
Nors
11
4
17
0,36
1,55
2,21
8,8
37,6
0,8
3,4
Sarv
11
0
0
0,00
0,00
2,21
0,0
0,0
0,0
0,0
Siklöja
11
1
38
0,09
3,45
2,2
13,3
83,9
159,0
0,2
1,2
7,6
14,5
0,0
0,0
11
6
72
0,55
6,55
2,21
2,21
Abborre
3
0
0
0,00
0,00
0,42
0,0
0,0
Asp
3
0
0
0,00
0,00
0,42
0,0
0,0
330,0
Björkna
3
0
0
0,00
0,00
0,42
0,0
0,0
0,0
0,0
Gers
3
0
0
0,00
0,00
0,42
0,0
0,0
0,0
0,0
Gädda
3
0
0
0,00
0,00
0,42
0,0
0,0
0,0
0,0
Lake
3
0
0
0,00
0,00
0,42
0,0
0,0
0,0
0,0
Löja
3
0
0
0,00
0,00
0,42
0,0
0,0
0,0
0,0
Mört
3
0
0
0,00
0,00
0,42
0,0
0,0
0,0
0,0
Nissöga
3
0
0
0,00
0,00
0,42
0,0
0,0
0,0
0,0
Nors
3
0
0
0,00
0,00
0,42
0,0
0,0
0,0
0,0
Sarv
3
0
0
0,00
0,00
0,42
0,0
0,0
0,0
0,0
Siklöja
3
0
0
0,00
0,00
3
0
0
0,00
0,00
0,42
0,42
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
20-34.9 m Summa
35-49.9 m
1,43
0,82
0,82
12-19.9 m Summa
20-34.9 m
0,0
35-49.9 m Summa
0,0
Sjö
Datum
661075 159692 Lilla 2013-08-04
Ullfjärden
Nättyp
Djupzon
Art
Pelagiska
nät
0-6 m
Abborre
2
Asp
2
Björkna
Gers
Gädda
Antal/
nät
Vikt (g)/
nät
16
189
8,0
94,5
1
1678
0,5
839,0
2
2
80
1,0
40,0
2
0
0
0,0
0,0
2
0
0
0,0
0,0
2
0
0
0,0
0,0
2
120
912
60,0
456,0
106,0
Mört
2
1
212
0,5
Nissöga
2
0
0
0,0
0,0
Nors
2
27
97
13,5
48,5
266,5
Sarv
2
5
533
2,5
Siklöja
2
0
0
0,0
0,0
2
172
3701
86,0
1850,5
Abborre
2
1
22
0,5
11,0
Asp
2
0
0
0,0
0,0
Björkna
2
0
0
0,0
0,0
Gers
2
0
0
0,0
0,0
Gädda
2
0
0
0,0
0,0
Lake
2
0
0
0,0
0,0
Löja
2
0
0
0,0
0,0
Mört
2
0
0
0,0
0,0
Nissöga
2
0
0
0,0
0,0
Nors
2
221
740
110,5
370,0
Sarv
2
0
0
0,0
0,0
Siklöja
2
0
0
0,0
0,0
381,0
2
222
762
111,0
Abborre
2
0
0
0,0
0,0
Asp
2
0
0
0,0
0,0
Björkna
2
0
0
0,0
0,0
Gers
2
0
0
0,0
0,0
Gädda
2
0
0
0,0
0,0
Lake
2
0
0
0,0
0,0
Löja
2
3
23
1,5
11,5
Mört
2
0
0
0,0
0,0
Nissöga
2
0
0
0,0
0,0
Nors
2
20
82
10,0
41,0
Sarv
2
0
0
0,0
0,0
Siklöja
2
0
0
0,0
0,0
12-18 m Summa
52,5
18-24 m
2
23
105
11,5
Abborre
2
0
0
0,0
0,0
Asp
2
0
0
0,0
0,0
Björkna
2
0
0
0,0
0,0
Gers
2
0
0
0,0
0,0
Gädda
2
0
0
0,0
0,0
Lake
2
0
0
0,0
0,0
Löja
2
1
4
0,5
2,0
Mört
2
0
0
0,0
0,0
Nissöga
2
0
0
0,0
0,0
Nors
2
6
21
3,0
10,5
Sarv
2
0
0
0,0
0,0
Siklöja
2
3
138
1,5
69,0
18-24 m Summa
24-30 m
34
Vikt (g)
Löja
6-12 m Summa
12-18 m
Antal
Lake
0-6 m Summa
6-12 m
Antal
nät
2
10
163
5,0
81,5
Abborre
2
1
11
0,5
5,5
Asp
2
0
0
0,0
0,0
Björkna
2
0
0
0,0
0,0
Gers
2
0
0
0,0
0,0
Gädda
2
0
0
0,0
0,0
Lake
2
0
0
0,0
0,0
Löja
2
0
0
0,0
0,0
Mört
2
0
0
0,0
0,0
Nissöga
2
0
0
0,0
0,0
Nors
2
5
18
2,5
9,0
Sarv
2
0
0
0,0
0,0
Siklöja
2
0
0
0,0
0,0
24-30 m Summa
2
6
29
3,0
14,5
Sjö
Datum
Art
Antal
661075
159692
Lilla
Ullfjärden
2013-0804
Abborre
Asp
426
Minsta
(mm)
48
Största
(mm)
366
Medel
(mm)
113
438
3
345
577
118
60
240
126
81
59
156
102
Gädda
3
242
610
476
Lake
1
750
750
750
Löja
264
53
163
97
Mört
228
78
287
157
Björkna
Gers
Nissöga
2
81
102
92
Nors
324
76
115
90
Sarv
10
133
241
174
4
125
239
167
Siklöja
Sparren
Okorrigerade värden
Sparren
Art
Antal nät
Antal
Vikt (g)
Korrigerade värden
Medel- Antal/
vikt (g)
nät
Vikt (g)/
nät
Antal
Vikt (g)
Medel- Antal/
vikt (g)
nät
Vikt (g)/
nät
Abborre
38
1227
24839
20,2
32,3
653,7
1156
24161
20,9
30,4
635,8
Braxen
38
386
12660
32,8
10,2
333,2
367
12562
34,2
9,7
330,6
Gers
38
138
1374
10,0
3,6
36,2
138
1396
10,1
3,6
36,7
Gädda
38
3
1618
539,3
0,1
42,6
3
1612
555,6
0,1
42,4
Löja
38
290
4373
15,1
7,6
115,1
300
4547
15,2
7,9
119,7
Mört
38
1097
18744
17,1
28,9
493,3
1090
18730
17,2
28,7
492,9
Sarv
38
3
166
55,3
0,1
4,4
3
150
55,3
0,1
3,9
Sutare
38
1
19
19,0
0,0
0,5
1
17
19,0
0,0
0,5
3145
63793
20,3
82,8
1678,8
3057
63174
20,7
80,5
Totalt
1662,5
Okorrigerade värden
Korrigerade värden
Sjö
Datum
Nättyp
Djupzon
Art
Antal
Vikt
(g)
Antal/
nät
Vikt (g)/
nät
Korrektionsfaktor
Antal
661952
164005
Sparren
2013-07-27
Bottennät
<3 m
Abborre
9
759
8963
84,3
995,9
0,90
684,7
8085,2
76,1
898,4
Braxen
9
248
5105
27,6
567,2
0,90
223,7
4605,0
24,9
511,7
Gers
9
39
332
4,3
36,9
0,90
35,2
299,5
3,9
33,3
Vikt (g) Antal/n
ät
Vikt (g)/
nät
Gädda
9
1
52
0,1
5,8
0,90
0,9
46,9
0,1
Löja
9
47
633
5,2
70,3
0,90
42,4
571,0
4,7
63,4
Mört
9
310
4911
34,4
545,7
0,90
279,6
4430,0
31,1
492,2
Sarv
9
3
166
0,3
5,2
18,4
0,90
2,7
149,7
0,3
16,6
9
1
19
0,1
2,1
<3 m Summa
9
1408
20181
156,4
2242,3
0,90
0,90
0,9
1270,1
17,1
18204,6
0,1
141,1
1,9
2022,7
3-5.9 m
Abborre
9
440
14528
48,9
1614,2
1,00
439,6
14514,9
48,8
1612,8
Braxen
9
106
5114
11,8
568,2
1,00
105,9
5109,4
11,8
567,7
Gers
9
73
713
8,1
79,2
1,00
72,9
712,4
8,1
79,2
Gädda
9
2
1566
0,2
174,0
1,00
2,0
1564,6
0,2
173,8
Löja
9
146
2186
16,2
242,9
1,00
145,9
2184,0
16,2
242,7
Mört
9
645
10973
71,7
1219,2
1,00
644,4
10963,1
71,6
1218,1
Sarv
9
0
0
0,0
0,0
1,00
0,0
0,0
0,0
0,0
Sutare
9
0
0
0,0
0,0
0,0
1410,7
0,0
35048,5
0,0
156,7
0,0
3894,3
Sutare
9
1412
35080
156,9
3897,8
1,00
1,00
Abborre
14
26
1325
1,9
94,6
1,17
30,3
1545,9
2,2
110,4
Braxen
14
32
2441
2,3
174,4
1,17
37,3
2848,0
2,7
203,4
Gers
14
26
329
1,9
23,5
1,17
30,3
383,9
2,2
27,4
Gädda
14
0
0
0,0
0,0
1,17
0,0
0,0
0,0
0,0
Löja
14
94
1514
6,7
108,1
1,17
109,7
1766,4
7,8
126,2
Mört
14
142
2860
10,1
204,3
1,17
165,7
3336,9
11,8
238,3
Sarv
14
0
0
0,0
0,0
1,17
0,0
0,0
0,0
0,0
Sutare
14
0
0
0,0
0,0
6-11.9 m Summa
14
320
8469
22,9
604,9
1,17
1,17
0,0
373,4
0,0
9881,0
0,0
26,7
0,0
705,8
4
2
23
0,5
5,8
3-5.9 m Summa
6-11.9 m
12-19.9 m
Abborre
0,64
1,3
14,7
0,3
3,7
Braxen
4
0
0
0,0
0,0
0,64
0,0
0,0
0,0
0,0
Gers
4
0
0
0,0
0,0
0,64
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
Gädda
4
0
0
0,0
0,0
0,64
0,0
0,0
Löja
4
3
40
0,8
10,0
0,64
1,9
25,6
0,5
6,4
Mört
4
0
0
0,0
0,0
0,64
0,0
0,0
0,0
0,0
Sarv
4
0
0
0,0
0,0
0,64
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,64
0,64
0,0
0,0
40,2
0,0
0,8
0,0
10,1
Sutare
Pelagiska nät
Antal nät
4
0
0
0,0
12-19.9 m Summa
4
5
63
1,3
15,8
0-6 m
2
325
3716
162,5
1858,0
Braxen
2
53
2064
26,5
1032,0
Gers
2
0
0
0,0
0,0
Gädda
2
0
0
0,0
Abborre
0,0
Löja
2
227
3134
113,5
1567,0
Mört
2
277
3250
138,5
1625,0
183,5
Sarv
2
1
367
0,5
Sutare
2
0
0
0,0
0,0
2
883
12531
441,5
6265,5
0-6 m Summa
3,2
35
Sjö
Datum
Art
Antal
661952
164005
Sparren
2013-0727
Abborre
1552
Minsta
(mm)
42
Största
(mm)
379
Medel
(mm)
107
137
Braxen
439
58
343
Gers
138
34
131
96
3
218
541
413
Gädda
Löja
517
67
170
137
Mört
1374
61
250
120
Sarv
4
154
295
201
Sutare
1
115
115
115
Långsjön
Okorrigerade värden
Långsjön
Art
Antal nät
Abborre
Braxen
Gers
Gädda
Gös
Löja
Mört
Ruda
Sarv
Sutare
Antal
Vikt (g)
Korrigerade värden
Medel- Antal/
vikt (g)
nät
Vikt (g)/
nät
Antal
Vikt (g)
Medel- Antal/
vikt (g)
nät
Vikt (g)/
nät
24
1296
24406
18,8
54,0
1016,9
1105
22449
20,3
46,0
935,4
24
183
10392
56,8
7,6
433,0
190
11260
59,3
7,9
469,2
24
478
117,7
512
127,4
2824
5,9
19,9
3059
6,0
21,3
24
1
756
756,0
0,0
31,5
1
955
756,0
0,1
39,8
24
58
12171
209,8
2,4
507,1
65
14522
224,4
2,7
605,1
24
54
532
9,9
2,3
22,2
39
385
9,9
1,6
16,0
24
1927
38042
19,7
80,3
1585,1
1931
37565
19,4
80,5
1565,2
24
1
793
793,0
0,0
33,0
1
574
793,0
0,0
23,9
24
1
30
30,0
0,0
1,3
1
22
30,0
0,0
0,9
24
9
9227
1025,2
0,4
384,5
7
6674
1025,2
0,3
278,1
4008
99173
24,7
167,0
4132,2
3851
97465
25,3
160,4
4061,0
Totalt
Okorrigerade värden
Sjö
Datum
Nättyp
Djupzon
Art
662674
164394
Långsjön
2013-0720
Bottennät
<3 m
Abborre
Braxen
Antal nät
Korrigerade värden
Antal
Vikt (g)
Antal/
nät
Vikt (g)/ Korrektionsnät
faktor
Antal
Vikt (g) Antal/n
ät
8
983
15396
122,88
1924,50
8
60
3095
7,50
386,88
Gers
8
93
391
11,63
Gädda
8
0
0
Gös
8
14
452
Löja
8
54
532
Mört
8
856
17206
Ruda
8
1
793
Sarv
8
1
30
Sutare
8
9
9227
Vikt (g)/
nät
0,7
711,0
11136,2
88,9
1392,0
0,7
43,4
2238,7
5,4
279,8
48,88
0,7
67,3
282,8
8,4
35,4
0,00
0,00
0,7
0,0
0,0
0,0
0,0
1,75
56,50
0,7
10,1
326,9
1,3
40,9
6,75
66,50
0,7
39,1
384,8
4,9
48,1
107,00
2150,75
0,7
619,2
12445,4
77,4
1555,7
0,13
99,13
0,7
0,7
573,6
0,1
71,7
0,13
3,75
0,7
0,7
21,7
0,1
2,7
1,13
1153,38
6,5
1498,0
6674,1
34084,3
0,8
187,2
834,3
4260,5
8
2071
47122
258,88
5890,25
0,7
0,72
Abborre
14
311
8937
22,21
638,36
1,3
393,0
11293,6
28,1
806,7
Braxen
14
114
7098
8,14
507,00
1,3
144,1
8969,7
10,3
640,7
Gers
14
343
2135
24,50
152,50
1,3
433,4
2698,0
31,0
192,7
Gädda
14
1
756
0,07
54,00
1,3
1,3
955,4
0,1
68,2
Gös
14
43
11107
3,07
793,36
1,3
54,3
14035,8
3,9
1002,6
Löja
14
0
0
0,00
0,00
1,3
0,0
0,0
0,0
0,0
Mört
14
1030
19629
73,57
1402,07
1,3
1301,6
24805,0
93,0
1771,8
Ruda
14
0
0
0,00
0,00
1,3
0,0
0,0
0,0
0,0
Sarv
14
0
0
0,00
0,00
1,3
0,0
0,0
0,0
0,0
Sutare
14
0
0
0,00
0,00
14
1842
49662
131,57
3547,29
1,3
1,26
0,0
2327,7
0,0
62757,5
0,0
166,3
0,0
4482,7
Abborre
2
2
73
1,00
36,50
0,3
0,5
19,0
0,3
9,5
Braxen
2
9
199
4,50
99,50
0,3
2,3
51,9
1,2
26,0
Gers
2
42
298
21,00
149,00
0,3
11,0
77,7
5,5
38,9
Gädda
2
0
0
0,00
0,00
0,3
0,0
0,0
0,0
0,0
Gös
2
1
612
0,50
306,00
0,3
0,3
159,7
0,1
79,8
Löja
2
0
0
0,00
0,00
0,3
0,0
0,0
0,0
0,0
Mört
2
41
1207
20,50
603,50
0,3
10,7
314,9
5,3
157,4
Ruda
2
0
0
0,00
0,00
0,3
0,0
0,0
0,0
0,0
Sarv
2
0
0
0,00
0,00
0,3
0,0
0,0
0,0
0,0
Sutare
2
0
0
0,00
0,00
6-11.9 m Summa
2
95
2389
47,50
1194,50
0,3
0,26
0,0
24,8
0,0
623,2
0,0
12,4
0,0
311,6
<3 m Summa
3-5.9 m
3-5.9 m Summa
6-11.9 m
36
Sjö
Datum
Art
Antal
662674
164394
Långsjön
2013-0720
Abborre
1296
Minsta
(mm)
43
Största
(mm)
351
Medel
(mm)
101
146
Braxen
183
60
455
Gers
478
32
120
81
1
526
526
526
Gös
58
130
730
204
Löja
54
63
154
107
Mört
1927
54
217
121
Ruda
1
325
325
325
Sarv
1
142
142
142
Sutare
9
320
450
398
Gädda
Bottenfjärden
Okorrigerade värden
Bottenfjärden
Art
Antal nät
Antal
Vikt (g)
Korrigerade värden
Medel- Antal/
vikt (g)
nät
Vikt (g)/
nät
Antal
Vikt (g)
Medel- Antal/
vikt (g)
nät
Vikt (g)/
nät
Abborre
16
2586
35720
13,8
161,6
2232,5
2414,7
34314,8
14,2
150,9
2144,7
Björkna
16
90
4603
51,1
5,6
287,7
84,1
4283,3
50,9
5,3
267,7
Braxen
16
120
14734
122,8
7,5
920,9
128,2
15836,9
123,5
8,0
989,8
Gers
16
357
1914
5,4
22,3
119,6
346,8
1819,8
5,2
21,7
113,7
Gädda
16
1
1700
1700,0
0,1
106,3
0,9
1481,3
1700,0
0,1
92,6
Mört
16
857
28045
32,7
53,6
1752,8
865,4
28377,3
32,8
54,1
1773,6
Ruda
16
5
6160
1232,0
0,3
385,0
5,6
6952,4
1232,0
0,4
434,5
Sutare
16
1
896
896,0
0,1
56,0
1,1
1011,3
896,0
0,1
63,2
4017
93772
23,3
251,1
5860,8
3847
94077
24,5
240,4
5879,8
Totalt
Okorrigerade värden
Sjö
Datum
2013-08663919
12
166636
Bottenfjärd
en
Nättyp
Djupzon
Art
Bottennät
<3 m
Abborre
Björkna
Braxen
Antal nät
Vikt (g)
Antal/
nät
Vikt (g)/
nät
Korrektionsfaktor
Antal
Vikt (g)
Antal/
nät
Vikt (g)/
nät
8
1959
23322
244,9
2915,3
8
68
3544
8,5
443,0
8
28
3080
3,5
385,0
Gers
8
218
1323
27,3
Gädda
8
1
1700
0,1
212,5
Mört
8
396
12731
49,5
1591,4
1707,0
59,3
24,4
190,0
0,9
345,1
0,0
0,0
20321,9
3088,1
2683,8
1152,8
1481,3
11093,3
0,0
0,0
213,4
7,4
3,0
23,7
0,1
43,1
0,0
0,0
2540,2
386,0
335,5
144,1
185,2
1386,7
0,0
0,0
8
0
0
0,0
0,0
0,87
0,87
0,87
0,87
0,87
0,87
0,87
0,87
<3 m Summa
8
2 670
45 700
333,8
5712,5
0,87
2326,5
39821,2
290,8
4977,7
3-5.9 m
Abborre
8
627
12398
78,4
1549,8
Björkna
8
22
1059
2,8
132,4
Braxen
8
92
11654
11,5
1456,8
139
591
17,4
707,7
24,8
103,8
156,9
0,0
520,3
5,6
1,1
13992,9
1195,2
13153,2
667,0
0,0
17284,0
6952,4
1011,3
88,5
3,1
13,0
19,6
0,0
65,0
0,7
0,1
1749,1
149,4
1644,1
83,4
0,0
2160,5
869,1
126,4
1520,3
54255,9
190,0
6782,0
8
Ruda
Sutare
663919
2013-08166636
12
Bottenfjärd
en
0
0,0
0,0
8
1
896
0,1
112,0
1,13
1,13
1,13
1,13
1,13
1,13
1,13
1,13
8
1 347
48 072
168,4
6009,0
1,13
Gers
8
8
0
0
0,0
0,0
Mört
8
461
15314
57,6
1914,3
Ruda
8
5
6160
0,6
770,0
Sutare
Datum
0
165,4
Gädda
3-5.9 m Summa
Sjö
Korrigerade värden
Antal
Art
Abborre
Björkna
Antal
2586
Minsta
(mm)
61
73,9
Största
(mm)
296
Medel
(mm)
97
90
115
260
159
Braxen
120
128
339
222
Gers
357
43
122
73
1
720
720
720
Gädda
Mört
857
48
245
135
Ruda
5
333
376
359
Sutare
1
392
392
392
37