Gymnasieungdomars psykiska hälsa

advertisement
Bakgrund
Självmordsförsökstal (säkra och osäkra) per 100 000 i
slutenvården i Sverige 1987-2013 bland kvinnor
Gymnasieelevernas
psykiska hälsa
En kort tillbakablick
• År 2009 beslutades att psykisk hälsa skulle
prioriteras.
• Enkätundersökning genomfördes på gymnasiet 2010.
• Av 2404 elever besvarade 2020 elever enkäten
• Svarsfrekvens på 84 procent.
Vad gör skillnad?
• Kön gör skillnad.
• Om eleven är född i Sverige.
• Om föräldrarna är födda i
Sverige.
• Om eleven bor med båda
sina föräldrarna.
Resultatet i korthet
• De flesta elever uppgav goda relationer med sina föräldrar och kompisar.
• Om eleverna hade problem eller kände sig ledsna hade det stora flertalet
någon att prata med.
• Drygt 70 uppgav att de hade koncentrationssvårigheter.
• Nästan var femte elev tyckte inte att de får den hjälp de behöver, var
fjärde tyckte inte att lärarna brydde sig om dem och var tredje elev ansåg
inte att de fick beröm och uppskattning av sina lärare.
• Trivseln minskade med årskurserna samtidigt som psykosomatiska besvär,
stress och skolkandet ökade.
• 64 procent upplevde skolan som meningsfull.
Hur har vi gått vidare?
Återkoppling till
•
•
•
•
•
•
•
Samtliga elever
Gymnasieskolornas elevkårer
All personal
Heldag med ledningsgruppen
Folkhälsorådet i Skövde
Rektorer på friskolor i Skövde
Styrelsen för Gymnasium Skaraborg
Fördjupning
Fokusgrupper med 65 elever
i åtta fokusgrupper:
•
•
•
•
•
Bemötande
Delaktighet
Ansvar
Inflytande
Stolthet
Vad gjordes?
• Utifrån resultatet från
enkäten och fokusgrupper
skrev programmen
handlingsplaner
• Ungdomspolitiskt arbete
• Vision Skövde 2025.
• Välmående ungdomar är en
förutsättning.
• Uppföljning på enkäten
från 2010.
År 2010
År 2014
Totalt antal
gymnasieelever
2404
2589
Besvarat enkäten
2020
2195
Svarsfrekvens i %
84,0
84,8
• Genomgång av rapportens resultat med Inger Hannu, Folkhälsorådet
samt Daniel Larsson Linnéuniversitetet.
• Presentation av resultat för Skövde Kommuns fem fristående
gymnasieskolor med efterföljande gemensam presskonferens.
• Utifrån att efterarbetet från föregående rapport ”spretade” valde vi en
annan väg den här gången..! God intention men vi tappade fart på
vägen. Troligen hände något, men vad..?
• Gymnasiechef och Avdelningschef Elevhälsan valde ut två prioriterade
områden utifrån frågeställningen - Vad är skolans ansvar?
Vad kan vi göra..?
• Konfirmerade med rektorerna att vi valt rätt väg och diskuterade hur vi
skulle gå vidare med resultatet. Utöver är rektorerna ”fria” ett välja
områden utifrån resultatet för den egna enheten.
• Informationsmöten för samtlig personal på respektive skola om
rapporten och valda 2 områden.
• Fortsatt analys och diskussion i program- och ämnesarbetslag.
• Information till eleverna via klassråd av mentor.
• Nästa bild blev en väckarklocka..!
Årskurs 1
Killar
Tjejer
Alltid/Ofta
31%
77 %
Årskurs 2
Killar
Tjejer
Alltid / Ofta
41 %
77%
Årskurs 3
Killar
Tjejer
Alltid / Ofta
38 %
72%
• Ur ett genusperspektiv är det ofrånkomligt att bortse från att unga
kvinnor nästan uteslutande upplever sin livssituation i termer av
familjeliv, skolliv, fritidsliv med mera som ”sämre” än killarnas.
• Allra tydligast är det i relation till skolorienterade frågor och inte minst
när det kommer till frågan om skolarbetsrelaterad stress.
• De psykosomatiska besvären framträder också tydligt i relation till
killarna. Resultatet är inte anmärkningsvärt – tjejers utsatthet finns
beskrivet på flera ställen (Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen med
mera) men det legitimerar inte att inte fördjupa arbetet därikring,
snarare tvärtom.
• Sedan drygt ett år tillbaka startade ett projekt med Formativ
Bedömning inom hela Gymnasium Skövde. En riktad
kompetensutvecklingsinsats som planeras pågå i 5 år med föreläsningar,
arbete i ämnesarbetslag, framtagande av anpassade
bedömningsmatriser m.m.
• Efter diskussion med rektorsgruppen för Gymnasium Skövde såg vi det
således naturligt att koppla resultatet från enkäten till arbetet med
formativ bedömning.
• Vår tro är att kopplingen kommer påverka stressupplevelsen och vidare
andra aspekter som koncentrationsförmåga, sömn osv. Om eleven får
svar på de didaktiska grundfrågorna (när, var, hur, varför, vad) kopplade
till sitt skolarbete blir förhoppningsvis tillvaron i skolan mer begriplig,
hanterbar och meningsfull och därmed mindre stressande osv.
• Det vi planerat att tillföra till projektet är: Föreläsningar i stödjande
samtal, planering / studieteknik, utbildning mentorer, fokus på
genusperspektiv, koppling till värdegrundsarbete/likabehandlingsplan,
flexibel schemaläggning m.m.
• Egentligen är det inte helt korrekt att återge denna möjliga
åtgärdspunkt med en så bred beskrivning, men kostvanor och
sömnbesvär faller under denna rubrik.
• Med tanke på de rapporter som bland annat Livsmedelsverket
presenterat och det som varit känt sedan länge om ungdomars ohälsa
finns det anledning att även i detta sammanhang belysa vikten av ett
kontinuerligt arbete med ungdomars ohälsa, i Skövde möjligen som
mest tydligt i form av bristfälliga kost- och sömnvanor hos
gymnasieungdomarna.
• Ansvariga för fortsatt arbete/strategi: Avdelning Elevhälsa.
• För mig är kopplingen till universitet/högskolor helt naturlig om inte
annat utifrån att undervisningen och utbildningen ska vila på
vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.
• När det gäller analys och rapportskrivande av ett så omfattande
material är det således självklart att ta hjälp externt.
• Risken att bli ”hemmablind” är uppenbar om man hanterar resultatet
på egen hand. Daniel har varit ett mycket gott stöd vilket inte minst
konkretiseras av att vi valt att gå vidare med frågor som han lyft som
angelägna i rapporten.
• Jag tror att vi/skolan kan förändra/påverka unga kvinnors upplevelse av
stress och upplevd dålig arbetsmiljö, men bara till del. Oavsett måste vi
ha ett förhållningssätt till frågan som utbildningsanordnare.
• Kopplingen till Formativ bedömning känns viktig då mycket enligt min
uppfattning handlar om bemötande lärare – elev / omskrivet elevens
förtroende och tilltro till sin lärare. Vet du varför och hur mår du bättre!
• Alldeles för sent att börja på gymnasiet! Min förhoppning på vår
omorganisation till en ny sektor innehållande för-, grund- och
gymnasieskola är att vi ska sätta fokus på elevernas psykiska hälsa
utifrån ett 0 – 19-årsperspektiv.
Download
Random flashcards
Ölplugg

1 Cards oauth2_google_ed8be09c-94f0-4e6a-8e55-87a3b14a45db

Svenska

105 Cards Anton Piter

organsik kemi

5 Cards oauth2_google_80bad7b3-612c-4f00-b9d5-910c3f3fc9ce

Multiplacation table

156 Cards Антон piter

Create flashcards