Utbildningsmaterial kring delegering

Utbildningsmaterial kring
delegering
Att användas vid undervisning inför delegering av hälso- och
sjukvårdsuppgifter.
Innehåller även overheadmaterial
Framtagen av MAS gruppen i Jämtlands län 2005
Omvårdnad
OH bild 1
Omvårdnad och medicinsk behandling
Det finns inte några skarpa gränser mellan omvårdnad och medicinsk behandling. Omvårdnad är
en förutsättning för, och ett komplement till, medicinsk behandling.
Medicinsk behandling inriktar sig främst på att bota, eliminera eller hejda sjukdom och / eller
att dämpa symtom. Sjukdomen är i fokus – dess orsak, symtom och inverka på individen.
Omvårdnaden utgår från vårdtagarens egna resurser. Syftet är att stärka hälsa, förebygga
sjukdom och ohälsa och att återställa och bevara hälsa utifrån vårdtagarens individuella
möjligheter och behov. I omvårdnaden ingår också att minska lidande och ge möjlighet till en
värdig död (SOSFS:1993:17).
Hälso- och sjukvårdslagen genomsyras av en humanistisk människosyn- alla människors lika
värde. God vård måste grundas på ett genomtänkt etisk förhållningssätt.
Omvårdnaden ska utformas individuellt och bygga på respekt för vårdtagarens självbestämmande
och integritet. Så långt som det är möjligt, ska vårdtagaren själv vara med och påverka sin vård
och omvårdnad.
Omvårdnaden kan vara dels allmän dels specifik.
Allmän omvårdnad är oberoende av sjukdom och medicinsk behandling.
Specifik omvårdnad är relaterad till den aktuella sjukdomen och behandling. Den kräver
kunskap inte bara om människans normala funktioner utan också om sjukdom och behandling.
Allmän omvårdnad utförs av all personal inom omsorg och i hälso- och sjukvård, medan
sjuksköterskan är specialist på specifik omvårdnad.
Kompetens och personal
OH bild 2
Vård och behandling, på alla nivåer, ska ske i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet.
Formell kompetens – innebär att man har en legitimation för ett yrke eller har genomgått
godkänd högskoleutbildning.
Reel kompetens – kunskaper och färdigheter för att utföra en viss / vissa arbetsuppgifter kan
man få på annat sätt än genom fastställd formell yrkesutbildning t.ex. i den praktiska
yrkesverksamheten. Den som har reel kompetens inför en viss arbetsuppgift får inte göra arbetet
på eget bevåg. Först sedan man tilldelats uppgiften genom delegering, får man utföra den.
För att ta emot en arbetsuppgift via delegering, krävs både utbildning och praktisk erfarenhet.
Delegering och patientsäkerhet
OH bild 3
Delegering av specifika uppgifter kan ske när det utifrån ett helhetsperspektiv är en bra lösning
för vårdtagaren och förenligt med en god och säker vård.
Ett delegeringsbeslut är en skriftlig handling som undertecknas av både den som delegerar och
den som tar emot delegeringen.
Den som delegerar en arbetsuppgift bär ansvaret för själva beslutet ( LYHS 1998:531).
Den som mottar en delegering ansvarar för att uppgiften utförs på tillfredsställande sätt ( LYHS
1998:531).
I delegeringsbeslutet skall klart definieras vilka uppgifter som delegeras ( SOSFS 1997:14).
Sjuksköterska ska också följa upp och bevaka att uppgifterna utförs på ett tillfredsställande sätt.
Ett delegeringsbeslut kan gälla vid ett bestämt tillfälle eller för en längre tid, men högst 12
månader. Beslutet kan när som helst omprövas eller återkallas av den som meddelat
delegeringen eller av den som är ytterst medicinskt ansvarig på enheten.
Delegeringsbeslutet ska omprövas om den som utfört delegeringen slutar sin tjänst. Beslutet
upphör att gälla om delegeringsmottagaren slutar sin tjänst.
Delegeringsbeslutet är alltid personligt .
Personal som arbetar i kommunal regi räknas inte som hälso- och sjukvårdspersonal, om de
inte är legitimerade yrkesutövare. Men av lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens
område ( LYHS 1998:531) framgår det att vårdpersonal inom den kommunala vården räknas som
hälso- och sjukvårdspersonal när den biträder legitimerad yrkesutövare i vården t.ex genom
delegering.
Läkemedel och säkerhet
OH bild 4
Misstag i läkemedelshanteringen kan få tragiska följder. Regelverket och kontrollerna kring
hanteringen av läkemedel finns till för att garantera största möjliga säkerhet för vårdtagaren.
Att iordningsställa ett läkemedel innebär att dela upp det i doser, t.ex i dosett. Då skall
vårdtagarens identitet, läkemedlets namn, styrka , läkemedelsform samt dos och
doseringstidpunkt kontrolleras mot ordinationshandlingen. Detta görs vanligen av sjuksköterska..
Ett iordningställt läkemedel sak vara märkt med vårdtagarens identitet, läkemedlets namn, styrka,
ordinerande läkare, tidpunkt för intag samt vem som ansvarat för iordningsställandet.
Uttag och överlämnanade av läkemedel ur doseringshjälpmedel ska göras av en och samma
person. Den som lämnar läkemedel till vårdtagaren ska kontrollera att rätt person tar rätt dos vid
rätt tid och att medicineringen sker på ett för vårdtagaren tillfredsställande sätt.
När uppgiften utförts ska detta bekräftas på signeringslista. Denna ska finnas hos alla
vårdtagare som får hjälp med medicineringen.
Vårdpersonal ska rapportera alla avvikelser tillsjuksköterska, tex om:
- vårdtagaren inte tar sin medicin
- om vårdtagaren har kräkningar eller diarré
- om en dos inte blivit given
- om det skett en förväxling av läkemedelsdosen
- om man misstänker biverkningar av medicinen
Den som utför sjukvårdande uppgifter i sin yrkesutövning står under tillsyn av Socialstyrelsen
och har skyldighet att rapportera om vårdtagaren i samband med vård utsatts för risk av skada
eller sjukdom ( LYHS 1998:531).
Läkemedel ska förvaras i originalförpackningen, om den inte levereras i doseringshjälpmedel.
När läkemedel förvaras i hemmet ska sjuksköterska, närstående och vårdpersonal gemensamt
finna en bra lösning för förvaringen.
Lagar och författningar
OH bild 5
LYHS 1998:531 Lag om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område
Vårdpersonal i kommunal regi anses som hälso- och sjukvårdspersonal när den biträder
legitimerad yrkesutövare i vården, och har då eget ansvar för hur uppgiften utförs.
Den som tillhör hälso- och sjukvårdspersonal skall utföra sitt arbete i överensstämmelse med
vetenskap och beprövad erfarenhet. En vårdtagare ska ges sakkunnig och omsorgsfull vård som
uppfyller dessa krav. Vården ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samband med
vårdtagaren. Denne ska också visas omtanke och respekt.
Den som utför hälso- och sjukvårdande arbetsuppgifter, inom ramen för sin yrkesutövning eller
via delegering, bär själv ansvaret för hur arbetsuppgiften utförs. Om denne inte fullgör uppgiften
enligt lagen eller är oaktsam så att vårdtagarens säkerhet äventyras kan disciplinpåföljd åläggas.
SOSFS 1997:14 Föreskrifter och allmänna råd om delegering
Ett delegeringsbeslut är personligt och kan aldrig vidaredelegeras.
Var och en som arbetar inom hälso- och sjukvården och som i sin yrkesverksamhet är ställd
under Socialstyrelsens tillsyn, har ett eget självständigt ansvar för sitt eget yrkesmässiga handlande.
Den som delegerats en uppgift är ansvarig för de upplysningar hon/ han lämnat eller underlåtit
att lämna om sin kompetens för uppgiften.
SOSFS 2001:17 Föreskrifter om allmänna råd om läkemedelshanteringen
Grunden för läkemedelshanteringen är att den ska vara individuellt anpassad och säker utifrån
den enskildes sjukdom och personliga förutsättningar. Delegering innebär att en arbetsuppgift
överförs från en befattningshavare som har formell och reell kompetens för viss arbetsuppgift
genom utbildning och erfarenhet till befattningshavare som genom erfarenhet lärt sig att utföra
en arbetsuppgift och därigenom fått reell kompetens för denna.