www.svensktnaringsliv.se september 2012 Storgatan 19, 114 82 Stockholm Telefon 08-553 430 00 Stärk grunden för ökad kunskap Kan skolans resurser användas effektivare? Stärk grunden för ökad kunskap Förord Sverige är ett av de länder i världen som satsar mest pengar på utbildning som andel av BNP. 2010 kostade grundskolan 78,6 miljarder. Men detta är samtidigt som kunskapsresultaten i svensk grundskola sjunker. Både i absoluta tal och i jämförelse med andra länder. För att Sverige ska utvecklas som land och för att våra företag ska fortsätta vara konkurrenskraftiga krävs det att denna negativa trend bryts. Det finns mycket att göra vad gäller effektivitet och kvalitet i svensk grundskola. Arbetssätt behöver utvecklas och resurser behöver satsas där de har störst effekt. I denna rapport jämförs ett antal kommuner som har lyckats väl med att använda resurser som satsas på skolan på rätt sätt. De levererar goda resultat, men till kostnader som ligger en bra bit under genomsnittet för svenska kommuner. Hur har de lyckats? Många kommuner kan lära sig mycket genom att jämföra sig med andra. Goda arbetssätt och effektiva lösningar behöver få en större spridning i skolvärlden. Rapporten är författad av statsvetaren Svend Dahl och projektassistent Göran Gutiérrez-Aranda på Lotsen kommunikation på uppdrag av Svenskt Näringsliv. Rapportförförfattarna ansvarar själva för innehållet och slutsatserna i denna rapport. Stockholm i september 2012 Tobias Krantz Johan Olsson Chef för utbildning, forskning och innovation Utbildningspolitisk expert Svenskt Näringsliv Svenskt Näringsliv 1 Stärk grunden för ökad kunskap Sammanfattning Det finns inga tydliga samband mellan de resurser som tillförs skolan och de resultat skolan uppnår. En genomgång av kommunernas kostnader för grundskolan visar på stora skillnader, och det även mellan kommuner med likartade förutsättningar. Men kommuner som satsar mer på skolan uppnår inte alltid bättre resultat. Bland de kommuner som når bäst resultat återfinns både kommuner med låga kostnader för skolan och kommuner med höga kostnader. Det tyder på att det finns kommuner som hittat sätt som gör det möjligt att få ut mer av varje krona som satsas på skolan, medan andra kommuner inte får ut maximalt resultat av de satsade resurserna. Genom att förbättra resursutnyttjandet skulle kommuner och skolor kunna frigöra resurser som kan användas för angelägna satsningar för att höja resultaten på olika områden, exempelvis matematik. Genomgången av samband mellan kommunernas kostnader för skolan och olika resultat och kvalitetsmått understryker att den avgörande frågan om man vill höja kvaliteten i skolan och förbättra resultaten inte är mängden resurser, utan hur resurserna används. Skillnaderna mellan skolor, sett till både kostnader och resursutnyttjande, tydliggör också vikten av ett ökat kunskapsutbyte mellan kommuner och skolor. En lösning som bidrar till goda resultat och låga kostnader i en kommun kan sannolikt även hjälpa andra kommuner att nå liknande resultat. Ett mått på hur skolan använder sina resurser är kostnaden per betygspoäng (KPB). En låg kostnad per betygspoäng innebär att skolorna i kommunen lyckas leverera pedagogiska resultat till en låg kostnad. I rapporten studeras fyra kommuner, Arvika, Danderyd, Perstorp och Varberg, med olika förutsättningar, men som utmärks av att kostnaden per betygspoäng ligger en bra bit under genomsnittet. Trots att Arvika, Danderyd, Perstorp och Varberg är kommuner med helt olika förutsättningar pekar tjänstemän och skolledare i de fyra kommunerna på ett antal faktorer som är gemensamma, och som sannolikt har betydelse om man vill förstå varför deras skolor lyckas leverera resultat till en låg kostnad. Det handlar om lärarnas kompetens, sättet att organisera lärandet samt en tydlig organisation och ansvarsfördelning inom skolan och gentemot den kommunala förvaltningen. Men det handlar också om att skapa en kultur av kostnadsmedvetenhet som stimulerar till pedagogiska och organisatoriska innovationer som höjer kvaliteten utan att kostnaderna ökar. Erfarenheterna från dessa kommuner är intressanta att studera för andra kommuner som vill förbättra sitt resursutnyttjande. Men för att stimulera ett ökat erfarenhetsutbyte krävs också bättre verktyg för jämförelser av hur skolor använder sina resurser. Trots att det sannolikt har stor betydelse för resultaten saknas exempelvis idag generella nyckeltal för hur mycket lärartid eleverna i olika skolor får. Systematiska jämförelser av hur lärarnas tid används i olika kommuner och på olika skolor är därför ett viktigt område för det fortsatta kvalitetsarbetet i skolan. 2 Stärk grunden för ökad kunskap Innehåll Av: Svend Dahl & Göran Gutiérrez-Aranda Förord . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 Leder mer resurser till högre kvalitet och bättre resultat? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6 Att mäta resursutnyttjandet i skolan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12 Vad kan vi lära av kommunerna med låg kostnad per betygspoäng? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14 Slutsatser: så kan resurs­utnyttjandet i skolan förbättras . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22 Källor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24 3 Stärk grunden för ökad kunskap Inledning Ett av de viktigaste offentliga åtagandena är att se till så att alla barn och unga får en bra grundläggande utbildning. Därför är det också naturligt att brister i skolan får stor uppmärksamhet. För många är lösningen på problemen i skolan att tillföra ytterligare ekonomiska resurser till skolan. I en del fall kan det säkert vara rätt väg att gå, men i andra fall riskerar betoningen av mängden resurser att flytta fokus från en avgörande fråga – hur resurserna som anslås till grundskolan används. Kommunaliseringen av skolan har öppnat för stora variationer i hur mycket resurser olika kommuner lägger på skolan, men också vad gäller hur resurserna används. 2010 var den genomsnittliga kostnaden för en grundskoleplats (kostnad grundskola hemkommun, kronor/elev) 92 671 kronor. Skurup var kommunen som hade lägst kostnad. Kostnaden per elev uppgick där till 72 458 kronor. Högst kostnad hade Bräcke med 129 905 kronor per elev.1 Tabell 1: Högst och lägst kostnad per elev i grundskolan (2010) Kommun Lägst kostnad Kommun Högst kostnad Skurup 72 458 Bräcke 129 905 Österåker 73 944 Vindeln 129 737 Stenungsund 75 156 Ljusnarsberg 127 976 Kävlinge 76 038 Strömsund 126 027 Tranås 76 214 Pajala 122 656 Motsvarande skillnader finns vad gäller lärartätheten i skolan (elever/lärare, årsarbetare, i grundskola). 2010 gick det i genomsnitt 11,7 elever på en lärare. I Dorotea var antalet elever per lärare endast 8,5, medan det i Norsjö gick 16,4 elever på en lärare. En del av dessa skillnader kan förklaras av olika förutsättningar. Exempelvis får glesbygdskommuner med få barn i varje årskurs högre lärartäthet än många andra kommuner. Men även bland kommuner med likartade demografiska, geografiska och socioekonomiska förutsättningar återfinns stora skillnader i kostnaderna för grundskolan. Det illustrerar att kostnadsskillnaderna till stor del kan förklaras av att kommuner gör olika prioriteringar och organisatoriska vägval vad gäller skolan. Sveriges Kommuner och Landsting delar in Sveriges kommuner i tio grupper utifrån strukturella faktorer, såsom demografi, geografi, näringsliv etc. I tabellen nedan framgår kostnadsskillnaderna inom respektive kommungrupp, det vill säga skillnaderna mellan kommuner med likartade förutsättningar. Att även kostnadsskillnaderna inom respektive kommungrupp är så pass stora understryker behovet av att närmare undersöka vilka prioriteringar som ligger bakom kostnadsskillnaderna. All statistik som ligger till grund för resonemangen i rapporten finns tillgänglig i kommun- och landstingsdatabasen kolada.se. 1 4 Stärk grunden för ökad kunskap Tabell 2: Höst och lägst kostnad per elev i grundskolan i respektive kommungrupp Kommungrupp Högst kostnad Lägst kostnad Skillnad (%) Förortskom. till storstäderna 104 750 (Sundbyberg) 72 458 (Skurup) 44,6% Förortskom. till större städer 107 324 (Älvkarleby) 76 038 (Kävlinge) 41,1% Glesbygdskommuner 129 905 (Bräcke) 92 667 (Nordanstig) 40,2% Kommuner i glesbefolkad region 111 603 (Härnösand) 89 570 (Sunne) 24,6% Kommuner i tätbefolkad region 112 918 (Hällefors) 78 193 (Borlänge) 44,4% Pendlingskommuner 112 997 (Skinnskatteberg) 75 156 (Stenungsund) 50,3% Storstäder 103 645 (Stockholm) 87 338 (Göteborg) 18,7% Större städer 95 764 (Umeå) 79 203 (Helsingborg) 20,9% Turism- och besöksnäringskom. 120 166 (Arjeplog) 88 446 (Lysekil) 35,9% Varuproducerande kommuner 127 976 (Ljusnarsberg) 76 214 (Tranås) 67,9% Att kommunerna har stor frihet vad gäller skolans resurstilldelning och organisation innebär ett stort behov av att stimulera erfarenhetsutbyte mellan kommunerna. Genom att hämta inspiration från varandra kan skolan utvecklas genom att framgångsrika organisationsmodeller sprider sig samtidigt som kommuner kan undvika att göra misstag som redan begåtts av andra. En genomgång av kommunernas kostnader för skolan och de resultat som skolan uppnår visar på stora möjligheter att förbättra resursutnyttjandet. Då kan det samtidigt vara en god idé att studera de kommuner som lyckats väl med att kombinera låga kostnader med goda resultat. Ambitionen med denna rapport är att inspirera till ett ökat kunskapsutbyte mellan kommunerna kring hur de ekonomiska resurser som tillförs skolan används på bästa möjliga sätt. Rapporten består av tre delar. I den första delen studeras sambanden mellan resurstilldelningen till skolan och de resultat skolan uppnår. I den andra delen analyseras fyra kommuner som utmärker sig genom ett effektivt utnyttjande av de ekonomiska resurserna. Slutligen diskuteras och presenteras ett antal tankar kring hur kommuner skulle kunna förbättra resursutnyttjandet i skolan. 5 Stärk grunden för ökad kunskap Leder mer resurser till högre kvalitet och bättre resultat? Tvärtemot den vanliga föreställningen om att ökade resurser skulle leda till högre kvalitet, finns det inga självklara samband mellan de resultat som uppnås i skolan och de insatta resurserna. Hög kvalitet i bemärkelsen bra resultat återfinns i både kommuner med låga kostnader i sin grundskoleverksamhet och i kommuner som har höga eller genomsnittliga kostnader.2 Nedan undersöks sambanden mellan resurs- och kvalitetsmått i grundskolan. Granskningen bygger på statistik från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Skolverket. Det enklaste sättet att illustrera hur kostnaderna förhåller sig till kvaliteten i skolan är att undersöka eventuella samband mellan kostnaden för en grundskoleplats och de resultat eleverna i kommunerna presterar – här mätt som det genomsnittliga meritvärdet i årskurs 9. Meritvärde i åk. 9 hemkommun, genomsnitt Figur 1: Kostnader och resultat i grundskolan 270 250 230 210 190 170 150 60 000 70 000 80 000 90 000 100 000 110 000 120 000 130 000 140 000 Kostnad grundskola hemkommun, kr/elev Som framgår av diagrammet ovan finns det inga tydliga samband mellan det genomsnittliga meritvärde eleverna i årskurs 9 uppnår och kommunens kostnad per grundskoleplats.3 Kommuner med höga genomsnittliga meritvärden återfinns över hela kostnadsskalan, precis som kommuner med låga genomsnittliga meritvärden. En möjlig invändning mot att använda det genomsnittliga meritvärdet som kvalitetsmått skulle kunna vara att det på grund av problemen med betygsinflation inte skulle säga något om undervisningens verkliga kvalitet. Därför är det även intressant att SKL, 2008, sid 7. Korrelationen är –0,24, det vill säga ett svagt negativt samband på en skala där –1 skulle betyda ett perfekt negativt samband och 0 innebär inget samband alls. 2 3 6 Stärk grunden för ökad kunskap undersöka eventuella samband mellan kostnaderna i grundskolan och andelen elever som uppnått målen i alla ämnen, det vill säga minst slutbetyget godkänt i samtliga ämnen. Elever i åk. 9 som uppnått målen i alla ämnen, totalt, andel (%) Inte heller här syns något självklart samband.4 Kommunerna där en hög andel av eleverna når målen i alla ämnen återfinns såväl bland lågkostnads- som högskostnads­ kommuner. Figur 2: Kostnader och andel elever som når målen i alla ämnen 100,0 90,0 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 60 000 70 000 80 000 90 000 100 000 110 000 120 000 130 000 140 000 Kostnad grundskola hemkommun, kr/elev Kommunernas kostnader för skolan påverkas dock av strukturella faktorer, såsom demografi, geografi och socioekonomiska förhållanden. Dessa faktorer vägs dock inte in i analyserna ovan. För att kunna kontrollera för denna typ av kostnadsskillnader används här SKL:s beräknade standardkostnad. Standardkostnaden är ett mått som indikerar vilken kostnad kommunen ”borde” ha givet de strukturella förhållanden som det kommunala utjämningssystemet tar hänsyn till. Den beräknade standardkostnaden sätts i relation till den faktiska kostnaden och indexeras. Ett indexvärde på 100 innebär att den faktiska kostnaden ligger i nivå med standardkostnaden. Ett indexvärde över 100 innebär att kostnaden är högre än vad som kan förväntas givet de strukturella faktorerna, medan ett indexvärde under 100 innebär att kostnaden är lägre än förväntat. Ett högt indexvärde skulle med andra ord kunna innebära att kommunen ifråga priori­terar skolan och satsar mer än vad som är strukturellt motiverat, men det skulle också kunna innebära att kommunen inte använder de satsade skattemedlen på ett effektivt sätt. På motsvarande sätt kan ett lågt indexvärde betyda att en kommun valt att inte prioritera skolan jämfört med andra verksamheter eller att man hittat en modell som gör att skolan kan bedrivas effektivare än förväntat. Som framgår av tabellen nedan kvarstår stora kostnadsskillnader mellan kommunerna även om hänsyn tas till de strukturella faktorerna. Korrelationen är –0,12, det vill säga ett mycket svagt negativt samband på en skala där –1 skulle betyda ett perfekt negativt samband och 0 innebär inget samband alls. 4 7 Stärk grunden för ökad kunskap Tabell 3: Högst och lägst kostnadsindex i respektive kommungrupp. Kommungrupp Högst kostnadsindex Lägst kostnadsindex Förortskom. till storstäderna 141,1 (Waxholm) 61,2 (Solna) Skillnad (%) 131% Förortskom. till större städer 136,6 (Knivsta) 93,9 (Älvkarleby) 45,5% Glesbygdskommuner 132,4 (Bräcke) 93,5 (Överkalix) 41,6% Kommuner i glesbefolkad region 110,1 (Älvsbyn) 91,7 (Mora) 20,1% Kommuner i tätbefolkad region 109,4 (Flen) 84,3 (Ystad) 29,8% Pendlingskommuner 127,8 (Krokom) 89,3 (Norberg) 43,1% Storstäder 86,3 (Göteborg) 85,5 (Stockholm) Större städer 112,5 (Södertälje) 86,7 (Karlstad) 29,8% Turism- och besöksnäringskom. 122,7 (Åre) 85,5 (Båstad) 43,5% Varuproducerande kommuner 121,5 (Gnosjö) 77,6 (Oxelösund) 56,6% 0,9% Ett indexvärde som indikerar att kostnaderna ligger över den förväntade nivån skulle som nämnts ovan kunna innebära att kommunen har en hög ambitionsnivå och därför valt att satsa mer på skolan. Om mer resurser leder till bättre resultat skulle man kunna tänka sig se ett samband mellan stora avvikelser från standardkostnaden och goda resultat i skolan. Men ett högt indexvärde skulle också kunna indikera bristande effektivitet och att det finns utrymme för kommunen att se över hur resurserna som satsas på skolan används. Det är värt att notera att alla typer av kommuner finns representerade bland kommunerna med störst skillnad i förhållande till standardkostnaden. Bland kommuner med högre kostnader än vad som kan förväntas givet strukturen finns dock glesbygdskommuner överrepresenterade.5 En analys av den strukturjusterade standardkostnadsindexet och det genomsnittliga meritvärdet i årskurs 9 visar inte på några tydliga samband.6 Höga genomsnittliga meritvärden återfinns, som framgår av diagrammet nedan, både i kommuner med kostnader som ligger över den, sett till strukturen, förväntade kostnaden och i sådana som ligger under den förväntade kostnaden. Meritvärde i åk. 9 hemkommun, genomsnittindex Figur 3: Kostnader och resultat justerat för struktur 270 250 230 210 190 170 150 50,0 70,0 90,0 110,0 130,0 150,0 Strukturårsjusterad standardkostnadskvot grundskola, index SKL, 2009 (1), sid 75. Korrelationen är här 0,32, det vill säga ett svagt positivt samband på en skala där 1 ska utläsas som ett perfekt samband och 0 som frånvaron av samband. 5 6 8 Stärk grunden för ökad kunskap Att det inte framkommer några tydliga samband mellan de strukturrensade kostnaderna och de resultat skolan lyckas uppnå understryker att den avgörande frågan inte handlar om mängden resurser, utan hur resurserna används. Självklart kan det bland kommunerna med kostnader som ligger över standardkostnaden finnas de som medvetet satsat mer och uppnår goda resultat. Men det kan lika gärna finnas kommuner som genom att använda sina resurser på ett effektivt sätt lyckas uppnå bra resultat trots att man har en kostnadsnivå som ligger under standardkostnaden. En viktig roll för skolan är att utjämna skillnader, så att alla elever oavsett bakgrund ska kunna tillgodogöra sig kunskaper. När man utvärderar sambanden mellan kostnader och kvalitet i skolan är det därför särskilt intressant att se till nyckeltal som ger en indikation på hur väl man lyckas med denna uppgift. Ett sådant mått är avvikelsen från det så kallade modellberäknade SALSA-värdet för elevernas resultat. SALSAvärdet beräknas utifrån en modell som tar hänsyn till samvariation mellan resultat och ett antal bakgrundsvariabler – föräldrarnas utbildningsnivå, andelen elever med utländsk bakgrund och andelen pojkar. En positiv avvikelse från det modellberäknade värdet innebär att eleverna i kommunens skolor presterar bättre än förväntat givet deras bakgrund. Sverige Kommuner och Landsting konstaterar i en rapport att en positiv avvikelse därför kan indikera att kommunen i fråga hittat sätt att uppfylla det kompensatoriska målet och att det således finns något för andra kommuner att lära.7 Ovan konstaterades att kostnader för skolan som överstiger den utifrån strukturen förväntade kostnaden kan indikera en hög ambitionsnivå i skolan. Om det finns ett samband mellan tillförda resurser och de resultat skolan uppnår är sambandet mellan strukturjusterade kostnadsindexet och SALSA-avvikelsen av intresse att studera. Ett kostnadsläge som överstiger den förväntade kostnaden skulle kunna indikera en ambitionsnivå i skolan som gör det möjligt för elever att prestera bättre än förväntat givet deras bakgrund. Vad diagrammet nedan visar är dock att det inte heller här finns några tydliga samband. Kommunerna där eleverna presterar bättre än förväntat givet bakgrunden, det vill säga kommuner med en positiv SALSA-avvikelse, återfinns såväl bland de kommuner som har en kostnad lägre än den strukturen motiverar som bland de vars kostnader för skolan är högre än förväntat sett till strukturen. Det är inte osannolikt att det bland kommunerna som satsar mer på skolan än strukturen motiverar finns de som genom en hög ambitionsnivå lyckas nå goda resultat. Samtidigt finns det, som framgår av diagrammet nedan, kommuner med lägre kostnader än strukturellt motiverat som når likaledes goda resultat. Det illustrerar återigen att mängden resurser givetvis kan ha betydelse, men minst lika viktigt är hur resurserna används. Genomgången av resurs- och kvalitetsmått för grundskolan understryker att det är svårt att se några självklara samband mellan mängden resurser och skolans kvalitet. Att sambanden mellan resurser och kvalitet är mycket komplexa har påpekats i en rad undersökningar. För även om resurserna naturligtvis är en viktig faktor, är skillnaderna mellan skolor i hur resurserna används minst lika viktiga. Denna iakttagelse är av särskild betydelse i ett system som det svenska, där ansvaret för hur skolan organiseras är decentraliserat till kommuner och enskilda skolor. Detta har också påpekats av Skolverket i en genomgång av vad som påverkar resultaten i skolan.8 7 8 SKL, 2009 (1), sid 30–31. Skolverket, 2009, sid 23. 9 Stärk grunden för ökad kunskap Strukturårsjusterad standardkostnadskvot grundskola, index Figur 4: Kostnader justerade för struktur och SALSA-avvikelse 150,0 150,0 140,0 140,0 130,0 130,0 120,0 120,0 110,0 110,0 100,0 100,0 90,0 90,0 80,0 80,0 70,0 70,0 60,0 60,0 50,0 –25,0 –15,0 –5,0 5,0 15,0 50,0 25,0 Meritvärde i åk. 9 i kommunala skolor, avvikelse från modellberäknat värde, procentenheter (SALSA) Frågornas komplexitet kan illustreras med hjälp av lärartätheten i skolan. Lärare är givetvis en av de viktigaste resurserna i skolan, och en av de största kostnads­ posterna. I många sammanhang sätts det även likhetstecken mellan lärartäthet och kvaliteten på undervisningen. Skolverket har dock i en sina sammanställningar av vad som påverkar resultaten i skolan konstaterat att det inte heller mellan lärartäthet och resultat finns entydiga samband.9 En ensidig betoning av lärartäthet riskerar med andra ord att prioritera kvantitet framför kvalitet i undervisningen. En hög lärartäthet säger inget om hur lärarnas tid används eller om lärarnas tillgänglighet för eleverna. För att tydliggöra detta kan man jämföra måttet lärartäthet med begreppet klasstorlek, där det senare handlar om antalet elever som är inskrivna i en och samma undervisningsgrupp under en längre tid, medan lärartäthet oftast mäts som antalet heltidsundervisande lärare per 100 heltidsläsande elever. Utifrån detta skulle man kunna argumentera för att klasstorlek, även om begreppet inte tar hänsyn till exempelvis förekomsten av undervisning i mindre grupper, ger en bättre indikation på hur lärarresurserna används än lärar­ täthetsmåttet.10 Både lärartäthet och klasstorlek har betydelse för resultaten i lägre årskurser och för elever med sämre studieförutsättningar och svagt stöd hemifrån. Däremot finns det inga, konstaterar Skolverket, generella samband mellan resultaten och dessa resursmått.11 Skolverket, 2009, sid 21–22 och 172. Skolverket, 2009, sid 165. 11 Skolverket, 2009, sid 21–22 och 172. 9 10 10 Stärk grunden för ökad kunskap Bristen på enkla samband mellan resurser och resultat i grundskolan understryker vikten av djupare kunskaper om hur olika kommuner använder resurserna som satsas på skolan och hur detta påverkar resultaten. Att organisation, styrning och ledning har stor betydelse för den kvalitet skolan levererar och de resultat eleverna uppnår är något som lyfts fram exempelvis inom ramen för Sveriges Kommuner och Landstings projekt Öppna jämförelser inom grundskolan.12 Det ligger också i linje med slutsatserna i den uppmärksammande rapporten från konsultföretaget McKinsey om hur resultaten i skolan kan förbättras.13 Se exempelvis SKL, 2009 (2). Se exempelvis SKL, 2011 (1), sid 48. 12 13 11 Stärk grunden för ökad kunskap Att mäta resursutnyttjandet i skolan Trots att det mesta pekar på att resursanvändningen, snarare än mängden resurser, är en mycket viktig faktor om man vill höja kvaliteten och förbättra resultaten i skolan finns det få nyckeltal som gör det möjligt att jämföra hur olika kommuner använder de ekonomiska resurser som satsas på skolan. En studie av resursanvändningen genomfördes för några år sedan av Svenskt Näringsliv, som mätte hur lärarnas tid användes i ett urval skolor. Utgångspunkten för studien var att lärarna är den viktigaste resursen och att lärarnas tillgänglighet för eleverna därför är avgörande. Studien visade att andelen av lärarnas tid som användes för att genomföra lärande, det vill säga tiden med eleverna, varierade mellan 32 och 42 procent. Det illustrerar dels att en mycket stor del av lärarnas tid går åt till annat än den direkta kontakten med eleverna. Men det illustrerar också att en skola som prioriterar lärarnas tid med eleverna kan organisera sin verksamhet på ett sådant sätt att det gör det möjligt för lärarna att lägga mer tid på att undervisa. Ett område där det går att göra omprioriteringar är utformningen av för- och efter­arbetet till undervisningen. Självklart förutsätter undervisning både för- och efter­arbete. Men rapporten pekar på en viktig frågeställning – om för- och efterarbetet kan effektiviseras genom exempelvis bättre IT-stöd för lärarna eller genom ökat samarbete mellan lärarna skulle mer tid kunna frigöras för eleverna. Samma sak gäller den tid lärarna lägger på olika interna utvecklingsprojekt i skolan.14 Resonemanget knyter an till skillnaden mellan lärartäthet och klasstorlek. Att ha många lärare i en skola har sannolikt mindre betydelse om deras kunskaper inte utnyttjas på bästa möjliga sätt, genom exempelvis mer tid för eleverna eller små undervisningsgrupper. Studien av lärarnas tidsanvändning illustrerar behovet av att utveckla motsvarande analysredskap för grundskolan som helhet. Ett sådant analysinstrument, exempelvis inom ramen för Sveriges Kommuner och Landstings öppna jämförelser, skulle på ett värdefullt sätt fördjupa vår kunskap om hur de pengar vi satsar på skolan används och samtidigt stimulera till erfarenhetsutbyte mellan skolor och skolhuvudmän.15 På senare år har det blivit vanligt att bedöma hur effektivt skolans resurser används med hjälp av måttet kostnad per betygspoäng. Nyckeltalet, som tagits fram av tidningen Dagens Samhälle, beräknas som den genomsnittliga kostnaden per elev, exklusive lokaler, delat med det genomsnittliga meritvärdet i årskurs nio. En låg kostnad per betygspoäng innebär att skolorna i kommunen lyckas leverera pedagogiska resultat till en låg kostnad. Nyckeltalet kan med andra ord ge en indikation på hur pass effektivt skolan i en kommun bedriver sin verksamhet. Om man är intresserad av att förbättra resursutnyttjandet i skolan, är kostnaden per betygspoäng en intressant indikator att studera. Sannolikt finns det i kommunerna Svenskt Näringsliv, 2006, och Svenskt Näringsliv, 2009. Det är värt att notera att uppgifter om den svenska skolan saknas i OECD:s senaste genomgång av hur lärarnas tid används. OECD, 2011, sid 422–429. 14 15 12 Stärk grunden för ökad kunskap med låg kostnad per betygspoäng exempel på organisatoriska eller pedagogiska innovationer som bidrar till ett bra resursutnyttjande och som förtjänar att spridas till fler kommuner. 2011 var den genomsnittliga kostnaden per betygspoäng 341 kronor. I tabellen nedan återfinns de tio kommunerna med lägst kostnad per betygspoäng. Lägst kostnad hade Danderyd med 244 kronor per betygspoäng. Den högsta kostnaden återfanns sam­ tidigt i Arjeplog med 476 kronor per betygspoäng. Tabell 4: Kommunerna med lägst kostnad per betygspoäng 2011 Kommun Kostnad per betygspoäng Danderyd 244 Lomma 249 Täby 259 Härryda 262 Lidingö 271 Mölndal 273 Perstorp 273 Alingsås 274 Skurup 274 Vellinge 276 Riksgenomsnitt 341 Ett problem med kostnaden per betygspoäng som effektivitetsmått är att det finns ett samband mellan en låg kostnad per betygspoäng och gynnsamma socioekonomiska faktorer som kan tänkas bidra till goda genomsnittliga studieresultat för eleverna. Det kan illustreras av att tabellen över kommunerna med lägst kostnad per betygspoäng innehåller ett antal förortskommuner som också återfinns bland kommunerna med högst skattekraft per invånare. Den låga kostnaden per betygspoäng i dessa kommuner kan med andra ord handla både om att eleverna kommer från en studievan bakgrund vilket drar upp de genomsnittliga meritvärdena, samtidigt som kommunens kostnader för skolan hålls nere av att man tack vare de gynnsamma förutsättningarna kan undvika kostnader för stödundervisning etc. Om man utifrån kostnaden per betygspoäng vill studera hur skolan använder sina resurser, och identifiera goda exempel som kan bidra till att förbättra resursutnyttjandet i skolan, finns det därför anledning att rikta in analysen på sådana kommuner som har mer genomsnittliga förutsättningar än exempelvis Danderyd och Lomma. 13 Stärk grunden för ökad kunskap Vad kan vi lära av kommunerna med låg kostnad per betygspoäng? För analysen av kommuner med låg kostnad per betygspoäng har fyra kommer valts ut. Det handlar för det första om Arvika, Perstorp och Varberg, som alla utmärks av att de under flera år har haft en kostnad per betygspoäng som ligger långt under det nationella genomsnittet samtidigt som de har en skattekraft per invånare under eller i nivå med genomsnittet. För det andra har även Danderyd valts ut för en närmare granskning. Trots de gynnsamma socioekonomiska förutsättningar kan det även i Danderyd finnas erfarenheter som är generellt tillämpbara och som kan inspirera andra kommuner till ett bättre resursutnyttjande. Tabell 5: De granskade kommunerna Kommun Kostnad per betygspoäng 2011 Arvika 289 Danderyd 244 Perstorp 273 Varberg 294 I dessa fyra kommuner har tjänstemän inom skolförvaltningen och skolledare intervjuats med syfte att identifiera faktorer som ligger bakom kommunernas låga kostnader per betygspoäng. Förhoppningen är att på sätt bidra till en fördjupad diskussion kring resursutnyttjandet i skolan och stimulera till ett ökat erfarenhetsutbyte mellan kommuner. Arvika – kommunen med god koll på ekonomin Arvika har under lång tid återfunnits bland de kommuner som får ut mest betyg för pengarna. I den senaste rankingen låg kostnaden på 289 kronor per betygspoäng, det vill säga en bra bit under genomsnittet på 341 kronor. Kommunens för- och grundskolechef Christian Persman förklarar de goda resultaten med en tydlig organisationsstruktur och den höga andelen behöriga lärare i kommunen. – Det man måste ha i åtanke är att skolans värld är en komplex verksamhet. Det krävs en tydlig organisationsstruktur för att kunna genomföra regelbundna utvärderingar och uppföljningar av verksamheten, säger kommunens för- och grundskolechef Christian Persman. Han menar att den tydliga organisationsstrukturen som finns inom förvaltningen innebär att man märker av kostnadsavvikelser i god tid och möjliggör en kostnads­ effektiv drift av skolverksamheten. – Självklart kan det vara svårt att hantera ökade kostnader men genom regelbundna uppföljningar av verksamheten så kan man ha en bra beredskap. 14 Stärk grunden för ökad kunskap Arvika har en stabil ekonomi trots att kommunen genomgått effektiviserings- och sparkrav under den senaste lågkonjunkturen. Christian Persman betonar att de politiska företrädarna i kommunen medvetet valt att inte låta grundskoleverksamheten drabbas av besparingar. Man har istället hanterat övertalighet bland skolpersonal genom att bevilja tjänst- och föräldraledigheter och pensionsavgångar. Från förvaltningens sida har man organiserat grundskolorna i tre skolområden och satt ihop rektorslag som ansvarar för de olika skolområdena. Rektorslagen rapporterar sedan till förvaltningen om hur elevernas måluppfyllelse fortskrider. Christian Persman berättar att man satsat oerhört mycket på att låta rektorer agera som pedagogiska ledare i grundskolorna. Sedan tre år tillbaka tillhandahåller kommunen ett ledarskapsprogram för rektorer. – Jag försöker att träffa rektorerna så ofta jag kan för att diskutera både driftbehov och utvecklingsfrågor. Även om driftbehoven har en tendens att hamna längst upp på dag­ ordningen. För att effektivisera skolan ytterligare anser Christian Persman att lärare måste kunna arbeta förebyggande genom att identifiera eventuella stödbehov för elever under deras första år i skolan. På så sätt skulle man kunna spara in på potentiellt dyra åtgärder under elevernas sista skolår. – En framgångsfaktor för att få en bättre skola är att låta verksamheten vara målstyrd. Tjänstemän på förvaltningen skall inte detaljreglera. Vi skall följa upp stödinsatser och resultat men det är upp till rektorerna att bestämma hur man skall nå uppsatta mål. Anders Steffansson, rektor för Centralskolan, anser att frågan om resurser och kvalitet tenderar att bli förenklade i skoldebatten. Han anser att resurser har en viss effekt gällande kvaliteten på undervisningen men är inte avgörande. – Det finns självklart en nedre gräns för hur mycket resurser man måste ha för att bedriva skolundervisning. Man kan inte spara in på hur mycket som helst om vi skall ha en bra skola för våra elever. Men det motsatta gäller också – man kan spendera oerhört mycket resurser på verksamheten och ändå inte få bättre resultat på elevernas måluppfyllelse. I likhet med SKL:s rapport Synligt lärande menar Anders att lärarens insatser i klassrummet samt tydliga mål och återkoppling på elevernas prestation har större betydelse för elevernas studieprestationer än resurser per se. Han antyder också att mätningen av resultaten kan vara svår att tolka.16 – Att mäta och tolka elevernas studieresultat är problematiskt. Om vi tar Centralskolan som exempel så har måluppfyllelsen sjunkit det senaste året samtidigt som avvikelserna från de nationella proven minskar. Innebär det att eleverna fått sämre undervisning eller att lärarna fått en bättre bedömningskompetens? Jag lutar mer åt det senare. Vi måste bli bättre på likabedömning av eleverna och den utmaningen jobbar alla skolor med. När det gäller resurshanteringen på Centralskolan så anser Anders Steffansson att lärarna är väldigt duktiga på att hålla budgeten samtidigt som de bedriver en bra undervisning för eleverna. SKL, 2011 (2). 16 15 Stärk grunden för ökad kunskap – Exempelvis försöker vi lösa korttidsfrånvaro i skolan genom att låta lärarna täcka upp för sina kollegor. Lärarna är väldigt duktiga på att gå in och lösa detta själva och det bidrar till att behålla undervisningskvaliteten för eleverna. Genom att på detta sätt minska vikariekostnaderna kan vi hålla en högre grundbemanning. En stor utmaning för Arvika är de stora pensionsavgångarna inom lärarkåren. Christian Persman oroas över att det inte utbildas fler lärare i relevanta ämnen i den takt det skulle behövas för att kompensera bortfallet av behörig skolpersonal. – Det är tack vare andelen behöriga lärare i kommunen som vi lyckas få elever att nå fram till måluppfyllelsen. Nu har vi har ett läge där pensionsavgångarna är stora och det utbildas för få lärare, framför allt i de naturvetenskapliga ämnena. Förra året utbildade Karlstads universitet en enda NO-lärare. Till dess arbetar kommunen med att höja kvaliteten i skolorna genom att digitalisera undervisningen. Förhoppningen är att man skall göra undervisningen mer relevant för eleverna och ytterligare höja deras studiemotivation. – På hösten genomför vi satsningen ”en dator per elev”. Bristande motivation på skolan är ett generellt problem som vi hoppas kunna ta tag i. Skolan måste alltid kunna erbjuda en meningsfull undervisning som är relevant för de utmaningar som väntar i framtiden för våra elever, avslutar Christian Persman. Perstorp – kommunen som får ut maximal effekt för pengarna! Perstorps kommun har under senare år lyckas segla upp i listan över de kommuner som får ut mest betyg för pengarna i grundskolan (KPB). 2011 låg kostnaden på 273 kronor per betygspoäng, vilket gav kommunen en sjunde plats på rankingen av kommunerna med lägst kostnad per betygspoäng. I den lilla kommunen Perstorp med 7000 invånare lyckas man med den stora utmaningen som de flesta skolor brottas med – att förena en god resurshållning med höga betygsresultat. 2011 låg niondeklassares genomsnittliga slutbetyg på 218, en höjning med 6,3 procent jämfört med föregående år och en bit över det nationella genomsnittet på 210,5. Perstorps enda högstadieskola, Centralskolan med 330 elever, har länge kämpat med att tillvarata de knappa resurser som ges av kommunen då anslaget varit lägre än rikssnittet under ett par år. Det har inneburit att skolledningen varit tvungna att, från elevsynpunkt, vara kreativ i utnyttjandet av resurserna. – Vi kämpar ständigt med brist på resurser. Då kan man som skolledning resonera på två sätt: antingen att man inte kan göra något alls åt situationen eller så kan man inse att dessa är de elever vi har att arbeta med. Och då tvingas man vara kreativ i sin verksamhet för att få ut maximal effekt per satsad lärartimme, berättar rektor och biträdande skolchef Lennart Persson. Medvetenheten om att skolan verkar efter knappa resurser frigör kreativiteten bland lärare och ledningspersonal att hitta lösningar på elevernas måluppfyllelse. Lennart Persson vänder sig mot synen om att skolor alltid skall räkna med att få extra resurser från förvaltningen så fort man stöter på svårigheter i verksamheten. 16 Stärk grunden för ökad kunskap – Frågan man måste ställa sig som rektor och lärare är: hur höjer vi skolresultaten med de resurser vi har i verksamheten? Det är inte berättigat att be om mer resurser från förvaltningen förrän man uppvisat goda betygsresultat med de resurser man redan har. Enligt Lennart Persson vilar de goda skolresultaten bland Centralskolans elever på ett antal faktorer. Under hösten 2011 gjordes en omorganisering gällande skolans lärararbetslag som ansvarar för årskurserna 6–9. Man beslöt att göra skolans specialpedagoger till arbetslagsledare med förhoppningen om att kunna arbeta mer effektivt med elever som har svårigheter i skolan. – Vi har märkt att omorganiseringen givit stor effekt när det kommer till att identifiera elever med inlärningsproblem. Ju tidigare man kan identifiera dessa elever och ge rätt sorts stöd desto mindre kostnader uppstår i verksamheten på längre sikt, samtidigt som resultaten kan höjas. Lennart Persson berättar att idén om att förändra skolans lärararbetslag går hand i hand med tanken om en förbättrad elevhälsa. När en lärare upptäcker att en elev har bristande närvaro på lektionerna eller halkar efter i sina studier så går man direkt till sin arbetslagsledare/specialpedagogen och tillsammans bestäms vilka åtgärder som skall vidtas och av vem. Det bidrar till en tydlig ansvarsfördelning mellan lärare samtidigt som eleven vet om att man kan få stöd från skolan. Ett illustrerande exempel på hur Centralskolan lyckas kombinera effektiv resurshantering och goda skolresultat är ”studion” – en plats där elever med särskilda inlärningsproblem kan få extra stödundervisning med hjälp av specialpedagoger. – Tidigare kunde en specialpedagog ägna en hel lektionstimme åt att hjälpa en elev. Med hjälp av studion kan man nu samla 10–12 elever som får stödundervisning av 3 special­ pedagoger. På så sätt får vi ut maximal effekt för varje utnyttjad lärartimme. Specialpedagogerna är också ute i klasserna och stödjer elever och lärare inom ramen för den ordinarie undervisningen. Undervisningen i studion är en möjlighet som erbjuds till de elever som är i behov av extra stöd. Arbetslagen följer noggrant upp insatserna genom utvärderingar och kontakter med ansvarig vårdnadshavare. Lennart Persson förklarar att allmän läxhjälp i studion också visat sig vara effektiv för att höja alla elevers motivation och prestationer och uppskattas framförallt av elever som kommer från studieovana miljöer. Tre gånger i veckan, efter skoltid, finns det möjlighet till läxhjälp i studion. Specialpedagoger och lärare handleder eleverna i ansvarstagande, studieteknik och hjälp i sitt läxarbete. Det pedagogiska ledarskapet, samarbetet, lagandan inom arbetslagen och det positiva klimatet som råder mellan lärare och elever är också viktiga framgångsfaktorer som förklarar resultaten i Centralskolan. – Inom arbetslagen råder ett gott samarbetsklimat. Det är framför allt inom arbetslagen som lärare och arbetslagsledare tillsammans stödjer och utvecklar varandra och verksamheten. Lennart Persson betonar också vikten av att alla elever blir sedda och bekräftade som individer. Det finns på grundskolorna många motiverade och högpresterande elever. Genom engagerade och ambitiösa lärare, med vilja att coacha alla elever till sin maximala nivå, ett öppet arbetsklimat och korta vägar mellan elever, lärare arbetslagsledare och rektorer så har det gått höja skolresultaten med de resurser som finns tillhanda. 17 Stärk grunden för ökad kunskap – Skolan är till för eleverna och vi har de elever vi har. Därför är vi skyldiga att tänka kreativt om hur vi får ut maximal effekt på lärande med de resurser vi har. Varberg – kommunen med den kompetenta lärarkåren Varbergs kommun har under ett par år placerat sig bland kommunerna med lägst kostnad per betygspoäng. 2011 var kostnaden 294 kronor per betygspoäng, det vill säga en bra bit under genomsnittet på 341 kronor. Chefen för barn- och utbildningsförvaltningen Elisabeth Svennerstål-Jonsson menar att detta beror på flera åtgärder som kommunen har genomfört. Bland annat har man satsat på att utveckla det pedagogiska ledarskapet hos skolpersonal och lärare samt höjt andelen behöriga lärare i verksamheten. – Vi har prioriterat arbetet med att utveckla det pedagogiska ledarskapet hos grundskolornas rektorer. Genom att låta rektorerna ta del av ett utvecklingsprogram förbättras elevernas måluppfyllelse och resultat i skolan, säger Elisabeth Svennerstål-Jonsson. Mats Oljelund, rektor på Hagaskolan med över 400 elever, vittnar om de positiva effekterna som det pedagogiska utvecklingsarbetet fört med sig på hans skola när det gäller kompetensutvecklingen för lärare. – Jag och andra i ledande positioner har en handledare på enheten som stöttar mig i min kompetensutveckling. Jag lär mig pedagogiska ledarskapsmetoder som verkligen fungerar i verksamheten. Förutom handledning av skolledare berättar Mats Oljelund att man arbetar efter en styrmodell som innebär att man skapar en ”lärande” organisation. Det innebär bland annat att skolledningen arbetar aktivt med att utmana invanda tankemodeller hos skolpersonal om hur verksamheten fungerar. Arbetsmiljön präglas också av transparens och öppenhet mellan skolpersonalen, vilket innebär att de olika lärarlagen kan ha en utmanande dialog om mål och visioner. – I en bra lärande grupp finns det öppna motsättningar mellan olika idéer. För att lyckas med ”teamlärande” krävs att man som ledare är lyhörd och litar på utvecklingsprocessen. Man måste lära sig att lära och utvecklas tillsammans med sina kollegor för att nå gemensamma mål och visioner. Skolchefen Elisabeth Svennerstål-Jonsson betonar att den höga andelen behöriga lärare som arbetar på rätt plats i skolorganisationen är en bidragande orsak till förbättrade skolresultat. Mats Oljelund håller med om den bedömningen. – Vi har snudd på 100 procent behöriga lärare här på Hagaskolan. Jag vågar påstå att det som utmärker Varbergs kommun är just en välutbildad lärarkår med höga ämneskunskaper och som är duktiga pedagoger. Lärarna tar ett stort ansvar när det gäller att se till att eleverna når upp till måluppfyllelsen. För att kommunen skall uppfylla sitt kompensatoriska uppdrag gentemot eleverna har förvaltningen låtit differentiera resurstilldelningen till olika grundskolor. Genom att titta på olika socio-ekonomiska faktorer i en skolas upptagningsområde, såsom föräldrars utbildningsgrad, bestäms hur mycket resurser som tilldelas skolorna. Det har visat sig vara en åtgärd som inverkar positivt på elevernas studieresultat. 18 Stärk grunden för ökad kunskap – Vi ser att den differentierade resurstilldelningen till grundskolorna ökat elevernas resultat, speciellt de elever som kommer från studieovana miljöer och områden med låg socio-ekonomisk status. En bra elevhälsa är en förutsättning för att alla elever ska ha samma chanser att klara sin skolgång, säger Elisabeth Svennerstål-Jonsson. I den allmänna debatten om skolans framtid hörs oftast att problem bör lösas med mer resurser. En uppfattning Mats Oljelund inte håller med om. – Det är inte entydigt att mer resurser leder till ökad måluppfyllelse hos elever. Snarare blir skolpersonalen mer kreativ på problemlösningar med mindre resurser till hands. Mats berättar att andra faktorer är avgörande för kvaliteten på skolundervisningen, som exempelvis en förbättrad lärandemiljö och elevers positiva självbild genom en bra elevhälsa. I Hagaskolans elevhälsoteam ingår speciallärare och pedagoger, men också kurator, psykolog och sjuksköterska. Elevhälsoteamet träffas varje vecka och diskuterar de elever som är i behov av åtgärder. Specialpedagogerna fungerar också som en allmän stödfunktion till lärarlagen för att de skall kunna upptäcka elever med särskilda inlärningsproblem. – Modern forskning visar att ökade resurser har en ganska marginell effekt på elevernas måluppfyllelse. Det avgörande är hur man använder resurserna. Vi jobbar aktivt med att skapa en positiv stämning på vår skola och att coacha elever till inspiration. Det anser jag vara en större framgångsfaktor för att höja elevernas måluppfyllelse än mängden resurser på en skola. Elisabeth Svennerstål-Jonsson betonar också att förvaltningens arbete med att förbättra utbildningsverksamheten inte hade varit möjligt utan stödet från kommunens politiska företrädare. – Att låta tjänstemän och rektorer få de rätta förutsättningarna att göra sitt jobb tror jag är en nyckelfaktor för framgångsrika skolor. Det betyder oerhört mycket att våra politiska företrädare förstår sig på vår verklighet och ger oss de rätta verktygen för att utveckla skolan. Danderyd – konkurrensen vässar kvaliteten Danderyd har under flera år haft lägst kostnad per betygspoäng bland samtliga kommuner. Till viss del förklaras det av höga betyg – eleverna i kommunen gick ut högstadiet med ett genomsnittligt meritvärde på 251,6 i jämförelse med rikets genomsnittliga värde på 210,6, med det handlar också om låga kostnader. Birgitta Jacobsson, förvaltningschef för kommunens utbildnings- och kulturkontor menar att kostnadsmedvetenheten i kommunens verksamheter förklaras av det kundvalsmodell som finns. Danderyd har ett av de mest utbyggda kundvalssystemen i landet och som inkluderar val av skola. Danderyd har sedan början av 90-talet medvetet arbetat med att utforma olika typer av valfrihetsreformer. Jacobsson förklarar att förvaltningens huvudsakliga uppgift är att granska skolverksamheten och inte detaljstyra hur skolorna skall sköta den egna verksamheten. Man har också olika former av stimulansåtgärder i form av föreläsningar, seminarier och projektmedel som också är viktiga verktyg. 19 Stärk grunden för ökad kunskap – Vi granskar skolverksamheten genom en variation av olika undersökningsmetoder – rapporter, observationer, föräldraenkäter, etc. Förvaltningens roll är att erbjuda medborgarna den bästa informationen om våra verksamheter som de sedan skall kunna välja utifrån. Den informationen innefattar även kvaliteten och elevernas resultat på skolorna. Danderyd utmärker sig också som en kommun där antalet elever vars föräldrar med eftergymnasial utbildning är hög i jämförelse med andra grannkommuner. En gynnsam faktor, menar en del kritiker, som anser att andra skolor har större svårig­ heter att utbilda elever som kommer från studieovana miljöer. Birgitta Jacobson anser att det är att förenkla de problem som finns i skolan. – Förvisso har vi högre andel elever vars föräldrar har eftergymnasial utbildning än andra kommuner. Men vi ställer också högre krav på undervisningen. Tar man också in SALSAundersökningar gjorda av skolverket visar det att våra elever lyckas väl med sin måluppfyllelse även när man tar in socioekonomiska faktorer i beräkningen. Danderyd skiljer sig också från andra kommuner i landsbygdsorter i den bemärkelsen att konkurrensen mellan skolorna är tydligare. Någonting som Gunnar Rydwik, rektor för Fribergaskolan i Danderyd, anser påverka kvaliteten i undervisningen positivt. – Konkurrensen mellan skolorna gör att vi ständigt måste vara på tå och vässa kvaliteten i undervisningen. Det är positivt men det får inte bli att man sätter glädjebetyg i skolan i syfte att attrahera andra elever och det gör vi inte i Danderyd. Fribergaskolan har utmärkt sig på flera sätt genom åren. Med ett meritvärde på 261 för elevernas genomsnittliga slutbetyg placerade sig skolan på fjärde plats bland över 1000 kommunala skolor i Sverige under 2011. Säkerhetsbranschen gav också Friberga­skolan priset för Sveriges säkraste arbetsplats, där andra nominerade arbetsplatser inkluderade Uppsala Universitet. Fribergaskolan fick också högsta betyg av skolinspektionen när myndigheten granskade hur femtio skolor i landet arbetade mot och med kränkningar och trakasserier 2009. Gunnar Rydwik förklarar elevernas goda studieprestationer med en engagerad lärarkår, en stark utbildningskultur i kommunen och den goda stämningen som råder i skolan i form av bra elevhälsa och god trivsel. – I jämförelse med andra kommuner så har vi inte en stor förvaltning med en utbredd tjänstemannakår. Det är upp till oss på skolan att arbeta resurseffektivt med den elevpeng vi får tilldelat varje år. Gunnar Rydwik menar att målstyrningen på skolan innebär en större frihet för skolledningen att organisera verksamheten fritt efter de behov som finns. Exempelvis har organiseringen av lärararbetslagen inneburit en stor framgång när det gäller att få lärare mer aktiva i elevernas studiegång. – En klar framgångsfaktor är att vi organiserar lärarna i små arbetslag på skolan. Vi har sex lärare i varje arbetslag som har hand om tre klasser på totalt 80 elever. Storleken i arbetslagen innebär att ingen lärare kan kosta på sig en passiv roll och lämpa över ansvaret för en elev åt en annan kollega. 20 Stärk grunden för ökad kunskap Arbetslagen arbetar både med att tillhandahålla skolundervisning och ingjuta demokratiska värden hos eleverna, som respekt och tolerans för varandra. Fokus på att få elever att trivas på skolan har varit en medveten strategi på Fribergaskolan. Så pass att de flesta elever och lärare pratar om att det råder en speciell ”anda” på skolan. – Det råder en positiv stämning mellan skolpersonal och elever. På vår hemsida så hänvisar vi till den så kallade ”Fribergaandan”. All personal är införstådd med vad deras roll på skolan innebär – att vi finns till för eleverna och att vi månar om deras hälsa och måluppfyllelse. Gunnar Rydwik påpekar att Fribergaskolan satsat ordentligt på elevhälsan under de tre senaste åren. Skolan har bland annat tre specialpedagoger, en heltidsanställd kurator, vilket är ovanligt för grundskolor och en studieyrkesvägsledare som hjälper till att coacha eleverna med studieteknik. – Den nya skollagen är väldigt tydlig med att skolan skall arbeta aktivt med elevhälsan. Det går helt i linje med ”Fribergaandan”. Elever som trivs och är trygga i skolan har större chans att nå en högre måluppfyllelse. Rydwik anser att en tydlig framgångsfaktor för att elever ska kunna prestera i skolan är bekräftelse, stöttning och höga förväntningar från sin omgivning. Annars skulle elever inte klara av den höga studietakten som råder på Fribergaskolan. Han förklarar också att de behöriga lärarna på skolan besitter en hög kompetens. – Det är svårt att få behöriga lärare fullt ut på vår skola. Exempelvis har vi 100 elever som läser kinesiska och det är mycket svårt att få tag i behöriga lärare i kinesiska med lärarexamen. Vi blir tvungna att ha obehöriga lärare som undervisar i vissa ”udda” ämnen. Annars är behöriga lärare en grundförutsättning för att bedriva en högkvalitativ undervisning. På frågan om vad som väntar i framtiden för Fribergaskolan berättar Gunnar Rydwik att han har en del intressanta idéer han vill pröva när det gäller att utveckla det pedagogiska ledarskapet. – Jag upplever att min funktion i skolan blir lite väl administrativt ibland. Jag genomgår just nu en fortbildningsinsats med fokus på det pedagogiska ledarskapet för rektorer. Det tror jag är en viktig bit för att ständigt utveckla vår verksamhet till gagn för eleverna. 21 Stärk grunden för ökad kunskap Slutsatser: så kan resurs­ utnyttjandet i skolan förbättras Arvika, Perstorp, Varberg och Danderyd är fyra kommuner med helt olika förutsättningar som förenas av att de har en kostnad per betygspoäng som ligger en bra bit under genomsnittet bland kommunerna. Intervjuerna med tjänstemän och skolledare i de fyra kommuner pekar emellertid på ett antal faktorer som är gemensamma för kommunerna, och som sannolikt har betydelse om man vill förstå varför dessa skolor och kommuner lyckas leverera resultat till en låg kostnad. Dessa faktorer är också intressanta att studera för andra kommuner som vill förbättra resursutnyttjandet. För givet skillnaderna i förutsättningar mellan de fyra studerade kommunerna talar mycket för att de gemensamma nämnarna för kommunerna vad gäller graden av resursutnyttjande även skulle kunna tillämpas med motsvarande resultat i andra kommuner. Fyra faktorer framträder om man vill försöka förstå vad som ligger bakom den låga kostnaden per betygspoäng i Arvika, Perstorp, Varberg och Danderyd. Företrädare för kommunerna talar om vikten av det pedagogiska ledarskapet. Kvaliteten på undervisningen beror på hur lärare kan ”erövra” klassrummet och inspirera elever till att nå kunskapsmålen. Investeringar i kompetensutbildning för lärare och rektorer i det pedagogiska ledarskapet har lett till förbättrade skolresultat då elever idag ställer högre krav på lärarnas kompetens än tidigare. Det räcker inte längre med den klassiska ”katederundervisningen” för att få elever att intressera sig för skolan. Att lärare har tillgång till moderna pedagogiska hjälpmedel och metoder anses vara en grundförutsättning för att kunna undervisa idag. Det innebär också att lärare är tvungna att vara uppdaterade kring den pedagogiska forskningens resultat. Frågan om det pedagogiska ledarskapet hänger samma med vikten av att ha en kompetent lärarkår om man skall nå uppsatta mål för eleverna, vilket också framhålls av flera företrädare för de studerade kommunerna. Det läggs särskild stor vikt på behörig­heten som mått på kompetens hos lärare. En hög andel behöriga lärare i skolan som arbetar på rätt plats inom organisationer har lyfts fram som framgångsfaktorer för att få en mer effektiv skola. I de undersökta kommunerna betonas även vikten av att ha tydliga och effektiva organisationsstrukturer inom och mellan kommunförvaltning och skola. Från förvaltningens sida handlar det om att ha effektiva kontrollmekanismer som granskar skolornas verksamhet. Det kan handla om att tidigt upptäcka kostnadsavvikelser i skolornas budget, granskningar av elevernas resultat samt organisera ”rektorslag” och andra typer av nätverk för att ge förutsättningar åt rektorer att ha erfarenhetsutbyten. Den här typen av kontrollmekanismer förutsätter tydliga roller och ansvarsfördelning mellan tjänstemän på förvaltningen. Rektorer betonar också vikten av att förvaltningen efterlever principen om målstyrning i verksamheten, och att skolledare och lärare ges stor frihet att själva organisera verksamheten. Genom att låta rektorer och lärare lokalt identifiera och lösa svårigheter och problem i verksamheten kan man uppnå bättre resultat när det gäller elevernas måluppfyllelse. 22 Stärk grunden för ökad kunskap Samtliga rektorer betonar att organiseringen av skolans resurser, snarare än mängden resurser, avgör huruvida elever lyckas nå den fastställda måluppfyllelsen. Ett par rektorer menar att organiseringen av skolpersonalen inverkar positivt på elevernas studieprestationer. Exempelvis har sammansättningen och storleken på lärararbetslag haft positiva effekter när det gäller att producera mer undervisningstimmar till lägre kostnad. I Perstorp har man fått ut mer ”effekt” per lärartimme genom att låta ett par speciallärare ha hand om en större grupp elever istället för att låta en lärare undervisa en elev i taget. Mindre sammansättningar av arbetslagen har också bidragit till en tydlig ansvarsfördelning mellan lärarna, vilket lett till att samtliga lärare fått ha en aktiv roll när det gäller problemlösning i verksamheten. Intervjupersonerna lyfter även fram en kultur av kostnadsmedvetenhet som en viktig faktor bakom att kommunerna lyckas hålla nere kostnaden per betygspoäng. Om hela organisationen präglas av en medvetenhet om att man verkar i ett system med begränsade resurser leder det till en kreativitet både bland tjänstemän, skolledare och lärare när det gäller att hitta kostnadseffektiva sätt att utforma verksamheten. Den centrala frågan för dem som verkar i skolan blir, som en intervjuad skolledare konstaterar, hur resultaten i skolan kan höjas med befintliga resurser, snarare än att önska sig högre anslag. Ett sådant förhållningssätt skapar förutsättningar för att man kan nå goda resultat även med begränsade resurser. Det betonar återigen en av de viktigaste slutsatserna i denna rapport – nämligen att det inte är mängden resurser som avgör kvaliteten i skolan, utan hur resurserna används. Vid sidan om dessa fyra faktorer är det värt att även framhålla kundvalssystem som en faktor som kan bidra till att stimulera kvalitet och resursutnyttjande. Företrädare för förvaltningen och de kommunala skolorna i Danderyd framhåller kommunens kundvalssystem som en framgångsfaktor när det gäller kvaliteten i undervisningen då det bidrar till att ”vässa” verksamheten. Erfarenheterna från Arvika, Perstorp, Varberg och Danderyd förtjänar att lyftas fram för att inspirera andra kommuner till ett bättre resursutnyttjande. Genom att förbättra resursutnyttjandet skulle kommuner och skolor kunna frigöra resurser som kan användas för angelägna satsningar för att höja resultaten på olika områden, exempelvis matematik. Men för att det ska lyckas krävs inte bara ett ökat intresse bland kommunerna för lärarnas roll och hur skolan organiseras. Det krävs också bättre förutsättningar för erfarenhetsutbyte och bättre verktyg för jämförelser mellan skolor och hur de använder sina resurser. Detta skulle exempelvis kunna ske inom ramen för Sveriges Kommuner och Landstings projekt öppna jämförelser. Det gäller exempelvis systematiska jämförelser av hur lärarnas tid används i olika kommuner och på olika skolor. 23 Stärk grunden för ökad kunskap Källor OECD, 2011. Education at a Glance. Skolverket, 2009. Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? Kunskapsöversikt om betydelsen av olika faktorer. Svenskt Näringsliv, 2006. Hur används skolans resurser? Del 1. Svenskt Näringsliv, 2009. Hur används skolans resurser? Del 2. Sveriges Kommuner och Landsting, 2008. Öppna jämförelser 2008 – grundskola. Sveriges Kommuner och Landsting, 2009. Öppna jämförelser 2009 – grundskola. Sveriges Kommuner och Landsting, 2009. Analys öppna jämförelser. Konsten att nå resultat – erfarenheter från framgångsrika skolkommuner. Sveriges Kommuner och Landsting, 2011. Öppna jämförelser 2011 – grundskola. Sveriges Kommuner och Landsting, 2011. Synligt lärande. Statistik från Sveriges Kommuner och Landsting samt Skolverket publicerat i kommun- och landstingsdatabasen Kolada.se Intervjuer med tjänstemän och skolledare i Arvika, Danderyd, Perstorp och Varberg 24 www.svensktnaringsliv.se september 2012 Storgatan 19, 114 82 Stockholm Telefon 08-553 430 00 Stärk grunden för ökad kunskap Kan skolans resurser användas effektivare?