Dags för generationsskifte
Från kortverkande till långverkande luftrörsvidgande
astmamedicinering vid behov
Ett pressmaterial från AstraZeneca Sverige AB
Vill du ha mer information, pressmaterial eller har några frågor - besök
www.astrazeneca.se
Information om astma finns också på www.astma.com
Kontaktperson: Ann-Christine Berg, Informationsansvarig Andningsvägar,
AstraZeneca Sverige, tel 070-553 231 29
e-post: [email protected]
1
Så är det att vara astmatiker
Astma är idag vår största folksjukdom och kan debutera i alla åldersgrupper. Cirka
8 procent eller närmare en halv miljon svenskar är drabbade och antalet fortsätter
att öka.
Astma är ett kroniskt, inflammatoriskt tillstånd i luftvägarna. Astma kan inte botas,
men är ofta mild eller går att mildra med medicinering. Ordet astma betyder
andnöd. Det är en komplicerad sjukdom som innebär att slemhinnorna blir extra
känsliga och mottagliga för irriterande ämnen. Astmatikerna får hosta,
väsande/pipande andning, en tryckkänsla över bröstet och svårigheter att andas.
Vid astma svullnar luftrören, slem bildas och luftrören blir trängre. Samtidigt kan det
uppstå kramp i muskulaturen runt luftvägarna, som då blir luftrören än mer trånga.
Ett astmaanfall kan utlösas antingen vid förkylning eller ansträngning, vilket är det
vanligaste eller i kontakt med allergen, t.ex. pälsdjur, pollen eller damm.
Det som kan vara svårt för en astmatiker är att veta när han eller hon hamnar i en
situation då det finns risk för ett anfall. Det kan handla om att man plötsligt måste
springa för att hinna ikapp bussen, att hissen är trasig så man måste gå upp för en
lång trappa eller möter en person som varit i kontakt med djur. Med en
snabbverkande luftrörsvidgande inhalator i fickan känner astmatikern sig dock
säker och kan snabbt ta en dos vidbehovsmedicin när han eller hon känner på sig
att ett anfall är på gång.
De traditionella medicinerna
År 1970 introducerades Bricanyl i Sverige. Dess verksamma substans heter
terbutalin. Medicinen fanns först endast i tablettform men 1987 kom den första
inhalatorn som innebar en revolution för astmatikern. Idag finns flera liknande
mediciner på marknaden.
Bricanyl är en luftrörsvidgande så kallad 2 –agonist som används vid behov för att
tillfälligt lindra astmasymtom. När man andas in medicinen från inhalatorn så
stimuleras luftrörens 2-receptorer så att luftrörens muskulatur slappnar av och
luftrören vidgas. Bricanyl verkar snabbt och effekten kvarstår ungefär 4-6 timmar.
Från kortverkande till långverkande
vidbehovsmedicin
Om Bricanyl inhalatorn innebar en revolution för många astmatikers vardag så
skulle det komma fler. År 1997 introducerades Oxis för regelbunden
underhållsbehandling på den svenska marknaden. Idag finns Oxis i mer än 60
länder runt om i världen. Oxis är ett exempel på den nya generationen 2-agonister
med långverkande luftrörsvidgande effekt. Men som alltid när läkemedel
introduceras tar det tid att få fram den fullständiga kliniska profilen för läkemedlet.
Det nu aktuella är att en stor vetenskaplig studie visat att Oxis också kan användas
2
som vidbehovsmedicin och att Oxis dessutom visar fördelar jämfört med de äldre
beprövade vidbehovsläkemedlen.
Oxis verksamma substans heter formoterol och är också den en 2-agonist, dvs.
den stimuleras luftrörens 2-receptorer så att luftrörens muskulatur slappnar av och
luftrören vidgas.
Oxis verkar liksom de kortverkande vidbehovsmedicinerna snabbt men effekten
kvarstår i minst 12 timmar. Med de kortverkande medicinerna var patienten ibland
tvungen att ta flera doser vidbehovsmedicin under dagen, då oplanerade aktiviteter
gav problem med astmasymtom. Då patienterna använder Oxis som
vidbehovsmedicin ger denna ett bättre skydd över dagen. Detta innebär en ökad
trygghet för patienterna och en förenklad medicinering.
Två sorters behandling
De senaste åren har det skett en stor utveckling på behandlingsområdet. Det finns
två huvudkategorier inom astmabehandling: vidbehovsmedicinering och
grundbehandling.
Vidbehovsmedicinering är det vi behandlat hittills. Luftrörsvidgare som Bricanyl
och snabbverkande Oxis behandlar astman vid akuta besvär eller i förebyggande
syfte inför t.ex. en ansträngning.
Grundmedicinering sker med en inhalationssteroid. Denna behandlar
inflammationen i luftrören som är grunden till astmasjukdomen, minskar risken för
framtida skador på luftrören och ger en långsiktig kontroll av astman. Exempel på
en inhalationssteroid är Pulmicort. Inhalationssteroiderna dämpar inflammationen
medan luftörsvidgarna påverkar muskulaturen så att den slappnar av
Bild 2: nflammationen i luftrörens slemhinna gör luftvägarna irriterade och påverkar musklerna kring luftrören så att
de drar ihop sig. Slemhinnan blir tjockare och det bildas segt slem som täpper igen luftrören.
Idag finns även kombinationsbehandling som innehåller både en
inhalationssteroid och en långverkande luftrörsvidgande medicin i en och samma
inhalator. Fördelen med kombinationsläkemedel är att de säkerställer att den
3
luftrörsvidgande medicinen som behandlar symptomen alltid tas tillsammans med
en inhalationssteroid. Exempel på en kombinationsbehandling är Symbicort som
innehåller Oxis och Pulmicort i samma inhalator. .
RELIEF studien
Även om regelbunden behandling med den långverkande medicinen Oxis inneburit
en revolution för många astmatiker så är det fortfarande många som har symtom
och måste även ta en snabb- och kortverkande medicin vid behov. Nu har
emellertid Oxis testats som vidbehovsmedicin på patienter med alla
svårighetsgrader av astma.
SÅ VAR STUDIEN UPPLA GD
Studien RELIEF (Real-Life EFfectiveness of Oxis Turbuhaler) är en av de största
multinationella astmastudier som någonsin genomförts. Den publiceras den 3
november 2003 i European Respiratory Journal.
I studien deltog 18 124 patienter från 24 länder. Patienterna var i alla åldrar (från
fyra år till 91 år). De ansvariga läkarna och patienterna kom från 1139 kliniker. I
Sverige deltog cirka 1000 patienter vid 85 centra.
Studien gick till så att patienterna slumpmässigt delades in i två grupper. Som
vidbehovsmedicin fick den ena gruppen den snabb- och långverkande
luftrörsvidgande medicinen Oxis och den andra den snabb- och kortverkande
luftrörsvidgande medicinen salbutamol som är verksam substans i Ventolin, en av
de klassiska kortverkande astmamedicinerna (jämförbar med Bricanyl).
Behandlingen pågick under sex månader. Patienterna besökte
sjukhuset/mottagningen en månad, tre månader och sex månader efter påbörjad
behandling.
RESULTA TEN VAR TYDLI GA
Vid jämförelse mellan de två grupperna hade den grupp som fått Oxis jämfört med
den som fick salbutamol:
Längre tid till sitt första astmaanfall
Färre anfall, det gällde både bland patienter med mild och svår astma
Färre dagar med astmaanfall
Minskad användning av annan symtomlindrande och förebyggande medicin
Studien visade också att Oxis taget vid behov var lika effektivt både i gruppen som
fick långverkande Oxis regelbundet och i gruppen som inte hade
underhållsbehandling med en långverkande 2-agonist.
Oxis var överlägsen symtomlindrare över hela den studerade patientgruppen –
oavsett ålder, kön och astmasjukdomens svårighetsgrad.
Den långverkande Oxis taget vid behov gav patienterna en bättre kontroll över sin
sjukdom i jämförelse med de patienter som använde salbutamol som
vidbehovsmedicin. Användningen av Oxis som symtomlindrare var lika säker som
4
användningen av salbutamol. Inom alla åldersgrupper uppträdde biverkningarna i
samma måttliga utsträckning oavsett om det var Oxis eller salbutamol som
användes vid behov.
Sammanfattning
I mer än 30 år har astmatiker använt sig av de snabb- men kortverkande
medicinerna för att snabbt mildra symptomen av sin sjukdom vid behov. Bricanyl,
salbutamol och de andra var givetvis en revolution för astmatiker när de kom på 70talet och de har sedan dess varit en trygghet och livskamrat för många människor.
Reliefstudien ger hopp för alla dem vars vardag påverkats trots användning av de
kortverkande luftrörsvidgarna vid behov. De som går från en kortverkande
luftrörsvidgande medicin till den snabb- och långverkande luftrörsvidgande
medicinen Oxis vid behov, kommer att kunna leva ett lättare och flexiblare liv.
Astmamedicinen kan inlemmas i de vardagliga rutinerna för allt fler astmapatienter
och astmatikern slipper en daglig oro för ett astmaanfall i en oplanerad situation.
De vetenskapliga resultaten från RELIEF-studien kommer att vara en viktig del i
patienternas val och läkarens beslut av vilken medicin han ska skriva ut för att
användas vid behov.
5
