Skattedirektoratet
Rettsavdelingen - Særavgiftsseksjonen,
Postboks 9200 Grønland
0134 Oslo
Norge
Vårt datum
Ert datum
Våra referenser
Er referens
19.02.2016
21.12.2015
Anna Wilson/Jan-Olov Bergling
15/84353-3
Kopia per e-mail till:
[email protected]
[email protected]
HØRING – FLYPASSASJERAVGIFT – ENDRING AV FORSKRIFT 11. DESEMBER 2001 NR. 1451
OM SÆRAVGIFTER
Med hänvisning till samrådskrivelse av 2015/12/21 med förslaget att införa en norsk
passagerarskatt (flygskatt) vill Föreningen Svenskt Flyg samt Svenska Flygbranschen härmed
lämna följande synpunkter.
När ett flygplan startar eller landar skapar det jobb, stärker personliga relationer och ökar
vår globala och lokala förståelse. Flyget är en möjliggörare som skapar tillväxt och knyter
samman världen. Norge har nu föreslagit att införa en skatt på det personliga mötet. En
skatt som skulle innebära stora samhälleliga kostnader och mycket små klimatvinster. Precis
som för andra delar av vårt samhälle har flyget utmaningar framför sig när det kommer till
miljön. För att kunna tackla flygens utsläpp krävs teknisk utveckling och effektivisering. Den
globala flygbranschen ska ta sitt ansvar för klimat och hållbarhet genom att halvera
utsläppen till 2050. Därför ingår redan idag den europeiska flygnäringen i EU:s handel med
utsläppsrätter. 2016 kommer ICAO fatta beslut om ett globalt handelssystem för att minska
utsläppen, systemet kommer att vara i drift 2020. Att gå före och införa nationella
flygskatter i detta läge när allt fokus riktas mot ICAOs generalförsamling och det arbete som
förs på global nivå, riskerar att skjuta det arbetet i sank om inte Norge tror på och lägger
fokus på ett globalt system för att minska de globala utsläppen. Varför ska Tanzania, Kina
och Indien tro på det? Eller tycker Norge att det är viktigare att enbart de norska flygresorna
beskattas i stället för ett globalt initiativ? Vi ställer oss frågande till incitamentet för en norsk
flygskatt.
Den samhällsekonomiska effekten av en norsk passageraravgift på 80 NOK plus moms,
kommer att öka den årliga skattebördan för den norska luftfarten med ca 1,8 till 2 miljarder
NOK. Avinors beräkningar pekar på att flygplatsverksamheten kan förlora omkring
Föreningen Svenskt Flyg Intresse AB
Svenska Flygbranschen
Besöksadress; Storgatan 19, Stockholm
Besöksadress; Storgatan 19, Stockholm
E-post [email protected]
E-post [email protected]
Hemsida: svensktflyg.se
Hemsida: transportforetagen.se/sfb
250 milljoner i uteblivna intäkter på grund av minskat flygresande. För att kompensera detta
intäktsbortfall måste man höja sina avgifter till flygbolagen. Visserligen kanske detta tilltag
stärker den svenska luftfartens konkurrenskraft, men trots detta är vi mycket oroade över
förslaget som kan innebära försämrad tillgänglighet för hela Skandinavien. Vi anser att man
behöver ha en ödmjuk inställning till vår gemensamma geografi, plats på världskartan och
sambandet mellan god tillgänglighet och konkurrenskraft för näringslivet i våra båda länder.
I ett läge där Norsk ekonomi redan har stora utmaningar välja att belägga den sektor som
står för tillgänglighet mot den globala marknaden med ännu en ökad kostnad är en märklig
strategi för att stärka Norge i det globla racet.
Den norska flygskatten riskerar att leda till en förslust av 4 000-5 000 arbetstillfällen. Särskilt
företagen på landsbygden kan påverkas i hög grad, liksom turistnäringen. Detta i sin tur
kommer att påverka den offentliga sektorns skatteintäkter och i nästa omgång ökningen av
de offentliga utgifterna för social trygghet och sociala tjänster etc. Har Norge verkligen råd
att förlora arbetstillfällen och försämra sin tillgänglighet och konkurrenskraft?
Färre resenärer ger minskat reseunderlag som betyder indragna eller färre flyglinjer på vissa
orter och nedlagda flygplatser. Den försämrar för näringslivet som får en straffskatt på
avstånd, vilket kan leda till att företag flyttar verksamhet till storstäderna och de som
stannar kvar i regionerna får betydligt högre resekostnader och försämrad konkurrenskraft.
Den direkta effekten av en flygskatt skulle sannolikt bli att en vikande efterfrågan leder till
att både inrikes och utrikes flyglinjer behöver läggas ned. Norges internationella och
nationella tillgänglighet skulle försämras.
De resenärer som kan väljer kanske att resa via Arlanda eller Kastrup ut i världen, medan
priskänsliga turister skulle välja att besöka andra länder i närområdet. Alla nya resenärer är
självklart välkomna både till Arlanda och Kastrup för att turista eller transferera sig vidare
om det blir effekten av en norsk flygskatt.
Flygskatter har i olika former införts i andra länder. I flera fall har skatten dragits tillbaka,
inte bara på grund av dess negativa konsekvenser för den nationella flygnäringen, utan också
för samhällsekonomin i stort. En flygskatt införs inte nödvändigtvis som ett ekonomiskt
styrmedel för att uppnå mål om minskade utsläpp, utan ofta med mål om att skapa en ny
inkomstkälla för staten.
Dessvärre har flygskatter gång på gång visat sig kosta mer än de drar in till statskassan och
med få, om ens några, positiva effekter för miljön. Storbritannien har haft en passagerarskatt
på flygresor sedan 1994 som idag är en av de allra högsta i världen, och sannolikt också den
mest samhällsekonomiskt kostsamma. Vid tiden för dess införande hade skatten inget med
vinster på klimatområdet att göra utan infördes som ett sätt att dra in inkomster till staten.
Efterföljande regeringar har sedan dess behållit och höjt skatten trots omfattande kritik.
Konsultbyrån PwC har gjort beräkningar som visar på att ett avskaffande av Storbritanniens
skatt på flygresor med stor sannolikhet skulle betala för sig självt och till och med öka
statens inkomster med så mycket som 2,8 miljarder kronor per år. Detta främst genom att
skapa fler jobb och högre tillväxt, inte bara inom flygbranschen utan för hela landets
ekonomi. Sammanlagt skulle Storbritanniens ekonomi tjäna 178 miljarder kronor över tre år
på att avskaffa passagerarskatten. Studien visar att passagerarskatten dessutom är ett
väldigt trubbigt sätt att uppnå minskade utsläpp, särskilt jämfört med andra ekonomiska
styrmedel som exempelvis handel med utsläppsrätter.
Andra europeiska länder har också experimenterat med särskilda skatter på flygresor med
avskräckande resultat. Nederländerna införde 2008 en skatt som avskaffades mindre än ett
år senare efter att flygplatsen Schiphol förlorat 1,4 miljoner passagerare och landets BNP
minskat med ca 11 miljarder kronor. Det totala flygresandet hade inte minskat –
flygresenärerna hade helt enkelt valt att resa via flygplatser i Tyskland eller Belgien istället.
Nu går rörelserna istället åt andra hållet, efter att Tyskland infört en starkt kritiserad skatt
2011.
Danmark avskaffade 2007 en flygskatt på 75 danska kronor per passagerare på grund av
skadeverkningar på den danska ekonomin. Irland avvecklade sin relativt låga flygskatt på 3
euro per biljett i april 2014 då även de upplevde att kostnaderna för den nationella
ekonomin var för stora.
Summan av tillgänglig erfarenhet och genomförda kostnadskalkyler pekar på att en norsk
flygskatt skulle innebära betydande kostnader för både samhälle och stat med helt
marginella effekter för klimatet. Ett beslut om flygskatt får inte vila på antaganden och illa
underbyggda faktaunderlag utan bör utredas noga. Flygskatt måste dessutom vägas mot
andra långt mer effektiva ekonomiska styrmedel och åtgärder för minskade utsläpp i hela
samhället som undviker att försämra Norges och Skandinaviens tillgänglighet.
Målet med en skatt på flygresor riskerar därför att försämra den norska ekonomin medan
effekterna på miljön kommer att vara försumbara. De beräknade skatteintäkterna kommer
att ätas upp av minskade skatteintäkter på andra områden. Norsk industri inklusive
turistindustrin får försämrad konkurrenskraft. Även Norges attraktionskraft för utländska
investerare och turister kommer sannolikt att minska.
Därför anser vi att beslutet om införande av en flygskatt ska övervägas ännu en gång med en
noggrann utvärdering av de konsekvenser det medför där hela landets välstånd tas i
beaktande.
Med vänliga hälsningar
Anna Wilson
Jan-Olov Bergling
Generalsekreterare
Föreningen Svenskt Flyg
Swedish Air Transport Society
Mobil:+46709263177
E-post: [email protected]
Branschchef
Svenska FlygBranschen, SFB
Swedish Aviation Industry Group, SAIG
Mobil: +46733858580
Epost:[email protected]
