SOCIALFÖRVALTNINGEN
Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson
2013-05-15
Läkemedelshantering inom
kommunal hälso- och sjukvård
FÖRORD
Denna lokala riktlinje bygger på riktlinjer ”Kommunal läkemedelshantering” som
är instruktioner på kommun- och landstingsnivå och fastställda av
Läkemedelskommittén i Värmland, den 18 oktober 2012. Riktlinjerna bygger på
”Kommunal läkemedelshantering” som utkom 2003. Detta har kompletterats med
riktlinjer specifikt för Kils kommun.
1 ANSVAR
1.1 ALLMÄNT
Grunden för all läkemedelshantering inom den kommunala hälso- och sjukvården
är att den ska vara individuellt anpassad och säker utifrån den enskildes sjukdom
och personliga förutsättningar.
Utgångsläget är att den enskilde själv ansvarar för omhändertagandet av sina
läkemedel som ordinerats samt för den egna medicineringen.
Detta gäller i såväl ordinärt boende som i särskilda boendeformer
1.2 FÖRFATTNINGAR
I Författningshandboken för personal inom hälso- och sjukvård återfinns de
viktigaste författningarna.
Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) (HSL)
Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:569)
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1997:14) om
delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård och tandvård
Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 1997:10) om medicinskt ansvarig
sjuksköterska i kommunernas hälso- och sjukvård
Sida 1 av 28
Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 1997:8) om verksamhetschef inom
hälso- och sjukvården
Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2009:6) om bedömningen av om en
hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2000:1) om
läkemedelshantering inom hälso- och sjukvården
Socialstyrelsens föreskrift och allmänna råd (SOSFS 2001:16) om
kompetenskrav för sjuksköterskor vid förskrivning av läkemedel
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2001:17) om
läkemedelshantering inom hälso- och sjukvården (Omtryck)
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2005:24) om
ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om
läkemedelshantering i hälso- och sjukvården
Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS: 2006:24) – Ändring i föreskrifterna
och allmänna råden om läkemedelhantering i hälso- och sjukvården
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2012:9) om ändring
i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om
läkemedelshantering i hälso- och sjukvården
1.3 LOKAL RUTIN
MAS (Medicinskt ansvarig sjuksköterska) ska fastställa ändamålsenliga rutiner
samt ange en tydlig ansvarsfördelning för läkemedelshanteringen i en lokal
rutin.(denna vävs in i detta dokument) Varje arbetsgrupp ska även ha en lokal
instruktion som anger hur det specifikt fungerar i respektive grupp.
Hantering av narkotikaklassificerade läkemedel ska ägnas särskild
uppmärksamhet.
Rutinerna ska vara kända av alla som arbetar inom den kommunala hälso- och
sjukvården.
MAS ansvarar för att revidering av den lokala rutinen sker.
1.4 HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPERSONAL
Hälso- och sjukvårdspersonal i kommunen är:
sjuksköterskor/distriktssköterskor genom sin utbildning och legitimation
arbetsterapeuter genom sin utbildning och legitimation
sjukgymnaster genom sin utbildning och legitimation
Sida 2 av 28
omvårdnadspersonal, till exempel undersköterskor när man på delegation
utför en sjukvårdsuppgift.
1.5 DELEGERING
Delegering innebär att en eller flera arbetsuppgifter överförs från en formellt
kompetent befattningshavare till en befattningshavare vilken är reellt kompetent
för arbetsuppgiften men saknar formell kompetens.
Sjuksköterskan är den som har formell kompetens att delegera uppgifter i
läkemedelshanteringen.
All delegering är personlig. Delegering av arbetsuppgifter kan ske oberoende av om
den som delegerar eller mottar arbetsuppgiften tillhör samma organisatoriska
verksamhet eller inte.
Delegering är tidsbegränsad till längst ett år och ska omprövas innan förlängning
sker. Delegeringen upphör att gälla vid byte av omvårdnadsansvarig sjuksköterska.
Delegeringen ska vara skriftlig. I undantagsfall kan muntlig användas vid ett
tillfälle.
1.5.1 INDRAGNING AV DELEGERING
Vid allvarliga eller upprepade avvikelser kan delegationen helt eller delvis dras
tillbaka. Åtgärden kan utföras av omvårdnadsansvarig sjusköterska eller
medicinskt ansvarig sjuksköterska.
1.5.2 FORMELL KOMPETENS
Den innehar formell kompetens för vissa arbetsuppgifter som genom fastställd
utbildning till visst yrke förvärvat de kunskaper och färdigheter som krävs för att
kunna utföra arbetsuppgiften.
Den som delegerar/anvisar en arbetsuppgift måste alltid förvissa sig om att den
som ska få arbetsuppgiften också kan utföra den på ett tillfredställande sätt (är
reellt kompetent).
1.5.3 REELL KOMPETENS
Den innehar reell kompetens för vissa arbetsuppgifter som på annat sätt än genom
formellt fastställd yrkesutbildning skaffat sig de kunskaper och färdigheter som
krävs för att utföra arbetsuppgiften.
Den som mottar en delegering måste tala om när man inte anser sig ha tillräckliga
kunskaper, information eller andra förutsättningar för att utföra arbetsuppgiften.
Efter delegering utförs arbetsuppgiften helt på eget ansvar.
Sida 3 av 28
Ett delegeringsbeslut är alltid personligt. Detta innebär att den arbetsuppgift, som
beslutet avser, inte kan övertas av annan kompetent person då den som delegerats
uppgiften till exempel är ledig.
1.6 AVVIKELSER
Det är viktigt att all personal som har kontakt med den som använder läkemedel
rapporterar alla fel inom läkemedelshantering som en avvikelse till ansvarig
sjuksköterska.
Vid risk för eller om en allvarlig skada eller sjukdom inträffar bedömer MAS om det
inträffade ska anmälas till Socialstyrelsen.
Exempel på avvikelser som ska rapporteras:
Förväxling av vårdtagare
Förväxling av läkemedelsdos
Bortglömda läkemedelsdoser
1.7 KOMMUNENS ANSVAR
Kommunen ska enligt Hälso- och sjukvårdslagen erbjuda en god och säker
sjukvård åt dem som bor i särskilda boendeformer, vistas i kommunens
dagverksamheter eller har hemsjukvård.
Vårdgivaren ska ge skriftliga direktiv och säkerställa att kvalitetssystemen
innehåller rutiner för läkemedelshanteringen. Dessa rutiner fastställs av MAS.
Om den enskilde på grund av sitt tillstånd inte kan klara sin medicinering själv, får
den ansvariga sjuksköterskan söka finna en praktisk lösning i samråd med
behandlande läkare och anhöriga.
Övertagande av läkemedelshantering ska dokumenteras i
omvårdnadsjournal.
En individuellt anpassad möjlighet är att vissa läkemedel hanteras som egenvård
och andra som kommunens ansvar hos samma person. Hur fördelningen ser ut ska
dokumenteras.
1.7.1 OMVÅRDNADSANSVARIG SJUKSKÖTERSKA
Den sjuksköterska som ansvarar för den enskildes vård och omsorg, ansvarar i
enlighet med sitt medicinska yrkesansvar för att ordinationer genomförs och att
effekten av ordinerat läkemedel och behandling utvärderas i samråd med läkare.
Sjuksköterskan ska dokumentera vilka läkemedel som getts och hålla sig
underrättad om hur den enskildes läkemedelshantering fungerar. Ett moment i
Sida 4 av 28
detta är att kontrollera signeringslista/kontrollista. Detta är speciellt viktigt om
sjuksköterskan inte själv överlämnar ordinerade läkemedel.
Omvårdnadsansvarig sjuksköterska arbetsleder övrig personal i hälso- och
sjukvårdsuppgifter. Enhetschef har ett ansvar att i samråd med sjuksköterskan
organisera och bemanna så att arbetsordningen för läkemedelshanteringen kan
tillämpas.
1.7.2 OMVÅRDNADSPERSONAL
Huvuduppgiften för omvårdnadspersonalen är allmän omvårdnad och service. I
verksamheter där läkemedel ordineras får en sjuksköterska genom delegering
överlåta vissa uppgifter till omvårdnadspersonal.
När omvårdnadspersonalen utför dessa uppgifter på delegering är de hälso- och
sjukvårdspersonal med eget ansvar för hur uppgiften utförs.
I omvårdnadspersonalens ansvar ingår också att inom ramen för sin kompetens
uppmärksamma förändringar i den enskildes hälsotillstånd och informera
omvårdnadsansvarig sjuksköterska.
1.7.3 STUDERANDE UNDER PRAKTIKTJÄNSTGÖRING
Studerande som genomgår klinisk praktiktjänstgöring inom den kommunala hälsooch sjukvården får iordningställa och/eller administrera läkemedel under tillsyn av
sjuksköterska.
1.8 LANDSTINGETS/LÄKARENS ANSVAR
Patientansvarig läkare ordinerar läkemedel till varje enskild patient, ger
anvisningar om vård och behandling samt följer patientens tillstånd om han/hon
finner att det behövs.
I läkarens ansvar ingår bedömningen huruvida den enskilde har möjlighet att själv
eller med hjälp av närstående sköta sina läkemedel (egenvård).
Om så uppenbart inte är fallet, eller om läkaren är tveksam, ska kontakt med
ansvarig sjuksköterska i den kommunala vården tas. Om sjuksköterska i den
kommunala vården sköter patientens läkemedel ska läkaren meddela förändring i
läkemedelsordinationen till vederbörande.
Bedömningen dokumenteras i journal.
Patientansvarig läkare är allmänläkare och/eller privatpraktiserande läkare eller
sjukhusläkare.
Läkaren har möjlighet att delegera överlämnandet av läkemedel till kommunal
personal efter överenskommelse med MAS och arbetsledning.
Sida 5 av 28
1.9 EGENVÅRD
Med egenvård menas en hälso- och sjukvårdsåtgärd som legitimerad yrkesutövare
inom hälso- och sjukvård bedömt att en person själv kan utföra.
Den egenvård som patienten utför själv eller med hjälp av någon annan, som inte
är hälso- och sjukvårdspersonal, räknas inte som hälso- och sjukvård och omfattas
därmed inte av hälso- och sjukvårdslagstiftningen. Däremot är hälso- och
sjukvårdens bedömning, planering och uppföljning att betrakta som hälso- och
sjukvård.
Om läkaren i samråd med patient och sjuksköterska anser att patienten eller
dennes anhöriga själva kan ansvara för att ordinationen följs är det att betrakta
som egenvård.
Kommunens personal kan dock vara behjälplig med att öppna burkar eller
förpackningar samt överräcka mediciner efter patientens/anhörigas instruktioner.
Delegation av arbetsuppgiften behövs inte eftersom patienten/anhöriga har eget
ansvar.
Beslutet om egenvård vid läkemedelshantering ska dokumenteras. I de fall där
misstanke finns att personens medvetenhet sviktar gäller för personalen att
informera ansvarig läkare, sjuksköterska eller anhöriga om situationen.
1.10 PERSONLIGA ASSISTENTER
Om personen inte själv kan ansvara för egenvården är resultatet av bedömningen
beroende på hur stödet och hjälpen ser ut. En skiljelinje mellan hälso- och sjukvård
och egenvård är om åtgärden kräver medicinskt utbildad personal. Om det krävs
medicinskt utbildad personal är det fråga om hälso- och sjukvård och den omfattas
då av hälso- och sjukvårdslagstiftningen. Närstående och personliga assistenter kan
dock ha förvärvat stor kunskap om en enskild patients behov och kan i vissa fall
klara av att utföra åtgärder som normalt kräver medicinskt utbildad personal, men
då räknas insatsen som egenvård. Se även SOSFS 2009:6.
BLANKETT: Ansvarsövertagande av läkemedelshantering
2 ORDINATION
2.1 ALLMÄNT
En entydig ordination
En läkemedelsordination ska innehålla uppgifter om:
läkemedlets namn
läkemedelsform
Sida 6 av 28
styrka
dosering (antal tabletter, volym)
administrationssätt och tidpunkterna för administrering
indikation
Vissa läkemedel kan förskrivas av sjuksköterska som har förskrivningsrätt. (SOSFS
2001:16)
2.2 ORDINATIONSHANDLING
Ordinationshandlingen ska ge en samlad bild av patientens läkemedelsbehandling.
I den kommunala journalen ska det finnas en skriftlig ordinationshandling
utfärdad/signerad av behandlande läkare.
Dosrecept gällande dosdispenserade läkemedel är en ordinationshandling. Om en
vårdtagare, med dosdispenserade läkemedel, under en period har behov av till
exempel upptitrering av ett visst läkemedel, bör detta administreras till exempel i
en dosett. Detta läkemedel ska då dokumenteras på en separat läkemedelslista som
också räknas som ett ordinationsunderlag.
Behandlingsscheman som skickats med patienten från till exempel slutenvården är
en annan form av ordinationshandling.
Endast aktuell ordinationshandling förvaras i journalen. Inaktuella
ordinationshandlingar makuleras genom tydlig markering till exempel diagonalt
rött streck över. Makulerade ordinationshandlingar bör förvaras åtskilt från
aktuella.
När dosdispenserade läkemedel inte används ska sjuksköterskan göra en
sammanställning av ordinationer på en ordinationshandling och signera
densamma. I samband med sådan sammanställning ska sjuksköterskan kontrollera
att inte synonyma preparat ordinerats och vid tveksamhet kontakta patientens
läkare. Det ska klart framgå vem som ordinerat respektive läkemedel. Används
recept eller behandlingsschema från läkare som underlag ska ett exemplar sparas
(original eller kopia) på dessa i journalen.
2.3 TELEFONORDINATION
Läkemedel får ordineras per telefon. Ordinationen ska tas emot av en sjuksköterska
och motläsas. Namnet på den som ordinerar och tidpunkten ska dokumenteras och
signeras i ordinationshandlingen av sjuksköterska. Ordinationen ska signeras i
efterhand av ansvarig läkare.
Sida 7 av 28
2.4 GENERELLA ORDINATIONER
Förslag till ordination enligt generella direktiv för sjuksköterskor inom Värmlands
kommuner har upprättats av Läkemedelskommittén i Värmland.
Utifrån detta förslag kan lokala generella direktiv utarbetas och fastställas av
ansvarig läkare i samråd med MAS. Dessa generella direktiv ska då inkludera en
förteckning över indikationer och kontraindikationer.
Läkemedel som ordinerats enligt generella direktiv får ges till patient endast efter
att en sjuksköterska gjort en behovsbedömning.
2.5 AKUTLÄKEMEDEL
Läkemedel för akut bruk ska finnas tillgängligt i den kommunala verksamheten.
Dessa akutläkemedel kan förvaras i läkemedelsförråd, akutlådor eller i
sjuksköterskans akutväska utifrån lokal rutin.
2.6 MARKERING AV ÖVERKÄNSLIGHET
Intolerans och överkänslighet av allvarlig karaktär ska markeras i journalen med
ordet ”VARNING”. Anteckningen om och beskrivningen av
intolerans/överkänslighet ska också göras på ordinationshandlingen hos patienten
samt i omvårdnadsdokumentationen i anslutning till patientens vårdmiljö.
Dosleverantören meddelas för införande på dosreceptet (ordinationshandlingen).
PATIENTÖVERTAGANDE FRÅN ANNAN VÅRDGIVARE ELLER ANNAT OMRÅDE I KOMMUNEN
Tjänstgörande sjuksköterska måste förvissa sig om att den ordinationslista
(läkemedelslista) som följer patienten, är den aktuella (senaste) listan över
ordinerade läkemedel. Läkarepikris eller annan likvärdig handling, måste följa med
patienten, för att kommunens sjuksköterska och därmed distriktsläkare ska kunna
ta över ansvaret för patienten.
Som en extra säkerhetsåtgärd vid övertagande av vårdtagare från sjukhuset är det
viktigt att sjuksköterska jämför behandlingsschema med läkarepikris, så att dessa
överensstämmer.
BLANKETT:
Behandlingsschema
3 REKVISITION AV LÄKEMEDEL
3.1 BESTÄLLNING TILL KOMMUNALT LÄKEMEDELSFÖRRÅD
Utifrån en av Läkemedelskommittén i Värmland framtagen baslista beställer
utsedd sjuksköterska läkemedel till det/de kommunala läkemedelsförråden i
respektive kommun.
Sida 8 av 28
Dessa förråd ska i första hand användas vid tillfällig medicinering eller i väntan på
ordinarie försändelse eller förskrivning. Se ”Riktlinjer för kommunala
läkemedelsförråd”.
I Kils kommun är det Anette Lawner Rahm och Ann-Charlotte Westlund som har
behörighet att utföra beställning till basförrådet på Resursenheten.
3.1.2 BESTÄLLNING AV PATIENTBUNDNA LÄKEMEDEL TILL PATIENT MED
DOSDISPENSERADE LÄKEMEDEL
Patientbundna, inte dispenserbara läkemedel (hela originalförpackningar)
rekvireras via Pascal. Se ”Riktlinjer för dosdispenserade läkemedel”.
3.2 MOTTAGNING AV LEVERANS
Den eller de sjuksköterskor som enligt lokal rutin ansvarar för de kommunala
läkemedelsförråden ska se till att läkemedelsleveransen tas emot av behörig person
och kvitteras. Leveransen ska förvaras oåtkomligt för obehöriga personer.
Sjuksköterskan ska kontrollera att förpackningen och eventuell plombering är
obruten och att innehållet i lådan överensstämmer med det som beställts.
Vid leverans av dosdispenserade läkemedel ska sjuksköterskan kontrollera första
dygnets läkemedel vid ordinationsändring.
Vid mottagande av kontrollvaror skrivs dessa in i narkotikajournalen.
Leveransen bör tas om hand omedelbart för att undvika att kylvaror står för länge i
rumstemperatur.
Vid felaktig leverans eller fel på levererad vara ska alltid levererande apotek
kontaktas snarast och felaktig vara reklameras.
BESTÄLLNING ENLIGT GENERELLA LISTAN OCH KILSLISTAN
Övriga mediciner enligt generella listan Kilslistan beställs och betalas av
vårdcentralen i Kil. Detta faxas till distriktssköterska på vårdcentralen i Kil. På
beställningen anges när man önskar ha läkemedlen.
Alla sjuksköterskor kan beställa enligt generella listan och enligt ”Kilslistan” såsom
vid anafylaktisk chock och läkemedelslista vid vård i livets slutskede.
Den sjuksköterska som beställer, ombesörjer även att transport från vårdcentralen
sker på ett tillfredställande sätt. Vid hämtning av läkemedel på vårdcentralen
signerar kommunens personal beställningsblanketten.
BLANKETT:
Vid beställning vårdcentralen
Sida 9 av 28
REKVISITIONSBLANKETT,
som används till att beställa till ert kommunala förråd ex
koksalt, salvor erhålls från det lokala apoteket. Datum på beställningen gäller som
rekvisitionsnummer.
Kom ihåg att skriva vilken enhet ni beställer till!
4 FÖRVARING
4.1 SÄRSKILT BOENDE
Läkemedel ska förvaras så att det inte finns risk att obehöriga kan komma åt dem.
Om patientbundna läkemedel förvaras i ett gemensamt läkemedelsförråd ska
läkemedlen förvaras i till exempel en box med vårdtagarens namn för att undvika
förväxlingar.
För att undvika förväxling av patienter och iordningställda doser bör
överlämnandet och intaget av läkemedel om möjligt ske i den boendes
rum/lägenhet. Förvaring i låsbart skåp på respektive rum/lägenhet är att föredra.
Kontrollista/signeringslista förvaras vid läkemedelsdoserna.
4.2 ORDINÄRT BOENDE
Läkemedel förvaras i den enskildes hem på betryggande sätt i förhållande till den
enskildes hälsotillstånd.
Läkemedlen behöver inte alltid vara inlåsta. I speciella fall kan läkemedlen förvaras
i kommunens lokal i låst förråd. Vid behovsläkemedel kan förvaras i liten mängd
tillsammans med dagsdoserna.
4.3 ÖVRIG FÖRVARING
Sjuksköterskan som delegerar läkemedelshantering till omvårdnadspersonal ska
också se till att förvaring i till exempel grupplokal är säker och ändamålsenig.
Principen är att endast delegerad personal ska ha tillgång till läkemedlen. Samråd
med arbetsledaren förutsätts.
4.4 FÖRRÅDSANSVAR
I ansvaret för läkemedelsförråd ingår:
rekvisition av läkemedel
ordningen i läkemedelsförrådet (bland annat städning och kontroll av
hållbarhet på läkemedel)
kontroll av narkotika och beroendeframkallande läkemedel utförs av annan
namngiven sjuksköterska än ansvarig för förrådet(beskrivs i den lokala
instruktionen)
Sida 10 av 28
kontroll av nycklar och koder
deltagande i eventuell kvalitetsgranskning, samt att eventuella påpekanden
vid granskningen åtgärdas
kontroll av eventuell akutlåda/akutväska om sådan finns.
Läkemedel som inte är enskilt förskrivna förvaras lämpligast i skilda grupper:
Läkemedel för injektion
Övriga läkemedel för invärtes bruk
Läkemedel för utvärtes bruk
4.5 NYCKEL- OCH KODHANTERING
Nycklar och koder till läkemedelsförråd får endast innehas av den som tjänstgör
som sjuksköterska.
I samband med förvaring där omvårdnadspersonal behöver ha tillgång till
läkemedel får nycklar och koder innehas av den som fått delegering att hantera
läkemedlen. Förteckning över nyckel- och kodhanteringen ska finnas.
4.6 SPRUTOR OCH KANYLER
Sprutor och kanyler ska förvaras så att det inte finns risk att obehöriga kan komma
åt dem, om möjligt inlåsta.
4.7 KYLFÖRVARING
Vissa läkemedel kräver kylförvaring (+2 till +8) och ska förvaras i kylskåp. Detta
framgår av förpackningen. Kylskåpet ska vara låsbart eller vara placerat i ett låst
utrymme. Kylskåpet ska vara utrustat med en termometer, som avläses
regelbundet.
Tänk på att temperaturen i dörren ofta är för hög för känsliga preparat, som till
exempel vacciner. Läkemedel som ska förvaras svalt kan förvaras i kylskåp. I
kylskåp avsedda för läkemedel får endast läkemedel förvaras.
4.8 MEDEL FÖR TEKNISKT BRUK
Medel för tekniskt bruk som till exempel rengöringsmedel och liknande får inte
förvaras i läkemedelsförrådet. Detta ska förvaras på annat säkert sätt.
Sida 11 av 28
4.9 KASSERADE LÄKEMEDEL
Överblivna och utgångna läkemedel som ska kasseras förvaras av sjuksköterska i
ett låst skåp, i behållare märkt så att det klart framgår att den innehåller kasserade
läkemedel.
Kasserade läkemedel skickas i plomberad låda eller märkt plastpåse till lokalt
apotek. Använda läkemedelsplåster hanteras som kasserade läkemedel. Plastpåsar
för kasserade läkemedel beställs från apoteket.
4.10 AVLIDENS LÄKEMEDEL
Avlidens läkemedel tillhör juridiskt sett dödsboet, men av praktiska skäl bör vi
erbjuda att sända dessa till apoteket för destruktion.
Narkotika omfattas av narkotikalagstiftningen vilket innebär att det är olagligt att
inneha narkotiska preparat om man inte har ordination på dessa.
BLANKETT: Vid
behovs läkemedel
Lokal arbetsrutin ska finnas för kontroll av läkemedelsförråd, akutlådor,
akutväskor samt för kontroll av narkotika. Namngiven ansvarig person ska vara
noterad på rutinen.
BLANKETT: Lokal
arbetsordning för läkemedelshantering
5 IORDNINGSTÄLLANDE
5.1 ALLMÄNT
Iordningställande av läkemedel är en sjuksköterskeuppgift.
Undantag från denna regel är:
receptfria tarmreglerande läkemedel
insulin i insulinpenna
brustabletter
flytande läkemedel, till exempel hostmedicin.
Dessa läkemedel kan iordningställas av delegerad personal i direkt anslutning till
överlämnandet.
För att underlätta arbetet bör i första hand fasta beredningsformer till exempel
tabletter eller kapslar väljas.
Sida 12 av 28
I undantagsfall kan avsteg göras när en delegering av iordningställande av
läkemedel innebär en ökad säkerhet. Den som iordningställt doserna ansvarar för
att innehållet och eventuell märkning är korrekt.
Om patienten inte har dosdispenserade läkemedel utförs iordningställandet, till
exempel i dosett, av sjuksköterska med ordinationshandling som underlag. Detta
bekräftas med signatur på signeringslistan.
Dosetten ska vara märkt med patientens identitet och läkemedlets namn, styrka,
dos samt övriga uppgifter som behövs för en säker hantering. Detsamma gäller för
flytande läkemedel.
5.2 HYGIENINSTRUKTIONER
Vid all tillredning av läkemedel är det viktigt att arbetet sker aseptiskt så att risken
för kontamination av läkemedlet minimeras.
5.2.1 HANDHYGIEN
Utför noggrann desinfektion av händerna före all hantering av läkemedel.
Använd handdesinfektionsmedel före och efter överlämnande av
läkemedel.
Se till att handdesinfektion finns lättillgängligt där läkemedel hanteras.
6 ÖVERLÄMNANDE
6.1 ALLMÄNT
Överlämnande av läkemedel är en sjuksköterskeuppgift. Sjuksköterskan kan dock
genom delegering överlåta åt annan befattningshavare att överlämna
av sjuksköterska iordningställda doser, inte avsedda för injektion, till
exempel ur dosett
läkemedel som iordningställts i patientdoser genom dosdispensering på
apotek
läkemedel av tillverkaren färdigställt att administrera direkt, exempel är:
– flaskor med ögondroppar
– nässpray
– klysma
– pulverinhalatorer
Sida 13 av 28
– suppositorier.
receptfritt tarmreglerande läkemedel
brustabletter
flytande läkemedel, till exempel hostmedicin
insulininjektion med insulinpenna.
6.2 ANSVAR
Vid överlämnande/administrering ansvarar man för att
kontroll av signeringslista/kontrollista görs före överlämnandet
rimlighetskontroll av färdigställd dos görs
rätt person får rätt läkemedel
dosen ges vid rätt tidpunkt
påse med dosdispenserade läkemedel öppnas i samband med
överlämnandet
överlämnandet signeras
sjuksköterska kontaktas omedelbart vid tveksamhet eller om fel uppstår.
6.3 RIMLIGHETSKONTROLL
Den som överlämnar läkemedlen ska göra en rimlighetskontroll (rätt antal
tabletter) av innehållet i påsen/bubblan eller dosetten.
För dosetten gäller jämförelse med ordinationshandling som därför måste finnas
tillgänglig vid överlämnandet. För dospåsen gäller att läsa texten på påsen och för
bubblan motsvarande text.
6.4 FEL IORDNINGSTÄLLD DOS
Om den som överlämnar läkemedel, vid kontrollen, upptäcker ett fel ska
sjuksköterska underrättas. Sjuksköterskan ansvarar för att åtgärda felet och att
göra anmälan enligt lokal avvikelserutin. Vid fel i dospåse ska sjuksköterska
rapportera till dosleverantören på därför avsedd avvikelseblankett.
6.5 KOMBINERADE DOSERINGSSYSTEM/OLIKA BEREDNINGSFORMER
Vid flera doseringssystem/beredningsformer till exempel dosett, ögondroppar eller
andra flytande beredningar ska överlämnandet signeras var för sig på
signeringslista/kontrollista. Detta för att undvika att något läkemedel glöms bort.
Sida 14 av 28
6.6 ÖVERLÄMNANDETIDER
Läkemedelsintag ska fördelas så jämt över dygnet som möjligt och vid samma
tidpunkt om inget annat ordinerats. Viktigt är att intervallet mellan dagens sista
dos och nästkommande dags första dos inte blir för långt.
Följande tider rekommenderas för intag av läkemedel:
Kl. 8.00 vid dosering 1 gång om dagen
Kl. 8.00 och 20.00 vid dosering 2 gånger om dagen
Kl. 8.00, 14.00 och 20.00 vid dosering 3 gånger om dagen om inte läkare ordinerat
andra tider
6.7 VERKAN OCH BIVERKAN
Det är av största vikt att omvårdnadspersonalen rapporterar iakttagelser rörande
patienternas tillstånd för att kunna följa upp behandlingsresultatet.
Alla tecken på biverkningar som observerats ska dokumenteras av sjuksköterska i
omvårdnadsjournalen och snarast rapporteras till behandlande läkare.
6.8 ANVÄNDARANVISNING
Sjuksköterskan är skyldig att ge tillräcklig information om hur läkemedlen ska
administreras för att undvika felanvändning.
Tabletter, kapslar och pulver ska alltid intas med riklig mängd vätska och inte i
liggande ställning.
Om läkemedlet behöver krossas, kontrollera alltid att just det läkemedlet får
krossas. (Se kapitel 9 Hanteringsanvisningar)
6.9 VID BEHOVSLÄKEMEDEL
Bedömningen när vid behovsläkemedel ska ges är en sjuksköterskeuppgift. I de fall
sjuksköterskan inte kan besöka patienten kan uppdrag ges per telefon till
vårdpersonalen att iordningställa och administrera läkemedlet. Sjuksköterskan har
uppföljningsansvar för utförd behandling.
Ansvarig sjuksköterska kan ge direktiv i förväg till omvårdnadspersonalen att ge
vid behovsläkemedel. Dessa läkemedel ska signeras på särskild
signerings/kontrollista för vid behovsläkemedel.
Listan ska skrivas av ansvarig sjuksköterska. Av listan ska framgå:
Läkemedlets namn
Beredningsform och styrka
Sida 15 av 28
Administrationssätt
Dosering i antal/volym
Doseringsintervall, maxdos
Användning eller indikation
6.10 SIGNERINGSLISTOR
6.10.1 SIGNERINGSLISTA STÅENDE ORDINATIONER
Ansvarig sjuksköterska ska kontrollera signeringslistan för att upptäcka eventuella
avvikelser. Signeringslistan är en journalhandling och ska därför sparas.
6.10.2 SIGNERINGSLISTA VID BEHOVSORDINATION
En separat signeringslista för vid behovsordinationer ska föras. Signeringslistan är
en journalhandling och ska därför sparas.
Ansvarig sjuksköterska minst en gång per månad, kontrollera signeringslistan för
att upptäcka eventuella avvikelser. Varje månad kontrollräknas narkotikaklassade
läkemedel.
Vid tveksamhet eller när fel uppstår ska sjuksköterska omedelbart kontaktas.
Signeringslistan överlämnas till sjuksköterska efter månadens slut och
sjuksköterskan lämnar ut en ny signeringslista för nästkommande månad.
Sjuksköterskan kontrollerar att signeringslistan är ifylld på ett tillfredställande sätt.
För ”tomma rutor” ska det finnas en klar rutin som förklarar varför patienten inte
fått sitt läkemedel vid det tillfället. Signeringslistan sparas 10 år. För att bekräfta
signering ska det finnas rutiner för signaturförtydligande. Signaturförtydligandet
ska diarieföras och bevaras och bör uppdateras en gång/år.
Förbrukning av narkotika dokumenteras i förbrukningsjournal, rapportblad och
signeringslista. Övriga läkemedel dokumenteras i rapportblad och signeringslista.
7 VISSA LÄKEMEDEL OCH INFLUENSAVACCIN
7.1 NARKOTIKA
I FASS anges att preparatet klassas som narkotika. Vid tveksamhet konsulteras
apoteket. Rekvisition av narkotika sker på särskild blankett. för att underlätta
kontroll av narkotika bör endosförpackade/blisterförpackade preparat beställas.
Kopia på rekvisitionen sparas.
Narkotikajournal över leverans och uttag av narkotika enligt förteckning 1-V ska
föras. Annan sjuksköterska än den som ansvarar för förrådet bör kontrollera
förbrukningen. Stickprovskontroll sker i samband med kvalitetsgranskning.
Sida 16 av 28
Fulltecknat häfte sparas till nästkommande granskning, dock minst ett år efter sista
anteckningen. Narkotika i dospåsar behöver inte journalföras. Om endast en del av
en ampull eller tablett ges förs kasserad mängd in i anmärkningskolumnen.
Hos enskild person med narkotiska preparat bör registrering och kontroll av
förbrukningen ske i de fall, där denne behöver personalens hjälp med dosering eller
intag av läkemedlet. Ansvarig sjuksköterska ansvarar för att kontroll av
förbrukningen sker.
Avidentifiera narkotiska preparat innan de skickas till apoteket för förbränning.
Vid narkotiskt preparat förs förbrukningsjournal både för uttag från
läkemedelsförråd och intag av läkemedel (sjuksköterska och vårdpersonal), alltså
en narkotikajournal för läkemedelsförrådet och en personlig för varje patients
intag. Fulltecknad eller avslutad förbrukningsjournal förvaras i patientens
omvårdnadsjournal.
Endast läkemedel för maximalt en veckas förbrukning får lämnas ut
per tillfälle, till förråd utanför läkemedelsförråd, lämpligen i
medicinpåse.
Vid överlämnande ska alltid patientens identitet kontrolleras så att rätt dos tillförs
rätt patient vid rätt tillfälle.
All narkotikaförbrukning ska föras in och signeras i narkotikajournal.
Överbliven/utgången narkotika sa återlämnas till apoteket.
För återlämnandet görs kontroll att överbliven mängd överensstämmer med
anteckningar i narkotikajournal. Innan preparaten återlämnas personligt till
apoteket gör slutkontroll. Datum, kassationsorsak och kasserad mängd ska framgå.
Två distriktssköterskor signerar att uppgifterna stämmer samt datum för
återlämnandet.
Om detta är opraktiskt kan istället 1 distriktssköterska och 1 farmaceut på
apoteket göra kontrollen tillsammans.
Mottagande farmaceut signerar blankett ”Kontroll av narkotika”, som medförs till
apoteket vid återlämning av kasserade narkotiska preparat. Distriktssköterskan
sparar denna blankett i omvårdnadsjournalen på respektive enhet i 10 år.
BLANKETT:
Kontroll av narkotika
7.2 INSULIN
Uppgiften att ge insulin delegeras inte utan att sjuksköterskan först bedömt
patientens tillstånd. Den som fått delegering och ger insulin måste känna till vilka
risker och konsekvenser som hör till arbetsuppgiften samt vad man måste iaktta
Sida 17 av 28
och rapportera till sjuksköterskan. Till diabetiker med instabilt blodsocker bör
insulin endast ges av sjuksköterska.
Delegering får endast ske då insulinet ges med insulinpenna.
Vid insulingivning ska det finnas en signeringslista som signeras vid varje
injektionstillfälle. På listan ska ansvarig sjuksköterska ange:
Aktuell insulinsort
Aktuell insulindos
Tidpunkt när dosen ska ges
Injektionsplats enligt ordination (bukvägg, höft eller lår)
Namn och personnummer.
Listan ska alltid kontrolleras före givande av dos.
Delegering av insulin sker per verksamhet enligt nedanstående:
Hemtjänst/korttidsvård
Särskilt boende enligt SoL (Sannerud, Åkerbo, Karlslund)
LSS samtliga verksamheter
Personlig assistent
7.3 SYRGAS/OXYGEN
Syrgas är ett läkemedel. Behandlingen ska ordineras av läkare och omfatta mängd
och behandlingstid. Doseringsanordningen på apparaturen måste vara sådan att
gasflödet i liter per minut kan avläsas. Flödesinställning och övriga förberedelser
för att tillföra syrgas till patient räknas som ett iordningställande av läkemedel och
kan inte delegeras.
Det ska finnas en skylt på dörren till förvaringsutrymme, lokal eller bostad där
gasbehållare finns. Rökning och öppen eld är förbjuden i rum där syrgasbehandling
pågår. Utrustning, verktyg, händer etc. ska vara fria från handbalsam och smörjolja
vid byte av tryckregulator. Fett och olja kan självantända av syrgas under högt tryck
och därigenom orsaka explosion och brand. Samma säkerhetsföreskrifter gäller för
syrgaskoncentrator som för gastub.
Syrgas förskrivs på recept direkt till patienten. Syrgas vid behov finns inte att tillgå
i Kils kommun.
Sida 18 av 28
7:4 NITROGLYCERINPREPARAT
Nitroglycerin måste förvaras i sin originalförpackning, för att inte förlora sin effekt.
Individuell bedömning ska göras för att finna den säkraste lösningen.
7.5 WARFARIN
Sjuksköterska ska själv ta emot muntliga Waranordinationer. Utifrån ordinationen
(skriftlig eller muntlig) delar sjuksköterskan dosetten om det inte sker på den
enskilde personens ansvar.
Överlämnande av Warfarin ska signeras på särskild signeringslista enligt lokal
rutin. Waran administreras vanligen till kvällsdos, men kan administreras på
morgonen om det är att föredra.
7.6 VACCIN
Vaccin kan ges i hemmet av behörig sjuksköterska. Vid vaccinationstillfället ska
sjuksköterskan ha tillgång till akutläkemedel enligt lokal överenskommelse.
Läkemedelsansvarig sjuksköterska ansvarar för att innehållet i akutlådan hålls
aktuellt och ses över en gång per år samt vid behov.
Distriktssköterska med föreskrivningsrätt på läkemedel, kan utföra uppgiften på
eget ansvar, i övrigt se lokal rutin för influensavaccinering
7.7 NATURLÄKEMEDEL/NATURMEDEL
Vid användning av naturläkemedel/naturmedel ska noggrann uppmärksamhet
riktas mot eventuella interaktioner med övrig läkemedelsterapi. Vid tveksamheter
kontaktas lokalt apotek eller förskrivare.
Om kommunal personal deltar i behandlingen med naturläkemedel/naturmedel
ska denna behandling dokumenteras på samma sätt som övrig farmakologisk
behandling.
8 KVALITETSSÄKRING
8.1 GRANSKNING AV LÄKEMEDELSHANTERING
Minst en gång per år ska läkemedelshanteringen genomgå en extern
kvalitetsgranskning (SOSFS 2000:1). Granskningen utförs t ex av farmaceut i de
delar som omfattar dennes kompetens. Det finns också möjlighet till kollegial
granskning, genom triangelrevision eller liknande. En del kommuner har avtal med
Apoteket AB angående dessa granskningar.
Kvalitetsgranskning omfattar:
Förvaring av läkemedel
Sida 19 av 28
Iordningställande, administrering och intag av läkemedel
Rutiner för narkotikahantering och avvikelserapportering
Genomgång av lokala skriftliga instruktioner för läkemedelshantering och
ansvarsfördelning/delegering
Granskningen dokumenteras i fastställt protokoll som dels skickas till ansvarig
sjuksköterska och dels till MAS. Uppföljning av tidigare protokoll sker vid nästa års
granskning eller efter överenskommelse. Huvudinriktningen vid varje
kvalitetsgranskning ska ske i samråd med MAS.
8.2 LÄKEMEDELSGENOMGÅNG
För att säkerställa en bra läkemedelsbehandling kan kontinuerlig genomgång av
varje patients läkemedel ske enligt länsgemensam rutin.
Optimalt är att detta sker i samarbete mellan läkare, sjuksköterska,
omvårdnadspersonal och eventuellt apotekare. Dessa kompetenser träffas och går
igenom varje patients läkemedel minste en gång per år och eventuella förändringar
följs upp för att bedöma resultatet.
9 HANTERINGSANVISNINGAR FÖR OLIKA
BEREDNINGSFORMER AV LÄKEMEDEL
Vid expedition av läkemedel förvissar sig apotekspersonalen om att kunden kan
använda läkemedlet på rätt sätt. Många kunder besöker inte apoteket själva och
informationen till dem måste då bli skriftlig. I dessa fall finns den skriftliga
informationen på bipacksedel från fabrikanten och etikett på
läkemedelsförpackningen.
För patienter som får dosdispenserade läkemedel råder speciella förhållanden. Dels
får de inga bipacksedlar eller märkta originalförpackningar för de läkemedel som
expedieras i dospåsar eller dosbrickor, dels får de ofta hjälp med intaget. Det är då
viktigt att den personal som hjälper till med medicineringen har kunskap om de
användaranvisningar som finns för olika läkemedel.
Delegerande sjuksköterska/distriktssköterska ansvarar för att personal som
överlämnar/administrerar får nödvändig information.
OBS! Ange alltid brytningsdatum på varje läkemedelsförpackning av alla
salvliknande och flytande läkemedel. För läkemedel med kortare användningstid
än 24 timmar anges även klockslag.
Sida 20 av 28
ALLERGENER
Allergenpreparat används för diagnostik och specifik immunterapi vid
vissa allergier.
Ska hanteras aseptiskt.
Bruten förpackning används så länge behandlingen pågår eller till angivet
utgångsdatum.
AMBULATORISKT SYSTEM
Kassetter, pumpar och andra system för ambulatorisk tillförsel av
infusionsläkemedel ska i första hand beredas på apotek med validerade metoder.
Om möjligt rekommenderas kylförvaring fram till användning. Hållbarhets- och
användningstid varierar, rådgör med apoteket.
BAKTERIOLOGISKA PREPARAT
Ska hanteras aseptiskt.
Förvaras i kylskåp.
Levande vacciner är avsedda för engångsbruk.
Överblivna vacciner är riskavfall. De ska kasseras i behållare
skärande/stickande/smittförande riskavfall.
BRUSTABLETTER
Fuktkänsliga, förvaras i väl försluten originalförpackning.
Löses i vatten före intag, annars ger de gasutveckling i magsäcken.
BUCKALTABLETT
Exempelvis Suscard
Ska placeras i munnen, högt upp mellan överläppen och tandköttet (på
höger eller vänster sida).
Tabletten ska inte delas, inte flyttas runt i munnen med tungan, inte
tuggas eller sväljas. (Se även FASS.)
DEPOTKAPSLAR/DEPOTTABLETTER
Får aldrig krossas (risk för överdos).
Ska om inte annat anges sväljas hela.
Bör intas med minst ett halvt glas vätska för att inte fastna i matstrupen.
Sida 21 av 28
Att svälja en klunk vätska innan läkemedelsintaget samt att stå eller sitta
underlättar nedsväljandet.
För patienter som har svårt att svälja kan trögflytande vätska (nyponsoppa,
kräm) prövas samt att dricka vatten efteråt.
DEPOTPLÅSTER
Plåstret avger långsamt i jämn takt läkemedelssubstansen som absorberas genom
huden där det fästs.
Fästs på intakt hud (torrt, rent, hårfritt och utan irritationstecken).
Pressas fast på huden med handflatan 10-15 sekunder.
Datum, klockslag och signum skrivs på plåstret.
Hanteringen av de olika plåstren skiljer sig från varandra. Läs
bruksanvisningen!
Vid byte: Låt minst en vecka gå innan samma hudyta används igen.
OBS! Använt plåster innehåller läkemedelsrester. Vik därför ihop det innan det
kasseras som läkemedelsavfall.
FLYTANDE LÄKEMEDEL ATT TA GENOM MUNNEN (PERORALT)
Oral vätska eller orala droppar (tidigare mixtur eller droppar). Orala droppar är
mer koncentrerade än oral vätska.
Vissa flytande läkemedel måste omskakas för att fördela
läkemedelssubstansen jämnt i blandningen. Står på flaskan.
Endast läkemedel märkt med kallförvaring ska förvaras i kylskåp.
Bruten förpackning (konserverad) används inom 6 månader, om inte
tillverkaren anger kortare tid.
Okonserverad: kylförvaring. Hållbarhet en vecka eller enligt tillverkaren.
Brytningsdatum ska alltid skrivas på flaskan.
INFUSIONSVÄTSKOR
Infusionsvätskor ska kontrolleras före användning vad gäller färg, partiklar
etc. i bra ljus.
Infusionsvätskor i plastpåsar kontrolleras så att inte innerpåsen läcker.
INHALATIONSAEROSOL/- PULVER
Läkemedel för inhalation finns i en mängd olika varianter.
Sida 22 av 28
Bör användas för enskild patient.
Rätt inhalationsteknik har stor betydelse för läkemedelseffekten.
Hanterings- och bruksanvisning medföljer respektive förpackning som
bipacksedel.
INHALATIONSVÄTSKOR
Bruten förpackning bör användas inom en månad om vätskan är
konserverad och inte fabrikanten anger annat.
Spädda inhalationsvätskor och vätskor i inhalationsapparater bör
användas inom 24 timmar.
INJEKTIONSVÄTSKOR MED INSULIN
Insulin förvaras i kylskåp.
Den flaska/penna som används förvaras i rumstemperatur.
Flaskan/pennan får inte utsättas för solljus.
Fruset insulin kan efter upptining få ändrad verkningstid och bör inte
användas.
Påbörjad penna ska användas inom 4 veckor.
Insulinet blandas väl omedelbart före injektionen.
OBS! Insulinet ska injiceras subkutant på ordinerad injektionsplats (bukvägg, höft
eller lår).
KAPSLAR/TABLETTER
Bör intas med minst ett halvt glas vätska för att inte fastna i matstrupen.
Att svälja en klunk vätska innan läkemedelsintaget samt att stå eller sitta
underlättar nedsväljandet.
För patienter som har svårt att svälja kan trögflytande vätska (nyponsoppa,
kräm) prövas samt att dricka vatten efteråt.
För att ytterligare underlätta intag kan läkemedlet eventuellt få krossas.
Sjuksköterskan avgör. För övrigt kan detta kontrolleras i FASS. Dessa
kapslar/tabletter är extra viktiga att svälja med rikligt med vätska för att
undvika frätskador i matstrupen: Alendronat, Dalacin, Doxyferm,
Duroferon, Kaleorid, Selexid.
Sida 23 av 28
NÄSDROPPAR, NÄSSPRAYER
Läs bruksanvisningen.
Brutet kuvert för endospipetter används inom 3 månader eller den tid som
anges på förpackningen.
Okonserverad beredning används inom 10 dagar om inte tillverkaren anger
annat.
REKTALVÄTSKA (TIDIGARE KALLAD KLYSMA) OCH REKTIOLER
Flytande läkemedel, i pipförsedd engångsbehållare av plast, avsedd att
införas i ändtarmen.
Patienten bör ligga på sidan med benen lätt böjda.
Smörj eventuellt lite salva på pipen som förs in helt i ändtarmen.
Läkemedlet tillförs tarmen genom att behållaren trycks lätt ihop och hålls
hoptryckt medan pipen dras ut.
Patienten bör ligga kvar några minuter så att läkemedlet inte rinner ut.
RESORIBLETTER
Läkemedlet tas upp i blodet via munslemhinnan vilket ger snabb effekt.
Placeras under tungan (sublingualt).
Får inte sväljas.
Ge inte vätska samtidigt.
SALVOR
Användningstiden måste anpassas efter användningen. Ju striktare krav på
sterilitet, desto större krav ställs på hanteringen ur hygienisk synpunkt.
Med sterilkrav är användningstiden för
konserverad beredning till enskild patient 4 veckor
konserverad beredning till flera patienter 1 vecka
okonserverad beredning till enskild patient 1 vecka.
För kirurgiskt bruk gäller engångsanvändning.
Utan sterilkrav är användningstiden för
konserverad beredning 6 månader
okonserverad vattenhaltig tub, pumpburk etc. 3 månader
Sida 24 av 28
okonserverad vattenhaltig i burk/flaska 1 månad.
SUBLINGUALSPRAY
Läkemedlet tas upp via munslemhinnan vilket ger snabb effekt.
Sprayas under tungan (sublingualt), utan samtidig inandning.
Skydda sprayflaskan mot kyla, värme och solljus.
SUGTABLETTER
Sugtabletter upplöses långsamt och utövar lokal effekt i munhåla och svalg.
Ska inte tuggas eller sväljas.
SUPPOSITORIER
Förs in i ändtarmen. Fukta snabbt stolpillret i ljummet vatten för att
underlätta införandet.
TUGGUMMI
Det verksamma ämnet avges långsamt och tas upp i blodet via munnens
slemhinna. Medicinskt tuggummi kan också vara avsett att utöva lokal
effekt i munnen. Se bipacksedel.
VAGITORIER
Förs in i slidan. Fukta snabbt vagitoriet i ljummet vatten för att underlätta
införandet.
ÖGONDROPPAR
Ögondroppar bör ha rumstemperatur när de används.
Bruten flaska kan förvaras i rumstemperatur även om förpackningen är
märkt med kylförvaring.
Ögondroppar är som regel hållbara i 1 månad. Brytningsdatum antecknas
på flaskan.
Om flera ögondroppar eller ögondroppar av olika sort ska droppas i samma
öga bör man vänta 5 minuter mellan de olika dropparna.
Flaskspetsen får inte röra vid ögat eller ögonfransarna. Om så sker ska
flaskan kasseras. Om det är svårt att ge ögondroppar finns det speciella
droppstöd för flaska på apoteket. Ögondroppar i endospipetter är för
engångsbruk. De är oftast utan konserveringsmedel.
Sida 25 av 28
ÖGONSALVOR
Ögonsalva bör ha rumstemperatur när den ges.
Ögonsalva är som regel hållbar i 1 månad efter brytningsdatum,
(okonserverad salva 1 vecka). Brytningsdatum antecknas på förpackningen.
När salvan ska ges dras det undre ögonlocket ned och lite salva trycks ut
mellan undre ögonlocket och ögat. Patienten bör blinka så att salvan sprids
över ögat.
Tubspetsen får inte röra vid ögat eller ögonfransarna.
ÖRONDROPPAR
Örondroppar bör ha rumstemperatur innan de används.
Patienten ska ligga på sidan.
Dra ytterörat uppåt-bakåt så att hörselgången rätas ut.
Undvik att röra vid örat med flask- eller tubspetsen.
Tryck försiktigt ut en droppe i taget.
Patienten bör ligga på sidan i ca.5 minuter så att läkemedlet inte rinner ut.
ÖRONSALVA
Öronsalva ska ha rums- eller kroppstemperatur när man använder den.
Kall salva kan ge yrsel.
Öronsalva är hållbar 1 månad efter brytningsdatum. Anteckna
brytningsdatum på förpackningen.
Ytterörat dras uppåt-bakåt så att hörselgången rätas ut, vilket gör det
lättare att applicera salvan rätt med bomullspinne i yttre delen av
hörselgången.
Om både örondroppar och öronsalva ska appliceras samtidigt börjar man
med örondropparna.
Sida 26 av 28
10 LITTERATUR/INTERNET
FASS
FASS (Farmacevtiska specialiteter i Sverige) är läkemedelsindustrins gemensamma
läkemedelsförteckning. I förteckningen ingår endast godkända läkemedel. Man kan
därför inte få information om licenspreparat eller om så kallade extemporeläkemedel.
www.fass.se
LÄKEMEDELSBOKEN
Läkemedelsboken är ett hjälpmedel för läkare och övrig sjukvårdspersonal och ges
ut av Läkemedelsverket. Den vänder sig i första hand till läkare i öppenvård och
läkare under utbildning men kan även vara till nytta för läkare på sjukhus, särskilt
när dessa stöter på problem utanför sin specialitet.
www.lakemedelsboken.se
REKOMMENDERADE LÄKEMEDEL
Läkemedelsrekommendationerna är utarbetade av Läkemedelskommittén i
Värmland och berör framför allt farmakologisk behandling av de vanligaste
sjukdomstillstånden i öppenvård.
www.liv.se/lakemedel
"SKYDDSINFORMATION FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPERSONAL VID
HANTERING AV LÄKEMEDEL"
från Läkemedelsindustriföreningen
www.lif.se välj Rapporter och publikationer, Hälso- och sjukvård
SVENSK LÄKEMEDELSSTANDARD 2012.1
”Förvaring, märkning, lagrings- och användningstider för läkemedel”
www.lakemedelsverket.se välj Publikationer, Svensk läkemedelsstandard
”SVÄLJES HELA”
Här kan man slå upp om ett läkemedel kan delas/krossas eller måste sväljas helt.
Även orsaken till om det måste sväljas helt finns med (exempelvis irriterande för
magen, dålig smak, risk för överdosering vid kross osv).
Sida 27 av 28
HEMSIDOR PÅ INTERNET
Läkemedelskommittén, Landstinget i Värmland www.liv.se/lakemedel
Socialstyrelsen www.sos.se
Läkemedelsverket www.lakemedelsverket.se
FASS www.fass.se
Läkemedelsförsäkringen www.lakemedelsforsakringen.nu
Smittskydd, Landstinget i Värmland www.smittskyddvarmland.se
Giftinformationscentralen www.giftinformation.se
Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) www.tlv.se
Utarbetad av: Ulla Engström, MAS, Sunne Kommun, Marianne Juhlén, MAS,
Arvika Kommun, Hans-Bertil Hermansson, MAS, Storfors Kommun och Jessica
Hjert, apotekare, läkemedelsenheten, Landstinget i Värmland
Arbetsgruppen nås via Läkemedelskommittén (tfn 054-61 40 22), Landstingshuset,
Rosenborgsgatan 50, 651 82 Karlstad
Sida 28 av 28
