Välkommen!
Grundutbildning för nya
rehabkoordinatorer, sakkunnig läkare
och TRIS-representanter
Program
09.00 - 09.10
Välkomna! Inledning och innehåll
09.10 - 10.00
Grundkunskap TRIS
10.00 - 12.00
Läkarens dilemma – dr Anna-Sophia Von Celsing
12.00 – 13.00
Lunch
13.00 – 13.40
Vårdens uppdrag – Karin och Charlotte
13.45 - 14.15
Försäkringskassans uppdrag
14.15 – 14.30
Arbetsförmedlingens uppdrag
14.30 – 15.00
Fika
15.00 – 15.20
Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan – Konkreta case
15.20 – 15.50
Socialtjänstens/försörjningsstöds uppdrag
15.50 – 16.00
Sammanfattning och avslut
Vad innebär försäkringsmedicin?
” Läran om sambandet mellan
sjukdom, försäkring och samhälle”
Exempel på frågeställningar inom
försäkringsmedicin
• Hur förhåller jag mig för att på bästa sätt ta tillvara
patientens resurser trots sjukdom?
• Hur bemöter jag bäst patienter med en självupplevd ohälsa
utan påvisbar medicinsk orsak?
• Vem i vårdkedjan eller i patientens omgivning är bäst
lämpad när det gäller att vara ett stöd i rehabiliteringen?
• Hur fyller jag i medicinska underlag till Försäkringskassan,
privata försäkringsbolag och andra myndigheter?
• Hur kommunicerar jag med övriga aktörer i samband med
rehabilitering, exempelvis TRIS-team, arbetsgivarkontakter,
företagshälsovård?
Källa: www.forsakringskassan.se
Lite grundkunskap TRIS
SAMVERKAN OCH FÖRSÄKRINGSMEDICIN GÅR HAND I HAND
TRIS-TEAM ÄR EN TYP AV
FÖRSÄKRINGSMEDICINSKT FORUM
TRIS är ingen rehabiliteringsinsats
utan en struktur för
rehabiliteringssamverkan i
Sörmland
TRIS idag
• En struktur/organisation för
rehabiliteringssamverkan i Sörmland. Utvecklats
sedan 2002, initialt under namnet Rehabskelettet.
• Ingående parter: Landstinget, Försäkringskassan,
Arbetsförmedlingen och samtliga kommuner i länet
(Socialtjänsten). Sammantaget 300-400
medarbetare.
• Viktigaste beståndsdelen – våra 40 TRIS-team.
• Löpande överenskommelse mellan parterna (14 st)
TRIS-team
Vårdens rehabiliteringsteam
• Sjukskrivande läkare, sakkunnig läkare,
arbetsterapeut, sjukgymnast, kurator,
psykoterapeut
• Rehabkoordinator = teamledare och spindeln
i nätet
Arbetsförmedling
Försäkringskassan
Socialtjänst
Förstärks
med
Så här kan det se ut
Sjukgymnast
Rehabkoordinator
Socialtjänsten
Psykoterapeut
Arbetsförmedlingen
Arbetsterapeut
Sakkunnig läkare
Försäkringskassan
Vi har alla olika uppdrag inom
rehabiliteringsområdet
Sjukvården
Försäkringskassan
Socialtjänsten
Arbetsförmedlingen
Individens ansvar
• Lämna information
• Delta i planering
• Aktivt medverka i sin
rehabilitering
Syfte?
”Rätt insatser,
rätt ersättning,
från rätt instans
vid rätt
tidpunkt”
Personer som på
grund av sjukdom
behöver stöd från flera
parter för att kunna
behålla sitt arbete,
återgå i arbete eller
söka arbete
Om vi inte hade TRIS
Individer faller
mellan stolar
Eller slussas runt
Illustration lånad av Eskilstuna Kommun,
Arbetsmarknad och Familjeförvaltningen
Samverkar istället
runt individen
Illustration lånad av Eskilstuna Kommun,
Arbetsmarknad och Familjeförvaltningen
Ett lite mer konkret exempel
Vad finns det för
möjligheter på
Arbetsförmedlingen?
Kan jag få stöd från
sjukvården när jag
arbetstränar?
Individ
Om det är ok för dig så
stämmer jag av med din
läkare och så tar jag
kontakt med
Arbetsförmedlingen.
Försäkringskassan
Personen du söker är
upptagen. Tala in ett
meddelande efter tonen.
Försäkringskassan
Läkare
TRIS-processen
TRIS-PROCESSEN
TRIS-PROCESSEN
TRIS-PROCESSEN
Under = TRIS-mötet
Kartläggning av alternativa insatser utifrån
individens förutsättningar och mål
Finns behov av uppföljning på TRIS-möte längre
fram?
Beslut om vem som återkopplar till individen
TRIS-mötet är också ett forum för informationsutbyte
mellan organisationerna
TRIS-PROCESSEN
TRIS-PROCESSEN
Efter – återkoppling och vidare planering
Återkoppling och vidare planering med individen
Genomförande av samordnade insatser
Avstämningsmöte/annat flerpartsmöte vid behov
TRIS-PROCESSEN
TRIS-PROCESSEN
Avslut –planering
Ärendet avslutas i TRIS när det finns en
planering i ärendet. Det kan exempelvis vara en
planering mot:
Förberedande träning ex TUNA
Arbetslivsinriktad rehabilitering
Arbete
Studier
Sjuk- eller aktivitetsersättning
TRIS-PROCESSEN
TRIS-PROCESSEN
Avgörande för att det ska fungera
Alla ingående parter är engagerade och tror på samverkan.
Prestigelöshet, god samarbetsanda i teamet.
Ordning och reda i teamen: skriftliga
uppdragsbeskrivningar, rutiner, fasta mötestider etc.
Tydlighet avseende uppdrag i alla delar av organisationen.
Att fortsätta driva utvecklingsarbetet på alla nivåer och
inom den egna verksamheten. (Utvecklingsdagar)
TRIS-PROCESSEN
TRIS ger en snabbare väg till fortsatt
planering
•
•
•
•
Snabbare kontaktvägar
Kortare handläggningstider
Smidigare flöden
Bättre kunskap om varandra uppdrag och
roller som ger ökat förtroende i samarbetet.
Viktigt att ha koll på……….
www.trissormland.se
Försäkringsmedicin
Läkarintyget och DFA - kedjan
Anna-Sophia von Celsing
/ Rehaböverläkare, Med
Institutionen för folkhälso- och Ortoped
vårdvetenskap
Försäkringsmedicinska
kommittén
Sörmland
Enheten för allmänmedicin och klinisk epidemiologi, Uppsala
universitet
Dr
TRIS-utbildning
Vi ska prata om
• Vad händer när man blir sjuk?
• Läkarens beslutsunderlag
• Intygets väg - FK
• Läkarintyget
• Frågor
A-S v Celsing
Vad händer när man blir sjuk?
Arbetsgivaren
Anmäler t FK
inom 1 v
Anställd
Sjukanmälan t
arbetsgivaren
Sjuklön
Karensdag
1 2
Sjukpenning
Läkarintyg
8
14
90
180
365
Sjukpenning
Arbetslös
Sjukanmälan
till FK
A-S v Celsing
Rehabkedjan
Rehabiliteringskedjan
0
Återgång till vanliga
arbetsuppgifter
eller andra arbetsuppgifter hos
arbetsgivaren.
Arbetsuppgifter söks
även på hela arbetsmarknaden med hjälp
och stöd från
arbetsgivare och
Arbetsförmedlingen.*
Sjukpenning
betalas ut om man
inte kan klara de
vanliga arbetsuppgifterna.
Sjukpenning
betalas ut om
man inte kan klara
någon arbetsuppgift hos
nuvarande
arbetsgivare.**
90
Fortsatt hjälp och stöd
från arbetsgivaren och
Arbetsförmedlingen för
återgång i någon form
av arbete.
Sjukpenning betalas ut om
man inte kan utföra något
arbete alls på
arbetsmarknaden.***
180
* Den sjukskrivne har rätt tilltjänstledighet för att söka och pröva annat arbete
** Vid särskilda skäl eller om oskäligt kan detta gälla längre än 180 dagar.
*** Vid allvarliga sjukdomar eller om oskäligt betalas sjukpenning ut längre än 365 dagar.
365
Från penna till penning…….
Läkarintygets väg
Försäkringskassan
Läkarintyg
Dag 1
elektroniskt
Dag 8
Finns obligatoriska uppgifter?
Bedömer rätt till sjukpenning
Fastställer dag i rehabkedjan
Dag 15
Försäkringskassan
Behövs
komplettering/förtydligande?L
UH?Fördjupad
utredning.Avstämningsmöte?
Kundflöde 1
Kundflöde 2
Kundflöde 3
Korta sjukfall,
förväntat frisk av sig
själv, annars friska
individer,
Fortsatt sjuk, förväntad
åter i arbete efter
medicinsk rehab,
kortare sjukfall ca 2
månader. Gravida.
Komplexa sjukfall där medicinsk
rehab och samverkan med
myndigheter krävs för att komma
tillbaka i arbete eller kunna vara
arbetssökande
Ex ICD-10 J diagnoser
Ex ICD-10 F och M diagnoser
Dagar
och när får patienten pengar??
Läkarens dubbla uppdrag
Medicinskt
Försäkringsmedicinskt
Ställa diagnos
Behandla
Rehabilitera
Bedöma arbetsförmåga
Utfärda medicinska underlag
Intyg o utlåtanden
Intyg: beskriver sakförhållande t.ex. omfattningen av en kroppsskada som läkaren sett vid undersökning
Utlåtande: bedömning t.ex. om vad som orsakat skadan eller/och en prognos
A-S v Celsing
Rätt till sjukpenning vid
arbetsoförmåga
till följd av sjukdom
Försäkringskassan - beslutar
Skada eller
nytta?
Anamnes
Status
Röntgen
Behandling
Läkarens dilemma
Sjukskrivning ?
Nej
Lab
Ja
Sjukskrivning = Behandling
Läkarintyget
Viktigaste rutorna!
D
Koden ska avse huvuddiagnosen. Ange gärna övriga diagnoser
som kan försämra patientens förutsättningar. Bidiagnoser som
har betydelse för patientens arbetsförmåga anges i klartext
Patientens redogörelse för den aktuella sjukdomens utveckling före undersökningstillfället
och vilka begränsningar i arbete och dagligt liv som patienten upplever.
F
Beskrivning av fynd i status som motiverar
aktuell diagnos. Gärna även röntgen och
laboratoriesvar.
A
Tydlig beskrivning av hur sjukdomen begränsar patientens
förmåga/aktivitet på individnivå. Konsekvenser och omfattning
av funktionsnedsättningen. Relateras till arbetsuppgifter
Fält 4
Funktionsnedsättning
Exempel - rörelseorgan
Nedsatt rörlighet, böj- och sträckförmåga, rotation
Nedsatt kraft
Smärta
Exempel - Psyk
Koncentrationssvårigheter
Nedsatt uthållighet
Minnessvårigheter
Trötthet
A-S v Celsing
Exempel – rörelseorgan
Att ändra kroppsställning
Att bibehålla kroppsställning
Lyfta armarna ovan axelhöjd
Gå med eller utan hjälpmedel
Lyfta, sitta, gå
Stå framåtböjd
Utföra finmotoriskt arbete med händerna
Exempel – psyk
Att vara uppmärksam
Att lära nytt, förstå instruktioner
Att påbörja, genomföra och avsluta en uppgift
Att hantera stress, förändring o andra
psykologiska krav
Att förstå och uttrycka sig i tal och skrift
Ex. orkar inte företa sig någonting, blir apatiskt sittande i timmar, ingen aptit, klarar inga
sociala kontakter, svårt att ta sig ur sängen, orkar inte se på TV eller läsa tidningar,
svarar inte i telefon, går inte ut ur huset, alltid trött
Förtydliga vad arbetet innebär ex tungt undersköterskearbete
på vårdavdelning för strokeskadade
Om den sjukskrivningstid som rekommenderas i
Socialstyrelsens försäkringsmedicinska beslutsstöd
överskrids ska det finnas en motivering till varför i detta fält.
www.socialstyrelsen.se
OBS! Bra ruta för komplettering av upplysningar!
DFA - kedjan
Diagnos
Fält 2
Funktionsnedsättning
Fält 4
Aktivitetsbegränsning
A-S v Celsing
Fält 5
Läkarintyget får bärkraft i samverkan!
TACK
Våra uppdrag inom
rehabiliteringsområdet
Sjukvården
Försäkringskassan
Socialtjänsten
Arbetsförmedlingen
Sjukvården
Sjukvårdens uppdrag
Verka för en välfungerande
sjukskrivningsprocess
Tidigt och aktivt
• Medicinskt förebygga, utreda,
behandla och följa upp.
• Erbjuda relevanta
rehabiliteringsinsatser.
• Upprätta rehabplan tillsammans
med patienten.
Treenighet
Stödjer
Rehabkoordinator
Sakkunnig läkare
Sjukskrivningsprocessen
Stödjer
Stödjer
Ansvarig
Verksamhetschef
Rehabkoordinatorns uppdrag
Samordna vårdens
del av
sjukskrivnings- och
rehabiliteringsprocessen
Arbeta med att
aktivt delta i Tidig
Rehabilitering I
Samverkan (TRIS)
Vara stöd till
individen
Case – Tidiga insatser Arbetsgivare
Patientbesök med läkare –
ont knä, fötter, lätt gonartros
Tungt arbete. Ingen
sjukskrivning
Kontakt Rehabkoordinator,
kartläggning av
arbetssituation, hinder
möjligheter
Samtycke till kontakt med AG
Telefonsamtal till AG med
patienten i rummet
Ytterligare anpassning ej
möjliga MEN AG föreslår byte
av arbetsuppgifter
Läkarintyg krävs till AG inför
rehabutredning på
arbetsplatsen
Kontakt med FHV
rekommenderas då av VC.
Godkänns av AG
Viktiga faktorer i rollen som Reko
Vara tillgänglig såväl inom egna organisationen som
gentemot samarbetspartners
Vara flexibel i uppdraget som rehabkoordinator och
uppdragets utformning
Att vara lyhörd och öppen för teamarbete
Att vara synlig ute på egna enheten
Försäkringskassan
Olika sjukskrivningssituationer –
olika behov
Kunder som behöver ersättning för den tid de varit
sjuka. Inget behov av samordnade insatser eller stöd.
Inget behov av kontakt med FK.
Kunder som är tillfälligt sjuka och kommer att gå
tillbaka i sitt vanliga arbete. Inget behov av
samordnade insatser.
Kunder med behov av personlig kontakt, samordnade
insatser och stöd för att återgå i arbete så snart som
möjligt/hitta en hållbar lösning.
Testet Rätt info –rätt insats våren 2014
Försäkringskassan bedömer
arbetsförmågan
Arbetet
Arbetsmarknaden
Aktiviteter
Bedömning
Sjukdom
Juni 2014
Funktionsnedsättning
Aktivitetsbegränsning
Nollplacerade
Nollplacerad – vad menar vi?
En person som har en nedsatt arbetsförmåga p g a
sjukdom men som saknar sjukpenninggrundande
inkomst (SGI) och kan därför inte få sjukpenning
från Försäkringskassan.
Sjukpenninggrundan
de inkomst = 0
Juni 2014
Sjukdom och rehabilitering
• Förebyggande sjukpenning
• Sjukpenning
(efter arbetsgivarens
sjuklön 14 dagar)
• Rehabiliteringsersättning
• Aktivitetsersättning
• Sjukersättning
Juni 2014
Samordningsuppdraget
• Försäkringskassan samordnar
• Sjukvården ansvarar för den medicinska behandlingen och
rehabiliteringen.
• Arbetsgivaren eller Arbetsförmedlingen har ansvaret för de
arbetslivsinriktade åtgärderna
• Kommunen ansvarar för de sociala åtgärderna.
Juni 2014
Samordningsuppdraget
I 30 kap. 8-11 §§ SFB
Samordningsuppdraget…..
innebär att FK ska utreda om
det finns behov av
rehabilitering för att individen
ska kunna få tillbaka sin
arbetsförmåga och få
förutsättningar att försörja sig
själv genom arbete. En viktig
avgränsning är att FK inte
ska rehabilitera, utan
samordna och säkerställa att
de aktörer som har ansvar för
åtgärderna genomför dessa.
Juni 2014
Exempel – Försäkringskassan och TRIS
Ansökan sjukpenning.
Diagnoser: depression
och ADHD
Telefonutredning med
kund. Inhämtar TRISsamtycke
SASSAM-kartläggning
görs med kund. Impuls
lämnas för möte med AF
Sjukpenninggrundande inkomst
(SGI) finns
Uppsägning under
sjukperioden
TRIS-möte – lämplig väg för fortsatt planering?
Förslag = Gemensam Kartläggning med AF
Gemensam Kartläggning: starta samarbete med
AF/FK för att kunna återgå till arbetsmarknaden.
Byta arbetsinriktning???
Arbetsförmedlingen
Två vägar in på Arbetsförmedlingen
1. Skriva in sig på eget initiativ
2. Komma på initiativ av annan myndighet;
kommun eller Försäkringskassan – ex.
Gemensam Kartläggning
Krav för att vara aktuell för
Arbetsförmedlingens service och
insatser:
•
•
Vara arbetslös eller riskera
arbetslöshet
Vilja och kunna arbeta till någon
del
Två olika spår
Självgående
Behov av fördjupat
stöd
Särskilt uppdrag
Arbetsförmedlingen har ett särskilt uppdrag
inom arbetslivsinriktad rehabilitering;
”rusta individen att bli så självgående som
möjligt”
Anpassa din arbetssituation
För personer med nedsatt arbetsförmåga som har ett
klart fokus i sitt arbetssökande men behöver hjälp med
anpassning av sin arbetsplats, arbetsuppgifterna eller
arbetsmiljön, för att klara av att arbeta.
Faktablad om stöd finns i era mappar
Arbetshjälpmedel
Personligt biträde
Lönebidrag
Utvecklingsanställning
Trygghetsanställning
Offentligt Skyddat
Arbete, OSA
Samhall
Stöd och matchning
Förstärkt samarbete Arbetsförmedlingen
och Försäkringskassan
Individen, Arbetsförmedlingen och
Försäkringskassan är överens om att behov
och förutsättningar finns för att individen
ska kunna nå målet arbete eller utbildning
inom ett år.
Amanda – Arbetsförmedlingen och TRIS
Möten handläggare
och Amanda
Kontakt AG, Intressetester,
uppföljningsmöten,
arbetspsykolog
TRIS-möte: vilken
nivå rimlig?
Testa två
arbetsprövningsplatser
Arbetsprövning på
idrottsförening
TRIS-möte: stöd
stresshantering, avspänning
bolltäcke
Resultat – klarar 20
timmar men ej 25
Internt uppdrag –
resurs skolbibliotek
Arbetsprövning 4 mån.
Känna sig för.
AF:s arbetsterapeut.
Ergonomi,
hjälpmedel
Anställning 50 %.
Lönebidrag till AG
TRIS-möte – information till
vården om resultat
Utbyte till halv
sjukersättning
TRIS
Under samtliga delar av processen inom det
förstärkta samarbetet kan frågetecken kring
förmågan uppstå och TRIS kan då vara en
lämplig väg för att klara ut dessa.
Exempel - Försäkringskassan
Om vi hade använt våra verktyg – Hur hade det
kunnat blivit istället?
Socialtjänsten
Arbetet styrs av
Socialtjänstlagen
Socialstyrelsens
allmänna råd
Praxis
(Kammarrätten)
Kommunala
riktlinjer
Försörjningsstöd/
ekonomiskt bistånd
4 kap. Rätten till bistånd
1 § Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan
få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av
socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och
för sin livsföring i övrigt.
Den enskilde ska genom biståndet tillförsäkras en skälig
levnadsnivå. Biståndet ska utformas så att det stärker
hans eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv.
Lag (2010:52).
Riksnorm
Livsmedel
Kläder och skor
Lek och fritid
Hygien och hälsa
Förbrukningsvaror
Tidning, telefon och TV-licens
Kostnader utöver riksnorm
Boende
El
Hemförsäkring
Arbetsresor/bussresor
Fackavgift/A-kassa
Livsföring i övrigt
Exempel:
Tandvård
Medicin och vård
Glasögon
Hemutrustning
Umgängeskostnader
Förutsättningar för rätt till
försörjningsstöd
Behovet kan inte tillgodoses på annat sätt
Stå till arbetsmarknadens förfogande
- studera
- praktik genom AF eller kommunens arbetsmarknadsenhet
- aktivt arbetssökande
Vid sjukdom gäller
- läkarintyg
- delta i rehabilitering eller utredning
Konsekvensen av att vara nollplacerad
• Får ej en personlig handläggare på FK på samma sätt som för
en person med SGI
• Erbjuds ej arbetslivsinriktad rehabilitering genom AF i samma
utsträckning
• Risk för att individen hamnar mellan stolarna.
Socialtjänstens skyldighet att samverka
3 kap. 5 § SoL Socialnämndens insatser för den
enskilde ska utformas och genomföras
tillsammans med honom eller henne och vid
behov i samverkan med andra samhällsorgan
och med organisationer och andra föreningar.
Lag (2012:776).
Socialtjänstens uppdrag inom TRIS
Hitta individer i behov av rehabilitering genom
samverkan
Vägleda individen till rätt insats och rätt
ersättning
Kunskapsöverföring
Tydliggöra individens delaktighet i
rehabiliteringsprocessen
Typ av ärenden som vi aktualiserar till
TRIS
Sjukskrivna
Oklara arbetsförutsättningar
Istället för intyg ställs frågor genom TRIS
Behov av samverkan för den fortsatta
planeringen
Exempel – Socialtjänsten och TRIS
Sjukskriven, ryggskada. Mår psykiskt dåligt.
Ingen sjukpenninggrundande inkomst.
TRIS-samtycke. Frågeställning: Aktuellt med
samordning av arbetslivsinriktad
rehabilitering?
Återkoppling TRISmötet. Ansökan om
samordning.
Förstärkt samarbete
AF/FK.
Aktivitetsstöd
Önskar arbeta men ser inte
möjligheter p g a ohälsa
TRIS-möte. Inga medicinska
hinder för arbetslivsinriktad
rehabilitering
Möte
Försäkringskassan
och Soc
Gemensam Kartläggning
Arbetsträning
biltvätt.
Upptrappning
arbetstid
Efter 6 månader finns en
ledig tjänst som erbjuds
Mohamed
