Välkommen!
Grundutbildning för nya
rehabkoordinatorer och nya TRISrepresentanter
Program
09.00-09.15
Välkomna! Inledning och innehåll
09.15 - 10.15
Sjukvårdens, Arbetsförmedlingens , Försäkringskassans och
Socialtjänstens övergripande uppdrag
10.15 – 10.30
Kaffe
10.30 - 11.00
Grundläggande TRIS-kunskap
11.00 – 12.15
Sjukvården, Arbetsförmedlingen , Försäkringskassan och
Socialtjänsten:
Rehabilitering och samverkan – insatser, bedömningsgrunder och
verktyg.
12.15 – 13.15
Lunch
13.15 – 13.30
Sjukskrivningsförebyggande möte
13.30- 14.30
Läkarens dilemma – Anna-Sophia von Celsing
14.30-15.00
Fika
15.00 – 16.00
Frågestund och därefter avslut
Landstinget riktlinjerna för styrning av rehaboch sjukskrivningsprocessen
Syftet är att tydliggöra uppdraget
och ansvarsfördelningen mellan
vårdgivaren (Landstingsstyrelsen)
och verksa mhetschef
Gäller all öppen- och slutenvård
inom Landstinget Sörmland
Stöd för verksamhetschefer och
organisation i sjukskrivningsarbetet
Övergripande mål
patient- och rättssäker
sjukskrivningsprocess för både
kvinnor och män
Med rättssäkerhet avses att korrekt
tillämpa socialförsäkringen med
tillhörande regelverk
Med patientsäkerhet menas att
sjukskrivningen skall uppfylla
kraven på god vård (SOSFS
2011:9)………………….
Kraven enligt God Vård/Patientsäkerhet
Kunskapsbaserad och ändamålsenlig
Säker; kontraindikationer skall iakttas
Patientfokuserad
Kostnadseffektiv
Jämlik
Medicinsk bedömning för sjukskrivna skall ges i
rimlig tid
Mål på lokal nivå
De övergripande målen skall brytas ned till mätbara
mål på verksamhetsnivå, som följs upp och
återrapporteras till vårdgivaren
För att säkerställa dessa mål skall framtagna
beslutande riktlinjer för sjukskrivningsprocessen
tillämpas och användas
Verksamhetschefens ansvar
Utforma konkreta rutiner för att styra,
följa upp och utveckla arbetet
Säkerställa att medarbetarna har rätt
kompetens och att de får ansvar och
befogenheter
Utveckla, följa upp och analysera, så
åtgärder kan vidtas för att förbättra
arbetet
Säkerställa att försäkringsmedicinskt
beslutsstöd används
Begrepp sjukskrivning
Sjukskrivning förutsätter att sjukdom föreligger och att
denna sjukdom resulterar i en nedsättning av
arbetsförmåga med minst 25%.
Om sjukskrivning i sig bedöms ha en gynnsam effekt på
patientens hälsotillstånd och arbetsförmåga, kan
sjukskrivning sägas vara en del av vård och behandling
Sjukskrivning
– en del av vård och behandling
Sjukskrivning är lika viktigt för
tillfrisknande som utskrivning av medicin
Ingen skall behöva vara sjukskriven längre
än nödvändigt. Erfarenhet visar att lång
frånvaro från arbetet medför risk för
medicinska, sociala och ekonomiska
komplikationer för patienten
Sjukskrivning
- en del av vård och behandling
Är en medveten och aktivt del av
behandlingen och sker i samråd med
patienten
Sker på lika villkor för alla
Innebär tidiga och effektiva insatser
för att möjliggöra snarast återgång i
arbetet
”En bra sjukskrivning” för patienten
Rätt, Aktiv, Jämlik och Säker
Sker på rätt indikation där det
Försäkringsmedicinska
beslutsstödet används
Sker i enlighet med nationella
och lokala riktlinjer
Vad innebär försäkringsmedicin?
Nationellt Försäkringsmedicinskt Forum (NFF) har
antagit denna definition (2011)
"Försäkringsmedicin är ett kunskapsområde om hur
funktionstillstånd, diagnostik, behandling,
rehabilitering och förebyggande av sjukdom och
skada, påverkar och påverkas av olika
sjukförsäkringars utformning samt därmed
relaterade överväganden och åtgärder inom berörda
professioner."
Uppdrag – rehabkoordinator
Rehabkoordinatorns uppdrag
Samordna vårdens
del av
sjukskrivnings- och
rehabiliteringsprocessen
Arbeta med att
aktivt delta i Tidig
Rehabilitering I
Samverkan (TRIS)
Vara stöd till
individen
Viktiga faktorer i rollen som Reko
Vara tillgänglig såväl inom egna organisationen som
gentemot samarbetspartners
Vara flexibel i uppdraget som rehab- koordinator och
uppdragets utformning
Att vara lyhörd och öppen för teamarbete
Att vara synlig ute på egna enheten
Försäkringskassan i Sverige
• Försäkringskassans uppdragsgivare är regeringen
• Myndigheten leds av en generaldirektör (GD)
Juni 2014
Försäkringskassans vision
Juni 2014
Historik
1960
ATP-systemet
1961
Riksförsäkringsverket
1963
Allmänna försäkringskassor
Slutet
1700-tal
Sjukkassor börjar bildas
1889
Arbetarskyddslagen
1891
Lag om sjukkassor
1901
Yrkesskadeförsäkring
1974
Föräldraförsäkring
1902
Riksförsäkringsanstalten
1977
Arbetsskadeförsäkring
1913
Lag om pensionsförsäkring
Pensionsstyrelsen
1994
1930-tal
Bidrag till boende
1999
Nytt pensionssystem
1937
Bidragsförskott
2005
Försäkringskassan
1948
Barnbidrag, folkpension
2010
Försäkringskassan och
Pensionsmyndigheten
1954
Allmänna sjukkassor
Juni 2014
Inkomstbortfallsprincipen
1973
Sjukpenningen beskattas,
blir ATP-grundande
Assistansersättning
Bostadsbidraget förstatligas
Etableringsersättning
Uppdraget
Regeringen
• Ska få de underlag den behöver för beslut som gäller
Försäkringskassans verksamhetsområde
Juni 2014
Uppdraget
Medborgarna
• Ska snabbt och rättssäkert få beslut om det
ekonomiska stöd han eller hon har rätt till
• Ska få information så att de förstår sina rättigheter
och skyldigheter
• Ska få stöd som underlättar övergången från
ersättning via sjukförsäkringen till återgång i arbete
Juni 2014
Förmåner inom socialförsäkringen
- exklusive pension
Sjuk
Förälder
• Sjukpenning • Förlängd sjukpenning •
Fortsatt sjukpenning • Aktivitetsersättning
• Sjukersättning • Arbetsskadeersättning •
Yrkesskadeersättning • Närståendepenning • Reseersättning istället för
sjukpenning • Smittbärarpenning •
Rehabiliteringsersättning • Statligt
personskadeskydd • Sjuklönegaranti
• Särskilt högriskskydd • Bostadstillägg
• Föräldrapenning • Tillfällig föräldrapenning • Graviditetspenning •
Bostadsbidrag • Underhållsstöd •
Underhållsbidrag • Allmänt och förlängt
barnbidrag inklusive flerbarnstillägg •
Adoptionskostnadsbidrag
Funktionsnedsättning
• Assistansersättning • Bilstöd •
Handikappersättning • Bidrag till
arbetshjälpmedel • Vårdbidrag •
Kontaktdagar för vissa funktionshindrade barn
Juni 2014
Övrigt
• Aktivitetsstöd • Etableringsersättning •
Etableringstillägg • Bostadstillägg •
Utvecklingsersättning • Familjebidrag •
Bostadsbidrag • Näringsbidrag och
Begravningsbidrag till totalförsvarspliktiga • EU-kortet • Tandvård
Socialförsäkringen
• Pengarna kommer från avgifter och skatter
– Sociala avgifter (arbetsgivare) - 60 %
– Skatter och övriga ersättningar
• År 2013 kostade Försäkringskassans del
av Socialförsäkringen 212 miljarder kronor
Juni 2014
Socialförsäkringens utgifter
- 212 miljarder per år
Försäkringskassans del
Barnfamiljer
Sjukdom och handikapp
Annan utbetalning
Administration
Juni 2014
Försäkringskassan
• Fattar cirka 20 miljoner beslut om bidrag och ersättningar varje år
• Gör 45 miljoner utbetalningar till barnfamiljer, sjuka och personer med
funktionsnedsättning
• Betalar ut omkring 212 miljarder kronor per år (exklusive
pensionsutbetalningar)
Juni 2014
Personlig handläggare
- för kunder som behöver det
• Kunder med mer omfattande ärenden får en
personlig handläggare, till exempel den som
är långtidssjuk
• Personlig handläggare stödjer genom hela
ärendet och i alla kontakter med
Försäkringskassan
Juni 2014
Läkaren beskriver de
medicinska förutsättningarna
D
Sjukdom
Juni 2014
F
Funktionsnedsättning
A
Aktivitetsbegränsning
Försäkringskassan bedömer
arbetsförmågan
Arbetet
Arbetsmarknaden
Aktiviteter
Bedömning
Sjukdom
Juni 2014
Funktionsnedsättning
Aktivitetsbegränsning
Samordningsuppdraget
• Försäkringskassan samordnar
• Sjukvården ansvarar för den medicinska behandlingen och
rehabiliteringen.
• Arbetsgivaren eller Arbetsförmedlingen har ansvaret för de
arbetslivsinriktade åtgärderna
• Kommunen ansvarar för de sociala åtgärderna.
Juni 2014
Samordningsuppdraget
I 30 kap. 8-11 §§ SFB
Samordningsuppdraget…..
innebär att FK ska utreda om
det finns behov av
rehabilitering för att individen
ska kunna få tillbaka sin
arbetsförmåga och få
förutsättningar att försörja sig
själv genom arbete. En viktig
avgränsning är att FK inte
ska rehabilitera, utan
samordna och säkerställa att
de aktörer som har ansvar för
åtgärderna genomför dessa.
Juni 2014
Sjukdom och rehabilitering
• Sjukpenning
(efter arbetsgivarens sjuklön 14 dagar)
• Rehabiliteringsersättning
• Förebyggande sjukpenning
• Aktivitetsersättning
• Sjukersättning
• Arbetsskadeersättning
• Närståendepenning
• Smittbärarpenning
Juni 2014
Kunder med funktionsnedsättning
• Handikappersättning
• Bilstöd
• Assistansersättning
• Vårdbidrag
• Arbetshjälpmedel
Juni 2014
Arbetsförmedlingens kunder
Arbetsgivare
Arbetssökande
Arbetsförmedlingens uppdrag
Att sammanföra arbetsgivares behov
med arbetssökandes kompetens
Matcha
Ackvirera
Övriga uppdrag
Etableringsuppdrag – planering i 2 år
Arbetslivsinriktad rehabilitering
Ett krav för att vara aktuell för
Arbetsförmedlingens service och
insatser:
Vilja och kunna arbeta till
någon del
Två vägar in på Arbetsförmedlingen
1. Skriva in sig på eget initiativ
2. Komma på initiativ av annan myndighet;
kommun eller Försäkringskassan
Arbetsförmedlingens tjänster
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
Söka arbete
Förbättra ditt arbetssökande
Vägledning till arbete
Utbildning till arbete
Starta eget
Klargöra dina arbetsförutsättningar
Anpassa din arbetssituation
Arbetsförberedande insatser
Klargöra dina arbetsförutsättningar
Har behov av fördjupat stöd för att klargöra sina
förutsättningar för arbete eller utbildning.
Kan utreda hur nedsättningar/svårigheter kan
kompenseras och den arbetssökande stärkas och
utvecklas.
För arbetssökande som är osäkra på sin arbetsförmåga,
har nedsatt arbetsförmåga eller andra svårigheter som
påverkar val av arbete/yrke och som hindrar dem från att
etablera sig på arbetsmarknaden.
Den vänder sig också till dem som förgäves sökt arbete
under lång tid.
Exempel på insatser
• Utredande samtal med arbetsförmedlare.
• Kontakt med specialist vid Arbetsförmedlingens
resursenhet avdelningen rehabilitering till arbete där man
kan få kontakt med arbetspsykolog, arbetsterapeut eller
socialkonsulent.
• Motiverande samtal med arbetsförmedlare eller
arbetspsykolog.
• Arbetsprövning för att testa hur olika uppgifter fungerar.
• Tjänst hos Kompletterande aktör som Arbetsförmedlingen
upphandlar. De kan erbjuda olika förberedande aktiviteter
och insatser av rehabiliterande, utredande och vägledande
karaktär som komplement till de insatser som
Arbetsförmedlingen har.
Anpassa din arbetssituation
För personer med nedsatt arbetsförmåga som har ett
klart fokus i sitt arbetssökande men behöver hjälp med
anpassning av sin arbetsplats, arbetsuppgifterna eller
arbetsmiljön, för att klara av att arbeta.
Exempel på stöd
Arbetshjälpmedel, bord,
stol
Personligt biträde,
merkostnader för
personalresurser för
stöd i arbetet
Lönebidrag,
utvecklingsanställning
och
trygghetsanställning.
Exempel på stöd - SIUS
Särskilt introduktions- och
uppföljningsstöd, SIUSprogrammet, ett 2 år långt
program där den
arbetssökande får stöd av
SIUS-konsulent att söka
upp en arbetsgivare,
introduktion på arbetet
samt uppföljning av hur
arbetet fungerar
Exempel på stöd - skyddat arbete
Skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare eller
Samhall, för personer med funktionsnedsättning
vilkas arbetsförmåga är så nedsatt att de inte
kan få annat arbete och vilkas behov inte kan
tillgodoses genom andra insatser
Offentligt Skyddat Arbete - OSA
Arbetsförberedande insatser
Har en låg aktivitetsförmåga med behov av
förberedelse för att kunna delta i
Arbetsförmedlingens övriga tjänsteutbud med
grundläggande krav på aktivitet och delaktighet i
arbetslivet.
Insatser för långtidsarbetslösa
Jobbgarantin för unga, under 25 år och
arbetssökande i 90 dagar.
Jobb- och utvecklingsgarantin, över 25 år och
arbetssökande i 300 dagar alternativt 14 månader.
Rätt till aktivitetsstöd, insatser som fördjupad
kartläggning- och vägledning, jobbcoaching, praktik,
arbetsmarknadsutbildning eller anställningsstöd till
arbetsgivare som nystartsjobb och förstärkt
anställningsstöd.
Socialtjänstens grunduppdrag
1 kap. Socialtjänstens mål
1 § Samhällets socialtjänst skall på demokratins och solidaritetens grund
främja människornas
- ekonomiska och sociala trygghet,
- jämlikhet i levnadsvillkor,
- aktiva deltagande i samhällslivet.
Socialtjänsten skall under hänsynstagande till människans ansvar för sin
och andras sociala situation inriktas på att frigöra och utveckla enskildas
och gruppers egna resurser.
Verksamheten skall bygga på respekt för människornas
självbestämmanderätt och integritet.
Arbetet styrs av
Socialtjänstlagen
Socialstyrelsens
allmänna råd
Praxis
(Kammarrätten)
Kommunala
riktlinjer
Försörjningsstöd/
ekonomiskt bistånd
4 kap. Rätten till bistånd
1 § Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan
få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av
socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och
för sin livsföring i övrigt.
Den enskilde ska genom biståndet tillförsäkras en skälig
levnadsnivå. Biståndet ska utformas så att det stärker
hans eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv.
Lag (2010:52).
Riksnorm
Livsmedel
Kläder och skor
Lek och fritid
Hygien och hälsa
Förbrukningsvaror
Tidning, telefon och TV-licens
Kostnader utöver riksnorm
Boende
El
Hemförsäkring
Arbetsresor
Fackavgift/A-kassa
Livsföring i övrigt
Exempel:
Tandvård
Medicin och vård
Glasögon
Hemutrustning
Umgängeskostnader
Förutsättningar för rätt till
försörjningsstöd
Behovet kan inte tillgodoses på annat sätt
Stå till arbetsmarknadens förfogande
- studera
- praktik genom AF eller kommunens arbetsmarknadsenhet
- aktivt arbetssökande
Vid sjukdom gäller
- läkarintyg
- delta i rehabilitering eller utredning
TRIS
• En struktur/organisation för rehabiliteringssamverkan i
Sörmland. Utvecklad sedan 2002. Fullt implementerad i
ordinarie verksamhet från 2014.
• Landstinget, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen
och samtliga kommuner i länet (Socialtjänsten).
Sammantaget 300-400 medarbetare.
• Viktigaste beståndsdelen = TRIS-team med
representanter från alla parter.
• Ca 40 TRIS-team i länet.
TRIS
• TRIS-processen för individen
• TRIS som lokal samverkansplattform (TRIS-team)
• TRIS som infrastruktur för lokal och regional
samverkan
TRIS - Definitioner och begrepp
är utsedd till >
Tidig Rehabilitering I Samverkan
Landsting
Kommuner
< har en
TRIS
har en >
Organisation
består av
leds av
Arbetsförmedlingen
1 Länsstyrgrupp
Processägare (RSG)
Försäkringskassan
stödjer
< bildar
8 lokala styrgrupper
äger
stödjer/följer upp
Process
< följer en
Uppdrag
utförs av >
Ca 40
Team
delas in i
1.
2.
3.
4.
Innan mötet
Mötet
Efter mötet
Avslut
stödjs av
Rutiner
och mallar
avser en
Individ
består av
Rehabkoordinator
Vårdpersonal
har(stödjs med)
Rehabiliteringsbehov (insatser)
Representanter från FK, AF,
socialtjänsten
Målgrupp webbplats
följs upp m h a
Besöksstatistik
Huvudman
TRIS - Hur det började
1993 - Finsam 93 - försök på flera ställen i landet
Försäkringskassan har kontaktpersoner i vården – Eskilstuna och
Nyköping
2002 – beslutas att inom finansiell samordning………..
Utreda:
förutsättningar för och behov av multidisciplinära
bedömningsteam i Sörmland
Resultat:
Samverkan behöver utvecklas inom vården och mellan vården
och Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Företagshälsovård
och arbetsgivare.
2002-2007
o Rehabskelettet utvecklas– Landstinget,
FK och AF.
o Är en processmodell för
rehabiliteringssamverkan.
o Teamarbete är grunden.
2005 – Samordningsförbundet RAR
2006 Sjukskrivningsmiljarden
o Rehabkoordinatorer från 2006
o Sakkunniga läkare från 2008
2008
o Rehabskelettet blir TRIS.
o Kommunerna kommer med.
o Samordningsförbundet RAR finansiär.
2011 - 2014
• Implementering i ordinarie
verksamhet
• Ny styrning, tydlighet,
utveckling av bättre
metodstöd
• Fortsatt utveckling utifrån
föränderliga förutsättningar
och behov
Vi brukar påminna (särskilt vården )
om att …….
TRIS-processen kan vara en del av
sjukskrivningsprocessen/rehabiliteringsproces
sen men alla individer behöver inte gå den
vägen i sin rehabilitering
Målgrupp
Individer i arbetsför ålder som har eller
riskerar en medicinsk nedsättning av
arbetsförmågan samt är i behov av
samordnade insatser.
(Målet – närmare eller åter i arbete)
Syfte
Skapa ett effektivt stöd till individen där
rehabiliteringsbehovet blir utrett och
aktiviteter samordnade så att individen
får rätt insatser, rätt ersättning, från rätt
instans, vid rätt tidpunkt.
Individen
Förhindra att
individer faller
mellan stolar…
Illustration lånad av Eskilstuna Kommun,
Arbetsmarknad och Familjeförvaltningen
Eller slussas runt
Illustration lånad av Eskilstuna Kommun,
Arbetsmarknad och Familjeförvaltningen
Samverkar istället
runt individen
Illustration lånad av Eskilstuna Kommun,
Arbetsmarknad och Familjeförvaltningen
Organisation och styrning
Processägare
Regionala samverkansgruppen, RSG – Arbetsmiljöverket, Försäkringskassan, Landstinget
Sörmland och Arbetsförmedlingen, kommunerna i Sörmland (vakant)
En Länsstyrgrupp
• Länsövergripande styrning gällande den länsgemensamma modellen – riktlinjer,
uppdrag, processen etc
• Representanter för alla parter samt processledare
Åtta lokala styrgrupper
• Lokal förankring, styrning och uppföljning av teamens arbete
• Stötta/styra där det behövs
• Representanter från alla parter – vissa styrgrupper har även lokala processtöd
• Processledaren för dialog med och är metodstöd till den lokala styrgruppen.
Ca 40 TRIS-team i länet
• Stödjer individens rehabiliteringsprocess
Organisation och Styrning
Regional
samverkansgrupp
TRIS Länsstyrgrupp
Processledare
TRIS
Lokala styrgrupper
TRIS-team
TRIS-team
Vårdens rehabiliteringsteam:
• Sjukskrivande läkare, sakkunnig läkare i försäkringsmedicin,
arbetsterapeut, sjukgymnast, kurator, psykoterapeut och
rehabkoordinator
• Rehabkoordinator = teamledare och spindeln i nätet
Arbetsförmedling, Försäkringskassa och socialtjänst:
En namngiven representant i teamet från varje part. Arbetar
enligt uppdragsbeskrivning.
Rehabkoordinator
AF
Soc
Psykoterapeut
FK
Sakkunnig
Läkare
Viktigt att ha koll på……….
Uppdragsbeskrivningar
• Arbeta för individens delaktighet i sin egen
rehabiliteringsprocess.
• Göra TRIS känt som arbetssätt och bevaka att det finns
interna rutiner för TRIS-arbetet – vårdplanering för
sjukvården.
• Ha god kännedom om de verktyg/insatser inom den egna
verksamheten
• Inhämta samtycke och i god tid och med en tydlig
frågeställning, anmäla individens ärende till
rehabkoordinatorn.
• Förberedelse inför TRIS-mötet och återrapportera efter.
• Kontinuerlig närvaro på TRIS-mötet och inför planerad
frånvaro ordna ersättare till TRIS-mötet.
Uppdragsbeskrivningar
• Ha en konsultativ roll gentemot de övriga parterna i
TRIS-teamet.
• Informera om förändringar och nyheter kring regler
och arbetssätt.
• Lyfta utvecklingsområden i TRIS-teamet på den egna
vårdenheten och vid behov till den lokala styrgruppen.
• Delta på TRIS-dagar som anordnas av den lokala
styrgruppen samt delta vid interna TRISdagar/nätverksträffar.
• Vid behov medverka i arbetsgrupper inom TRIS.
• Verka för goda relationer med de samverkande
parterna.
Rehabkoordinatorn och TRIS
Avgörande för att det ska fungera
Alla ingående parter är engagerade och tror på samverkan.
Prestigelöshet, god samarbetsanda i teamet.
Ordning och reda i teamen: skriftliga
uppdragsbeskrivningar, rutiner, fasta mötestider etc.
Tydlighet avseende uppdrag i alla delar av organisationen.
Att fortsätta driva utvecklingsarbetet på alla nivåer och
inom den egna verksamheten.
Lathund TRIS-möten
Lathund TRIS-möten
Innehåller aktuella TRIS-team med kontaktuppgifter.
Aktuella mötestider för respektive läkare.
Rutin om vad som sker innan TRIS-mötet, under TRISmötet och efter TRIS-mötet.
En ställföreträdare kan gå in istället för mig och anta
rollen som mötessamordnare under mötet samt
ombesörja efterföljande dokumentation.
En ställföreträdare kan ej ombesörja hela TRIS-processen,
dvs kan ej göra förarbetet innan mötet.
Interna rutiner och processer TRIS
Förstärkt samarbete Arbetsförmedlingen
och Försäkringskassan
Individen, Arbetsförmedlingen och
Försäkringskassan är överens om att behov
och förutsättningar finns för att individen
ska kunna nå målet arbete eller utbildning
inom ett år.
Processen under samarbetet
• Fördjupad kartläggning och vägledning av
behov
• Aktivitet – Söka plats för arbetsprövning
• Aktivitet - Arbetsprövning/arbetsträning,
TUNA, Arbetslivsresurs
Arbetslivsintroduktion
En förberedande insats inom arbetslivsinriktad
rehabilitering som vänder sig till arbetssökande
vars dagar med sjukpenning har tagit slut och
som är oklara över sina förutsättningar,
möjligheter och krav på arbetsmarknaden och
som därför behöver vägledning och stöd vid
återgång till arbete.
Arbetslivsintroduktion
Syftet med programmet är att förbereda
personen för deltagande i
arbetsförmedlingens insatser, program och
samlade tjänsteutbud.
I målgruppen inkluderas arbetslösa, anställda
och egna företagare.
Programmet kan och ska anpassas utifrån
individen.
TRIS
Under samtliga delar av processen inom det
förstärkta samarbetet eller
Arbetslivsintroduktion kan frågetecken kring
förmågan uppstå och TRIS kan då vara en
lämplig väg för att klara ut dessa.
Nollplacerade
Nollplacerad – vad menar vi?
En person som har en nedsatt arbetsförmåga p g a
sjukdom men som saknar sjukpenninggrundande
inkomst (SGI) och kan därför inte få sjupenning från
Försäkringskassan.
Sjukpenninggrundande
inkomst = 0
Varför läkarintyg vid sjukskrivning?
Individens rättigheter
Vårdens ansvar
Försäkringskassans ansvar
Socialtjänstens ansvar
Socialtjänstens skyldighet att samverka
3 kap. 5 § SoL Socialnämndens insatser för den
enskilde ska utformas och genomföras
tillsammans med honom eller henne och vid
behov i samverkan med andra samhällsorgan
och med organisationer och andra föreningar.
Lag (2012:776).
Socialtjänstens uppdrag inom
Hitta individer i behov av rehabilitering genom
samverkan
Vägleda individen till rätt insats och rätt
ersättning
Kunskapsöverföring
Tydliggöra individens delaktighet i
rehabiliteringsprocessen
Typ av ärenden som vi aktualiserar till
TRIS?
Sjukskrivna
Oklara arbetsförutsättningar
Istället för intyg ställs frågor genom TRIS
Behov av samverkan för den fortsatta
planeringen
Konsekvensen av att vara nollplacerad
• Får ej en personlig handläggare på FK på samma sätt som för
en person med SGI
• Erbjuds ej arbetslivsinriktad rehabilitering genom AF i samma
utsträckning
• Riskerar långtidssjukskrivning i högre utsträckning då någon
gräns på antalet dagar med ersättning saknas
• Risk för att individen hamnar mellan stolarna.
Sjukskrivningsförebyggande möte
Sjukskrivningsförebyggande möte
Tidigt flerpartsmöte, d v s innan dag 28 i sjukperioden.
Målgrupp: patient som är eller riskerar att bli sjukskriven.
Målet: i mycket tidig fas bedöma funktionsförmåga och
aktivitetsförmåga samt initiera och planera en eventuell
rehabiliteringsprocess för att om möjligt förhindra eller
förkorta sjukskrivningsperioden.
Får resultera i en sjukskrivning
Kan användas som förebyggande åtgärd innan en eventuell
sjukskrivning alternativt vid pågående sjukskrivning och då
med syftet att förkorta sjukskrivningen.
Sjukskrivningsförebyggande möte
Sjukvårdens möte men kan initieras av de samverkande
parterna. Från sjukvården deltar relevant behandlare
och/eller rehabkoordinator. OBS! Läkare behöver ej vara
med.
Då patienten är sin egen arbetsgivare deltar förutom
patienten, relevant behandlare och/eller rehabkoordinator,
även handläggare från Försäkringskassan samt eventuellt
ytterligare part såsom Arbetsförmedlingen.
Ersättning: utgår till vårdenheten med 3000 kronor och
finansieras inom ramen för sjukskrivningsmiljarden.
Försäkringsmedicin
Anna-Sophia von Celsing
Ortoped / Rehaböverläkare
Doktorand
Försäkringsmedicinska kommittén Sörmland
Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap/
Allmänmedicin och preventiv medicin, Uppsala universitet
Notering i patientjournal
om vad som händer i
rehabiliteringen
Rådgivningssköterskan
Egenvård
Res-anteckning
Sjukgymnast
Beteendevetare
Arbetsterapeut
Rehabkoordinator
Läkartid
Nyckelroll som första kontakt
Vad händer när man blir sjuk?
Arbetsgivaren
Anmäler t FK
inom 1 v
Anställd
Sjukanmälan t
arbetsgivaren
Sjuklön
Karensdag
1 2
Sjukpenning
Läkarintyg
8
14
90
180
365
Sjukpenning
Arbetslös
Sjukanmälan
till FK
A-S v Celsing
Rehabkedjan
Kommunen/Försörjningsstöd
Sjukvården
Försäkringskassan
K
a
re
n
sd
a
g
Arbetsförmedlingen
Sjuklön
Sjukpenning
Sjukpenning
Sjukpenning
Förlängd
Sjukpenning
Arbetsgi
varen
Arbete
hos
ordinarie
arbetsgivare/ompl
ac
Anpassad
arbetsuppgifth
os ordinarie
arbetsgivare/
annat arbete
Öppna arbetsmarknaden
eller
fortsatt
Sjukpenning
för
obegränsad
tid
1 8
14
90
180
364
+550
Aktivitetsstöd
Aktivitetsstöd
Aktivitetsstöd
ALI
Fas 1+Fas 2
Fas 3
JOB
JOB
Arbetslivs
introduktion
90
450
2 år
Läkarintyg
ARBETE?
SJUKERSÄTTNING?
914 dgr=2,5 år
540+730=1270 dgr=3,5 år
Från penna till penning…….
Läkarintygets väg
Försäkringskassan
Läkarens dubbla uppdrag
Medicinskt
Försäkringsmedicinskt
Ställa diagnos
Behandla
Rehabilitera
Bedöma arbetsförmåga
Utfärda medicinska underlag
Intyg o utlåtanden
Intyg: beskriver sakförhållande t.ex. omfattningen av en kroppsskada som läkaren sett vid undersökning
Utlåtande: bedömning t.ex. om vad som orsakat skadan eller/och en prognos
A-S v Celsing
Rätt till sjukpenning vid
arbetsoförmåga
till följd av sjukdom
Försäkringskassan - beslutar
Skada eller
nytta?
Anamnes
Status
Röntgen
Behandling
Läkarens dilemma
Sjukskrivning ?
Nej
Lab
Ja
Sjukskrivning = Behandling
Läkarens stöd vid sjukskrivning
www.socialstyrelsen.se
A-S v Celsing
Läkarintyget
Viktigaste rutorna!
D
Koden ska avse huvuddiagnosen. Ange gärna övriga diagnoser
som kan försämra patientens förutsättningar. Bidiagnoser som
har betydelse för patientens arbetsförmåga anges i klartext
Patientens redogörelse för den aktuella sjukdomens utveckling före undersökningstillfället
och vilka begränsningar i arbete och dagligt liv som patienten upplever.
F
Beskrivning av fynd i status som motiverar
aktuell diagnos. Gärna även röntgen och
laboratoriesvar.
A
Tydlig beskrivning av hur sjukdomen begränsar patientens
förmåga/aktivitet på individnivå. Konsekvenser och omfattning
av funktionsnedsättningen. Relateras till arbetsuppgifter
Fält 4
Funktionsnedsättning
Exempel - rörelseorgan
Nedsatt rörlighet, böj- och sträckförmåga, rotation
Nedsatt kraft
Smärta
Exempel - Psyk
Koncentrationssvårigheter
Nedsatt uthållighet
Minnessvårigheter
Trötthet
A-S v Celsing
Exempel – rörelseorgan
Att ändra kroppsställning
Att bibehålla kroppsställning
Lyfta armarna ovan axelhöjd
Gå med eller utan hjälpmedel
Lyfta, sitta, gå
Stå framåtböjd
Utföra finmotoriskt arbete med händerna
Exempel – psyk
Att vara uppmärksam
Att lära nytt, förstå instruktioner
Att påbörja, genomföra och avsluta en uppgift
Att hantera stress, förändring o andra
psykologiska krav
Att förstå och uttrycka sig i tal och skrift
Ex. orkar inte företa sig någonting, blir apatiskt sittande i timmar, ingen aptit, klarar inga
sociala kontakter, svårt att ta sig ur sängen, orkar inte se på TV eller läsa tidningar,
svarar inte i telefon, går inte ut ur huset, alltid trött
Förtydliga vad arbetet innebär ex tungt undersköterskearbete
på vårdavdelning för strokeskadade
Om den sjukskrivningstid som rekommenderas i
Socialstyrelsens försäkringsmedicinska beslutsstöd
överskrids ska det finnas en motivering till varför i detta fält.
www.socialstyrelsen.se
OBS! Bra ruta för komplettering av upplysningar!
Sjukskrivningspraxis
DFA - kedjan
Diagnos
Fält 2
Funktionsnedsättning
Fält 4
Aktivitetsbegränsning
A-S v Celsing
Fält 5
Allan
Anamnes
Ventilationstekniker, 36 år, med axelvärk av och till sen några år.
Vid ett takarbete 6 dagar sedan plötsligt kraftig nackvärk med utstrålning i
vänster axel och arm som värker och domnar. Stickningar i lill- och ringfinger.
Måste ta värkmediciner för att kunna sova och röra sig. Kan inte ligga på axeln.
Håller huvudet stilla och lite roterat, svårt att ta av jacka o t-shirt. Kan inte lyfta
vänster arm.
D?
F?
A?
Försäkringskassans bedömning
Tillräckligt beslutsunderlag?
A-S v Celsing
A-S v Celsing
A-S v Celsing
