Verksamhetsberättelse 2011

Verksamhetsberättelse 2011
Enhet: TRÄKVISTA SKOLA OCH KLÖVERNS SKOLA
Enhetschef: Lena Heetveld
Titel: Rektor
Kontaktuppgifter: Tel 073 660 40 38 [email protected]
1. Uppdrag och omfattning
Rektors uppdrag är att leda och planera skolans verksamhet och dess personal utifrån
gällande lagstiftning och tilldelade resurser för att nå högsta möjliga måluppfyllelse.
Träkvista skola är en grundskola med årskurserna F-9 samt fritids för åldrarna F-3.
Antalet elever under 2011 har i snitt varit 444,5 st (vt -11 441, ht -11 448). Vi arbetar i
två enheter år F-5 och år 6-9.
Antalet elever i snitt under 2011
F-klass: 52 st
år 1-5: 249 st
år 6-9: 143 st
Sedan höstterminen -09 är Klöverskolan med 12 elever knuten till Träkvista skola och
rektor för Träkvista skola är rektor även för Klöverskolan.
Träkvista skola är en skola med eleven och elevens lärande i fokus. Med våra olika
kompetenser bidrar vi till att skolan blir en plats för lärande och glädje. Vi arbetar
med personalens förhållningssätt till våra elever, föräldrar, varandra och vårt
uppdrag. Utgångspunkten är vår gemensamma värdegrund tillsammans med skolans
övriga styrdokument. Detta har resulterat i att Träkvista skola är en uppskattad
arbetsplats både bland elever och personal och som präglas av professionalism och
goda resultat.
Klöverskolan tar emot elever från hela kommunen som har neuropsykiatriska
funktionshinder eller liknande svårigheter. Under året har det varit tolv inskrivna
elever i årskurserna F-5, alla elever erbjuds fritidsverksamhet i det integrerade
fritidshemmet. Klöverskolan ligger i fristående lokaler ca 500 m från Träkvista skola.
Eleverna på Klöverskolan har idrott och slöjd på Träkvista skola och använder även
skolbiblioteket där.
2. Verksamhetsuppföljning
265338880
1
Under 2011 har vi på skolan fortsatt att arbeta med utvecklingen utifrån våra egna
formulerade dokument i form av honnörsord, värdegrund, pedagogisk plattform och
verksamhetsidé. I och med nya skollagen som trätt i kraft 1:a juli 2011 och den nya
läroplanen Lgr11 ställs nya krav på skolornas kvalitetsarbete. Tidigare har vi skrivit
en årlig kvalitetsredovisning och nu är kravet att vi ska ha ett systematiskt
kvalitetsarbete som pågår under hela verksamhetsåret. Utifrån det har vi sett över
våra rutiner för att på så sätt se vad och hur vi ska bygga upp det arbetet. Arbetet sker
i samråd med den kommunala produktionen förskola - skola.
Senaste skolforskning visar att lärarnas förhållningssätt till skolans elever och sitt
uppdrag är av största betydelse för elevernas resultat och därför arbetar vi mycket
med det på skolan och där kommer mitt ansvar som rektor in. Rektor är ansvarig för
det pedagogiska ledarskapet och då måste jag vara väl insatt i hur det ser ut i skolans
verksamhet med eleverna och föra samtal med pedagogerna hur de utför och
utvecklar sin verksamhet. Det är viktigt att se sambandet mellan undervisning och
lärande vilket inte självklart är, men bör vara samma sak.
Året har präglats av arbetet med att sätta oss in i Lgr11 för att kunna möta de
förändringar som den innebär. Arbetet har skett på olika plan. Dels har skolverket
erbjudit konferenser för skolledare och nyckelpersoner (lärarrepresentanter från
kommunens alla skolor) som har i uppdrag att genomföra förändringsarbetet ute på
skolorna i samråd med rektorerna. Arbetet har skett både kommunövergripande på
skolorna och enskilt på varje skola. Under året har Helena Moreau varit inkopplad för
att tillsammans med nyckelpersonerna ta fram kommungemensamma
bedömningsmatriser på generella förmågor i Lgr11. För att öka skolornas likvärdighet
ser vi att det är viktigt att vissa delar sker över skolgränserna.
Parallellt med arbetet med Lgr11 håller vi även på att införa vår skolportal
InfoMentor som vi ser som ett viktigt verktyg för skolans och kommunens fortsatta
kvalitetsarbete utifrån elevernas resultat. InfoMentor kommer att förse oss med
elevernas aktuella måluppfyllelse utifrån läroplanens kunskapskrav vilket ökar
rektors möjligheter att styra och leda verksamheten så att fler elever når längre.
Den skriftliga informationen ges nu i skolans alla ämne från årskurs 1. Något som
skolinspektionen tidigare kritiserat oss för att vi inte gjort.
Under hösten var Skolinspektionen här och genomförde en kvalitetsgranskning av
undervisningen i no år 1-3. I bedömningen lyftes bland annat fram att det var positivt
att undervisningen bedrevs av behöriga lärare som låter eleverna prova på ett
naturvetenskapligt arbetssätt där elever får ställa hypoteser och undersöka. Lärarna
ger eleverna goda möjligheter till lärande och utveckling. Skolan har en no-sal för de
yngre åldrarna. Förbättringsområden var att rektor behöver se till att ett
kvalitetsarbete bedrivs angående måluppfyllelse, utvärdering av elevernas
kunskapsutveckling samt möjlighet att ta tillvara elevernas intressen och
erfarenheter. Rapporten finns att läsa i sin helhet på skolans hemsida.
Verksamhetsåret har delvis präglats av en nyrekrytering av biträdande rektor vilket
fått som konsekvens att ledningsgruppen har varit underbemannad under hela
hösten vilket självklart sätter spår i verksamheten i form av att vi inte hunnit driva
vårt visionära utvecklingsarbete i den utsträckning jag önskat. Den mesta tiden har
gått åt till att agera i vardagen.
265338880
2
Projekt
Under året har vi fortsatt att köpa in datorer i de lägre åldrarna för att fortsätta vårt
projekt att skriva sig till läsning med hjälp av datorer. Vi utrustar klassrummen i de
lägre åldrarna med datorer så att det i halvklass finns en dator per två elever. Målet är
”en till en” men det har vi inte ekonomi för i dagsläget. Det vi märker är att ju fler
datorer vi har tillgång till desto större blir behovet vilket beror på att pedagogerna
och eleverna hela tiden upptäcker nya möjligheter.
I enhet 6-9 har vi utrustat några klassrum till med projektorer och vi har även via
projektpengar från kommunen fått våra första två interaktiva tavlor en i år 3 och en i
år 5.
Årskurs 3 har deltagit i ett It projekt med stöd av Björn Benbasat. Det var den
årskursen som först startade med att använda datorer i år 1 vilket gett eleverna
mycket god datorvana/kunskap som de nu utvecklat i ett projekt där de skriver
böcker i ett program som heter Storybird. Resultatet kommer att visas upp på Ekerös
egen mini It-mässa i mars.
I år 8 arbetar en av lärarna, som gått lärarlyftet med fokus på It baserat lärande,
mycket med datorer och använder sig av bloggar, fimlredigering, Facebook osv.
Kompetensutveckling
Vi har prioriterat kompetensutveckling som inriktar sig på att utveckla elevers
lärande samt att utveckla personalens förhållningssätt utifrån skolans värdegrund
och pedagogiska plattform.
Under året har fyra lärare deltagit i Lärarlyftet I. En utbildar sig inom
specialpedagogik, två för matematikbehörighet och en inom It.
Träkvista skola har två lärare som deltar i kommunens
kompetensutvecklingssatsning Learning study tillsammans med Linné univeritetet i
Växsjö. Learning study tittar på undervisningen just utifrån vad eleverna lär sig. Har
undervisningen resulterat i den inlärning som vi önskade? De två deltagande lärarna
arbetar med Learning study inom matematiken för årskurserna 2 och 3.
Själv deltar jag i Rektorslyftet som är en påbyggnadsutbildning på
rektorsutbildningen och omfattar 7,5 p i pedagogiskt ledarskap och som ges av
Stockholms universitet på uppdrag av Skolverket.
Vi har i två omgångar låtit representanter från skolledning och lärare besöka
Nossebro skola i Essunga kommun där de beskriver sitt framgångsrika
utvecklingsarbete under rubriken Synvändan.
En av skolans specialpedagoger har via resursteamet utbildat sig som handledare för
”Förstå och använda tal”. Nu deltar flera av skolans matematiklärare i kommunens
egen fortbildningssatsning i just det.
Flera lärare på skolan har genomgått Abakusutbildning och där är spridningen från
F-klass till år 9.
265338880
3
Våra speciallärare och en erfaren lågstadielärare är utbildade i Rydaholmsmodellen
som är en beforskad läsinlärningsmodell för alla åldrar med fokus på att öka
läsförståelse och läshastighet.
Utöver det har det funnits kompetensutveckling inom områden som olika typer av
funktionshinder, att arbeta med stökiga klasser, viss ämnesspecifik utbildning,
betygssättning för år 8 i det nya betygssystemet.
3. Måluppfyllelse / ”Kvalitetsredovisning ”
3.1 Förbättrad måluppfyllelse med avseende på elevers resultat
Andel elever behöriga till nationellt program på gymnasiet
Elevernas genomsnittliga meritvärdespoäng
2011
100 %
233,8
2010
98 %
230,8
Nämndens mål:
1. Mål
Genomsnittligt meritvärde och
andel elever som når
kunskapsmålen ska överstiga det
förväntade salsa värdet.
3. Analys
Det är resultatet av ett medvetet arbete att
alla elever ska ges möjlighet att nå målen
och att utmana eleverna att nå så långt de
kan. Lärare har höga förväntningar och
ställer krav och de finns närvarande för
att stötta eleverna.
1. Mål
Andelen elever som i test och prov
inte har några bister i sin
läsförståelse ska vara högre än 75%.
3. Analys
Det är resultatet av vårt arbete med att
tidigt fånga upp elever som behöver stöd i
sin läs- och skrivinlärning. Vi börjar med
Bornholm i F-klass och sedan följs det
upp med olika tester och insatser både i
klassen och hos speciallärare.
Speciallärarna arbetar med olika
beforskade och beprövade metoder.
265338880
2. Resultat
Salsa värde 234
Förväntat värde 215
Bedömning
1
4. Förbättring och
utvecklingsförslag till nästa år
Att fortsätta arbetet med att förstärka hur
viktig den enskilda läraren är för
elevernas resultat. Att fortsätta utveckla
undervisningen så att den verkligen leder
till lärande genom att använda forskning
och beprövad erfarenhet. Fortsätta att
utveckla den formativa bedömningen.
2. Resultat
År 2, DLS 86% har stanine 4 och uppåt
År 5, DLS 97% har stanine 4 och uppåt
År 7, DLS 86% har stanine 4 och uppåt
4. Förbättring och
utvecklingsförslag till nästa år
Vi fortsätter att utveckla metoder och stöd
både i klassrum och hos speciallärarna.
Utveckla tekniska hjälpmedel.
Kompetensutveckla personalen för att
mångsidigt kunna möta elevernas
individuella behov.
4
Bedömning
1
Metoder som leder till goda resultat hos
eleven.
1. Mål
Elevers och föräldrars nöjdhet med
verksamheten ska öka. (Behöver ej
besvaras av de enheter som saknar
resultat från kundundersökningen 2011)
2. Resultat
Vi har inte genomfört nöjdhetsenkäten
2011
3. Analys
4. Förbättring och
utvecklingsförslag till nästa år
1. Mål
2. Resultat
På Träkvista skola är alla undervisande
lärare utom en (som nu läser på SÄLutbildningen) behöriga.
Andelen pedagoger med
högskoleexamen ska öka.
3. Analys
Vi har näst intill 100% behöriga lärare
men vi kan behöva att komplettera några
lärares ämneskompetens de närmaste
åren.
1. Mål
Varje resultatenhet ska vid
utgången av 2011 ha
dokumenterade arbetssätt som vilar
på beprövad erfarenhet, vetskap
och eller vetenskaplig grund.
3. Analys
265338880
Bedömning
Bedömning
1.
4. Förbättring och
utvecklingsförslag till nästa år
Se över lärarnas behörighet /ämne så att
vi kan garantera eleverna utbildade lärare
i alla ämnen. Vi gör det vartefter deras
legitimationer kommer så att vi ser vad de
anses som behöriga i.
2. Resultat
Ett arbetet som pågår på skolan sedan
flera år tillbaka. Det vi hittills lagt mest
fokus på är det skolforskning kallar
framgångsfaktorer. Forskningen visar att
den enskilde läraren är elevens viktigaste
framgångsfaktor genom att bygga
tillitsfulla relationer, ha höga
förväntningar, skapa en trygg arbetsmiljö,
ge återkoppling, tydliggöra mål.
4. Förbättring och
utvecklingsförslag till nästa år
5
Bedömning
2
Sedan vi medvetet börjat titta på lärares
förhållningssätt till eleverna och betonat
vad ett gott förhållningssätt är där vi alltid
sätter elevens bästa i fokus så tycker jag
att det påverkat pedagogernas arbetssätt
positivt. Nu är vi bättre på att se att det är
skolans ansvar att eleverna når målen och
att beskriva vad vi ska göra för att hjälpa
eleven att komma till målet. Vi uttrycker
oss bättre i de skriftliga omdömena där vi
fokuserar på kunskap och inte på
elevernas personlighet. Även i
åtgärdsprogrammen tydliggör vi bättre
vad skola ska göra för att hjälpa eleven
Och vad elever och föräldrar kan göra.
Vi kommer att tydligare utvärdera lärares
undervisning utifrån elevernas resultat
och på så sätt hitta metoder som leder till
ökat lärande.
Här kommer arbetet med LPP och
matriser att vara en viktig del för att
eleverna ska förstå vad de ska lära sig, hur
det kommer att bedömas och att de under
lärandets gång får formativ feed-back av
lärarna som hjälper dem att komma
vidare.
Vi kommer att läsa skolforskning så att
pedagoferna är medvetna om vad
forskningen visar och att vi har en
gemensam pedagogisk grundsyn
angående undervisning.
Vi tänker koppla det till det vi kallar
sammanhållen tid som vi tycker ökar
möjligheterna till meningsfull
undervisning och meningsfullt lärande.
1. Mål
2. Resultat
Bedömning
2
Arbetssätten ska genomsyra
verksamheten och vara synligt i
arbetet.
3. Analys
Min bild är att vi idag är mycket mer
medvetna om hur vår eget agerande som
vuxna påverkar elevernas måluppfyllelse.
Vi lägger ett större ansvar på skolan idag
att hjälpa eleverna. Det visar sig i hur vi
pratar om eleverna, vad vi skriver i
skriftliga omdömen med IUP och
åtgärdsprogram.
Vi använder oss också idag av beprövade
arbetsmetoder som tex Bornholm,
Rydaholmsmodellen, Att förstå och
använda tal vilket ger resultat och vi ser
att fler elever når målen.
Arbetet med Lgr11 har också bidragit till
att vi under senaste året pratat mer med
varandra om vad eleverna ska lära och om
hur lärandet går till och det synliggörs och
det finns för eleverna i dag i olika
matriser.
1. Mål
4. Förbättring och
utvecklingsförslag till nästa år
Det vi behöver utveckla är själva
skolmiljön där vi har svårare att variera
undervisningen så att den passar flera
elever. Skolan är fortfarande väldigt
analytisk och elevernas förmåga att sitta
still, läsa och skriva leder till framgång
eller misslyckande. Vi behöver våga prova
nya undervisningsformer och skapa nya
lärandemiljöer. Där tror jag att tillgången
till It kan vara en hjälp.
Vi kommer att fortsätta att arbeta med
Lgr11 och utveckla hur vi ska
implementera de olika delarna i
verksamheten; det entreprenöriella
lärandet, det centrala innehållets olika
delar, självvärdering och
kamratvärdering, bedömning,
betygssättning.
2. Resultat
Matkvalitén ska öka till 2011.
265338880
6
Bedömning
3. Analys
4. Förbättring och
utvecklingsförslag till nästa år
Produktionens mål:
1. Mål
Till 2014 har vi utvecklat strategier
och förhållningssätt så att alla barn
och elever känner trygghet och når
målen.
3. Analys
Vi har under de senaste åren arbetat
målmedvetet med personalens
förhållningssätt till skolans elever och till
skolans uppdrag som jag anser vara den
viktigaste delen att starta med för
elevernas trygghet och för ökad
måluppfyllelse. Det är också en av de
delar som kan ta tid att förändra då
skolan har en stark tradition att koppla
elevers misslyckanden till eleven. Vi
försöker att åtgärda eleven samtidigt som
arbetssättet i klassen/skolan förblir det
samma.
1. Mål
Till 2014 ska vi ha utvecklat
fungerande arbetssätt och metoder i
undervisningen som leder till god
måluppfyllelse för barn, elever och
verksamhet.
3. Analys
Sedan vi medvetet börjat titta på lärares
förhållningssätt till eleverna och betonat
vad ett gott förhållningssätt är där vi alltid
sätter elevens bästa i fokus så tycker jag
att det påverkat pedagogernas arbetssätt
265338880
2. Resultat
Eleverna på Träkvista skola och Klöverns
skola är trygga i sina skolor och når goda
resultat.
Bedömning
2
4. Förbättring och
utvecklingsförslag till nästa år
Säkerställa det systematiska
kvalitetsarbetet utifrån elevernas resultat.
Kartlägga elevernas miljö ur trygghet,
trivse, ansvar och arbetsroaspekten och
utifrån det utveckla arbetet med
Likabehandlingsplanen.
Höja kvalitén på åtgärdsprogrammen.
2. Resultat
Ett arbetet som pågår på skolan sedan
flera år tillbaka. Det vi hittills lagt mest
fokus på är det skolforskning kallar
framgångsfaktorer. Forskningen visar att
den enskilde läraren är elevens viktigaste
framgångsfaktor genom att bygga
tillitsfulla relationer, ha höga
förväntningar, skapa en trygg arbetsmiljö,
ge återkoppling, tydliggöra mål.
4. Förbättring och
utvecklingsförslag till nästa år
Vi kommer att tydligare utvärdera lärares
undervisning utifrån elevernas resultat
och på så sätt hitta metoder som leder till
ökat lärande.
Här kommer arbetet med LPP och
7
Bedömning
positivt. Nu är vi bättre på att se att det är
skolans ansvar att eleverna når målen och
att beskriva vad vi ska göra för att hjälpa
eleven att komma till målet. Vi uttrycker
oss bättre i de skriftliga omdömena där vi
fokuserar på kunskap och inte på
elevernas personlighet. Även i
åtgärdsprogrammen tydliggör vi bättre
vad skola ska göra för att hjälpa eleven
Och vad elever och föräldrar kan göra.
matriser att vara en viktig del för att
eleverna ska förstå vad de ska lära sig, hur
det kommer att bedömas och att de under
lärandets gång får formativ feed-back av
lärarna som hjälper dem att komma
vidare.
Vi kommer att läsa skolforskning så att
pedagoferna är medvetna om vad
forskningen visar och att vi har en
gemensam pedagogisk grundsyn
angående undervisning.
Vi tänker koppla det till det vi kallar
sammanhållen tid som vi tycker ökar
möjligheterna till meningsfull
undervisning och meningsfullt lärande.
Enhetens mål:
1. Mål
Ta fram underlag för skriftlig
information i alla skolans ämnen i
alla klasser.
2. Resultat
Målet är uppnått i och med att vi nu
använder oss av Infomentor.
3. Analys
4. Förbättring och
utvecklingsförslag till nästa år
Utveckla arbetet med Lpp, matriser,
självvärdering och kamratbedömning.
Vi behöver fortsätta att utveckla hur vi ska
dokumentera elevernas lärande i
förhållande till kunskapskraven så att
dokumentationen blir ett verktyg för
pedagoger och att det blir tydligt för
elever och föräldrar.
1. Mål
Eleverna på Träkvista skola ska i
högre grad än idag uppleva att de
kan vara med och påverka det som
sker i skolan.
2. Resultat
Osäkert då vi inte var med i
nöjdhetsenkäten 2011 och inte har gjort
någon egen uppfölning.
3. Analys
4. Förbättring och
utvecklingsförslag till nästa år
Målet kvarstår och vi kommer även att
arbeta med begreppen självvärdering och
kamratutvärdering som en del i
elevinflytandet.
Många lärare arbetar idag med olika
former av elevinflytande och att eleverna
leder sina egna utvecklingssamtal men det
finns inget gemensamt att utvärdera.
1. Mål
Skolans pedagogiska plattform ska
implementeras och vara synlig i
verksamheten.
3. Analys
265338880
2. Resultat
Bedömning
1 för att vi
har skriftliga
omdömen i
alla ämnen
2-3 för
kvalitén och
arbetssättet
Bedömning
3
Bedömning
3
4. Förbättring och
utvecklingsförslag till nästa år
8
Vi återkommer till vår pedagogiska
plattform på studiedagar och konferenser
men det känns som det arbetet hamnat i
skymundan av Lgr11 det här året
samtidigt som det finns tydliga kopplingar
mellan Lgr11, vår pedagogiska plattform
och aktuell skolforskning som vi ska knyta
ihop.
Säkerställa att det som vi valt att lyfta
fram i skolans pedagogiska plattform
synliggörs i verksamheten så som:
tematiskt arbete, lärande i samspel,
språkets betydelse för barnens lärande,
höga förväntningar, engagerade vuxna, en
trygg och kreativ studiemiljö, ett
systemteoretiskt synsätt där alla delar är
viktiga för helheten.
3.2 Redovisning av nationella prov 2011
Här redovisas andelen elever som nått kravnivån i varje delprov av antalet deltagande
elever.
För årskurs 3 och 5 redovisas varje delprovs resultat.
För år 5 redovisas endast läsförståelsen som obligatoriskt, övriga delprov redovisas
om de genomförts och om skolan vill.
För år 9 redovisas en sammanlagd bedömning av antalet elever som nått kravnivån
för delproven per ämne enligt Skolverkets rekommendationer. Till år 9 ska även en
kommentar formuleras om vilka delprov ett flertal elever inte klarat.
Nationella prov år 3
Matematik, Delprov
Då några av delproven 2011 hade andra rubriker än
2010 är det svårt att jämföra resultaten mellan åren.
Antal som
gjort provet
Antal som
ej gjort
provet
0
Antal som
nått
kravnivån
51
Andel i %
som nått
kravnivån
96,2
A. Mönster och linjal
53
B. Massa och tid
53
0
49
92,5
C. Taluppfattning
53
0
50
94,3
D. Räkna i huvudet
53
0
51
E. Matematiska problem
53
0
46
96,2
(2010 98,2)
86,8
F. Skriftliga räknemetoder
53
0
44
G. Kommunikation och begrepp
53
0
49
Analys
Förbättring och utvecklingsförslag till
nästa år.
Vi har två år i rad haft markant sämre resultat
inom områdena matematiska problem och
skriftliga räknemetoder vilket vi måste se över.
Vi utbildar nu lärare i ”Förstå och använda tal”
och två lärare arbetar med Learning study inom
matematikens lägre åldrar.
Vi behöver se över undervisningen för att se att
det vi undervisar i leder till inlärning hos
eleverna.
Resultaten ligger ungefär som förra årets resultat
och matematiska problem och skriftliga
räknemetoder är även i år de områden som vi
dippar på. Vi ligger bra till jämfört både med
kommunens snitt och rikets snitt i de flesta
delproven. Ett observandum är att pojkarna har
bättre resultat än flickorna utom i matematiska
problem och taluppfattning. År 2010 var
pojkarna bättre i allt.
265338880
81,1
(2010 82,5)
92,5
9
Vi får följa upp i övriga matematiska diagnoser
för att se om det finns ett mönster i var eleverna
har svårigheter.
Nationella prov år 3
Svenska, Delprov
Siffran inom parantes 2010 års resultat
Antal som
gjort provet
Antal som
ej gjort
provet
0
Antal som
nått
kravnivån
50
Andel i %
som nått
kravnivån
94,3
(96,5)
96,2
(100)
92,5
(100)
86,8
(93)
96,2
(98,2)
A. Muntlig uppgift
53
B. Läsuppgift skönlitterär text
53
0
51
C. Läsuppgift faktatext
53
0
50
D. Högläsning skönlitterär text
53
0
46
E. Skrivuppgift berättande text, med
tydlig handling
53
0
51
F. Stavning, kunna använda stor
bokstav, frågetecken och punkt
53
0
50
92,5
(91,2)
G. Skriva läsligt för hand
53
0
53
H. Skrivuppgift enkla elevnära texter
53
0
52
100
(98,2)
98,1
(98,2)
Analys
Resultaten är goda och ligger högre än rikets
resultat inom de flesta områdena och även inom
kommunen så ligger vi något högre inom de
flesta områdena.
Måluppfyllelsen i svenska är högre än inom
matematiken. Jag upplever att vi under de
senaste åren satsats mer på elevernas läs- och
skrivförmåga genom kompetensutveckling av
personal, Bornholm, Rydaholmsmodellen, Skriva
sig till läsning på datorn, täta diagnoser och det
har gett resultat.
Jag ser ingen markant skillnad mellan pojkar och
flickor i resultatet.
Förbättring och utvecklingsförslag till
nästa år.
Fortsätta att arbeta med beprövade och
beforskade metoder.
Analysera elevernas resultat i tester och prov än
mer systematiskt för att se var i undervisningen
det finns brister.
Tidigt identifiera elever som behöver stöd och ge
adekvat stöd. Mycket resurser i tidiga år så att
alla elever ges möjlighet att få lyckas i sin tidiga
läs- och skrivutveckling.
Tekniska hjälpmedel så som smartdesk, datorer,
Daisyspelare.
Nationella prov år 5
(Endast läsförståelse proven är obligatoriska för redovisning. Övriga delar redovisas av de
skolor som vill och gjort proven)
Svenska, Delprov
265338880
Antal som
gjort provet
10
Antal som
ej gjort
provet
Antal som
nått
kravnivån
Andel i %
som nått
kravnivån
A. Läsa och förstå litterär text
34
Analys
Ett mycket gott resultat som är resultatet av att vi
tidigt fångat upp de elever som behöver stöd och
gett dem stöd på Boken av specialpedagoger. Vi
ser allt tydligare hur det enskilda stödet ger ett
mycket gott resultat. Vi ser att de enskilda
eleverna vill gå till boken att få hjälp. Det är
status att ha Boken-tid och det tror jag beror på
att eleverna upplever att de får relevant hjälp där
vilket i sin tur stärker deras självförtroende.
0
33
97%
Förbättring och utvecklingsförslag till
nästa år.
Vi fortsätter att utveckla Bokens arbetsmetoder
för att maximalt stöd ska ges utifrån den enskilde
elevens behov och det innebär att eleverna går
från klassen för att få detta stöd.
Nationella prov år 9
Matematik, sammanvägd
bedömning
Matematik
Antal som
gjort provet
28
Analys
Det är för få elever som når kravnivån och vi har
en stor differens mellan resultatet i nationella
provet i matematik och elevernas slutbetyg i
ämnet. Där sticker vår skola ut i kommunen och
det måste vi analysera. Flera av eleverna var
borta när några av delproven gjordes vilket gör
att de står som att de gjort provet men inte blivit
godkända,
Antal som
ej gjort
provet
1
Antal som
nått
kravnivån
19
Andel i %
som nått
kravnivån
67,8
Förbättring och utvecklingsförslag till
nästa år.
Vi måste analysera varför så många elever inte
når kravnivån och även titta på den stora
skillnaden mellan betygen i det nationella provet
och i slutbetyget.
Nationella prov år 9
Svenska, sammanvägd bedömning
Svenska
Antal som
gjort provet
28
Analys
I svenska är resultatet mycket bra och en
markant höjning från tidigare år. Man får dock
ha med att vi inte har så många elever i klassen så
en eller ett par elever med problematik blir stora
differenser i %.
Vi måste undersöka sambandet mellan resultaten
i nationella proven i svenska och elevernas
slutbetyg i ämnet vilket är markant högre.
265338880
Antal som
ej gjort
provet
0
Antal som
nått
kravnivån
28
Andel i %
som nått
kravnivån
100
Förbättring och utvecklingsförslag till
nästa år.
Ett fortsatt arbete med att vi ska hjälpa eleverna
att nå målen.
Evidensbaserade och väl beprövade arbetssätt.
Stöd till elever som riskerar att inte nå målen
Tekniska hjälpmedel.
Tydliga mål så att eleverna vet vad som förväntas
av dem.
Formativ bedömning som hjälper elever att
utveckla sina förmågor.
11
Nationella prov år 9
Engelska, Sammanvägd bedömning
Antal som
gjort provet
Engelska
26
Analys
Vi ligger på samma höga nivå som förra året.
Engelska är det ämne där resultatet med
nationella proven och elevernas slutbetyg är mest
lika.
Antal som
ej gjort
provet
1
Antal som
nått
kravnivån
26
Andel i %
som nått
kravnivån
100
Förbättring och utvecklingsförslag till
nästa år.
Att fortsätta att utveckla ämnesundervisningen så
att fler elever når ännu längre.
Tydliga mål som eleverna förstår.
Formativ bedömning som hjälper eleverna att se
sin egen progression.
Stöd till de elever som riskerar att inte nå målen.
Teknisk utrustning.
Sammanfattning nationella prov år 9.
Vi måste analysera varför vi har en så stor skillnad i elevernas resultat på nationella provet
och elevernas betydligt högre slutbetyg i matematik och svenska. Det kan finnas en felkälla i
resultaten detta år i och med att vi bara hede en klass på 29 elever och flera var borta när
delprov gjordes och därför bedöms som de inte nådde målen. Tendensen var dock densamma
även 2010.
3.3 Likabehandlingsplan
1. Mål
Alla elever ska vara trygga på skolan.
3. Analys
Våra kartläggningar visar att de flesta
elever känner sig trygga men här räcker
det ju med att en elev säger motsatsen för
att vi måste åtgärda det och det analys
arbetet måste vi göra. Vi måste få syn på
det vi inte ser.
Vi har arbetat med Skolverkets
forskningsrapport om mobbning och
utifrån den kritiskt granskat våra egna
metoder. Vi presenterade vårt arbete med
kränkande handlingar och mobbning på
alla föräldramöten i höstas.
Vi har arbetat med resultaten av
kartläggningarna med elevrådet.
265338880
2. Resultat
I de kartläggningar vi har gjort under
året så upplever vi att eleverna överlag är
trygga och trivs i skolan. Det som
framkommer är att några elever känner
sig otrygga ute på skolgården bland äldre
elever, oftast bland de som är ett eller två
år äldre.
Omklädningsrum och toaletter kommer
upp men inte som otrygga men äckliga.
4. Förbättring och
utvecklingsförslag till nästa år
Att förankra arbetet med
Likabehandlingsplanen i alla led;
personal, elever, föräldrar.
Engagera eleverna mer i arbetet för en
trygg skola.
Hitta en kartläggningsmetod som är lätt
att använda och analysera. Vi funderar
på Friends modell.
Vi kommer att anmäla 5 medarbetare till
Skolverkets fortbildningsinsats Skolans
värdegrund.
12
Bedömning
2-3
3.4 Resultat från kundundersökningen
Vi har inte genomfört någon enkät 2011
4. Årets ekonomiska resultat
Träkvista skola och Klöverskolan har 2011 en budget i balans. Totala intäkter 39 766
tkr och kostnader 39 752 = Totalt +14 tkr
Ökade intäkter:
Totalt har enheten fått högre intäkter än budget beroende på ersättning från staten
för Lärarlyftet och de kommunala pengarna för ”högre måluppfyllelse”.Vi har använt
tilldelade pengar för ”högre måluppfyllese” för årets It-satsning, vilket utan dem hade
varit en omöjlighet.
Vi har använt oss av tilldelade investeringspengar på 150tkr för att kunna byta ut
möbler i några klassrum.
Minskade intäkter/ökade kostnader:
Till höstterminen tappade vi fler elever (10st) till år 6 än vad vi räknat med när vi
gjorde budget.
Vi har fått anställa elevstödjande personal, utöver grundbemanningen, i vissa av
skolans grupper för att säkerställa en trygg och säker arbetsmiljö för elever och
personal.
Vikariekostnader som tillkommit under året och som ej fanns utrymme för när vi la
budget.Kostnader i samband med rekrytering av biträdande rektor.
Klöverskolans resultat påverkades av att en av skolans lärare gick i pension i
september och vi ersatte henne med en ny lärare redan till höstterminsstart vilket gav
en dubbel lönekostnad under ca en månad samt att skolan inte haft full beläggning
under året. Träkvista skola har hämtat hem Klöverns underskott på 24 tkr.
5. Sammanfattande analys och prioriterade aktiviteter
Året har präglats av arbetet med att implementera Lgr11 och vår skolportal
InfoMentor, ett arbete som vi medvetet avsatt mycket tid till så att pedagogerna har
fått möjlighet att sätta sig in i detta. Vi började med att fördjupa oss i kapitel 1 och 2 i
Lgr11 för att därefter gå in i kursplanerna med syfte, centralt innehåll och
kunskapskrav. Jag anser att det är nödvändigt att föra dessa diskussioner både inom
den egna skola men även inom kommunen som vi gjort för att uppnå målet med en
likvärdig skola.
Vi har även haft hjälp av Helena Moreau för att genomföra arbetet och jag tycker att
vi aldrig haft så mycket pedagogiska diskussioner om lärande och bedömning som i
år som jag tror att vi kommer att ha stor nytta av framöver. Jag kan uppleva en viss
oro för lärarnas arbetssituation som många upplever som förändrad med ett ökat
krav på elevdokumentation. Det tar mycket tid och jag bedömer att vi inte kan
265338880
13
minska lärares undervisningstid för att hinna med dokumentationen för det skulle
vara en felprioritering utifrån elevernas behov.
Vi har i vår analys av barn med särskilda behov sett att den enskilda tid elever får på
Boken respektive Studion är väl använd tid. Forskning visar på mycket goda resultat i
matematikundervisningen när elever i de yngre skolåren får
klassrumsundervisningen kombinerad med en-till-en-undervisning (Ingvar
Lundberg och Görel Sterner 2009, Dyskalkyli- finns det?).
Arbetet med att införa Lgr11 har inneburit att vissa andra gemensamma åtagande på
skolan har fått stå lite tillbaka. Vi har fått prioritera tiden och det systematiska
kvalitetsarbetet har jag inte kommit igång med på det sätt som jag hade som mål.
Året har också påverkats av avveckling och tillsättning av biträdande rektor.
Vi har fortsatt att utveckla vår It-satsning med att vi köpt in fler bärbara datorer i de
lägre årskurserna för att fortsätta med projektet att skriva sig till läsning på datorn.
Tyvärr har vi inte riktigt de ekonomiska förutsättningar som vi skulle önska för att
komma ännu längre men intresse och vilja finns hos pedagogerna.
Under året har vi påbörjat arbetet med att ersätta skolans paviljonger med ett nytt
skolhus för år F-3. Paviljongerna är i så dåligt skick att detta är nödvändigt inom en
mycket snar framtid. Samtidigt kommer ombyggnation att göras i de övriga
skolhusen för att öka kapaciteten och för att på så sätt inte behöva bygga ett så stort
hus. I det nya huset projekteras även för Klöverskolan. Arbetet är ännu på
planeringsstadium under Tekniska kontorets ledning.
6. Framåtblick
Min ambition är att fortsätta utveckla Träkvista skola och Klöverns skola så att våra
elever ges de bästa förutsättningarna att trivas och utvecklas under tiden de går här i
skolan för att därefter gå ut och skapa sig en god framtid.
Förra årets utvecklingsområden finns med även inför 2012


Systematisk uppföljning och återkoppling av skolans resultat. Granskning av
flickors respektive pojkars resultat.
Pedagogens betydelse för elevernas resultat.

Läroplaner 2011, Lpp, Iup med skriftliga omdömen, bedömning och betyg.

”Synvändan” – en icke förhandlingsbar inställning hos alla anställda om att
alla barns eventuella skolproblem beror på skolan och inte på eleven.

Rektor som pedagogisk ledare.
Jag ser fram emot att arbetet med ett nytt skolhus tar fart då paviljongernas skick och
utformning inte underlättar skolans utvecklingsarbete. Under de närmaste åren
kommer elevtalet på Träkvista skola att öka för att ht 2015 var drygt 500 elever vilket
är det skolan är dimensionerad för. Målet är att allt fler elever väljer att stanna kvar
265338880
14
på skolan i samband med övergången till högstadiet där vi varje år tappar ett antal
elever till andra skolor både inom kommunen och till friskolor utanför kommunen,
främst Engelska skolan.
Vi kommer att inför nästa läsår 12-13 ändra stadieindelningen till F-3, 4-6 och 7-9 för
att det ska stämma bättre överens med Lgr11. I samband med det så vill vi också
försöka integrera F-klassen med skolan så att det inte först är ett år i F-klass och
därefter nystart med nya lärare i år 1. Vi vill utveckla övergången mellan F-klass och
år 1 genom att förskollärare och lärare samarbetar.
På Klöverskolan fortsätter vi med vårt arbete att ta hand om de elever som behöver
arbeta i ett mindre sammanhang genom att erbjuda dem en trygg miljö med tydliga
rutiner/strukturer som ger eleverna stora möjligheter att lyckas både i sin
inlärningssituation och i sitt sociala samspel. Många av Klöverskolans elever har en
negativ självbild då de misslyckats i sin tidiga inlärning och/eller sitt sociala samspel
därför är det viktigt att stärka dem i sitt lärande så att de ser sig själva som elever som
lyckas. Vi ska fortsätta att utveckla arbetssätt och metoder som passar skolans elever
där varje individ behöver mycket individuellt stöd. Vi fortsätter vårt påbörjade arbete
med åtgärdsprogram, IUP med skriftliga omdömen, LPP.
Bilaga:
Ekonomiska bokslutet för 2011, sammanfattat.
(det räcker om du bara skriver resultatet i din verksamhetsberättelse.
265338880
15