Ryska Revolutionen

Ryska Revolutionen
Texter och bilder
Sp1f
Vt 2005
Den ryska revolutionen
Synen på den ryska revolutionen varierar
beroende på vilken historieuppfattning
man har. En historieidealist betonar den
roll som den kommunistiska ideologin
hade, och vilken roll som ledande företrädare för bolsjevikerna spelade. En historiematerialist pekar på de ekonomiska och
sociala villkor som rådde i Ryssland osv.
Synen på revolutionen påverkas naturligtvis också av den syn man har på det
sovjetiska samhället. Anser man att det
sovjetiska samhället var bra är det enklare
att betrakta revolutionen som en berättigad
folkresning än om man anser att Sovjetunionen var en misslyckad samhällsform.
Ett i princip liknande resonemang kan
överföras till vilken politisk ideologi man
företräder. En kommunist värderar i allmänhet den ryska revolutionen i ljusare
ordalag än en anti-kommunist, oavsett om
den senare sovjetiska utvecklingen kan
ogillas av båda personerna.
Utifrån detta kan revolutionen tillskrivas
olika egenskaper; bra eller dålig, revolution eller statskupp, utfördes av en liten
klick eller folkligt förankrad, motiverat
eller omotiverat våld o.s.v.
Klas-Göran Karlsson, historiker från
Lund, har menat att det i princip finns två
olika bilder av en revolution som vi kan
återfinna i litteraturen. Den goda revolutionen och den onda revolutionen. De
egenskaper han pekar ut är:
Den goda revolutionen
1) Främjar framsteget, demokratins utveckling och social välfärd. Den är frihet, jämlikhet
och broderskap.
2) Har sitt ursprung ur upplysningsideér.
3) Den ideologiska hemvisten är: Liberalism och socialism.
4) Heroisk, självuppoffrande kamp hos avantgarde med mod och förutseende att störta
gammal regim byggd på despoti, ofrihet, icke-jämlikhet.
5) ”Objektiv nödvändighet” med mycket tidsbegränsat våld.
6) Progressivitet, god intention och god framtid legitimerar begränsad våldsanvändning i
samtiden.
7) Jfr Lenins Staten och revolutionen
8) Den engelska, amerikanska, franska, leninistiskt ryska och kinesiska revolutionen.
9) Även Kuba, Algeriet, Vietnam, Nicaragua; avkolonialiseringen.
10) De som förespråkat revolution i Sverige har oftast refererat till denna goda revolution.
Den onda revolutionen
1) Främjar totalitär, messiansk diktatur, ofrihet, bristande jämlikhet, repression.
2) Har sitt ursprung ur upplysningsidén.
3) Den ideologiska hemvisten är: Nazism, kommunism, nationalism.
4) Självbefrämjande maktkamp hos avantgarde med förmåga att dupera massorna och
mobilisera dem för egna syften.
5) ”Objektiv nödvändighet” men med permanent våld som maktens grundval.
6) Perverterad progressivitet, faktiskt styre bör analyseras istället för intention och vision,
utopi blir dystopi.
7) Folkmord.
8) Den turkiska, stalinistiska, tyska, khmeriska revolutionen.
2
I någon mån påverkas bilden av den ryska
revolutionen av Sovjetunionens sammanbrott 1991. Dels blir Sovjetunionen mer av
en historisk parentes. Dels får vi tillgång
till nya källor som kan ge en delvis ny bild
av vad som verkligen skedde.
Nedan finns ett antal texter som beskriver
den ryska revolutionen ur olika perspektiv
och med olika infallsvinklar. De är skrivna
med olika målgrupper och vid olika tidpunkter.
Din uppgift är att besvara frågorna efter
texterna och följande övergripande frågor:
•
•
•
Källa A – ur Richard Pipes, Den Ryska
Revolutionen, utgiven 1995
Lenin hade ett starkt drag av grymhet. Han
dömde folk till döden i tusental utan
betänkligheter, men också utan njutning.
Författaren Maxim Gorkij, som kände honom väl, sade att för Lenin var människor
”nästan inte av något intresse alls… han
tänkte bara i begrepp som partier, massor,
stater…”. När Gorkij efter 1917 ibland bad
honom att spara någon dömd persons liv,
föreföll Lenin genuint förvånad över att
hans vän kunde störa honom med sådana
bagateller. Som det ofta är fallet (detta
gällde också Robespierre) var andra sidan
av Lenins grymhet, feghet. När det förelåg
någon som helst fysisk risk gjorde han sig
osynlig, även om detta innebar att överge
sina trupper. Och när han slutligen blev
statens överhuvud använde han sin makt
till att befria sig från sin fruktan genom att
beordra massavrättningar av verkliga eller
inbillade fiender.
Den vuxne Lenin var en man i ett stycke.
När han väl hade formulerat bolsjevismens
teori och praktik, vilket han gjorde tidigt i
trettioårsåldern, omgav han sig med en
osynlig mur, som främmande idéer inte
kunde genomtränga. Antingen var man
överens med honom eller så stred man med
honom; och motsättningar framkallade
alltid destruktiva lidelser hos Lenin. Detta
var hans styrka som revolutionär och han
svaghet som statsman: han var formidabel i
striden men saknade de mänskliga egenskaper som krävs för att styra. Till slut blev
detta drag nederlaget för hans försök att
skapa ett nytt samhälle, för han kunde helt
enkelt inte förstå att vanliga människor inte
önskade annat än att leva i fred.
Stämmer de kriterier som KlasGöran Karlsson satt upp, på den
bild som texterna ger av den ryska
revolutionen?
Vilken är synen på Lenin?
Var det bolsjevikiska maktövertagandet i oktober 19171 en revolution byggd på folket eller en statskupp utförd av en liten grupp? [ge
både din egen uppfattning och källornas]
Faktaruta
I oktober fanns i Ryssland olika konkurrerande politiska organ. Den provisoriska
regeringen– ledd av Kerenskij- hade tillsatt
ett ”förparlament” i avvaktan på ett val till
ett konstituerande parlament som skulle
hållas i december. Detta förparlament bojkottades av bolsjevikerna, ledda av Lenin.
Det fanns också sovjeter- ett slags arbetarråd- som delade makten med regeringen.
Bolsjevikerna hade tillskapat en sovjetkongress- med representanter från olika sovjeter– där de utmanövrerade arbetare från
andra partier än sitt eget.
Regimen hade utsatts för ett flertal kuppförsök både från höger och vänster.
• Vilken är Pipes syn på Lenin?
1
Samtliga tidsangivelser är enligt den dåtida
ryska kalendern
3
Källa B – ur Jensen-Thiersen, Världshistoria, utgiven 1982
Den 4 april framlade Lenin för bolsjevikpartiet sin värdering av februarirevolutionens förlopp och innehåll.
Hans tes var radikal. i och med februarirevolutionen hade också den borgerliga
revolutionen genomförts. Ryssland befann
sig nu i en övergångsperiod omedelbart
före den socialistiska revolutionen.
Konsekvensen var att den ryska arbetarrörelsen måste organisera sig med detta mål
för ögonen. All makt måste koncentreras
till arbetar- och soldatråden, till sovjeterna.
Det var arbetarklassen som var den revolutionära klassen, och det var bara den som
kunde konsolidera och vidareutveckla revolutionen.
bolsjeviker hade därmed klarlagts och blev
ständigt alltmer oförsonlig.
Det var en motsättning som tycktes given
på förhand: bolsjevikernas inflytande var
ringa och de hade få representanter i den
viktigaste sovjeten, Petersburgsovjeten.
Avgörande för den fortsatta utvecklingen
var emellertid om den provisoriska regeringen skulle lyckas lösa sina mest påträngande uppgifter: att avsluta kriget och
genomföra en jordreform.
Därav berodde inte bara arbetarrörelsens
hållning utan även böndernas fortsatta inställning till revolutionen.
Oktoberrevolutionen 1917
Den provisoriska regeringen avvecklade
emellertid inte kriget mot Tyskland. Istället
höll den fast vid tsardömets allians med
Frankrike och England och inledde i juli
1917 en stort anlagd offensiv.
Offensiven förvandlades emellertid till ett
fullständigt nederlag. Soldaterna lämnade
fronten i stora skaror.
Det var nu som bonderevolutionen tog
fart på allvar. Överallt slöt sig de hemvändande soldaterna till upproret, som
snart spred sig med stor hastighet över hela
Ryssland.
Krigets fortsättning och de stora förlusterna ledde snabbt till en omsvängning av
stämningsläget. Missnöjet bredde ut sig
och i juli 1917 korn det till stora demonstrationer i Moskva mot den provisoriska
regeringen.
Bolsjevikerna, som hade utgjort en minoritet, vann nu allt fler anhängare. Deras
löfte om omedelbar fred och en snabb jordreform stod i skarp kontrast till mensjevikernas och den provisoriska regeringens
ovilja att avsluta kriget och vankelmod
ifråga om jordreformen.
I september 19l7 hade stämningen helt
slagit om. När den provisoriska regeringen
försökte genomföra en militärkupp träffades avgörandet om revolutionens fortsatta
Kerenskij ledde Ryssland från fram till oktober
1917. Kerenskij var socialist men inte bolsjevik.
Bolsjevikerna avvisade därför tanken på
en provisorisk regering. Det var arbetarklassen som hade genomfört revolutionen
och den verkställande makten tillhörde
därför bara arbetarklassen. Den lika, allmänna och hemliga rösträtten, som jämställde utsugare och utsugna, skulle vara ett
steg tillbaka till den borgerliga revolutionen.
Motsättningen mellan mensjeviker och
4
förlopp. Arbetarna gick i generalstrejk och
kuppen bröt samman innan den hade
kommit till utförande.
Det stod nu klart att maktkampen mellan
mensjeviker och bolsjeviker närmade sig
sitt avgörande.
Detta kom i slutet av oktober 1917. Bolsjevikerna beslutade sig för väpnat uppror i
syfte att genomföra den socialistiska revolutionen.
Den 25 oktober 1917 besattes samtliga
regeringsbyggnader, kommunikationscentra och knutpunkter av väpnade bolsjeviker.
När militären och polisen samtidigt anslöt
sig till upproret, var den socialistiska revolutionen ett faktum.
Det kom aldrig till någon blodsutgjutelse.
Den provisoriska regeringen och mensjevikerna hade inte längre något stöd.
Den socialistiska revolutionens första
officiella handling fullbordades samma dag
genom ett dekret om freden och dekret om
jorden.
I dekretet om freden upphävde den nya
sovjetmakten alla förpliktelser som hänförde sig till de fördrag och allianser som
hade ingåtts av tsardömet. Den nya sovjetmakten förklarade sig ha avslutat kriget
och villig att omedelbart inleda vapenstillestånds- och fredsförhandlingar. Man
krävde en fred utan annektioner och krigsskadestånd, baserad på folkens fria självbestämmanderätt.
I dekretet om jorden upphävdes den feodala och privata äganderätten till jorden.
All jord drogs in utan någon form av ersättning till de tidigare ägarna. All jord,
byggnader och redskap förklarades stå under bondesovjeternas dispositionsrätt.
Därmed hade sovjetmakten infriat de väsentligaste kraven: fred och jordreform.
Överallt slöt arbetarna, soldaterna och
bönderna upp kring den nya sovjetmakten.
• Enligt Jensen-Thiersen, vad var det som
åstadkom en revolution i Ryssland?
•Vilken ideologi har författarna?
Källa C- brev från den tyska ambassadören i Danmark, von BrockdorffRantzau, till det tyska utrikesdepartementet 2.4 1917. Brevet är märkt topphemligt.
... We must now definitely try to create the
utmost chaos in Russia. To this end we
must avoid any discernible influence in the
course of the Russian revolution. But we
must secretly do all we can to aggravate
the contradictions between the moderate
and the extreme parties, since we are extremely interested in the victory of the latter, for another upheaval will then be inevitable, and will take forms which will
shake the Russian state to its foundations.
• Vilken roll spelade Tysklands stöd till
bolsjevikerna?
Källa D – ur Lenins aprilteser 1917
(efter den av Tyskland organiserade
hemkomsten)
3. No support for the Provisional Government; the utter falsity of all its promises
should be explained, particularly those
relating to the renunciation of annexations.
Exposure in place of the impermissible,
illusion-breeding ”demand” that this Government, a Government of capitalists,
should cease to be an imperialist Government.
4. ...as long as we are in the minority we
carry on the work of criticising and exposing errors and at the same time we
preach the necessity of transferring the
entire state power to the Soviets.
• Hur ska bolsjevikerna argumentera, enligt Lenin?
Källa E – ur Den Ny Ruslandshistorie av
B. Jensen utgiven 1993
Den 10. oktober blev den væbnede opstand
sat på dagsordenen av bolsjevikkernes
centralkomité. To uger senare blev magten
erobret stort set uden blodsutgutelser.
Formelt fik Den alrussiske Sovjetkongres
5
overdraget den politiska magt, men reelt
tog bolsjevikkerne magten i skikkelse av
folkekommissærenes Råd under Lenins
formandskab, et organ der udelukkende
bestod av bolsjevikker.
• Revolution eller statskupp; vad tycker
Jensen?
Källa F: ur Ten Days That Shook The
World av John Reed, utgiven 1926. Reed
var ögonvittne till händelserna oktober
1917
(Lenin was) dressed in shabby clothes, his
trousers much too long for him. Unimpressive, to be the idol of a mob, loved and
revered as perhaps few leaders in history
have been. A strange popular leader - a
leader purely by virtue of intellect; colourless, humourless, uncompromising and
detached, without picturesque idiosyncrasies - but with the power of explaining
profound ideas in simple terms, of analysing a concrete situation. And combined
with shrewdness, the greatest intellectual
audacity.
•Vilken är Reeds bild av Lenin?
Lenin passerar Sverige på väg till S:t Petersburg
6
Källa G- bilden av Lenin
7
Källa H - ur SJ. Lee, The European
Dictatorships, utgiven 1987
The role of Lenin in the build-up to the
Revolution Lenin, from the time of his
return to Russia in April 1917, was the
overall strategist of the revolution: he also
dealt with internal divisions within the
party and provided an authoritarian base
which promoted a degree of discipline and
unity which the other parties lacked.
Above all, he was entirely responsible for
the timing of the October Revolution. He
had realised that the rising of july 19172
was premature and therefore urged restraint on that occasion. But by October he
calculated that circumstances had changed
sufficiently to warrant immediate action,
and he urged: ”We must not wait! We may
lose everything!”
guns. Still our fellows kept coming up,
little by little until we had a majority. Then
we turned around and took away the cadets’ guns.
• Revolution eller statskupp?
Källa J – Christopher Andrew i Timewatch, BBC 1987
The October Revolution marked the beginning not the end of the Bolsheviks ... The
myth is that the October Revolution gave
the Bolsheviks power. The reality is that
they had to fight a bloody civil war to win
it afterwards. The reality of the October
Revolution was an armed rising by a
revolutionary minority inspired by the political genius of Lenin against a government that had already lost control. Once in
power the Bolsheviks replaced that reality
with the propaganda myth of a revolution
of all workers, soldiers and peasants under
their leadership.
•Vilken betydelse hade Lenin enligt Lee?
Stormningen av vinterpalatset
• Revolution eller statskupp?
Källa R – ur AJ.P. Taylor, Revolutions
and Revolutionaries, utgiven 1980
Contrary to the dramatic scenes in Eisenstein's famous film, the provisional government was not overthrown by a mass
attack on the Winter Palace. A few Red
Guards climbed in through the servants'
entrance, found the provisional government in session and arrested the ministers
in the name of the people.
That was the Bolshevik revolution. Six
people, five of them Red Guards, were
casualties of bad shooting by their own
comrades.
Stormningen av vinterpalatset. Tavlan är gjord
1926
Källa I – ur John Reed, Ten Days That
Shook the World, utgiven 1926
About 11.00 we broke in the doors and
filtered up the stairways one by one or in
little bunches. When we got to the top of
the stairs the officer-cadets took away our
2
• Revolution eller statskupp?
Ett kuppförsök av bolsjevikerna.
8
Ytterligare en bild som visar stormningen av Vinterpalatset. Denna tavla är gjord av en sovjetisk konstnär,
Tamara Danilenko, innan socialrealismen upphöjts till allmän norm.
Stormningen av Vinterpalatset i Eisensteins film.
9